fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Nobelpristagarna kör periodisk fasta

av Leave a Comment

Jag har under hösten skrivit om årets nobelpris i medicin/fysiologi kopplat till vår dygnsrytm (https://4health.se/var-biologiska-klocka-dygnsrytmen-nobelpriset-i-medicin och https://4health.se/?s=nobelpris)

En av Nobelpristagarna, Michael Rosbash, avslöjar att han kör 16:8-fasta. Han anser att tiden som vi äter är lika viktig som hur mycket kalorier vi stoppar i oss.
Vid lunch plockar han fram en matlåda som består av en sallad och tonfisk. Det är 16 timmar sedan han åt sist. Han hoppar över frukosten för att hålla en sammanhållen ätperiod på åtta timmar per dygn. De två stora måltiderna för honom är alltså lunch och middag. Under dygnets övriga 16 timmar får hans kropp vila.

Michael Rosbash anser att det är naturligt för oss att äta och fasta i cykler. Våra förfäder höll inte på att småäta hela dygnet. Om vi äter när våra inre klockor inte är redo så verkar det som om det sliter på oss. Som exempel säger han att kroppens reningsverk, levern, måste få tid att vila.

Att det kan vara bra att bara äta under en tredjedel av dygnet visar flera experiment på framför allt möss och bananflugor. Två grupper av möss fick en dygnsportion på exakt lika många kalorier. Den grupp som fick äta när de ville under ett dygn gick upp mycket mer i vikt än möss som bara fick äta under sin normala ättid, som för möss är på natten. Mössen fick alltså i sig lika många kalorier per dygn, men ändå var det bara mössen som fick äta när de ville som gick upp i vikt. När samma försök gjordes på bananflugor visade sig att de bananflugor som bara fick äta under en begränsad tidsperiod levde längre än de som fick äta när de ville.

Årets Nobelpris i medicin baseras helt och hållet på forskning om bananflugans inre klockor. Senare visade det sig att människornas inre klockor fungerar på samma sätt.

Forskning om periodisk fasta över ett dygn på möss och bananflugor har visat att det minskar fetma, djuren får bättre insulinresistens, bättre hjärtfunktion, färre inflammationer i vävnader, lägre grad av fettlever, bättre kolesterolvärden, och bättre uthållighet i musklerna. De få experiment som har gjorts på människor visar att de som bara äter under åtta timmer under dagen också får bättre sömn och lägre risk att drabbas av bröstcancer.

En liten disclaimer här är att medan detta stämmer på relativt friska människor, så bör personer med utmattning och andra stressrelaterade hormonella rubbningar inte fasta. Det innebär dock inte att man behöver småäta dygnet runt, men dessa personer behöver oftast fler måltider och mår inte bra av en längre periods fasta. Lyssna på din kropp. Testar du fasta och mår underbart – så bra. Annars, låt bli 🙂 Lyssna dock gärna på podcastavsnittet om periodisk fasta, avsnitt 49: https://4health.se/49-periodisk-fasta-allt-om-korttidsfasta-hur-kroppen-fungerar-och-praktiska-tips

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nobeldiet-medicinpristagare

Till och med hästar får diabetes av vår sockriga kost

av 1 Comment

Att minska på sockret i maten är inte bara för människor, utan kan även minska risken för hästar att drabbas av livshotande sjukdom, enligt en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet “Insulin sensitivity and postprandial insulin response in equines”

I alla fall gäller det för hästar som har fått diagnosen EMS. Det är ett samlingsbegrepp för sjukdomstillstånd som bland annat innebär att de är mindre känsliga för insulin. Dvs det som i människor kallas för insulinresistens, och är förstadiet till diabetes.

De här hästarna har i sin tur en ökad risk att drabbas av sjukdomen fång som ger en smärtsam inflammation i hovarna. Ibland gör den till och med att hästen måste avlivas.

Men enligt avhandlingen kan risken för EMS-sjuka hästar att utveckla fång minskas om de får mat med mindre sockerinnehåll än vanligt.

