Search Results for: andning

Sista delen (for now 🙂 )
Och du, Du vet väl om att du kan lyssna på 4Health i den populära podcasten 4Health med Anna Sparre?! Just det här temat pratar jag om i avsnitt 4 och alla avsnitt hittar du i din podcastapp (direktlänk till podden i iTunes https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2)

Hur botar man binjureutmattning?

I första hand handlar det om att ta bort orsakerna till stressen och därmed låta binjurarna vila. Dessutom kan rätt kost och tillskott återställa de näringsbrister stressen orsakat och därmed skynda på tillfrisknandet. Men det tar tid och det är viktigt att det får ta den tiden. Vid binjureutmattning behövs endast ett par dagars vila för att kortisol ska börja frisättas igen. Det kan dock ta lång tid innan produktionen är helt i sin ordning, vilket gör det extra viktigt att inte sätta igång och stressa, träna hårt etc bara för att du har lite mer energi en dag. Dessutom krävs det en livsstilsförändring, annars är du snart tillbaka i samma härva.

Här följer några konkreta tips:

• Kartlägg och ta bort de energitjuvar som gör dig stressad. För t.ex. en dagbok och notera vad som gör dig stressad. Förändra sen de här situationerna t.ex. genom att be om hjälp, tacka nej osv.
• Minska din inre stress och oro, bl.a. genom att arbeta med din självkänsla. Läs mer här: https://4health.se/din-stressniva-beror-av-din-sjalvkansla
• Träning är en naturlig stressminskningsmetod (eftersom träning generellt normaliserar hormonnivåer), men det är också en stressor. Tränar du mycket så behöver du troligen drastiskt minska din träningsmängd. Sluta med enformig konditionsträning. Det är bra att behålla lite stärkande och rörlighetsfrämjande träning. Använd dig av lugnande motionsformer som yoga:  https://4health.se/stresshantering-och-traning-nyborjaryoga
  Generellt kan man säga att träningen ska ge energi, inte ta. Så träna inte mer än att du känner dig piggare efteråt. Har du redan ”gått in i väggen” är det ingen träning alls som gäller i början, börja med andningsövningar och arbeta dig uppåt mot promenader och yoga när du fått tillbaka en viss energinivå. Det är vanligt att man har för bråttom att sätta igång.
• Använd dig av andningsövningar, mental träning etc. Läs mer här: https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress
• Var noga med att få gott om sömn.  Sov nattetid för att melatoninproduktionen ska fungera optimalt. Gå och lägg dig innan 22, den viktigaste sömnen får du mellan 22 och 04, men det är dessutom bra om du kan sova längre än vanligt, gärna förbi kortisoltoppen vid 6-8-tiden. En anledning till att det är viktigt att lägga sig innan 22 är att binjurarna annars kickar in och utsöndrar hormoner för att hålla oss vakna till nästa trötthetsvåg infaller vid 1-tiden. Och det är ju binjurarna vi vill spara på. Behöver du hjälp (tabletter) för att få ordentlig sömn så rekommenderar jag att du tar det i form av en låg dos melatonin (naturligt natt-/sömnhormon) före sänggåendet (börja testa om 0,5 mg hjälper, dela tabletter om nödvändigt).
• Vistas mycket utomhus på dagen för att få frisk luft och sol och en bättre dygnsrytm
• Mat och tillskott: Det allra viktigaste är att ha ett jämnt blodsocker, helt enkelt genom att undvika snabba kolhydrater som socker och mjölprodukter (en lågkolhydratkost som även innehåller rikligt med grönsaker och nötter är alltså lämplig). Men också genom att äta ofta och regelbundet. Detta eftersom ett för lågt blodsocker gör att binjurarna arbetar för att utsöndra kortisol som ska hjälpa till att höja blodsockret.
  Fyll kroppen med näring från naturliga fetter och protein, grönsaker, bär, nötter. Vid all form av stress urlakas kroppen på näring. Särskilt magnesium- och B-vitaminbrist är vanlig vid långvarig stress. B-vitaminerna är relativt lätta att få i sig med kosten, men många kan behöva magnesiumtillskott.
  Övriga näringsämnen som är viktig att få i sig är: C-vitamin via grönsaker, bär och eventuellt tillskott. D-vitamin via sol och ljus om möjligt, via tillskott under vinterhalvåret.
• Är du i de senare stadierna av binjureutmattning behöver du troligtvis extra tillskott av salt (tex i ditt dricksvatten) för att kunna behålla vätska
• Hormonet DHEA kan eventuellt tas som kosttillskott eftersom det är en brist som snabbt uppstår vid långvarig stress. Pregnenolon likaså.
• Binjureextrakt i form av tex Adre komp erfaras att åtminstone kortsiktigt hjälpa dem som är i tidiga stadier och har trötta binjurar.
• En del får magproblem som följd av för lite saltsyra i magen. Saltsyra kan i så fall tas som tillskott (gärna tillsammans med probiotika)
• Undvik alla stimuli som socker, kaffe, alkohol, cigaretter, snus, kakao, te (örtte går dock bra). Dels för att det påverkar stressystemet i kroppen, dels för att det stör sömncykeln. Läs gärna mer här: https://4health.se/chokladenskakaons-baksida
• Undvik dator och tv-tittande på kvällen (i alla fall efter kl 20). Dels påverkar ljuset från datorn melatoninet/sömnen (läs mer här:  https://4health.se/somn-melatonin-och-lagenergilampor-blatt-ljus ) och dels gör de snabba skiftningarna och flimrandet att stressystemet är igång.
• Se också till att göra saker som du tycker om, som får dig att må bra och saker som får dig att skratta. Allt sådant minskar stressnivåer och ökar utsöndringen av ”må-bra”-hormoner

