fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Läsk och godis ger aggressiva barn

av Leave a Comment

5-åringars beteende undersöktes av amerikanska forskare och sattes i relation till hur mycket läsk de drack. De som drack mycket läsk var signifikant mer aggressiva i sitt beteende – särskilt de som drack så mycket som 4 eller fler läsk om dagen. “Children who consumed at least one soda per day had a 0.74 point significant higher aggressive behavior scores […] compared to children who consumed none. Those who consumed 4 or more soft drinks had a 4.74 point higher aggressive score […] , a 1.70 […] point higher attention problem score and a 1.95 […] point higher withdrawn score compared to those who consumed no soda”

Även konsumtion av godis och sötsaker undersöktes och kunde kopplas till ett aggressivt beteende. “Consuming candy/sweets three or more times per day was associated with a 1.4 higher aggressive behavior score”

Resultatet kompenserades för andra faktorer och var då fortfarande signifikant.

Studien: http://crcw.princeton.edu/workingpapers/WP13-10-FF.pdf

Amning vs. bröstmjölksersättning

av 6 Comments

Det här med att bröstmjölkersättning skulle vara nästan lika bra är helt uppåt väggarna. Har ni läst innehållsförteckningen på mjölkersättning? Ingredienser som ospecificerat “vegetabiliskt fett” och annat konstigt. Dessutom baseras mjölkersättning på komjölk eller soja i de flesta fall, inget av dem är bra alternativ för den lilla bebismagen. Och ersättning saknar alla immunkroppar som bebisen ska få.

Här är ett bra inlägg om varför amning är så himla viktigt. http://coolinginflammation.blogspot.de/2010/08/why-discuss-mothers-milk-on.html 

Saxat ur inlägget:

“Analysis of milk and how formula makes infants susceptible to disease and alters normal development, provides an extreme example of the interactions of diet, gut flora and the immune system.”
 
“why is formula fortified with ingredients at ten to a hundred times the levels in breast milk?  The answer is in the infant gut flora and perhaps in poor maternal nutrition/gut flora.” “The normal infant gut flora is very simple, Bifidobacteria.”  “Bifidobacteria are common probiotics.  That also explains why the diapers of exclusively breast fed babies smell like yogurt.” “One bottle of formula kills the Bifidobacteria and replaces it with adult gut bacteria.  The diapers are forever changed, because the adult gut flora is very persistent.  The presence of the adult gut flora also explains why formula has the high levels of supplements.  The adult gut flora consumes the supplements and leaves only tiny amounts for the infant.  All of the breast milk nutrients go to the baby if only Bifidobacteria is present, but after the adult gut flora are established much higher levels are needed and the infant may still be deficient.  Adult, formula-supported gut flora also digest antibodies and other protective factors in mother’s milk.”
“Since formula and the adult gut flora that it stimulates, causes gut inflammation, I suspect that formula fed infants are also compromised in their ability to produce their own vitamin D in sunlight.  It makes more sense to supplement mothers than babies.”
 
“Formula is cheap to produce, but expensive to buy.  Formula is promoted as the next best substitute for milk from a baby’s own mother, but that isn’t true either.  The next best alternative is mother’s milk from a certified human milk bank.” 
“The newborn gut and brain are only partially developed.  Mother’s milk is needed to supply growth factors to close and differentiate the gut epithelium, and long chain omega-3 fatty acids for brain growth.  Formula may eventually be supplemented with the needed fatty acids, but the growth factors/hormones present in mother’s milk will not be provided in formula.  Recent studies have shown that hundreds of different genes are activated in gut cells from infants fed either breast milk or formula.  Formula leaves the gut leaky and fails to stimulate the development of the immune system that is dependent on interaction with normal infant gut flora.  These dysfunctions partially explain the increased (10X to 100X) gut and respiratory infections resulting from formula use.  The reduced brain development with formula explains the five point reduction in IQ of formula fed infants.”