Jag har tidigare skrivit om detta också här: https://4health.se/aven-hastar-blir-sjuka-av-for-mycket-kolhydrater

Källor:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6830293

https://pub.epsilon.slu.se/14699/

https://pub.epsilon.slu.se/14699/1/lindase_s_171108.pdf

Bättre näringsupptag om du har olivolja på salladen

av 1 Comment

Många känner till att man ska tillaga sina morötter i ordentligt med fett (även om jag personligen föredrar att äta dem råa 🙂 ) Det här beror på att karotenoider (som tex betakaroten i morot) är fettlösliga.

Nu har man till och med gjort en studie som jämfört sallad med eller utan fett. Man tittar på näringsupptaget hos människor som äter sallad utan fett, med reducerat fettinnehåll, eller med fullfet dressing. Biotillgängligheten av salladen med fullfet dressing var mycket högre än då man åt sina grönsaker utan fet dressing.

Bra för mig som alltid har en sallad med både avokado och olivolja till maten 🙂

I sammanfattningen av studien kan man läsa att:

“The objective was to quantify the appearance of carotenoids in plasma chylomicrons after subjects ingested fresh vegetable salads with fat-free, reduced-fat, or full-fat salad dressings.”

The subjects each consumed 3 salads consisting of equivalent amounts of spinach, romaine lettuce, cherry tomatoes, and carrots with salad dressings containing 0, 6, or 28 g oil.

“The salads were consumed in random order separated by washout periods of ≥2 wk. Blood samples were collected hourly from 0 to 12 h. Chylomicrons were isolated by ultracentrifugation, and carotenoid absorption was analyzed by HPLC with coulometric array detection.”

“After ingestion of the salads with fat-free salad dressing, the appearance of α-carotene, β-carotene, and lycopene in chylomicrons was negligible. After ingestion of the salads with reduced-fat salad dressing, the appearance of the carotenoids in plasma chylomicrons increased relative to that after ingestion of the salads with fat-free salad dressing (P < 0.04). Similarly, the appearance of the carotenoids in plasma chylomicrons was higher after the ingestion of salads with full-fat than with reduced-fat salad dressing (P < 0.02).”

“Essentially no absorption of carotenoids was observed when salads with fat-free salad dressing were consumed. A substantially greater absorption of carotenoids was observed when salads were consumed with full-fat than with reduced-fat salad dressing.”

http://ajcn.nutrition.org/content/80/2/396.full

Vår kost är mer sockrad än någonsin

av Leave a Comment

Trots att vi svenskar köper mindre rent socker, så köper vi ändå troligen MER socker. 80% av sockret säljs nämligen till livsmedelsindustrin, och vi köper det alltså som en ingrediens i andra livsmedel… Inget folk i världen äter så mycket godis som svenskarna och ingen varugrupp ökar så kraftigt i SCB:s statistik som sötsakerna.

Godis och andra sötsaker ökar kraftigt när Statistiska Centralbyrån SCB räknar ihop vad svenskarna la i sina matkassar förra året. Troligen har svenskens diet aldrig varit så söt som nu. Statistiken visar att Sveriges hushåll köper hem allt mindre socker – åtta av tio ”sockerpåsar” säljs istället till livsmedelsindustrin. Och svensken köper mer godis, läsk och andra sötade livsmedel för varje år.

Förra året köpte en genomsnittlig svensk godis för 2 109 kronor, visar den nyss publicerade sammanräkningen från SCB. Det blir fyrtioen kronor i veckan, en ökning med tre kronor jämfört med året före. Inget folk i världen äter så mycket godis som svenskarna och ingen varugrupp ökar så kraftigt i SCB:s statistik som sötsakerna. Inom detta begrepp ryms förutom godis även sirap, sylt, mos, kräm, marmelad, honung, choklad, glass, tuggummi, chokladsås, chokladpudding och andra desserter. Förra året ökade försäljningen av dessa livsmedel med 6,5 procent, mätt i pengar. En femtedel av ökningen beror på stigande priser, resten handlar om att folk köper mer sött – och framför allt godis.

