fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: 120

Odlad fisk?

av 7 Comments

Appropå mina tidigare inlägg om odlad lax ( https://4health.se/ata-lax-eller-inte-laxfestens-baksida och https://4health.se/fisksorter-%E2%80%93-hotade-eller-ej )

Artikel om näringsvärdet i den odlade laxen som beskriver hur mer än hälften av kosten består av vegetabiliskt foder, bland annat innehållande majs- och rapsolja och soja- och majsprotein. En högre andel vegetabilisk kost gör fiskarna fetare och höjer halten fett i blod och lever. Halten omega-3 i odlad lax halveras och istället ökar fettsyran omega-6:

http://www.svd.se/mat-och-vin/dagens-lax-mindre-nyttig_7369276.svd

Biverkningar av statiner

av Leave a Comment

Har skrivit många inlägg om kolesterol och statiner tidigare, sök på statiner https://4health.se/?s=statiner eller använd kolesteroltaggen till höger https://4health.se/tag/kolesterol

Nu kommer det ytterligare bevis på biverkningarna (vilka i mina ögon vida överstiger nyttan av statiner – eftersom det är väldigt få som överhuvud taget har någon nytta av statiner).

Den här gången har man fokuserat på symtom av trötthet/utmattning. Särskilt kvinnor påverkades negativt (kvinnor som för övrigt har visat sig hålla sig friskare med högre kolesterolvärden).

“Women were disproportionately affected.”…”affirming unfavorable statin effects on energy and exertional fatigue. Effects were seen in a generally healthy sample given modest statin doses, and both simvastatin and pravastatin contributed to the significant adverse effect of statins on energy and fatigue with exertion. Particularly for women, these unfavorable effects were not uncommon.”

Studien: http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?doi=10.1001/archinternmed.2012.2171#ild120030t1

Sömn, melatonin och lågenergilampor/ blått ljus

av 5 Comments

Intressant artikel om hur blått ljus påverkar sömnhormonet melatonin mer än annat ljus. Blått ljus kommer bl.a. från LED-lampor, dvs. lågenergilampor. Rött ljus påverkar melatoninet minst.

Det är välkänt hur viktigt melatonin och sömn är för hälsan. Skiftarbetare drabbas  betydligt mer av sjukdomar t.ex. I artikeln är man dock lite väl försiktig med beskrivningen av detta viktiga hormon. Jag själv är en riktig “hormonnörd” och anser att hormoner och signalsubstanser styr hela din hälsa. Melatonin kan möjligtvis vara det allra viktigaste av dessa hormoner. Det finns mängder av studier på möss som visar hur melatonin styr många många av våra andra viktiga hormoner. Och till skillnad från kost, där möss inte äter samma saker som människor, så fungerar melatonin och tallkottkörteln (den lilla körtel inbäddad i hjärnan som utsöndrar melatonin) på samma sätt i nästan alla djur/människor. En anledning till att melatoninet kan styra andra hormoner är att det reglerar den cirkadiska sykeln (dygnsrytmen) och många andra hormoner har också de en dygnsrytm. Ta kortisol t.ex. (stresshormonet). Det har vi förhöjda nivåer av under morgontimmarna för att vakna, samt några mindre toppar ca kl 12 respektive 18. Om sömnen och melatoninet sätts ur spel, sätts även detta hormons rytm ur spel. Det finns även flera studier som visar att brist på melatonin leder till snabbare åldrande och mer åldersrelaterade sjukdomar.

De viktigaste sätten att ha en bra melatoninproduktion och dygnsrytm på, och därmed säkra hälsan, är att få dagsljus på dagen, ha mörkt kväll/natt och särskilt när du sover samt att ha regelbundna sovtider och sova på natten/ när det är mörkt.

