fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: hjärnan

Hur hjärnan sorterar det du ska minnas och det du ska glömma

av Leave a Comment

När vi sover bearbetar hjärnan dagens intryck och sorterar dem. Nya händelser hamnar först i den del av hjärnan som kallas hippocampus. Efter ett tag glöms de bort, eller så överförs och sparas minnena i hjärnbarken.

Forskare har upptäckt en grupp nervceller i hjärnan som verkar hjälpa till att sortera bort “onödiga minnen” under sömnen. Denna grupp nervceller finns i en annan del av hjärnan, hypothalamus, och skickar impulser som hjälper hippocampus att avgöra vilka minnen som inte ska sparas. Man visste att de här nervcellerna fanns, men inte vad de gör. Nu vet man det. Studien kan få stor betydelse för framtida minnesforskning.

Forskarna har upptäckt detta genom flera olika avancerade tester på möss. Där styrde de aktiviteten i de här nervcellerna i hypothalamus, och testade sedan mössens minnen.

Man såg att cellerna var som mest aktiva under den så kallade REM-sömnen, när man drömmer, och då gjorde att vissa minnen sorterades bort.

Hur de här cellerna vet vilka minnen som ska sparas är fortfarande en gåta. Även om man tidigare vet att vi i högre utsträckning minns händelser kopplade till starka känslor. Allra starkast minnen får man av starkt negativa upplevelser. Detta är ju en överlevnadsmekanism. Vi ska lära av våra misstag helt enkelt. Men även mycket positiva upplevelser ger starka minnen.

Det kan leda till kunskap som kan användas när minnet är försämrat, men man kan också tänka sig lösningar för att få bort starka minnen till exempel vid posttraumatiskt stressyndrom.

https://science.sciencemag.org/content/365/6459/1308.abstract

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7303091

Ljudterapi för hjärnan, nervsystemet, för att minska stress, öka social förmåga mm!

av Leave a Comment

Nu har jag testat ljudterapi, eller “The Safe and Sound Protocol” (SSP). Som jag även skrivit om på instagram https://www.instagram.com/p/BwrS1mJhTow/

Fantastiskt! I fem dagar fick jag förmånen att vara hos Laura Geiger (1h per dag) och lyssna på musik som är speciellt anpassad i frekvenser, volymskiftningar etc för att stimulera örat och hjärnan på rätt sätt.

Personligen tyckte jag att det var väldigt avslappnande och skönt. De första dagarna var det som meditation, väldigt avslappnande och utvilade. De sista dagarna var det lite mer intensivt, men fortfarande en skön upplevelse.

Tydliga effekter jag märkte var att jag drömde mer (i samband med dagarna då jag testade detta). Efteråt upplever jag mig bl.a. mer avslappnad i allmänhet, mindre ljudkänslig (hade dock inga större besvär med detta innan) och mer benägen att lyssna på musik.

Men det finns många fler fantastiska effekter att få beroende på ditt utgångsläge. Bl.a. skrev jag för ett tag sedan om effekterna i autism: https://4health.se/ljudterapi-i-autism

Vad är då detta? Jo SSP, “The Safe and Sound Protocol”  eller Listening Therapy som det även kallas, är en femdagars intervention av nervsystemet. Det är designat för att bl.a. reducera stress och ljudkänslighet och öka social anpassningsförmåga. Ljudet är speciellt anpassat för att påverka och träna musklerna i mellanörat. Dessa påverkar i sin tur särskilda kranialnerver (dvs hjärnan). Kuriosa: vagusnerven som jag pratat och skrivit om en hel del är en sådan kranialnerv, men det är inte just denna nerv, kranialnerv X, som man fokuserar på i SSP, utan V och VII.

“The intervention uses prosodic vocal music that has been filtered to train the middle ear muscles to focus in on the frequency envelope of human speech. Once human speech is properly perceived, the portal to social engagement has been opened. Adults and children are both better able to interpret the meaning and the intent in conversations. The sense of safety that is achieved by better understanding the fluctuations in human voice calms the physiological state. Once the system has been primed and the autonomic state is calm, further therapy is enhanced and behavioral regulation is improved. For this reason, the SSP works best when paired with additional therapy.”