Uppgifterna kommer från dagligvarukedjorna Ica, Axfood (Willys och Hemköp), Coop och Bergendahls (med Citygross). Även Pressbyrån, Seven-Eleven och bensinstationer bidrar med statistik om kundernas inköp. Totalt köpte svenska folket mat och dryck för 271 miljarder kronor i Sverige under 2016. Det livsmedel som ökade mest räknat i pengar var fisk (trevligt!), men nästan hela uppgången för denna vara berodde på att priserna steg, inte ökad konsumtion.

Här är några av livsmedlen som ökar mest:

Sötsaker ökar som sagt mest. Choklad och godis dominerar denna kategori och ökar mest i den svenska matkassen. Att försäljningen av socker och sylt minskar något påverkar knappast alls den söta försäljningsvolymen som steg med 5,3 procent förra året.

Försäljningen av smör har mer än tredubblats sedan år 2000, vilket såklart är bra, men margarin och matolja dominerar tyvärr fortfarande den feta gruppen som ökar 4,7 procent.

Försäljningen av läsk, juice, saft och mineralvatten ökade med 3,6 procent förra året, sedan prishöjningarna räknats bort. Även under denna kategori hittar vi några av våra sötaste födoämnen.

Söta såser: Den statistiska gruppen ”övriga livsmedel” domineras av söta och tillsatsspäckade produkter som ketchup, dressingar, marinader och kryddsåser. Vi köpte mellan tre och fyra procent mer av dessa söta smaksättare i fjol.

http://svenskamaltider.se/2017/10/10/svenskar-ater-mest-godis-i-varlden/

https://www.sydsvenskan.se/2017-10-10/vi-ater-sotare-an-nagonsin

Ketogen kost effektivare än psykosmedicin

av 1 Comment

Dr Chris Palmer, en psykiatriker från Harvard beskriver två patientfall. I det ena visar sig en ketogen kost vara effektivare än samtliga tolv läkemedel patienten testat, och också effektivare än de elchocker hon utsatts för. I det andra fallet hade en man testat 17 läkemedel innan den ketogena kosten visade sig vara både effektivare mot hallucinationer, och ge bättre humör och energi. Båda gick även ner i vikt.

I båda patientfallen upplevdes en försämring när de frångick kosten, medan de blev bättre igen när de gick tillbaka till en ketogen kost.

Citerar nedan mer om detta på engelska.

Vill du lära dig om en ketogen kost så lyssna på avsnitt 12 av podcasten

“Dr. Palmer described the experiences of two adults in his practice with schizoaffective disorder who had tried a ketogenic diet. Whereas schizophrenia is characterized primarily by psychotic symptoms, people with schizoaffective disorder have to cope not only with psychosis but also with overlapping periods of severe mood symptoms. Signs of psychosis include paranoia, auditory hallucinations, visual hallucinations, intrusive thoughts/images, and/or disorganized thinking. Mood episodes may include depression, euphoria, irritability, rage, suicidal thoughts, and/or mood swings. As a practicing psychiatrist for more than 15 years, I can tell you that schizoaffective disorder is a particularly challenging diagnosis for people to live with and for psychiatrists to treat. Even the most potent antipsychotic and mood stabilizing medications available often don’t bring sufficient relief, and those medications come with a significant risk of side effects.”

“Case Number One: A Woman Finds Natural Relief

The first story is of a 31-year-old woman who was diagnosed with schizoaffective disorder eight years ago. Trials of TWELVE different medications, including Clozapine, a powerful antipsychotic agent considered by many psychiatrists to be the medication of last resort due to its risk of serious side effects, were unsatisfactory. She had also undergone 23 rounds of electroconvulsive therapy (ECT or what used to be called “electric shock treatments”), yet remained troubled by serious symptoms. She decided to try a ketogenic diet with the hope of losing some weight. After four weeks on the diet, her delusions had resolved and she’d lost ten pounds. At four months’ time, she’d lost 30 pounds and her score on a clinical questionnaire called the PANSS (Positive and Negative Symptom Scale), which ranks symptoms on a scale from 30 (best) to 210 (worst), had come down from 107 to 70.”