Ur artikeln:

“While light of any kind can suppress the secretion of melatonin, blue light does so more powerfully. Harvard researchers and their colleagues conducted an experiment comparing the effects of 61/2 hours of exposure to blue light to exposure to green light of comparable brightness. The blue light suppressed melatonin for about twice as long as the green light and shifted circadian rhythms by twice as much (3 hours vs. 11/2 hours).”

Här kan du läsa artikeln om blått ljus och melatonin:

http://www.chicagotribune.com/health/sc-health-0613-blue-light-20120613,0,3170929.story

Kaloriräknare?

av 1 Comment

Till dig som fortfarande inte är övertygad om att en kalori av ett ämne inte är samma sak som en kalori av ett annat. Låt bilden tala (ytterligare förklaring nedan):

Vad som har hänt är alltså följande: Stora light-eran infördes på 80-talet, dvs naturligt fett ersattes med stärkelse och socker för att skapa light-produkter som fortfarande smakade begärligt och hade en konsistens som liknade den ursprungliga produkten. Exempel:

  • lätt-creme fraiche där fett ersätts med stärkelse för att konsistensen ska vara ok
  • “må bra” charkprodukter där fettranden skärs bort och druvsocker tillsätts för att öka kicken för hjärnan
  • Nyckelhålsmärkta flingor, bröd och gryn, som bara är kolhydrater i form av spannmål

Sedan dess har både fetma och diabetes ökat explosionsartat. Som bilden visar så har diabetes ökat med 727% (!!!). Det är mer än sju gånger så många som har diabetes idag som på 80-talet. Och detta beskylls ju oftast med att vi äter för mycket, dvs att det är antalet kalorier vi behöver hålla koll på. Men guess what, kaloriintaget har bara ökat med 8%, dvs knappt märkbart i förhållande till ökningen av diabetes och fetma.

En kalori är inte en kalori. Fett och protein äter vi för att de ska bygga kroppen. De ska bygga celler och cellmembran, enzymer, hormoner osv osv. På vägen ner genom matsmältningen går det dessutom åt kalorier för att bryta ner dessa lite mer svårsmälta molekyler. När kroppen tillgodosetts med byggmaterial den behöver kan resterna bli energi. Kalorier från dessa ämnen “förvinner” alltså delvis från nettoenergimängden. Stärkelse och socker (kolhydrater) bryts ner snabbt och enkelt och används bara som energi.

Kolhydraterna blir blodsocker, onormalt mycket blodsocker, och ger därmed ett insulinpåslag. Det dagliga överdrivna slitaget på insulinmekanismen ger till slut diabetes. Insulinet slutar verka.

Den oerhörda explosionen av diabetes och andra metabola sjukdomar (övervikt, hjärtsjukdom, högt blodtryck mm mm) beror på en ändrad fördelning av energiintaget. Idag kommer det mesta från kolhydrater, och särskilt raffinerade sådana som socker, utvunnen stärkelse i olika former, vitt mjöl… Långt ifrån den naturliga, fetare, osöta mat som evolutionen anpassat oss till.

En av farorna med kalorier in vs. ut

av 5 Comments

Nu ska jag kort förklara varför det är riktigt dumt att äta skitmat och springa bort den på löpbandet.

Väldigt många jag träffar som inte anser sig ha några hälsobesvär är av åsikten att de kan äta vad de vill eftersom de tränar så mycket. Jag pratar ofta om en annan av nackdelarna med detta, vilket är att man helt enkelt inte håller sig frisk. Men jag ska beskriva en annan hälsorisk med detta – skada på mitokondrierna.

Mitokondrier är kraftverk i dina celler. Här produceras energi i den form som kan användas av din kropp (ATP). Mitokondrierna är alltså helt avgörande för din kropp och hälsa. Problemet är att aerobisk överträning kan skada dina mitokondrier. Det skapar en oxidativ stress (fria radikaler) i mitokondrierna. Det här skyndar på åldrandet och försämrar hur du presterar.

