Search Results for: hjärnan

Forskning visar att vår hjärna kan förändras eller till och med krympa av att vi ständigt är uppkopplade med mobiler, läsplattor och datorer.

I en rapport från Internetstiftelsen använder var tredje tvååring internet och bara tre procent av befolkningen saknar mobil. Och nu visar forskning att våra hjärnor kan förändras av att vi så intensivt använder internet, inte minst i våra mobiler. Vissa studier tyder till och med på att delar av hjärnan bokstavligen krymper, något som man tidigare sett som ett resultat av långvarig stress.

Man ser att volymen av hjärnan minskar, men vet inte vad det beror på. Det kan bero på att den ständiga uppkopplingen är stress, men en förändring i hjärnan skulle även kunna tyda på en positiv effektivisering.

Det finns många studier om kopplingen mellan överdrivet användande av smartphones, stress och minnets funktioner. En del forskare menar att beteendet kan liknas vid ett beroende och en extrem form av detta beteende – där personerna drabbas av stress och ångest om de inte har sina mobiler – kallas “homofobi”, från ”no mobile phobia”.

Mobiltelefonen, dator, iPad etc kan även störa sömnen på olika sätt, bland annat på grund av skärmens blåa ljus. Och långvarig sömnbrist kan som ni vet leda till flera negativa hälsoeffekter  – och dessutom kan både lång- och korttidsminnet försämras av dålig sömn.

Det blå ljuset liknar den ljusa himlen och är uppiggande genom att det minskar kroppens nivåer av hormonet melatonin. Däremot tyder annan forskning på att sömnstörning från vårt tittande på skärmar motverkas kraftigt om vi vistas tillräckligt mycket i dagsljus på dagen.

Särskilt hur långtidsminnet kan försämras av intensiv användning av internet och mobiltelefoner har studerats. En hypotes är att hjärnan vänjer sig vid att det vi läser inte behöver kommas ihåg, eftersom det lätt kan plockas fram igen – med internet.

Det här kan ju också till stor del vara en logisk och bra utveckling. Att vi slipper lagra sådant som portkoder och telefonnummer i hjärnan gör bara att hjärnkapaciteten kan användas till annat. Men om vi skulle anta att det mesta som vi läser hamnar i den här kategorin “jag behöver inte komma ihåg” då får vi problem att generera ny kunskap. Vi behöver nämligen ha information och kunskap tillgänglig i våra hjärnor för oss för att kunna använda kunskapen i oss till att associera fram ny kunskap. Det är så vi kan få nya idéer – genom att resonera om information som vi lagrat i oss.

Mer om detta i Vetenskapsstudion avsnitt 3 http://www.svtplay.se/video/10658718/vetenskapsstudion/vetenskapsstudion-sasong-1-avsnitt-3?start=auto

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-sa-paverkar-mobilen-din-hjarna/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hjarnan-forandras-av-mobilen

Ett matberoende, “sockerberoende”, är väldigt likt ett kokainberoende. (tidigare om sockerberoende)  Signalsubstanserna, budbärarna i hjärnan, har en viktig roll och utgör, tillsammans med nätverk av nervceller i hjärnan, belöningssystemen. När belöningssystemen stimuleras av allt från mat till droger och upplevelser, så frisätts bland annat dopamin. Just dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna för utvecklingen av beroende; i kombination med att hjärnan skapar fler kopplingar mellan särskilda nervceller (man pratar om att hjärnan kidnappas av drogen). Dopamin är en  signalsubstans som reglerar känslor som glädje, entusiasm och motivation; jag brukar också prata om “kickens” signalsubstans.

Nu kommer ny forskning på mekanismerna bakom just kokainberoende (som alltså är så likt sockerberoende). Forskare har för första gången lyckats kartlägga exakt vad som händer i hjärnan när en person tar kokain.

Kokain är en drog som ger ett mycket starkt beroende, som är svårare att bli av med än både heroin och alkoholberoende. Och i studier på möss är kombinationen fett och sött (typ chokladboll och andra kakor), ännu mer beroendeframkallande än kokain.

Problemet med kokain är att det leder till en direkt frisättning av dopamin, till skillnad från heroin och andra droger som gör det indirekt. Det gör det bland annat svårare att hitta behandlingar för just kokainmissbruk. Det är oerhört svårt att stoppa suget efter kokain eftersom det i princip tar över hela den signal som får kroppen att producera dopamin. Tar man bort den, så är risken att man även tar bort all glädje och motivation samtidigt.

Forskare har i djurförsök för första gången lyckats kartlägga hur nervsignaler påverkar effekterna i hjärnan, vilket bl.a. kan vara ett steg för att hitta behandlingar som fungerar.

I studien exponerade forskarna råttor för kokain.  Med spårmolekyler kunde de sedan följa hur hjärnaktiviteten påverkades och vad det fick för konsekvenser för de nervceller som frisätter dopamin. Forskarna kunde se hur hjärnans motivationscentrum utvidgades, samtidigt som det inleddes en hyperaktiv frisättning av dopamin. Den förhöjda aktiviteten i hjärnans motivationscentrum kan vara orsaken till varför långvarigt kokainmissbruk leder till olika beteendeförändringar.

http://www.cell.com/cell-reports/abstract/S2211-1247(15)01284-X

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-paverkas-hjarnan-av-kokain