“Case Number Two: A Man Comes to Life

The second story is of a 33-year-old single man diagnosed with schizoaffective disorder fourteen years ago. Over the years he had tried SEVENTEEN different psychiatric medications with limited success, including Clozapine. Weighing 322 pounds, he decided to embark on a ketogenic diet for weight loss. Within three weeks, he reported “dramatic” reduction in auditory hallucinations and delusions, as well as better mood, energy, and concentration. Over the course of a year, he lost a total of 104 pounds. When in ketosis, his PANSS scores improved significantly—falling from 98 to only 49. His daily function and quality of life also improved dramatically; he moved out of his father’s home, began dating, and started taking college courses.”

“Interestingly, in both cases, each time either of these individuals went off of the ketogenic diet, their symptoms worsened, and when they went back on the diet, their symptoms improved again, suggesting it was the diet and not some other factor that was responsible.”

“These outcomes are truly remarkable: improvement by dozens of points on the PANSS, significant weight loss, and better quality of life. There simply is no psychiatric medication available with the power to accomplish those results. I have certainly seen antipsychotic medications help people with bipolar and psychotic symptoms, and sometimes help dramatically. However, all antipsychotic medications, unfortunately, come with a substantial risk of side effects that can worsen quality of life, not the least of which is weight GAIN.”

“All antipsychotic medications (Abilify, Zyprexa, Risperdal, Seroquel, Clozapine, etc.) can contribute to high insulin levels and insulin resistance”  “Over time, insulin resistance can lead to weight gain, type 2 diabetes, heart disease, and even Alzheimer’s disease. In stark contrast, ketogenic diets have many positive side effects; they lower insulin levels and improve insulin sensitivity, reversing signs of insulin resistance and associated conditions.”

 

 

https://www.psychologytoday.com/blog/diagnosis-diet/201709/low-carbohydrate-diet-superior-antipsychotic-medications

Matintoleranser beror inte bara på maten! Elimineringskost del 2

av 2 Comments

Födoämnesöverkänsligheter beror inte bara på vad du äter. Absolut, utan livsmedel ingen födoämnesöverkänslighet. Och vissa livsmedel fungerar oftare som triggers än andra. Men det behövs oftast någonting mer som får kroppen att börja reagera på helt vanlig mat. Många faktorer i vår moderna livsstil har gjort att fler av oss idag inte mår bra av att äta vissa livsmedel.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost
Det är det andra av två delar som baseras på boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost som Katarina Hagberg har skrivit tillsammans med Victoria Carinci. Nu har vi kommit till de faktorer förutom maten som kan göra att du reagerar på mat.

Genetik och epigenetik

Laktosintolerans är världens vanligaste födoämnesöverkänslighet. Efter en viss ålder tappar en stor del av befolkningen (en mindre andel här i Norden) förmågan att bryta ner laktos i tarmen. Saknar du den förmågan och äter laktos kommer du att få symtom från mag-tarmkanalen. Med hjälp av ett gentest går det att se vem som har kvar sin förmåga att bryta ner laktos, och vem som inte har det. En ärftlig förändring på genen för enzymet laktas, ansvarigt för att bryta ner laktos, gör att du får lägre nivåer av enzymet i vuxen ålder. Det finns fler exempel på gener som spelar in, bland annat vid känslighet för gluten.(läs även mer om detta här: https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna )

Till de genetiska känsligheterna kommer också epigenetiken. Vill du veta mer om vad epigenetik är rekommenderar jag en sökning här på 4Health, och att lyssna på avsnitt 102 och 104 av podcasten. Men i korthet är det ett sätt för kroppen att styra hur aktiva våra gener är. Miljön kan påverka om en gen är mer eller mindre aktiv och hur mycket den påverkar cellerna och kroppen. En del av svaret på varför vi idag har mer överkänsligheter finns också i epigenetiken och särskilda epigenetiska förändringar har i studier kunnat kopplas till matallergier.