I boken Accessing the Healing Power of the Vagus Nerve skriver Stanley Rosenberg om detta. Han beskriver hur Stephen Porges arbetat och forskat kring detta. Det handlar om att stimulera kranialnerver (cranial nerves) V (trillingnerven) och VII (ansiktsnerven). Just dessa nerver kan ha eftersatt funktion bl.a. i autism och har att göra bl..a med hur man processar ljud från mänskliga röster. Och de här nerverna leder ut till mellanörat respektive trumhinnan. Klistrar in bilder på några sidor ur boken här nedan med text som beskriver detta mer i detalj.

Här kan du läsa mer: https://www.thelaurageiger.com/articles/what-is-listening-therapy

Är du intresserad av detta rekommenderar jag varmt Laura Geiger. Hon har också möjlighet att i vissa fall skicka utrustningen till dig om du inte kan ta dig till henne.

All sömn är inte likvärdig när det kommer till att städa hjärnan och förebygga demens

av 3 Comments

Relativt ny forskning visar hur sömnens djup kan påverka vår hjärnas förmåga att effektivt städa bort avfall och toxiner. Eftersom sömn ofta blir allt lättare och mer störd när vi blir äldre, stärker forskningen kopplingarna mellan åldrande, sömnlöshet och ökad risk för Alzheimers sjukdom.

Forskningen indikerar att den långsamma och stabila aktiviteten i hjärnan i samband med djup icke-REM-sömn är nödvändig för funktionen hos det glymfatiska systemet, hjärnans unika process för att avlägsna avfall. (detta har Anders Lönedal nämnt i de podcasts vi gjort med honom).

Det tidigare okända glymfatiska systemet beskrevs först av Nedergaard och hennes kollegor under 2012. Före den tiden förstod forskarna inte helt hur hjärnan, som upprätthåller sitt eget slutna ekosystem, tog bort avfall. Studien avslöjade ett system som pumpar cerebrospinalvätska (CSV/CSF) genom hjärnvävnad för att tvätta bort avfall. En efterföljande studie visade att detta system huvudsakligen fungerar när vi sover.

Cerebrospinalvätska (CSV) är “hjärn-ryggmärgsvätska” eller ryggmärgsvätska – på engelska cerebrospinal fluid (CSF). Det är en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar (kommunicerande hålrum) och flödar runt i och kring hjärnan och ryggmärgen. Cerebrospinalvätskan har flera funktioner. Förutom att den agerar stötdämpande och skyddar hjärnan vid mekaniskt trauma, bidrar den till kylning av hjärnan, transporterar näringsämnen till hjärnceller som ligger nära ventriklarna, samt avlägsnar slaggprodukter.

Eftersom ackumulering av toxiska proteiner som betaamyloid och tau i hjärnan är förknippade med Alzheimers sjukdom, har forskare spekulerat på att försämring av det glymfatiska systemet på grund av störd sömn kan bidra till sjukdomen. Det glymfatiska systemet ska ju hjälpa till att städa bort sådana proteiner. Detta är i linje med kliniska observationer som visar en koppling mellan sömnbrist och ökad risk för Alzheimers.

I en ny studie genomförde forskare experiment med möss som bedövades med sex olika anestesimetoder. Medan djuren var under anestesi spårade forskarna hjärnans elektriska aktivitet, kardiovaskulär aktivitet och rensningsflödet av CSF genom hjärnan. Teamet observerade att en kombination av läkemedelsketamin och xylazin (K / X) nästan upprepade den långsamma och stabila elektriska aktiviteten i hjärnan och hjärtfrekvens som är associerad med djup icke-REM-sömn. Den elektriska aktiviteten i hjärnorna hos möss som administrerades K / X verkade vara optimala för funktionen av det glymfatiska systemet.Möss i studien som utsattes för anestetika som inte orsakade långsam hjärnaktivitet såg minskad glymfatisk aktivitet.

De synkroniserade vågorna av neural aktivitet under djup långvågig sömn sammanfaller med vad man vet om flödet av CSF i det glymfatiska systemet. Det verkar som att de kemikalier som är involverade i neuronernas aktivitet,  joner, driver en osmosprocess som hjälper till att dra vätskan genom hjärnvävnaden.