Åh, jag hoppas innerligt att jag kan få till amningen när det är dags…

Undrar om det finns något liknande detta i Sverige?: http://onlythebreast.com/ Det skulle ju vara helt fantastiskt. Vi borde starta ett community som kan hjälpa varandra med bröstmjölk. Det finns alltid de som har överflöd samt de som inte kan amma. Kan man ens köpa bröstmjölk som privatperson? Neonatalavdelningarna på sjukhusen har ju för egna behov, men finns det även för andra?

Sanningen om kostråd, fettlarm, kolesterolskräck mm

av Leave a Comment

Observationsstudier/ epidemiologi ger inga bevis, möjligtvis riktlinjer om vad man bör forska på riktigt. Exempelvis blir man inte lång av att hoppa höjdhopp bara för att höjdhoppare i en observationsstudie skulle visa sig vara längre än genomsnittet.

Inte heller ger kött i sig cancer bara för att köttätare oftare visar sig ha cancer (det kan tex vara tillsatser i processat kött som korv och köttbullar, eller kombinationen av processat kött och processade kolhydrater)

Trots detta bygger fettskräck, kostråd osv på just sådana antaganden.

Annika Dahlqvist uttrycker det på ett helt ypperligt vis:

“Dessa prefessorer tror att konsensus som avspeglar sig i mångtusentals epidemiologiska observationsstudier ger en vetenskap. Men i verkligheten kan tusen flugor ha fel.” Appropå en debattartikel i DN.se: Vår kunskap om mat och fetter har blivit solidare, av Mai-Lis Hellenius m fl.

http://annikadahlqvist.com/2013/08/11/konsensus-eller-vetenskap/

Bra där Annika!

Banan till barn? Nja – ekologiska i så fall

av 1 Comment

Upp till sju olika typer av bekämpningsmedel i en och samma banan och i flera fall hade gifterna också trängt in i fruktköttet. detta visar en undersökning som Testfakta gjort. Enligt livsmedelverkets beräkningsmodell sitter 52 procent av bekämpningsmedlet i fruktköttet. Av de ekologiska bananer som testades visade ingen upp spår av bekämpningsmedel.

Det gäller främst bekämpningsmedel mot insekter och svamp. Ett av de ämnen som tas upp av hela frukten är svampmedlet imazalil.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17270314.ab

Tallriksstorlek och matmängd

av Leave a Comment

Det här (se bilden nedan) är våra tallrikar från olika år som illustrerar en intressant utveckling. Om vi börjar ovanifrån, så är den översta/högra ett exemplar av tallrikar som vi fått av mina svärföräldrar. De är från 60-talet (möjligtvis 70-tal), den mittersta är våra IKEA-tallrikar från slutet av 90-talet och den nedersta är från våra nyaste tallrikar 2010-tal.

Inte så konstigt att det är lätt att överäta…

Har du problem med att reglera mängden mat du äter? Visst är det så att en högfett/lowcarb-kost talar om när du är mätt, men äter du fort hinner inte detta infinna sig förrän efter du ätit klart och du helt plötsligt är “äckelmätt”. Och är du leptinresistent kan det också vara svårt.

Mina bästa tips för dig som tycker detta är ett problem är att

a) skaffa mindre tallrikar (gå till en loppis eller mamma/mormor tex)

b) lägg upp det du vill/bör äta på tallriken. När du ätit upp det, om du känner för mer mat, vänta 10 minuter innan du lägger upp mer. Ibland hinner mättnadskänslan infinna sig under dessa 10 minuter. Det tar nämligen en stund innan du känner mättnad av fett (ca 20 min totalt). Om inte mättnad infunnit sig så kan du med gott samvete ta lite mer eftersom du troligtvis faktiskt inte blev mätt.

c) fyll ut måltiden med lite mer (ovanjord)grönsaker. Då får du i dig en större mängd i form av vätska, fibrer mm som fyller ut och ger lite omgående mättnad

d) ät protein med var måltid eftersom det mättar och fyller ut omgående

Studie: Lättprodukter till barn ger fetma genom epigenetiska förändringar

av Leave a Comment

Ytterligare en studie visar att barn som får lättprodukter blir feta. Den här gången är det småbarn som undersökts.

