fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: män drabbas

Hårlöss ett ökande problem – så här gör du

av Leave a Comment

Nu är lussäsongen igång igen.
Hundratusentals barnfamiljer i Sverige drabbas av huvudlöss varje år, lössen har nått rekordhöga nivåer sedan några år tillbaka, och lusepidemin visar inga tecken på att avta.

Det är definitivt många fler löss nu än på 60-70 talet. Det beror på att man sedan 40-talet använde nervgiftet DDT och slog ut nästan hela luspopulationen. Efter det tog det väldigt lång tid för lössen att komma tillbaka.

Den lilla huvudlusen är tre mm lång, platt och gulvit och den livnär sig på vårt blod. För att inte blodet ska koagulera under måltiden sprutar lusen in ett blodförtunningsmedel. Då bildas en lätt immunreaktion som gör att det kliar. Lössen äter, parar sig med de andra lössen i hårbottnen och sen lägger de ägg som klistras fast vid hårstråna.

För att bli av med det som kryper i håret används i Sverige idag framförallt oljebaserade lusmedel. Oljan täpper till lössens andningshål, vilket gör att de kvävs och dör. De äldre läkemedelsklassade lusmedlen har huvudlössen i hög grad blivit resistenta emot.

Men det viktigaste är att luskamma.

Här har jag tidigare delat med mig av en naturlig metod för att ta bort löss: https://4health.se/loss-naturlig-metod-tar-bort-huvudloss-effektivare-an-lakemedel-och-sa-har-gor-man

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-vi-maste-bli-battre-pa-att-luskamma

Hjärnan krymper av mobilen och ständig uppkoppling

av Leave a Comment

Forskning visar att vår hjärna kan förändras eller till och med krympa av att vi ständigt är uppkopplade med mobiler, läsplattor och datorer.

I en rapport från Internetstiftelsen använder var tredje tvååring internet och bara tre procent av befolkningen saknar mobil. Och nu visar forskning att våra hjärnor kan förändras av att vi så intensivt använder internet, inte minst i våra mobiler. Vissa studier tyder till och med på att delar av hjärnan bokstavligen krymper, något som man tidigare sett som ett resultat av långvarig stress.

Man ser att volymen av hjärnan minskar, men vet inte vad det beror på. Det kan bero på att den ständiga uppkopplingen är stress, men en förändring i hjärnan skulle även kunna tyda på en positiv effektivisering.

Det finns många studier om kopplingen mellan överdrivet användande av smartphones, stress och minnets funktioner. En del forskare menar att beteendet kan liknas vid ett beroende och en extrem form av detta beteende – där personerna drabbas av stress och ångest om de inte har sina mobiler – kallas “homofobi”, från ”no mobile phobia”.

Mobiltelefonen, dator, iPad etc kan även störa sömnen på olika sätt, bland annat på grund av skärmens blåa ljus. Och långvarig sömnbrist kan som ni vet leda till flera negativa hälsoeffekter  – och dessutom kan både lång- och korttidsminnet försämras av dålig sömn.

Det blå ljuset liknar den ljusa himlen och är uppiggande genom att det minskar kroppens nivåer av hormonet melatonin. Däremot tyder annan forskning på att sömnstörning från vårt tittande på skärmar motverkas kraftigt om vi vistas tillräckligt mycket i dagsljus på dagen.

Särskilt hur långtidsminnet kan försämras av intensiv användning av internet och mobiltelefoner har studerats. En hypotes är att hjärnan vänjer sig vid att det vi läser inte behöver kommas ihåg, eftersom det lätt kan plockas fram igen – med internet.