Det är känt att när vi åldras blir det svårare att konsekvent uppnå djup icke-REM-sömn, och studien förstärker vikten av djup sömn till det glymfatiska systemets funktion. Studien visar också att det glymfatiska systemet kan manipuleras genom att förbättra sömnen, ett resultat som kan peka på potentiella kliniska tillvägagångssätt, såsom sömnterapi eller andra metoder för att öka sömnkvaliteten för riskfyllda populationer.

https://www.sciencedaily.com/releases/2019/02/190227173111.htm

https://www.urmc.rochester.edu/news/story/5508/not-all-sleep-is-equal-when-it-comes-to-cleaning-the-brain.aspx

Hjärnan kan vara vaken och sova samtidigt

av 2 Comments

Det finns ingen skarp gräns mellan sömn och vakenhet. Ny forskning visar att delar av din hjärna kan somna t.ex. när du sitter och kör bil.

Enligt den traditionella bilden finns två möjligheter: Antingen är du vaken eller så sover du. Men så enkelt är det inte. Hjärnan kan sova och vara vaken samtidigt. Delar som man använder mycket får ett större sömnbehov än delar man inte använder. När de utarbetade delarna fått nog lägger de ner verksamheten. Då bildas fläckar av sömn i en för övrigt vaken hjärna.

Den första detaljerade studien av fenomenet gjordes på möss som varit vakna länge. Inopererade elektroder registrerade aktiviteten i deras hjärnbark. Mätningarna visade att enstaka celler tog mikropauser. De slutade helt enkelt fyra av elektriska signaler under korta perioder. Mössen var vakna samtidigt som några av deras nervceller hamnade i samma slags dvala som dominerar hela hjärnbarken under djupsömnen. Det visar att sömnen kan vara lokal. Så antagligen sover vi aldrig helt och hållet, och är aldrig heller helt och hållet vakna. Sömnen är graderad.

Under den fläckvisa sömnen ökar risken för misstag. I sina experiment lät forskarna mössen utföra krävande rörelser som att försöka pilla ut en liten sockerbit ur ett hål i en låda med ena tassen. Den uppgiften gick sämre för möss vars nervceller tog mikropauser. De fumlade runt med tassen och tappade sockerbiten gång på gång.

Senare forskning har visat att den här typen av lokal sömn även finns hos människor. Den har praktisk betydelse framförallt för bilförare och människor som jobbar skift med maskiner som kräver mycket uppmärksamhet.

I djurens värld finns intressanta exempel på hjärnor med extrema förmågor att sova och samtidigt hålla sig vakna. Delfiner kan sova med ena hjärnhalvan i taget. På så sätt klarar de att simma utan paus flera veckor i streck. Vissa fåglar har en liknande halvsömn, bland annat gräsänder som vilar i flock. Det är vanligt att några av änderna sover med ena hjärnhalvan och samtidig håller ett vakande öga öppet för hot i omgivningen. Hos människan finns den lokala sömnen i mycket mindre områden. Delfinerna sover med en hel hjärnhalva i taget, vilket människor aldrig gör.

https://www.nature.com/articles/nature10009

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Facultative%20control%20of%20avian%20unihemispheric%20sleep%20under%20the%20risk%20of%20predation

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0047478

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/delar-av-hjarnan-kan-somna-fast-du-har-ogonen-oppna

Eteriska oljor och hjärnan

av Leave a Comment

Eteriska oljor är doftande substanser som finns i växter. Lukten du känner när du gnider med fingrarna på olika örter är eteriska oljor. Skalet från citrusfrukter är också rikt på eterisk olja. Skalar du en apelsin känner du doften från den.

Växterna innehåller eteriska oljor bl.a. för att stöta bort skadedjur, men ibland också för att locka till sig bin och andra pollinatörer.

De här oljorna kan ha många fina egenskaper för oss människor, bl.a. är ju en del antiseptiska, dvs de har antimikrobiella egenskaper. Men eteriska oljor kan påverka oss bara genom sin doft. De kan påverka oss eftersom delar i vår hjärna som har med minnen, motivation, känslor och beteenden sitter ihop med luktloben i hjärnan.

Det är nämligen så att luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet (till skillnad från andra sinnesorgan som kopplas om i talamus innan de når storhjärnan). Limbiska systemet är ett komplex av nervceller på insidan av hjärnans hemisfärer och utgörs bland annat av amygdala, gyrus cinguli och hippocampus. Det limbiska systemet kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet. Limbiska systemet påverkar bl.a. det autonoma (omedvetna) nervsystemet genom att göra individen stressad via det sympatiska systemet. Också sexualiteten styrs härifrån. När det gäller minne och inlärning har limbiska systemen en viktig roll, då hela ens beteende i grund och botten baserar sig på att stimulera sådant som ger känslor av välbehag och undvika sådant som ger känslor av obehag.