Ju bättre mat du äter desto mer träning tål din kropp, inklusive mitokondrierna. Så äter du en näringstät kost som ger kroppen allt den behöver, stärker kroppens egna antioxidativa försvar och dessutom tillför antioxidanter utifrån, så tål du en hög nivå av träning. Men äter du en näringsfattig, men energität kost som du tycker att du kan unna dig eftersom du ändå springer bort den efteråt så skadar du alltså mitokondrierna.

Här bör man även se till formen av träning. Den akuta, tillfälliga stress som kroppen utsätts för av kort, intensiv träning har en uppbyggande effekt på kroppen och kan göra cellerna mer motståndskraftiga mot oxidativ stress, medan överträning i form av för långa pass ger en nedbrytande stresseffekt.

Slutsats: Hälsa = näringstät kost och intensiv träning (och lite annat förstås 🙂 )

Det nyupptäckta fettförbrännande hormonet

av 4 Comments

Endokrinologi, dvs läran om hormoner, är bland det häftigaste som finns (tycker jag i alla fall 🙂 ) Det är ju nervsystemet och dess signalsubstanser i kombination med våra hormoner som ansvarar för balans och jämvikt i kroppen, homeostas. När denna rubbas för länge av att vi lever alldeles fel (äter fel, stressar mycket, sover för lite osv.) så blir vi sjuka. Kroppen klarar ganska mycket, men i längden gäller det alltså att äta och leva bra för att få behålla hälsan.

Nu har forskare hittat ett hormon som ger effekt på fettförbränningen efter att du tränat. Ja, relativt nyupptäckt är det i alla fall.  Jag har för mig att jag först hörde om det under 2011. Hormonet har nu fått namnet irisin.

Möss som injicerades med hormonet tappade i vikt och fick kraftigt förbättrade blodsockernivåer. Hormonet verkar alltså minska risken för typ 2-diabetes. Möss som motionerade i sina ekorrhjul fick en hormoneffekt som stannade kvar i blodet i tre veckor. När forskarna testade människor som ägnade sig åt uthållighetsträning såg man att effekten hängde kvar i tio veckors tid. Effekten av träning pga irisin verkar alltså vara väldigt länge.

Det som händer i kroppen med irisin verkar vara följande: Hormonet irisin bildas i musklerna av träning när ett protein bryts ner. Irisinet tar sig sedan vidare från musklerna ut i blodomloppet till kroppens fettceller. Där påverkar hormonet kroppen så att vitt fett omandlas till fettförbrännande brunt fett.

Läs mer:
http://www.huffingtonpost.com/2012/01/12/exercise-pill-irisin_n_1202672.html

http://svt.se/2.108068/1.2674191/kan_traningshormonet_bli_till_ett_traningspiller

http://www.bloomberg.com/news/2012-01-11/exercise-related-hormone-may-lead-to-obesity-therapy-harvard-study-says.html

Äta sig frisk från reumatism – Ytterligare en solskenshistoria!

av 1 Comment

Efter 32 år med ledgångsreumatism har den norska kvinnan ätit sig till ett friskt liv! Från rullstol till att kunna jogga!

Irene 63 år gick över till lågkolhydratkost. Från kakmonster till en kosthållning som innehåller saker som bl.a. smör, avokado, mörk choklad, grönsaker och grönt te.

Under sina 32 sjuka år har hon genomgått 30 operationer, ätit diverse mediciner – ofta med biverkningar och dessutom fått bröstcancer eftersom medicinerna mot reumatismen gav nedsatt immunförsvar.

Efter viktuppgång bestämde hon sig för att testa lågkolhydratkost. Hon gick dock inte bara ner i vikt – hon blev frisk!