Tänk också på att:

• Det är väldigt stora variationer i hur olika tillskott påverkar olika individer, så om du inte får experthjälp bör du vara försiktig med tillskott (särskilt hormonella tillskott) och fokusera mer på att ta bort grundorsakerna till stressen. Tyvärr arbetas det inte med binjureutmattning som en erkänd sjukdom på så många håll inom vården, men har du tur kan du hitta en läkare som har erfarenhet av det. Du är också välkommen att kontakta mig så ser vi över hela din stressituation, hur du kan arbeta med den och så gör vi ett kost- och kosttillskottsupplägg
• Om du lider av sköldkörtelproblem som egentligen beror på binjurarna så kan medicinering med sköldkörtelhormon i slutändan förvärra tillståndet (kommer att skriva mer om obalans i sköldkörteln vid ett senare tillfälle)

Då fortsätter vi på serien om stress och binjureutmattning (börja med gårdagens inlägg – del 1)

Hur fungerar kroppen vid stress?

Kroppens kontrollsystem består av nervsystemet (elektriska signaler mellan hjärna/ryggrad och alla delar av kroppen) samt av hormonsystemet (kemiska budbärare/substanser från olika körtlar och organ i kroppen). Kroppen har med hjälp av dessa kontrollsystem en särskild mekanism för att hantera stress och stressiga situationer. Det är en del av överlevnadsmekanismen, tex för att kunna mobilisera energi snabbt om man blir jagad av ett rovdjur. Binjurarna är körtlarna som spelar en särskilt viktig roll i stressresponsen. Dessa sitter ovanpå njurarna och finns alltså ungefär mitt i ryggen.

När man stressas reagerar kroppen med att stimulera det sympatiska nervsystemet (om du vill förstå nervsystemets delar såsom sympatiska och parasympatiska nervsystemet så läs här https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress ). Det är fight or flight-responsen som gör kroppen redo för vad som kan tänkas komma. Det sympatiska nervsystemet stimulerar bland annat hjärtat att slå snabbare, men det har också kopplingar in i hormonsystemet. I hormonsystemet stimuleras då binjurarna att utsöndra adrenalin och hypofysen att utsöndra ACTH. ACTH från hypofysen stimulerar i sin tur binjurarna att öka produktionen av kortisol.

Kortisolet och adrenalinet (stresshormonerna eller egentligen anti-stress-hormonerna) stimulerar frisättning av energi från kroppens depåer och konvertering av energidepåerna till blodsocker. Det stimulerar hjärtat att slå snabbare, blodkärlen att dras samman, svettningen ökar, musklerna spänns osv. Du är alltså redo. Samtidigt prioriteras en del kroppsfunktioner ner, de som inte behövs akut, tex matsmältning och immunsystem.

Kortisol skyddar alltså kroppen mot utmattning när den utsätts för stress genom att bl.a. höja blodsockret. Utsätts man för kronisk stress så är kortisolnivåerna ständigt höga (till dess att vi slitit ut våra binjurar).

Nu är det dock så att binjurarna producerar många fler hormoner än just dessa stresshormoner. Ett exempel är aldosteron, vilket reglerar mineralbalansen i kroppen. Ökad stress ökar också aldosteron, vilket gör att natrium (salt) hålls kvar i kroppen, därmed ökar också vattenmängden i kroppen och blodtrycket ökar. Samtidigt förlorar man kalium och magnesium, vilka båda är livsviktiga mineraler.

Ett annat exempel är könshormonet progesteron. Problemet är att progesteron är ett förstadium till kortisol, så när stressnivåerna är höga så prioriteras kortisolproduktionen och mindre progesteron utsöndras från binjurarna. Det här gör att balansen mellan könshormonerna störs. Man får det som kallas för östrogendominans, vilket betyder att du har för mycket östrogen i förhållande till progesteron. Östrogendominans kan ge PMS-besvär och bidra till ofrivillig barnlöshet. Östrogendominans ökar även risken för bröstcancer och andra sjukdomar.

Ytterligare ett exempel är hormonet DHEA. DHEA är ett moderhormon (förstadium) till många andra hormon som produceras av binjurarna, bland annat en rad olika könshormoner (både manliga och kvinnliga). När kroppen är under kronisk stress och kortisolnivåerna ökar, så minskar DHEA-nivåerna. Denna obalans mellan DHEA och kortisol kan ge alla möjliga problem, bl.a. försämrad insulinkänslighet, försämrat immunförsvar då immuncellernas aktivitet minskar samt försämrad kalciumabsorption och därmed svagare benstomme. Dessutom är denna obalans en bidragande faktor till östrogendominansen beskriven ovan, till viktökning kring midjan och till högt blodtryck pga ansamling av salt och vatten.

Också värt att veta är att kortisol, liksom många andra hormoner, har en dygnsrytm. Även när vi inte är under stress så ökar kortisolnivåerna på morgonen för att vi ska vakna. Sedan ska de normalt minska under dagen och vara som lägst på natten när vi sover. Ökad stress kan rubba denna dygnsrytm.

Mycket olika hormoner och en snabbversion av deras funktion idag. Hängde du inte med på precis allt så ingen fara, det viktigaste är att förstå de stora dragen.

Imorgon fortsätter vi och kommer in på vad faktiskt binjureutmattning är och varför långvarig stress är farligt. Häng med!