Och här kommer alltså dofter in och påverkar. För visst har du upplevt ett starkt minne eller en känsla via en doft? Doften av syrener som påminner om skolavslutningen, eller lukten av regn mot varm asfalt som påminner om en sommarupplevelse eller utlandsvistelse.

Luktloben gör så att vi förknippar dofter med känslor och minnen. Och dofter kan påverka frisättningen av olika signalsubstanser.

Tänk på att eteriska oljor i regel aldrig ska användas outspädda, varken invärtes eller utvärtes. De behöver spädas ut med en annan “vanlig” olja. Äkta eteriska oljor kommer från växter, träd och frukter och ska inte blandas ihop med billigare syntetiska varianter.

Några exempel på eteriska oljor och deras egenskaper:

  • Lavendel: Lugnande. Du kan ha den i sovrummet eller gnida in lite på huden på kvällen för att komma till ro. Du kan också droppa en droppe på kudden.
  • Pepparmynta: Uppiggande. Kan hjälpa mot huvudvärk. Kylande på huden.
  • Kamomill: Lugnande. Invärtes kan den hjälpa matsmältningen, vara antiinflammatorisk, kramplösande och muskelavslappnande, vilken kan vara till hjälp vid mag- och tarmproblem.
  • Tea tree: Antiseptisk. Särskilt effektiv utvärtes mot svampinfektioner.
  • Eukalyptus: Slemlösande. Ångorna kan inhaleras vid förkylning.
  • Rosmarin: Stimulerar sinnet och anses främja kognitiva funktioner som minne och koncentration. Antiseptisk och kan användas mot svamp och bakterier.

Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter

Hjärnmikrobiomet – Bor det tarmbakterier i hjärnan?

av Leave a Comment


Apropå virus i hjärnan som jag skrev om igår – Bor det även bakterier i vår hjärna?

Bilden till höger (klicka för förstoring) visar en del av en mänsklig hjärna och avslöjar bakterier, på bilden till vänster om ett blodkärl. Ett preliminärt bevis på ett “hjärnmikrobiom”. Häftigt, eller hur?!

Vi vet att mängder av mikrober i tarmen har kraftfulla effekter på vår hälsa. Kan några av dessa bakterier faktiskt bo i våra hjärnor? Inte undra på, eftersom man hittar mikrober, som t.ex. bakterier, på och i nästan alla delar av kroppen ju mer man forskar på det.

En poster som presenterades i veckan vid Society of Neuroscience’s årsmöte uppmärksammade mikroskopbilder med bakterier som tydligen penetrerar cellerna i friska hjärnor. Arbetet är preliminärt och dess författare är noga med att notera att deras vävnadsprover, som samlats in från kadaver, skulle kunna ha blivit förorenade. Men möjligheten att bakterier direkt påverkar processer i hjärnan, inklusive neurologiska sjukdomar, är spännande.

Hjärnan är en skyddad miljö, delvis avskild från blodets innehåll genom ett nätverk av celler som omger blodkärlen. Bakterier och virus som lyckas tränga igenom denna blod-hjärnbarriär kan orsaka livshotande inflammation. Forskning har hittills antytt att avlägsna mikrober – de som lever i vår tarm – kan påverka humör och beteende och även risken för neurologisk sjukdom, men indirekt, bl.a. via vagusnerven. Till exempel kan en störning i balansen av tarmfloran öka produktionen av ett protein som kan orsaka Parkinsons sjukdom genom att påverka nervsystemet som förbinder tarmen med hjärnan.

https://www.sciencemag.org/news/2018/11/do-gut-bacteria-make-second-home-our-brains

Motion gör hjärnan stark

av Leave a Comment

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om hur gynnsamt hjärnan påverkas av motion och träning i hans föreläsning som du kan se via nedan länk.

Vi blir mer koncentrerade, vi minns bättre, blir mer kreativa och tål stress bättre. Fysisk aktivitet är verkligen en dundermedicin för hjärnan. Det är som en mental uppgradering, enligt Anders Hansen.