Det är en fransk studie som undersökt småbarns matvanor vid 10 respektive 24 månaders ålder. Barnen har sedan undersökts när de fyllt 20 år. De som ätit low-fat som småbarn hade mer kroppsfett och även högre serumleptin, dvs mer leptin i blodet, när de vuxit upp. De högre leptinnivåerna ser forskarna som ett tecken på mer leptinresistens.

Man tror att det är så kallade epigenetiska förändringar som uppstår av dessa tidiga matvanor. Epigenetik handlar om hur våra gener uttrycker sig.
Dvs vår medfödda arvsmassa, vårt DNA, bestämmer våra förutsättningar. Den här genuppsättningen kan inte ändras. Men hur generna beter sig kan vi påverka med vår livsstil. Epigenetiken handlar om huruvida särskilda gener ska vara aktiva eller inte.

“Many governmental dietary guidelines recommend full fat milk under age two, but this is ignored by up to two-thirds of parents. Education of parents is needed to alter this pattern. In addition, these data raise the troubling question of whether current recommendations for consumption of low fat milk and other low fat foods after age two also might need additional research to determine if this association with adult overweight/obesity persists after age two.”

http://www.nature.com/ijo/journal/v37/n8/abs/ijo2012185a.html

Kritiken mot fettrika dieter är helt fel säger hjärnforskaren

av 3 Comments

Igår blev det ett himla liv i media med kritik mot LCHF och liknande. I en debattartikel i DN: http://www.dn.se/debatt/de-populara-fettdieterna-ar-ett-hot-mot-folkhalsan/ gissade några läkare att trenden med mer stroke och hjärtinfarkt hos unga skulle bero på ökat fettintag och det rapporterades även i SVT/rapport och aftonbladet på liknande sätt. Det var en massa ganska lösa påståenden om kopplingen mellan kolesterol och sjukdomar som enligt mig, och kvalitetsforskning, är helt felaktiga. Läs mer om kolesterol

Martin Ingvar är professor i neurovetenskap vid Karolinska. Idag intervjuas han av SvD och hans uttalande lyder bl.a.:

  • att ökningen av hjärtproblemen har pågått sedan 90-talet och inte kan förklaras med den senaste tidens mattrender.
  • Ökningen är snarare en följd av att man misslyckats med antirökkampanjer. Cigaretter i kombination med östrogen och övervikt
  • att vi har medverkat till att folk äter lightprodukter som innehåller en massa korta kolhydrater. Drickyoghurt som marknadsförs som nyttig kan innehålla lika mycket socker som en läsk.
  • Han håller inte med de fem läkarnanär det gäller fett och kolhydrater. Enligt Martin Ingvar äter vi i dag så mycket kolhydrater att vi blir metabolt störda
  • att det viktigaste är att man inte köper förpackningar med fler än två eller tre e-nummer utan lagar mat från grunden.

Andreas Eenfeldt (läkare) uttalar sig i samma artikel om att statistiken presenteras på ett vilseledande sätt. “– De här läkarna tycker att LCHF är dåligt och det får de gärna tycka. Men studier visar på att den här kosten ger minskad vikt och förbättrade värden.”

“– Kolesterolvärdena kan öka av LCHF men det är främst det goda kolesterolet som ökar. Jag har många patienter vars blodtryck och blodsockervärde förbättrats av LCHF.”

Läs mer: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lchf-foresprakare-lakarna-har-fel_8393546.svd

Järntillskott under graviditet

av 3 Comments

Det kom en fråga från en annan kostrådgivare angående järntillskott vid graviditet så jag tar upp frågan lite kort här också.