Värt att komma ihåg är att även om vi har genetik eller epigenetik som är negativa, är det viktigaste för vår hälsa de kost- och livsstilsval vi själva gör idag och framåt. Alla de livsstilsfaktorer vi tar upp i boken, som stress, hur mycket kemikalier vi utsätts för, hur pass mycket vi pysslar om vår tarmflora och hur lyhörda vi är för vår kropp när det gäller vilken mat den mår bra av och inte – väger mycket tyngre i vågskålen. Du har alltså all chans att påverka hur du mår oavsett hur ditt bagage ser ut. Och det är helt fantastiskt – vi är verkligen inga slavar under våra gener!

Stressens effekter för vilken mat vi tål

Säg det symtom som inte kan orsakas av stress? Om vi lyckas stressa ner så ger det väldigt mycket för hälsan. Bland annat kan det stärka mag-tarmhälsan och minska risken för att reagera negativt på maten vi äter. Stress kan göra tarmslemhinnan svagare och tunnare, alltså öka risken för läckande tarm och påverka tarmfloran. Med en läckande tarm kan osmälta proteiner ta sig in i kroppen och dessa kan immunförsvaret reagera på vilket ger inflammation som sedan kan orsaka många olika slags symtom.

För att få en idé om hur pass mycket stressen påverkar din hälsa och vad du kan äta och inte, fråga dig själv: Hur är mina symtom när jag är ledig eller har en lugn period? Hur är det med vilken mat jag tål, kan jag äta fler livsmedel när jag är ledig eller har en lugn period?

Här på 4Health finns massor av bra tips på hur du stressar mindre och vi har också ett kapitel i boken om hur du kan ta hand om och vara snäll mot dig själv.

Tarmflorans roll för vilken mat du tål

När det gäller födoämnesöverkänslighet har tarmfloran en avgörande roll (när har den inte det!?). En normal tarmflora hjälper till att hålla tarmbarriären intakt, minskar inflammation och hjälper oss att bryta ner maten vi äter. Om vi pratar om födoämnesallergi så har den också visat sig vara viktig. Immunförsvaret, som till en stor del finns kring våra tarmar, och tarmfloran, lever i symbios med varandra och en obalans i tarmen kan trigga immunförsvaret till att överreagera på maten vi äter. Bakterier kan alltså skydda oss från att en allergi uppkommer från första början. Mer om tarmflora via taggen microbiome

Kemikalier retar tarmen och immunförsvaret

Hur påverkar alla de kemikalier som finns idag vår mag-tarmkanal och vårt immunförsvar? Svaret är att flera av dem visat sig kunna påverka risken att utveckla födoämnesöverkänslighet. Triklosan och paraben tillhör gruppen hormonstörande ämnen, och de är väldigt vanliga. Båda finns ofta med på innehållsförteckningen i våra mest använda hygien- och skönhetsprodukter. De har visat sig påverka både immunförsvar och mikroflora negativt. En studie med barn mellan 6 och 18 år visade högre risk för födoämnesallergier ju högre nivåerna av triklosan och paraben var i urinen. Det här har sannolikt två orsaker: dels påverkas immunförsvaret av dessa ämnen till att trigga allergiska reaktioner och dels är ämnena antibakteriella och slår ut goda tarmbakterier. Det här är knappast den enda studien som pekar på ett problematiskt samband. En djurstudie med hormonstörande ämnen visade att leverns ämnesomsättning blev störd, inflammationen ökade och tarmens flora försämrades.

Alla dessa faktorer kan du oftast påverka själv och därigenom må bättre! Är inte det hoppfullt? Du har makten över hur du mår. Är du nyfiken på att veta mer får du det i boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost. När du lägger till dessa andra faktorer till en Clean Reset så ger du din kropp de allra bästa förutsättningarna för att läka. Och du- det handlar inte om att vara perfekt! Varje ansträngning läggs på ditt pluskonto så även små steg är steg i rätt riktning.