Här kan du läsa hela artikeln:

https://web.retriever-info.com/go/?u=https%3A%2F%2Fweb.retriever-info.com%2Fservices%2Farchive.html%3Fmethod%3DdisplayPDF&p=168241&a=20334&sa=2005182&x=6979712efaad5cd53d08b1b078c2b17a&d=02000920120127443649

Hittade detta via Annika Dahlqvist ( http://annikadahlqvist.com/2012/01/31/se-irene-joggar/)

4Health i Fitness magazine – och mina tankar kring frukt

av 1 Comment

I senaste numret av Fitness magazine uttalar  jag och Andreas Eenfeldt (kostdoktorn) oss om frukt. Lite motvikt till en artikel där Fredrik Paulun höjer frukten till skyarna.

Precis som jag säger i uttalandet har Fredrik helt rätt i att vi anpassats till frukt under evolutionen, men det handlar ju om nyplockad mogen frukt under en liten del av säsongen. Och dessutom ett utmärkt sätt att uttnyttja sötman och sockret för att lägga på hullet lite inför den kallare vintersäsongen. Jag är nog ändå lite mer paleoltitisk i mitt synsätt än många med strikt LCHF-syn och tycker att frukt i vissa sammanhang och i lagom mängd kan vara bra, t.ex. för den som tränar och under rätt säsong.

Om du använder taggen/etiketten frukt nere till höger på sidan hittar du mina tidigare inlägg om frukt här på 4health.se

Fördelarna med frukt kan framförallt vara:

  • Vitaminer och antioxidanter
  • Mjuka lösliga fibrer

Nackdelarna är bl.a. att:

  • Frukt är sött, det innehåller socker, både i form av fruktos och glukos. Därför höjer det blodsockret. Vi stimulerar det fettinlagrande hormonet insulin genom att höja blodsockret.
  • GI-värdet luras: Sockerarten fruktos ger ett lågt GI eftersom det måste göras om till glukos i levern innan det kommer ut i blodet och påverkar blodsockernivån. GI-värdet uppmäts bara under 120 min, därför hinner man inte riktigt se effekten.
  • Näringsinnehållet minskat drastiskt:
    • Våra jordar är utarmade på mineraler
    • dessutom konstgödslar vi så att vissa mineraler dominerar över andra (ger mycket av ett fåtal mineraler som snabbar på odlingen och desto mindre av andra)
    • frukterna odlas snabbt så att växten inte har tillräckligt med tid för att hinna ta upp näring ur marken och producera vitaminer och antioxidanter,
    • plockas omogna så att de inte hinner bilda så mycket vitaminer
    • transporteras och lagras sedan länge => ytterligare går förlorat.
    • förädling av arter till förmån för större och mer snabbväxande växter och frukter med sämre näringsinnehåll
  • Fruktos är den mest fettinlagrande sockerarten

Några argument för frukt och mina kommentarer till dem:

Argument:Vår förkärlek för söta smaker existerar just för att vi ska dras till frukten och vilja äta den.

Det stämmer, vilket gör det till ett problem för vissa i dagens samhälle. Under evolutionen skulle man passa på om man hittade frukt och bär – även om man var mätt. Den söta smaken gör att vi kan äta även om vi är mätta. Idag har vi tillgång till frukt när som helst året runt. Men det är inte frukten som är problemet, utan den söta smaken triggar ett beteende. De som har de starkaste instinkterna som vi utvecklade under evolutionen triggar igång så mycket på den söta smaken att de lätt länsar kylskåpet även på annat efteråt.

Argument: Sammantaget finns det ingen annan föda som är lika naturlig för oss som frukten.

Ur detta hänseende är grönsaker också frukt. Dvs zuchini och tomat är frukter, rent bilogiskt talat, till sina plantor. Men eftersom grönsaker är mindre söta och har lägre kolhydratinnehåll är de nyttigare

Frukt är naturligt, men det mest naturliga är det vi under evolutionen åt mest av. Under vinter och vår lär vi inte ha ätit frukt. Däremot har vi ätit animalisk kost året runt – fisk, kött och ägg tex.

Argument: Frukt är ett kalorisnålt livsmedel jämfört med mycket av den moderna maten.

