God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
God väg till hälsa!
Kostrådgivning – Kurser – Träning – Föredrag
Malmö Kåseberga/Ystad Distanskurser
4Health arbetar med viktnedgång och hälsa genom att påverka rätt processer i din kropp. Lär dig äta mat som gör att du känner dig mätt och hormonerna sänder ut signaler om att du ska förbränna fett… Läs mer Om 4Health
Ja, vad är det egentligen som styr vår aptit och våra mättnadskänslor? Det enkla svaret 
är: massor med hormoner och signalsubstanser.
Först och främst så finns det en skillnad på hunger och sug. Är man hungrig så kan man tänka sig att äta riktig mat som t.ex. kyckling eller fisk. Är man sugen så är det något kolhydratrikt man är ute efter, t.ex. en smörgås eller något sött. Givetvis ska man äta när man är hungrig och så länge man äter mat som vi är gjorda för att äta (och inte är extremt överviktiga – mer om det nedan) så fungerar aptit- och mättnadssignalerna bra. Det är suget vi vill undvika.
Protein är det energiämne som mättar bäst under måltiden. Det är stora komplexa molekyler som tar tid och energi för kroppen att bryta ner. Kolhydrater och fibrer mättar bra för stunden, bl.a. genom att stimulera insulin och serotonin, medan fett mättar i längden genom att det fördröjer magsäckstömningen.
Söt smak stimulerar aptiten. Så gör även t.ex. smakförstärkare (glutamat tex) samt kombinationen kolhydrater och fett (vilket du kan läsa mer om i tidigare inlägg, använd sökfunktionen nere till höger på sidan så hittar du det). Man kan också ha ett beroende av söt och kolhydratrik mat (så kallat sockerberoende), men mer om det i senare inlägg.
Aptit och mättnad regleras av många signalämnen. Några av de viktigaste hormonerna är ghrelin, leptin, insulin och ett antal signalsubstanser i hjärnan.
Ghrelin ger glupsk hunger när magen blir tom.
Leptin är ett långsiktigt ”fetthormon” som ger mättnad. Hormonnivån ökar om man går upp i vikt eftersom den ökade fettväven ökar utsöndringen. Dvs. pendlar man ca 1-2 kg i vikt, vilket är normalt, så är man mättare när man lagt på sig ett kilo. Dock kan riktigt överviktiga personer till slut bli leptinresistenta eftersom systemet slits ut.
Insulin stimuleras av kolhydrater och ger en kortsiktig mättnad. Dock signalerar insulinet till cellerna att ta hand om blodsockret, och det sjunkande blodsockret leder då till ett ökat sug efter mat (kolhydrater).
I hjärnan finns det många olika signaler som talar om när man ska äta. Framför allt styrs mättnaden av protein och fett. Det finns dock ett antal signaler om sug och hunger som ökar vid andra obalanser än just matintaget, såsom sömnbrist, näringsbrist eller depression. Även stillasittande kan öka aptiten eftersom kroppen tror att något är fel och vill uppmana dig att ”gå ut och samla mat”.
Det är alltså ett komplext system som reglerar vår aptit. Många faktorer påverkar, men några generella riktlinjer är att minska på kolhydraterna för att undvika blodsockersvängningar, undvika att magsäcken blir helt tom, tex genom att öka fettintaget, samt att försöka hitta en balans med sömn, träning osv.
En nypublicerad studie från Karolinska Institutet visar att vitamin B12 kan minska risken 
för Alzheimers sjukdom. Jag passar därför på att ta upp ämnet.
B12 är en viktig vitamin och brist ger allvarliga symtom eftersom det påverkar nervsystemet, och behövs även produktionen av röda blodkroppar. Redan sedan tidigare är det känt att B12-brist kan ge demensliknande symtom. Andra symtom kan tex vara stickningar i benen. Det är mycket vanligt att äldre får B12-brist eftersom de har för lite av en faktor i magsäcken som behövs för upptaget, så kallad IF (Intrinsic factor). Det är då viktigt att man får B12 injicerat eftersom det är upptaget som inte fungerar.
Vitamin B12 finns i proteinrik, animalisk föda och även vegetarianer får därför lätt brist. Trots att det tillhör de vattenlösliga vitaminerna som normalt inte lagras i kroppen, så kan man lagra B12 i levern.
Är du ung och frisk så se till att äta fisk, kött, fågel och ägg. Är du äldre så kontrollera dina B12-värden och se till att få B12 injicerat om du har en påvisad brist.
Studien från Karolinska bygger på blodprov från 271 finska personer i åldrarna 65 till 79 år, som var friska vid studiens början. Blodproven testades avseende nivåer av aminosyran homocystein samt av holotranscobalamin, en aktiv del av B12.
Under de sju år som studien pågick utvecklade 17 deltagare Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att en ökning av homocystein i blodet också ökade risken för Alzheimer, medan förekomsten av holotranscobalamin minskade risken. Resultaten kvarstod efter att forskarna räknat in påverkan från andra faktorer, så som ålder, kön, rökning, blodtryck och vikt.
Mina tillägg till resultatet: För mycket homocystein i blodet är blodproppsbildande. (och har enligt studien tidigare kopplats till negativa effekter på hjärnan). B12 i kombination med B6 och B9 (folsyra) kan sänka nivåerna av homocystein. Både B12 och B6 finns i animaliska produkter (dvs kött, fågel, fisk) medan folsyra finns i mörkgröna grönsaker.
Här kan du läsa mer om studien: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=109144&l=sv&newsdep=130
Nu hittar du en länk till Referenser under Om 4Health i menyraden. Där berättar kunder vad de tycker om 
4Health. Du kan också kontakta oss om du vill prata med någon som fått kostrådgivning eller gått en kurs hos oss. Se vidare under https://4health.se/referenser
Vad är stevia?
Stevia är en ört som länge använts i Sydamerika. Växterna innehåller glykosider som är upp till 300 gånger sötare än socker, och den används därför som sötningsmedel. Den är tillåten i Japan, Australien, Nya Zeeland, Brasilien, Frankrike Schweiz, USA och Mexico. På senare tid har den blivit allt vanligare i Europa, men det har varit svårt att få den godkänd, mycket pga. den sockertunga livsmedelsindustrins inflytande. Nu har dock Coca cola sötning med stevia på gång under varumärket Rebiana, och USA har godkänt örten för vissa sorters användning. Trots att den inte är godkänd överallt, går det att få tag på den online. Då i form av ett vitt pulver.
Fördelarna är att det är ett naturligt sötningsmedel som länge använts både i Sydamerika, och även i Japan de senaste 30 åren. Det påverkar inte blodsocker och insulin så som socker. Dock är det trots detta svårt att förutspå eventuella biverkningar eftersom den traditionellt använts i små mängder som en naturlig ört, inte i massindustri för att söta läsk mm. Jag skulle ändå tro att det är ett bättre val än aspartam och dylikt.
Jag har själv testat stevia och skulle kunna tänka mig att använda det sällan och i små mängder när konsistens inte har betydelse. Eftersom man använder så små mängder är det svårt att ersätta socker t.ex. vid bakning.
Senaste kommentarer