En del barnmorskor rekommenderar starka järntabletter utan att ens kolla järnvärdena, ibland inte ens blodvärdet (Hb). Det behövs mycket järn under en graviditet, men äter du en järnrik kost är det inte säkert att du behöver tillskott, och kanske i alla fall inte de starkaste tabletterna. Lite blutsaft är en snäll, betydligt svagare lösning om du skulle vilja ha lite tillskott till kosten.

Innan du börjar med järntillskott så bör du åtminstone kolla blodvärdet, Hb, vilket är koncentrationen av röda blodkroppar (de som transporterar syre och näring i kroppen).  Det säger bara ngt om blodvärdet, men ganska ofta är det kopplat till järnvärdet, eftersom järn utgör en betydande del av blodkroppen.

Är Hb lågt bör du kolla andra järnvärden, viktigast är ferritinet, vilket man kan säga är dina lager av järn i kroppen. Det finns även andra mått på järn, såsom serumjärn och transferrinmättnad etc, men viktigare är då nästan att kolla på faktorer som påverkar järnabsorptionen och omsättningen såsom vitamin B12 och folat. Är dessa bra och Hb bara något lågt så är det bättre att hålla sig till järnrik kost, såsom kött, inälvskost etc.

Och om du behöver järn i form av tillskott så är de vanliga niferex och duroferon i form av järnsulfat, vilket är det som brukar ge förstoppning, ont i magen och e-vitaminbrist. En snällare form är tex järnglukonat.

Nedbrytning av The China Study

av Leave a Comment

Många motståndare  till den kost jag och många andra andra förmedlar (särskilt vegetarianer) brukar referera till The China Study. Har du fallit för det som läggs fram i China Study eller vet inte hur du ska bemöta dem som hänvisar till den? Läs argumenten som Denise Minger lägger fram, bl.a. att man

  • i studien kopplar animaliskt protein till cancer via kolesterol. Dvs antaganden som att total cholesterol is “positively associated with most cancer mortality rates” and also “positively associated with animal protein intake.” istället för att direkt kunna hänvisa till att animaliskt protein skulle ge cancer
  • associerar bröstcancer med fettintag och fettintag med animaliskt protein. Författaren, Campbell, lägger alltså självmant in en mellanvariabel som gör resultatet missvisande
  • påstår att plasmakolesterol ökar risk för levercancer, men det omvända kan lika gärna vara giltigt, dvs att det är levercancern i sig som ökar kolesterolhalten (vilket har identifierats av andra forskare)
  • partiskt använder data kring de skyddande fördelarna av vegetarisk mat, men inte behandlar data kring animalisk kost på samma sätt
  • Lägger in flera steg i logiken (kolesterolhalt som vanligt) för att komma till slutsatsen att västvärldssjukdomar skulle vara kopplade till animalisk föda
  • bortser från relevanta parametrar
  • felaktigt projicerar kasein till att representera allt animaliskt protein (Kasein, mjölkproteinet, som på andra håll visat sig kunna ge många hälsobesvär)

Här kan du hitta en massa analys av The China Study: http://rawfoodsos.com/the-china-study/

Graviditet vecka 7-18 – om kost, hälsa, trötthet, glutenintolerans och erfarenheter

av 4 Comments

Läs tidigare inlägg bl.a. här https://4health.se/forsta-tiden-av-graviditeten-om-kost-halsa-och-erfarenheter och resten via taggen gravid

OCH, så kom den enorma trötthet som ingen förvarnat mig om. Jag slocknade kl 19 på kvällarna och tappade helt socialt liv några veckor. Naiva jag hade räknat med att det skulle bli lite tungt i slutet av graviditeten, men trott att allt skulle rulla på som vanligt tills dess. Det blev som värst från ca vecka 9. Illamående var jag beredd på, men det blev inte så farligt för mig. Jag blev däremot känslig för stekos etc och ändrade helt smak. Dvs jag som alltid älskat all mat, blev kräsen och fick dessutom cravings för olika saker varje vecka. En vecka var det bacon, en annan vattenmelon osv.