Hitta dina dolda matintoleranser – Elimineringskost del 1

av 4 Comments

Reaktioner mot gluten, mjölk, soja eller andra vanliga livsmedel kan ligga bakom många symtom på ohälsa. Med hjälp av en elimineringsdiet kan du ta bort det som stör immunförsvar och tarm och skapa din personliga läkande kost.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost

Du kanske har hört Anna eller Cecilia Fürst nämna här på 4Health nyttan med att göra en elimineringsdiet? Principen för en elimineringsdiet enligt funktionsmedicinen är att du först utesluter flera livsmedel som misstänks orsaka hälsoproblem under en period. Sedan återintroducerar du dem ett efter ett, och känner efter hur du då mår. Genom att göra på det här sättet och inte prova livsmedlen ett och ett, får du tydligare signaler från kroppen om vad den reagerar negativt på. Vill du veta mer om hur du gör har jag, Katarina Hagberg tillsammans med Victoria Carinci skrivit en bok i ämnet: Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost.

Fördröjda reaktioner på mat ofta luriga

Vad pratar vi om för slags reaktioner här egentligen? Det är inte de allergiska där du efter att du ätit något du inte tål får rinnande näsa eller kli i munnen. Här är vi istället ute efter att hitta reaktionerna som är mer smygande och diffusa. Symtomen på matöverkänsligheter är ett väldigt brett spektrum och kan vara allt från som huvudvärk, låg energi, hudproblem, ledvärk med flera.

De här reaktionerna brukar kallas fördröjda och det beror på att det kan ta upp till tre dagar innan reaktionen kommer. Äter du ost på måndagen är det inte säkert att du får migränattacken förrän på onsdagen. Två veckor, eller mer om du behöver det, på en Clean Reset gör kroppen lugn och många symtom blir bättre. Inflammation minskar och immunförsvaret samlar kraft när det inte ständigt är retat längre.

Då är det dags att börja prova vilka livsmedel du ska behålla i din kost och vilka du inte mår bra av. Viktigt är att göra återintroduktionen som ett experiment, metodiskt och systematiskt för att du inte ska behöva gissa. Ta ett livsmedel och ät av det under tre dagar. Känn efter hur du mår. Lyssna på kroppen om den vill ha livsmedlet eller inte.

Viktigt att lägga till näringsrik mat

Vill du läka och må bättre på lång sikt är det en sak vad du ska ta bort. Minst lika mycket handlar om vad du lägger till och att läka mag-tarmkanalen. Vi föreslår att du tänker på följande när du skapar din läkande kost:

  1. Plocka bort maten som stör (se lista längre ner). Här handlar det många gånger om att plocka bort sånt som ger kronisk låggradig inflammation som socker, gluten, alkohol med flera. Men här finns också citron och nattskatteväxter som för vissa har en retande effekt på mag-tarmkanalen. Flera av livsmedlen som plockas bort är nyttiga -förutsatt att du tål dem!
  2. Boosta med massor av näring. Om en elimineringsdiet handlade bara om vad du tar bort skulle det snabbt bli väldigt tråkigt. Bättre istället att fokusera på alla fina råvaror som finns kvar som du dessutom får äta hur mycket du vill av tills du blir mätt och belåten. Grönsaker, kött och fisk (gärna inälvsmat!), rotsaker, fina fetter, frukt med mera. Den här listan är lång men du kan läsa mer i Clean Reset.
  3. Läk tarmen och balansera tarmfloran. Många har idag en irriterad och till och med läckande tarm eller en bakterieflora som innehåller för många skadliga bakterier. Mag-tarmhälsan är en central del av välmåendet och därför bör varje ansträngning för att läka kroppen och förbättra hälsan också lägga fokus på den.

Utesluts under Clean Reset

Här är de livsmedel som forskning och erfarenhet visar är de vanligaste som skapar hälsoproblem.

– Alkohol

– Choklad och kakao

– Citrus

– Gluten och vete

– Jäst

– Koffein och kaffe, inklusive svart och grönt te

– Rött kött och fläskkött

– Majs

– Mjölkprodukter

– Nattskatteväxter som potatis och tomat

– Nötter

– Raffinerade vegetabiliska oljor

– Sesamfrö

– Skaldjur

– Socker

– Soja

– Tobak

– Ägg

OBS! Flera av livsmedlen på listan är naturligtvis nyttiga – förutsatt att du tål dem.