Det här kan ju också till stor del vara en logisk och bra utveckling. Att vi slipper lagra sådant som portkoder och telefonnummer i hjärnan gör bara att hjärnkapaciteten kan användas till annat. Men om vi skulle anta att det mesta som vi läser hamnar i den här kategorin “jag behöver inte komma ihåg” då får vi problem att generera ny kunskap. Vi behöver nämligen ha information och kunskap tillgänglig i våra hjärnor för oss för att kunna använda kunskapen i oss till att associera fram ny kunskap. Det är så vi kan få nya idéer – genom att resonera om information som vi lagrat i oss.

Mer om detta i Vetenskapsstudion avsnitt 3 http://www.svtplay.se/video/10658718/vetenskapsstudion/vetenskapsstudion-sasong-1-avsnitt-3?start=auto

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-sa-paverkar-mobilen-din-hjarna/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hjarnan-forandras-av-mobilen

Kolhydraters roll vid diabetes typ 1

av Leave a Comment

Jag fick ett mail från Ann Fernholm, som var med i populära avsnitt 74

Hon berättar att Kostfonden nu gör sin andra stora satsning. Forskare på KS ska utvärdera kolhydraters roll vid typ 1-diabetes.

Kostfonden tilldelar forskare vid Karolinska Sjukhuset minst 600 000 kronor för att utvärdera hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes. En av fyra personer med typ 1-diabetes har allvarliga problem att reglera blodsockret. Effektivare kostbehandlingar kan därför rädda liv.

Cirka 70 000 barn och vuxna har typ 1-diabetes i Sverige. Trots att många är drabbade är det osäkert vilka kostråd som effektivast motverkar sjukdomens långsiktiga komplikationer, till exempel njurskador, synskador och hjärt-kärlsjukdom. I sina nuvarande diabeteskostråd skriver Socialstyrelsen: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.” Diabetesläkare saknar underlag för att kunna ge bra råd.

Under senare tid har det förts en debatt kring riskerna med en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes. Å ena sidan hävdas att ett lågt kolhydratinnehåll i maten ökar risken att drabbas av både hypoglykemier (ett för lågt blodsocker) och ketoacidos (ett livshotande tillstånd där blodet blir surt). Å andra sidan hävdas att en lågkolhydratkost leder till ett jämnare blodsocker och därför färre hypoglykemier och mindre risk för ketoacidos.

För att fylla denna kunskapslucka satsar Kostfonden på en klinisk studie som kommer att ledas av forskare vid Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska Sjukhuset. Det kommer att bli en av de största koststudierna någonsin på personer med typ 1-diabetes. 135 vuxna personer som har problem att reglera blodsockret kommer att slumpmässigt delas in i tre olika grupper. En grupp ska få rekommendationer om att följa en traditionell diabeteskost med 50-60 energiprocent kolhydrater; en andra grupp ska få följa en måttlig lågkolhydratkost med 30-40 procent kolhydrater och en tredje grupp ska få följa en strikt lågkolhydratkost med 10-20 procent kolhydrater.

Patienterna kommer att få ett intensivt stöd att följa kostbehandlingen under studiens första månader och effekten av kostomläggningen kommer att studeras under ett år.

Om patienterna sänker sitt blodsocker kommer det i längden att minska deras risk för långsiktiga komplikationer. Samtidigt måste man försäkra sig om att kostbehandlingarna inte ger några farliga biverkningar. Därför ska man till exempel undersöka hur ofta patienterna drabbas av hypoglykemier och ketoacidos; samt följa patienternas blodfetter.

Kostfonden satsar minst 600 000 kronor på studien och kommer tillsammans med forskarna på Karolinska sjukhuset att söka fler finansiärer. Studien beräknas kosta 3,6 miljoner kronor i sin helhet.

Stöd gärna den fina forskning som Kostfonden bedriver för att förbättra kostråden!

http://www.kostfonden.se

Bättre hälsa med ….. tystnad!!

av 2 Comments

Ljud ökar stresshormonerna och blodtrycket. De som lever i en miljö med konstanta ljud, tex nära trafikerade platser, drabbas troligen av kroniskt höga nivåer av stress. Ljud kan också orsaka hjärtsjukdomar, störa sömnen och ge tinnitus.