Men tröttheten alltså. Dels blir man trött av den hormonella förändringen med en massa extra könshormoner och allt jobb som kroppen ska klara av när den bildar så mycket nytt därinne. Så det där med att man bara behöver extra energi motsvarande en frukt eller dyl om dan tror jag är bulls..t. Tänk så mycket hormoner och annat som ska bildas – klart det går åt massor med energi! (sen ska man ju inte inta detta som tom energi eftersom man samtidigt behöver mycket mer näring än vanligt)
Jag blev dock mer trött än man ska bli och detta berodde på att mina blodvärden rasade. Det kändes som om jag hade influensa i nästan två månader. Blodet ska ju transportera både syre och näring så det är inte konstigt att dåliga blodvärden gör en trött. Hb, dvs blodkroppskoncentrationen som absolut ska ligga över 120, tickade neråt vecka för vecka till 116, till 104, till 97 till 93. Och järntabletter hjälpte inte, det upptäcktes faktiskt att jag hade för höga järnvärden efter tillskott och dessutom bra nivåer av allt annat som behövs för järnabsorptionen, såsom vitamin B12 och folat. Så järnbrist var det inte. Däremot var sänkan något förhöjd vilket kan tyda på inflammation.

Min mage blev också superdålig. Jag kände att jag inte tog upp näring och energi som jag skulle och fick enormt ont i magen om jag åt mjölkprodukter eller svårsmält kött. Det blev också svårare att äta fett. Det var här jag själv började fundera. Jag vet att mina egna klienter blir laktosintoleranta om de inte sköter sin glutenintolerans (läs mer här https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna). När man blir gravid så ställs dessutom immunförsvaret inför en stor förändring. Detta gör att graviditet tillsammans med sjukdom och infektioner ofta är triggern till autoimmuna sjukdomar. Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom. (Läs gärna mer här https://4health.se/tag/gluten)

Så jag uteslöt gluten totalt. Vilket jag normalt såklart gör, men även mörk choklad med spår av gluten, quinoa med spår av gluten, sojasåås som innehåller vete etc småkällor. Och magen blev allt bättre – efter 2 månader kunde jag äta mejeriprodukter etc som vanligt igen och magen kändes helt bra. För att skynda på läkningen tillsatte jag även probiotika (Probi mage använde jag) och en shot aloe vera om dan under dessa två månader. Och nu tickar blodvärdena långsamt uppåt igen.

Pga detta finns det förresten massor med recept här från våren som är både gluten- och mejerifria. Klicka på kategorin recept och bläddra bakåt så hittar du bra alternativ.

Det här med magen, tröttheten tillsammans med ändrad smak gjorde att jag inte åt 100% lowcarb eller ens 100% nyttigt och näringstätt, även om det troligtvis blev runt 95% rätt. Jag har nog lyckats sätta i mig en påse turkisk peppar och två påsar chips under de första månaderna, men i huvudsak var “undantagen” nyttiga såsom att jag äter mer frukt och bär än vanligt. Mina måltider ser ut precis som vanligt – naturligt protein med mycket grönsaker och fett – fett antingen på proteinkällan, eller som sås eller röra till.

Man brukar säga att trötthet och illamående försvinner runt vecka 12-15, men för mig tog

det till vecka 18 innan jag mådde ok igen. Men just nu leker livet och måendet är på topp 🙂 Som du kanske ser på bilderna kan jag nu, trots mage, surfa, vindsurfa lite försiktigt etc. Även om magen är lite ivägen så går det att hitta lösningar. Då är det svårare att surfa med enorm trötthet.

Lovar att skriva mer om kost- och hälsa under graviditeten. Fråga gärna i kommentarerna nedan om det är något särskilt du funderar över kring mat el dyl under graviditet. Missa inte heller taggen gravid som innehåller en massa träningstips mm som passar särskilt bra när man är gravid.