Hansen menar att fysisk aktivitet är det viktigaste en människa kan göra för sin hjärna, vare sig man är frisk eller sjuk, och hänvisar till runt 25 studier som alla pekar på samma sak; hur psykisk ohälsa kan lindras och förebyggas med hjälp av motion.

https://www.svt.se/nyheter/svtforum/motion-gor-hjarnan-stark-1

Månadens populäraste – om cancer, övergrepp, autoimmunitet och tarmhälsa, att läka hjärnan efter stress och värktabletter

av Leave a Comment

  1. Skolmedicinen döljer sanningen om cancer
    https://4health.se/skolmedicinen-doljer-sanningen-om-cancern-lars-bern-om-orsakerna-bakom-cancer
  2. Den otroligt starka berättelsen om en våldtäkt och resan som följde
    https://4health.se/197-kajsa-phalen-en-stark-berattelse-om-kopplingen-mellan-kropp-och-sjal-hur-mentala-upplevelser-manifesterar-sig-i-kroppen-och-hur-du-laker-efter-trauma
  3. Autoimmunitet och tarmen
    https://4health.se/196-liz-lipski-autoimmuniet-borjar-i-tarmen
  4. Läka hjärnan efter stress
    https://4health.se/att-laka-hjarnan-efter-stress-graves-del-2-3 (missa inte heller del 1 respektive 3 i den här inläggsserien)
  5. Vanliga värktabletter ökar risk för hjärtsjukdom
    https://4health.se/vanligt-smartstillande-lakemedel-kan-oka-risken-for-hjart-och-karlsjukdom-med-50-procent

Podcast

Mest nedladdat i september är avsnitt 196 med Liz Lipski om autoimmunitet och tarmen, men inte långt därefter kommer det starka avsnittet med Kajsa Phalén, 197

Att läka hjärnan efter stress (Graves del 2/3)

av Leave a Comment

Det blev ytterligare en del i inläggen om Graves. Idag i del 2 så handlar det lite mer allmänt om hjärnan och stress, vilket alltså är aktuellt även för dig som inte har just Graves sjukdom. Imorgon blir det näring, konkreta tips, och Katarinas personliga berättelse.

Vad som händer i hjärnan vid stress

Som tidigare nämnts har hjärnan väldigt många sköldkörtelhormonreceptorer. Allra tätast sitter de i det limbiska systemet som är vårt känslocentrum. När du är riktigt arg, skrämd eller har andra starka känslor kan du vara säker på att det är mycket aktivitet i det limbiska systemet. Två delar av det här systemet som är värda att nämna är hippocampus och amygdala. Hippocampus är mest känt för att vara länkat till vårt minne och vår kognition i allmänhet. Amygdala kan skapa känslor och beteenden av intryck som hjärnan får, och aktivitet här är associerat med negativa känslor vid stress. Vid långvarig tillförsel av kortisol minskar hippocampus i storlek. Det är precis tvärtom med amygdala. I samband med stress växer sig nervkopplingarna i amygdala starkare med hjälp av noradrenalin. Vi minns sämre och blir räddare alltså.

Det här är också precis vad man har kunnat se i hjärnan hos de som är stressade. Även frontalloben påverkas. Noradrenalinet får neuronerna att minska sin aktivitet vilket på lång sikt leder till minskad storlek. Frontaloben är den nyaste delen av vår hjärna. Här finns det abstrakta tänkandet, problemlösning, koncentrationsförmåga och fungerar som högsta beslutsfattare i hjärnan. Här finns också vår personlighet och vår nivå av lycka. Forskare i en studie har kunnat visa att storleken på frontalloben stämmer överens med hur personerna skattade sin lycka. Vid stress ska den kunna stänga ner för att andra mer primitiva delar ska ta över fly-eller fäkta-funktionen. Men att den har konstant lägre aktivitet som vid kronisk stress är alltså inte bra.

Hjärnan kan återhämta sig på egen hand – men inte alltid

Kopplingen mellan hjärnan och autonoma nervsystemet – det vill säga vår mind-body-connection, är väldigt tydlig. Forskare har kommit fram till att med genom att mäta hjärtslagens längd – vilket speglar hur dominant parasymparikus är – kan vi få reda på om hjärnan är ett stressat läge eller inte. När kroppen uppvisar stress genom, mottar också hjärnan dessa signaler och förbereder oss för kamp eller flykt.