Tystnad verkar däremot ha motsatt effekt på hjärnan. Tystnad gör att kroppen och hjärnan gör sig av med spänningar. Tystnad i ett par minuter är till och med mer avslappnande för hjärnan än ”avslappnande” musik. Tystnad förändrar blodtrycket och blodcirkulationen i hjärnan, enligt en studie publicerad i Heart.

Och i studier på djur kan man se att tystnad leder till nybildning av hjärnceller. två timmar tystnad om dagen ledde till nya celler i hippocampus.

Tystnad gör också att hjärnan får möjlighet att processa information, och att integrera extern och intern information. Motsatt, så visar studier att ljud försämrar hjärnans kognitiva funktioner, särskilt när det gäller att memorera och lösa problem.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1860846/

http://www.lifehack.org/377243/science-says-silence-much-more-important-our-brains-than-thought

http://www.newsner.com/tystnad-aer-mycket-viktigare-foer-vaara-hjaernor-aen-vi-tror-enligt-vetenskapen/om/vetenskap-2

http://nautil.us/issue/16/nothingness/this-is-your-brain-on-silence

Det finns ingen hälsosam fetma

av 5 Comments

Det har kommit flera studier som pekar på att det går att vara rejält överviktig men ändå frisk, och utan ökad risk för diabetes typ 2 eller hjärt- och kärlsjukdom. Bl.a. kom det en sån studie häromdagen. Men en ny välgjord studie pekar på att “hälsosam fetma” är en myt.

Däremot är inte alla smala personer hälsosamma.

Det har talats om att det skulle finnas en “hälsosam” fetma. Det finns personer som är ordentligt överviktiga men som ändå uppvisar normala hälsovärden och normal  insulinkänslighet. Därmed har det förutsatts att de inte löper samma risk att drabbas av sjukdomar som tex diabetes typ 2, som andra med fetma. En teori till varför det är så här är att de som kallas “hälsosamt feta” skulle ha en “snällare” fettväv som inte reagerar på insulin på samma sätt som andra överviktiga. Det har hävdats att uppemot en tredjedel av alla som är rejält överviktiga har en normal ämnesomsättning och därmed inte behöver oroa sig för sin vikt.

Den nya studien har gjorts vid Karolinska institutet. För att testa om fettväven verkligen reagerar annorlunda hos de som kallas hälsosamt feta undersökte man bukfettet hos två grupper av kraftigt överviktiga kvinnor. Den ena gruppen kunde ses som “hälsosamt feta”, eftersom de hade en mer normal insulinkänslighet i kroppen som helhet.

Men trots att insulinkänsligheten skilde grupperna åt i kroppen som helhet, visade det sig att just fettvävens svar på insulin var detsamma hos båda grupperna. Aktiviteten i cellerna ökade som om de blev stressade. Forskarna såg hur genuttrycket reglerades av insulinet (apropå helgens podcast)  Stressen i fettväven såg forskarna inte hos normalviktiga, vars fettväv knappt reagerade på insulinet. Den skillnad man fann mellan “hälsosamt feta” och “vanliga feta” var ett litet antal gener.

Det verkar alltså inte som att det finns någon “snäll” fettväv hos en del överviktiga. Allt fler studier pekar nu på att idén om en mer hälsosam fetm är en myt, åtminstone vad gäller svaret på insulin. Det kan fortfarande skilja när det gäller hjärthälsa. Man hittar kliniska skillnader när det gäller kardiometabola parametrar hos “hälsosamt feta” och andra med fetma.