Läs mer om boken HÄR

I del 2 av det här inlägget kommer du att få veta mer om övriga livsstilsfaktorer förutom maten som påverkar vilken mat du tål. För det är faktiskt så att till exempel stress, kemikalier och tarmflora kan göra att du får fler överkänsligheter.

Förbättra ditt minne med fibrer och omega-3

av Leave a Comment

Genom att äta fiberrik kost kan du både minska risken för diabetes typ 2 och förbättra ditt minne, enligt forskare från Lunds universitet

Forskarna har nu studerat hur mat påverkar minne och inlärning. Resultaten tyder på att undvika snabba kolhydrater, och att äta en fiberrik kost, kan bidra till att bibehålla och förbättra minnet, koncentrationsförmågan och sinnesstämningen. Personerna som ingick i studien presterade bättre efter att ha ätit livsmedel med fibrer.

Deltagarna i studien som åt fiberrik kost förbättrade sitt arbetsminne med upp till fem procent. Resultaten visar också att varje måltid räknas eftersom vissa effekter syns direkt efter måltiden.

Forskarna från Lund har tidigare tittat på hur maten påverkar tarmfloran och människors hälsa. De har studerat hur fibrer påverkar det så kallade metabola syndromet som i sin tur kan inverka negativt på kognitiva funktioner som minne och inlärning.

En fiberrik kost kan minska risken för inflammationer i kroppen och gynnar ämnesomsättningen, till exempel blodsockerregleringen.

Nu har forskarna även studerat sambandet mellan kognitiv förmåga och en kost rik på fibrer, men även på bär och fisk. Redan efter fem veckor med omega-3 upptäckte de förbättringar.

Nu har man visserligen använt en hel del spannmål i studierna, som råg och korn, vilket jag inte tycker är en höjdare, särskilt inte om man vill undvika inflammation, eftersom gluteninnehållande mat bl.a. kan öka inflammation. Men jag antar att om man jämför det med vitt bröd och vetemjölsprodukter, så är det en stor fördel att välja dessa fiberrika och mindre förädlade spannmål. Och fibrer kan ju minska inflammation, bl.a. genom att vara mat för tarmbakterier, som i sin tur producerar antiinflammatoriska korta fettsyror som butyrat.

Och ett ökat intag av omega-3, är ju både antiinflammatoriskt och viktigt för hjärnan. Så här är resultaten föga förvånande.

I den aktuella studien på minne gjorde man så här:

När det gäller fibrer: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år. På dem gjordes tester efter att ha ätit vitt bröd respektive fiberberikat bröd. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Det vanliga vita brödet gav ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre. Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver blodsocker (eller ketoner) för att kunna arbeta ger en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte någon positiv effekt. Forskarna uttrycker att detta är förvånande, och att en för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad. Enligt mig är det föga förvånande. Ett högt blodsocker är en påfrestning, och alla påfrestningar är stress för kroppen, vilket i sin tur gör att kroppen inte presterar på max när det gäller dess andra funktioner.

När det gäller fisk / omega-3: 40 friska personer mellan 51-72 år ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.
Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner kunde samma forskare se att en kost som inkluderar flera olika livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter och mycket kostfiber, kan öka vår kognitiva kapacitet.

http://www.fokusforskning.lu.se/2017/08/31/maten-som-forbattrar-minnet/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/den-har-maten-forbattrar-ditt-minne

http://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/fet-fisk-och-fiber-skarper-koncentration-och-minne,c9209725

Ändrad kost påverkar tarmfloran snabbt

av Leave a Comment

Vad vi äter påverkar vår tarmflora, vilket är självklart. Men kanske snabbare och mer än du tror.

Forskare har i en ny studie undersökt tarmfloran hos Hadza-folket i Tanzania. Hadza-folket lever i en traditionell jägar- och samlarkultur, vilket gör att deras kost varierar väldigt mycket beroende på säsong, om det är torr- eller regnperiod.