Det går att vända den negativa påverkan som stress har på våra hjärnor. För många sker läkningen spontant när stressen minskar. Men för andra blir den permanent, en tredjedel av alla med Graves lever som sagt med symtom även lång tid efter sjukdomen. Även de som upplevt annan typ av stress kan känna igen sig i att problem hänger kvar. Då behöver vi aktivt försätta oss i tillståndet som är motsatsen till stress – parasympatikus. Det här leder till ökad aktivitet i frontalloben och minskad i det limbiska systemet. Lugn-och-ro-responsen blir starkare med övningarna i nästa stycke.

Hur du använder parasympatikus för att läka hjärnan efter stress

Ett vanligt använt verktyg för att komma i parasympatikus är meditation. Med det är verkligen inte enda sättet att stimulera parasympatikus och potentiellt påverka hjärnan! Andningen är en nyckel för att hjälpa oss att komma in i parasympatikus. Den blir som en brygga mellan kroppen och hjärnan och kan styra vår stressnivå. När vi andas färre antal andetag per minut kommer det att stimulera vagus. Prova att andas 5 –6 andetag per minut. Det finns youtube-videos för att du ska kunna tajma det här, gör en sökning på resonant breathing. Låt inandning och utandning vara lika långa. Andas också djupt ner i magen, det är mycket mer effektivt när andningen sker med diafragma.

Utnyttja det faktum att vagusnerven ligger ytligt kring struphuvudet. Ljud som sätter struphuvudet i vibration kan stimulera vagus. Testa till exempel: yogaövningen biet.

– Sätt dig bekvämt och stäng ögonen. Stäng läpparna mjukt.

– Andas in genom näsan och när du andas ut, gör ett “M”- ljud. Ett surrande ljud. Fortsätt tills du måste andas in igen, gärna längre utandning än inandning. Fortsätt så länge det känns bra.

– Lägg handen på struphuvudet och känn efter att det vibrerar ordentligt. Även yogans “AUM”-ljud stimulerar vagus och har i studier visat sig direkt påverka det limbiska systemet. Även djupt skratt och sång är effektivt.

Annat som stimulerar parasympatikus är sömn, träning (atleter är bland de som har de starkaste parasympatiska påslagen i vila). Att vara i naturen! Ett inlägg med mer information om att komma i parasympatikus hittar du här: https://4health.se/lar-dig-slappna-av-stark-din-vagusnerv-del-2

Imorgon kommer sista delen av det här inlägget och handlar då om Katarinas personliga berättelse om att läka hjärnan efter Graves, samt om näring, mat och tillskott vid Graves. Missa inte det!

Referenser:

Psykiskt: https://www.gdatf.org/about/about-graves-disease/patient-education/whats-wrong-with-me/

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/adrenergic-receptor

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3520819/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1955072

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16712661

Näring:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25614676,https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26680495, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11396708(jod)

https://www.sciencedaily.com/releases/2018/06/180621111955.htm

Hjärnan har inte bara neuroner, nervceller

av Leave a Comment

Hjärnan är verkligen ett fantastiskt organ som styr det mesta i kroppen och ger oss förmågan att lösa komplexa problem. Bakom allt detta ligger olika grupper av celler, som ständigt kommunicerar med varandra. Dessa celler skickar uppdateringar till varandra om tillståndet för kroppsdelar, miljön mm.

I ett försök att förstå hur hjärnan fungerar har neurovetenskaplig forskning historiskt fokuserat på neuronerna, nervcellerna, med antagandet att dessa var de viktigaste cellerna i hjärnan. Nyare studier har dock visat att andra hjärnceller, såsom gilacellerna (bl.a. astrocyter och oligodendrocyter) är lika viktiga.

Gliaceller är en grupp av olika celltyper i nervsystemet. Det finns ungefär 1 000 miljarder gliaceller i människans nervsystem, vilket är tio gånger fler än antalet neuroner, som är den näst största gruppen av celler i nervsystemet.

Olika typer av gliaceller är:

Ependymala celler: en typ av epitel som utgör ytan in mot hjärnans hålrum (ventrikelsystemet). De fungerar också som stamceller, vilket innebär att de kan dela sig och därmed skapa nya nerv- och gliaceller.

Astrocyter: stjärnformade till utseendet och är till antalet många gånger fler än antalet neuroner. Forskning antyder att dessa celler inte enbart har en stödjande funktion åt neuron, utan även är involverade vid läkning av skador i hjärnan. Astrocyter ingår även som en del i blod-hjärn-barriären där de “tätar” kapillärväggen, så att kemiska substanser i blodet inte okontrollerat ska kunna påverka nervcellerna.