Om man kan hitta förklaringar till skillnaderna så är det också lättare att välja behandling av metabola sjukdomar.

http://www.cell.com/cell-reports/fulltext/S2211-1247(16)31014-2

http://ki.se/nyheter/ny-forskning-motbevisar-snall-fettvav

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6499250

Lågkonsumtion av alkohol – ökad risk för cancer

av 1 Comment

Apropå det jag tar upp i avsnitt 101 om alkohol (https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt ) så kom det nyligen en ny studie kring cancer av små mängder alkohol, och häromdagen kom det en artikel på ämnet där en av Sveriges främsta alkoholforskare vill se över råden för drickande. Dagens svenska riktlinjer anses inte vara tillräckligt genomtänkta.

Rekommendationen för antalet standardenheter har inte tagits fram på ett vetenskapligt sätt, menar han. Ny forskning visar att även små mängder alkohol ökar risken för att drabbas av cancer.

Riktlinjerna har kommit att etableras som en slags sanning utan att det tagits fram på ett vetenskapligt eller särskilt genomtänkt sätt, säger Peter Allebeck, professor vid Karolinska institutet.

Internationellt sett ser rekommendationerna olika ut. Men nu har flera länder gjort om sina riktlinjer och har sänkt sina råd om hur mycket man kan dricka utan risk.

Sverige bör också se över sina riktlinjer. Det som är nytt nu är ökad risk för cancer, tidigare trodde man att det bara gällde för storkonsumenter men även ett lägre intag av alkohol, som ett glas om dagen, ökar risken betydligt för framförallt bröstcancer.

Alldeles nyligen publicerades en vetenskaplig artikel som räknar upp sju olika cancerformer som har en direkt koppling till lågkonsumtion av alkohol. Förutom bröstcancer är riskerna höga för cancer i ändtarmen, tarmen, svalget, struphuvud, matstrupe och lever.

Tidigare om alkohol: https://4health.se/?s=alkohol

http://www.addictionjournal.org/press-releases/new-review-concludes-that-evidence-for-alcohol-causing-cancer-is-strong

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-vi-maste-andra-rekommendationen-for-drickande

Det krävs mer träning för att motverka skadorna av stillasittande

av 2 Comments

Jag har skrivit och pratat en del om faran med stillasittande (sök på stillasittande och lyssna på avsnitt 21 om bl.a. bindväv och biomekanik), bl.a. om hur det snabbar på åldrande, och hur naturen inte menat att vi skulle vara stillasittande långa perioder för att däremellan träna jättehårt mycket sällan och tro att det jämnar ut sig.

För fyra år sedan drog man tex i en studie slutsatsen att en inaktiv livsstil kan utgöra en lika stor risk som fetma och tobak för att drabbas av hjärt– kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer.

Ny forskning visar nu dessutom att det krävs mer motion än man hittills har trott för att motverka ett hälsoskadligt stillasittande vid ett skrivbord hela dagarna. Enligt studien måste du röra på dig absolut minst en timma om dagen. Det är långt mer än rådande riktlinjer.

Världshälsoorganisations (WHO) aktuella rekommendation är 2,5 timmas motion per vecka. I Sverige är expertisens råd att vi ska röra oss minst en halvtimma per dag och att det ska vara så pass ansträngande att vi blir andfådda.

Teamet av internationella forskare bakom den nya studien har analyserat data från 16 tidigare studier. Sammanställningen under en uppföljningsperiod på två till 18 år visar att risken för att dö i förtid var 9,9 procent för dem som satt i åtta timmar eller mer per dag och hade låg fysisk aktivitet, jämfört med 6,8 procent för dem som satt mindre än fyra timmar per dag och var aktiva minst en timma om dagen.

Men resultaten bjöd också på en oväntad effekt: Den ökade risken för dödsfall hos personer som satt åtta timmar om dagen försvann hos dem som rörde på sig minst en timma per dag. Och det räckte med ”måttlig intensitet” av träning, till exempel promenader i 5,6 kilometer i timmen eller cykling på 16 kilometer i timmen för att kompensera de negativa effekterna av att sitta under långa perioder. Du behöver alltså inte löpträna eller gå till gymmet. Det räcker att ta en rask promenad. Dessutom kan man dela upp timman och tex ta en promenad på morgonen, under lunchen och på kvällen och ändå få samma goda hälsoeffekt.