Skilj på kalori och kalori. Kolhydrater höjer blodsockret och triggar därmed insulinet => fettförbränningen avstannar och i värsta fall ger det även fettinlagring

Argument: Fruktätare är i genomsnitt är smalare än andra

Om det är sant så beror det nog inte på frukten, men kanske på livsstilen som helhet. Troligtvis äter många av fruktätarna nyttig i övrigt – mindre snabbmat och mer grönsaker- och kanske dessutom tränar mer

Argument: Antioxidanter

Sparsamt i mycket av dagens frukt, och man kan även få det från grönsaker

Argument: Levern rymmer 50-75 gram kolhydrater i lagrad form. Tio normalstora frukter innehåller cirka 50 gram fruktos så det ryms i ett dagligt intag.

Inte ofta idag har du ett helt tomt glykogenförråd att starta med. De flesta  äter mer kolhydrater än det finns lagringsutrymme för, och tränar dessutom inte så mycket att glykogenlagren töms.  Dvs om vi redan ätit grönsaker mm, och särskilt om man ätit bröd eller pasta så är det antagligen ganska fullt i levern

Argument: Frukt innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer.

Det stämmer, men dessa fina fibrer finns också i grönsaker

Argument: Frukt har ett lågt GI-värde

Visst sänker fibrerna GI-värdet något, men ett lågt GI-värde beror framför allt på fruktsockret i kombination med begränsningar i mätmetoden av GI-värden enligt tidigare resonemang

Argument: Frukt är perfekt för dig som gillar att träna.

Instämmer. Bra tex efter träning för att fylla upp glykogenlager. Särskilt då frukt med högre andel glukos och lägre andel fruktos för att snabbt återhämta sig. (tex banan)

Studie: Vad äter de som går ner respektive upp i vikt?

av Leave a Comment

Man har studerat 120 000 personer under minst 12 år och jämfört matvanor med viktökning eller -minskning.
En observationsstudie, vilket innebär att inga säkra slutsatser kan dras förän man jämför enskilda faktorer i en "riktig" studie, men några uns av sanning finns det säkert.

Dock tas ju inte någon hänsyn till skillnader i utsöndring av signalsubstanser/ hormoner. Om en som inte påverkas särskilt mycket av söt smak eller kolhydrater äter en potatis eller godisbit betyder det inte särskilt mycket för vikten, men om en kolhydratberoende person äter något liknande leder det med största sannolikhet till ett totalt sett större energiintag den dagen. Eller enklare uttryckt, den kolhydratberoende slutar inte där, utan det triggar fortsatt intag av bullar, godis eller mackor.

Hur som helst, tillbaka till studien:
"De visar hur flera olika livsmedel påverkar vikten på lång sikt. De snabba kolhydraterna ligger i topp på listan över livsmedel som ökar vikten.

  • En extra portion kokt, stekt eller bakad potatis per dag ger till exempel en viktökning på 0,7 kilo på fyra år.
  • Byter man ut potatisen mot en extra daglig portion grönsaker minskar i stället vikten med nästan 0,2 kilo."

"Ett par skivor ost påverkar däremot knappast alls vikten på sikt."

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-haller-du–vikten-hela-livet

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1014296?query=TOC&&

Läkare och författare uppmanar regeringen att skärskåda kostråden

av Leave a Comment

Per Wikholm, Ralf Sundberg och Lars-Erik Litsfeldt skrev i januari en debattartikel i UNT där man uppmanar Göran Hägglund att tillsätta en oberoende kommission för att se över livsmedelsverkets kostråd.

En artikel värd att läsa för dig som vill veta hur kostråden kommit till. Läs även mer om detta här på 4health: https://4health.se/historien-bakom-vara-myndigheters-kostrad

Här hittar du artikeln:
http://www.unt.se/debatt/dags-att-skarskada-kostraden-1201874.aspx