Det visade sig att bakteriefloran förändras radikalt och snabbt mellan de olika perioderna. Vissa bakterier försvann nästan helt samtidigt som torrperioden övergick till en regnperiod, för att sedan återfinnas när torrperioden återkom.

Vid en jämförelse med prover från bland annat USA hade också Hadza-folket en helt annan sammansättning av bakterier, där flera, till exempel Spirochaetaceae, knappt finns kvar i västvärlden. Dessutom hade Hadza-folket fler enzymer med förmågan att bryta ned växtmaterial.

Det är alltså aldrig för sent! Se till att mata din tarmflora nu. Lyssna på avsnitt 128 av podden: https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du

I studien samlades 350 prover in från 188 personer under en tolvmånadersperiod.

“Among the Hadza of western Tanzania, a few hundred people still live in small groups as hunter-gatherers, reliant solely on the wild environment for food. Smits et al. found that the microbiota of these people reflects the seasonal availability of different types of food (see the Perspective by Peddada). Between seasons, striking differences were observed in their gut microbial communities, with some taxa apparently disappearing, only to reappear when the seasons turned. Further comparison of the Hadza microbiota with that of diverse urbanized peoples revealed distinctly different patterns of microbial community composition.”

“Although humans have cospeciated with their gut-resident microbes, it is difficult to infer features of our ancestral microbiome. Here, we examine the microbiome profile of 350 stool samples collected longitudinally for more than a year from the Hadza hunter-gatherers of Tanzania. The data reveal annual cyclic reconfiguration of the microbiome, in which some taxa become undetectable only to reappear in a subsequent season. Comparison of the Hadza data set with data collected from 18 populations in 16 countries with varying lifestyles reveals that gut community membership corresponds to modernization: Notably, the taxa within the Hadza that are the most seasonally volatile similarly differentiate industrialized and traditional populations. These data indicate that some dynamic lineages of microbes have decreased in prevalence and abundance in modernized populations.”

Mer på temat tarmflora via taggen microbiome

http://science.sciencemag.org/content/357/6353/802

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6763515

Studie: Lågkolhydratkost mot diabetes typ 2

av Leave a Comment

Även en japansk studie konkluderar nu att lågkolhydratkost är bättre än kalorirestriktion mot diabetes typ 2.

I studien använde man en väldigt liberal lågkolhydratkost på 130 gram kolhydrater per dag och utan kaloribegränsning, och fick ändå fina resultat i typ 2-diabetiker. Man mätte flera parametrar, men långtidssockret HbA1c, var det man var ute efter att jämföra.

Långtidssockret förbättrades i lågkolhydratgruppen, men förblev oförändrat i kaloribegränsningsgruppen. Lågkolhydratgruppen gick också ner mest i vikt.

“This prospective, randomized, open-label, comparative study included 66 T2DM patients with HbA1c >7.5% even after receiving repeated education programs on CRD. They were randomly allocated to either the 130g/day LCD group (n = 33) or CRD group (n = 33). Patients received personal nutrition education of CRD or LCD for 30 min at baseline, 1, 2, 4, and 6 months. Patients of the CRD group were advised to maintain the intake of calories and balance of macronutrients (28× ideal body weight calories per day). Patients of the LCD group were advised to maintain the intake of 130 g/day carbohydrate without other specific restrictions. Several parameters were assessed at baseline and 6 months after each intervention. The primary endpoint was a change in HbA1c level from baseline to the end of the study.”

“At the end of the study, HbA1c decreased by −0.65 (−1.53 to −0.10) % in the LCD group, compared with 0.00 (−0.68 to 0.40) % in the CRD group (p < 0.01). Also, the decrease in BMI in the LCD group [−0.58 (−1.51 to −0.16) kg/m2] exceeded that observed in the CRD group (p = 0.03).”

“Our study demonstrated that 6-month 130 g/day LCD reduced HbA1c and BMI in poorly controlled Japanese patients with T2DM.”

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261561416301698