Våra arbeten innebär också ofta att vi sitter hela dagarna framför datorer. Men det är viktigt att röra sig varje timma – helst varje halvtimma: gå till kopiatorn eller hämta ett glas vatten. Byt ställning och använd ett “ståbord”. Det gäller även fritiden där många tillbringar mycket tid i tv-soffan. Den genomsnittliga tiden för tv-tittande hos vuxna är ungefär tre timmar om dagen.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/studie-en-timmes-aktivitet-motverkar-atta-timmars-stillasittande/

Ökad risk för allvarlig leversjukdom för ungdomar med fetma

av Leave a Comment

Att ha fett i levern kan vara farligare än forskarna trott. En ny svensk studie tyder på att övervikt ökar risken för allvarliga leversjukdomar senare i livet.

Feta och överviktiga personer drabbas oftare av fettlever. Detta verkar i sin tur öka risken för andra sjukdomar. I en studie nyligen publicerad i Journal of Hepatology kopplas fettlever till en ökad risk för åderförkalkning och därmed också hjärt-kärlsjukdomar. Men fettlever verkar även öka risken för andra leversjukdomar.

Fettlever kan leda till skrumplever, trots att personen inte dricker för mycket alkohol. Läs tidigare via taggen fettlever

Forskarna har följt upp långtidsrisken för övervikt genom att studera nästan 45.000 män som gjorde militärtjänstgöring i Sverige 1970. Männens hälsa, BMI och alkoholvanor kontrollerades i samband med mönstringen. Forskarna följde männen i olika svenska sjukdomsregister för att se vilka som vårdats för svår leversjukdom.

De som var överviktiga när de gjorde lumpen hade en klart ökad risk för att få svår leversjukdom nästan 40 år senare. 64% högre risk för den som var fet eller överviktig – och då är det bara de allvarligaste fallen man kan hitta med de här metoderna eftersom dessa sjukdomar utvecklas långsamt och oftast upptäcks sent. Den ökade risken fanns kvar även när man tog bort de som drack för mycket alkohol. Man tror att resultaten är en indikation på att männen hade fettlever och att detta ökar risken för leversjukdomar.

Eftersom det är registerforskning kan forskarna inte med säkerhet säga att det är övervikt som ligger bakom den ökade risken för leversjukdom, men tidigare studier har pekat i liknande riktning.

Med allvarlig leversjukdom avses bland annat skrumplever. Skrumplever kan bland annat ge vätska i magen, åderbråck i matstrupen som kan ge svåra blödningar samt levercancer. Fettlever innebär att det lagras in fett i levern vilket kan leda till skrumplever, levercirros. Det innebär att levern är skadad och har ärrvävnad. Man kan få skrumplever av kost, och då särskilt fruktosrik kost (dvs vitt socker, high fructose corn syurp mm), av att ha druckit mycket alkohol under en längre tid, och av kronisk leverinflammation.

Har man fettlever bränner kroppen oftast fettet i levern ganska fort när man går ner i vikt. En studie från förra året visade att nästan allt fett i levern försvinner vid en tioprocentig viktminskning under ett år.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/overvikt-i-ungdomen-okar-risken-for-leversjukdom/

9 gånger högre risk för hjärtsvikt för ungdomar med fetma

av Leave a Comment

Överviktiga tonåringar löper betydligt större risk att drabbas av hjärtsvikt redan i tidig medelålder. Fortsätter fetman att öka bland unga kan hjärtsvikt bli ett allt större hot mot folkhälsan.

En studie som gjorts vid Sahlgrenska omfattar fler än 1,6 miljoner svenskar som undersökts i samband med att de mönstrat till värnplikten under perioden 1968 till 2005. Under de senaste decennierna har antalet män under 45 år som drabbas av hjärtsvikt ökat. Under samma period har antalet 18-åringar med fetma ökat från en procent till fem procent.