Mikroglia: Till skillnad från andra gliaceller och nervceller är mikroglia av mesodermalt ursprung och har en fagocyterande funktion, och avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller. De spelar sannolikt också en viktig roll vid inflammatoriska processer i hjärnan.

Oligodendrocyter: Bildar myelin i hjärnan och ryggmärgen. Till skillnad mot de myelinbildande cellerna i perifera nervsystemet kan en oligodendrocyt producera myelin åt mer än en nervcell. Sjukdomen Multipel skleros påverkar oligodendrocyternas förmåga att producera myelin.

Schwannceller: gilaceller som producerar myelin. De är anslutna till, avgränsar och omger axonerna i perifera nervsystemet från närliggande bindväv.

Müllerceller: Gliaceller i retina (näthinna) utgörs av, tillsammans med astrocyter, Müllerceller. Müllerceller omger och kontaktar i stort sett alla neuron i näthinnan, och är därför viktiga i att hålla neuronen levande och funktionsdugliga.

Glia (glial) härstammar från det grekiska ordet för lim (engelskans glue), och betraktades som “klister i nervsystemet”. Omkring varje neuron håller gliacellerna neuronen på plats, de tillhandahåller näringsämnen till neuronerna, isolerar neuronerna från varandra, och tar också bort patogener och avfall från neuronerna.

Gliaceller är nyckeln till det som nu kallas “glymphatic system”, det glymfatiska systemet (lyssna gärna på podcastavsnitten med Anders Lönedal för att lära dig mer om både lymf- och glymfsystemet). Det glymfatiska systemet är ett avfallshanteringssystem som hjälper till att eliminera proteiner och metaboliter från centrala nervsystemet. Det hjälper till med reglering av Amyloid-P (Aβ) nivåer i hjärnan. Sömn är kritisk för hälsan hos det glymfatiska systemet.

Dessutom spelar gliaceller en roll i fysiologiska processer som andning.

Astrocyter, de stjärnformade gliacellerna, har också visat sig reagera på syra i blodet. Till exempel, i en studie, när råttor inhalerade överskott av koldioxid, upptäckte astrocyterna i hjärnstammen detta och råttorna andades djupare för att få mer syre. Astrocyter är också nära associerade med cerebrala blodkärl och anses ha förmåga att hantera och reglera blodtillförseln.

Även om glialceller, såsom astrocyter och oligodendrocyter, tidigare har betraktats bara som stödceller till neuronerna, vet vi nu att dessa celler deltar aktivt i komplexa hjärnprocesser och är oumbärliga för hjärnans funktion.

Astrocyter är också viktiga för lärande och minne. Enligt en nyligen publicerad studie är dessa stjärnformade astrocyter faktiskt superstjärnor som spelar en viktig roll i förmågan att lära och behålla minnen. Astrocyter producerar ett protein som är känt som ephrin-B1, och över- eller underproduktion av detta protein har visat sig ha ett förhållande med minnet. Mycket ephrin-B1 försämrar signifikant förmågan att behålla minnet, vilket är fallet i neurodegenerativa störningar som Alzheimers sjukdom.

I en annan studie, som använde ett mer indirekt förhållningssätt för att undersöka astrocytters roll vid inlärning och minnesretention, fann upphovsmännen att den metaboliska kopplingen som finns mellan astrocyter och neuroner spelar en oumbärlig roll i lärande och minne.

Hjärnan är som vi vet plastisk, vilket innebär att det ständigt förändras när fler synapser bildas, vilket gör att vi kan lära oss nya saker. Men medan denna förmåga tillskrivits neuronerna, spelar astrocyter också en viktig roll. Astrocyter är invecklat kopplade till synapser, som är kommunikationsmediet mellan neuroner. Astrocyter deltar i dessa “konversationer” mellan neuronerna genom att släppa sina egna neurotransmittorer (signalsubstanser), som kan verka på neuroner vid en viss synaps. Detta innebär att de kan ändra konversationen mellan neuroner om det behövs. Detta har en direkt inverkan på hjärnplasticitet.

Astrocyter och andra gliaceller utgör alltså mer än bara stöd för neuronerna; de är av avgörande betydelse för hjärnhälsan. Vissa menar också att det finns en länk mellan förändrad astrocytfunktion och Alzheimers sjukdom.

Läs mer om hjärnan: https://4health.se/?s=hjärnan