Forskarna kunde se en fördubblad risk för hjärtsvikt redan hos dem som vid mönstringen låg i det övre intervallet av normalvikt med ett BMI på mellan 22,5 till 25 jämfört med personer med ett BMI mellan 18,5 och 20.

Ju högre BMI desto större risk att drabbas av hjärtsvikt i tidig medelålder, slår studien fast. Lätt övervikt innebar tre gånger högre risk att drabbas. För de 18-åringar som hade kraftig fetma med ett BMI över 35 var risken nio gånger högre.

Känner du ungdomar som lider av fetma? Ganska troligt har de ett skevt förhållande till mat, kanske ett sockerberoende. Kanske känsloäter de. Lyssna på My Westerdahls egna erfarenheter av sockerberoende i avsnitt 73 och 95 av podden. Själv har hon tappat 95 kg, mer än halva sin kroppsvikt, med hjälp av rätt mat och rätt verktyg.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/overviktiga-unga-riskerar-hjartsvikt

Mindre salt – HÖGRE risk

av 1 Comment

Tvärtom de flesta rekommendationer, så finns det inga hälsomässiga fördelar med att äta lite salt. Inte ens för människor med högt blodtryck. Tvärtom, visar forskning.

En ny studie visar att personer som äter lite salt (utsöndrar mindre än tre gram per dag) löper högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och död, jämfört med dem som äter normala mängder (utsöndrar fem till sex gram per dag). Inte ens personer med högt blodtryck har nytta av att äta lite salt – Tvärtom. Om saltintaget blir lägre än så, ökar risken för sjukdom och död, oavsett blodtryck.

I den aktuella studien ingick drygt 130.000 deltagare från 49 länder, där hälften led av högt blodtryck och hälften inte gjorde det.

Man tittade dock på deras utsöndring av salt i urin som ett mått på hur mycket de konsumerar. Jag tror att det kan vara ett osäkert mått eftersom det är hormonellt beroende. Bl.a. njurarnas och binjurarnas status påverkar saltutsöndringen.

Men jag tror definitivt att slutsatsen är korrekt, dvs att för lite salt är farligt. Och blodtryck är mer beroende av andra faktorer än salt, såsom akut stress och kolhydratintag.

Man såg en koppling mellan saltintag och något högre blodtryck i studien när saltnivåerna var på högre nivåer, men poängen här är att det alltså är farligare med för lite än för mycket salt. När man tittade på “death and major cardiovascular disease” som mått, så var det för lite salt som var den stora riskfaktorn både för personer med högt och normalt (eller lågt) blodtryck. Och hos personer med normalt blodtryck så såg man inga risker alls med ett högt saltintag.

“In this pooled analysis, we studied 133 118 individuals (63 559 with hypertension and 69 559 without hypertension), median age of 55 years (IQR 45–63), from 49 countries in four large prospective studies and estimated 24-h urinary sodium excretion (as group-level measure of intake)”

” higher sodium excretion was not associated with risk of the primary composite outcome (≥7 g/day in 6271 [9%] of the population without hypertension; HR 0·90 [95% CI 0·76–1·08]; p=0·2547), whereas an excretion of less than 3 g/day was associated with a significantly increased risk (7547 [11%] of the population without hypertension; HR 1·26 [95% CI 1·10–1·45]; p=0·0009).”

Jag är övertygad om att så längre du använder ett mineralrikt salt, och inte äter översaltad färdigmat, så talar din kropp om hur mycket salt du behöver via dina smaklökar. Är du sugen på salt så behöver du det troligen.

Lyssna även på läkaren Ralf Sundberg som berättar om saker som faran med lite salt, blodtryck och kolesterol i avsnitt 79 av podden

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(16)30467-6/abstract

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ingen-fordel-med-lite-salt-i-maten