God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Forskare om tarmbakteriernas roll för hjärnans hälsa i Fråga doktorn.
Se via denna länk från 24 minuter och framåt (ska autostarta vid 24 min 🙂 )
Mer om detta via taggen microbiome och massor med poddar på ämnet, se podcastregistret: https://4health.se/podcastregister
Blogginlägg 2017
Här är de inlägg som publicerats under året och som varit mest lästa
Årets mest lästa
Trots att de skrevs för längesen finns det många inlägg som alltid toppar listan, år efter år. Så även detta år
Podcasts
När det gäller nedladdningar av podcasten från iTunes etc. så var mest nedladdat under 2017:
Precis utanför topplistan hamnade också avsnitt 156 med Patrik Olsson om bönor, vikt och diabetes, samt avsnitt 139 om kolesterol
Samtliga avsnitt hittar du i din podcastapp i din telefon, via iTunes eller här på 4health via kategorin podcast https://4health.se/category/podcast Du kan också se en beskrivning av alla avsnitt i podcastregistret https://4health.se/podcastregister
Gott nytt år läsare och podcastlyssnare! Och ett stort tack för det här året! Tack för att just du lyssnar på podden och hjälper till genom att dela podden till dina vänner, på Facebook osv. Och ett stort tack till dig som lämnat recensioner!
Ps. Imorgon sammanfattar jag grymma hälsotips och biohacks från året som gått – i podden, avsnitt 171 Lyssna lyssna. Blir en liten resumé också, för dig som inte hunnit lyssna på allt. Så lyssna imorgon så får du tips om vilka avsnitt som är mest intressanta att börja med.
Amerikanska forskare har studerat vad det är som händer i hjärnan när vi sover för lite. Resultatet visar att enskilda nervceller är för trötta för att kommunicera.
Det är svårt att hänga med i allt som händer runt omkring när man sovit för lite. Och nu har forskare för första gången kunnat visa mer exakt vad det är som händer i hjärnan vid sömnbrist.
Forskarna mätte nervcellernas reaktionsförmåga hos personer som hoppat över en natts sömn. Resultatet visade att aktiviteten i enskilda nervceller var kraftigt nedsatta. Det leder till att nervcellerna inte kan reagera tillräckligt snabbt på intryck, och vi missar information som skickats till oss. Man förlorar alltså under korta perioder uppmärksamhetsförmågan.
Tidigare har man trott att det kan handla om att alla nervceller eller hela system sakta blir sämre vid sömnbrist. Men nu har man alltså sett att det är enskilda celler som under perioder tappar förmågan att kommunicera.
https://www.nature.com/articles/nm.4433
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6815859&autoplay=true#
Även låga doser antibiotika kan vara skadligt. Det kan förändra tarmflorans utseende och orsaka beteendeförändringar visar ny forskning. Men probiotika under antibiotikabehandlingen kan hjälpa en del.
Observationsstudier har tidigare visat en risk med att antibiotika tidigt i livet kan ge både metabola sjukdomar sjukdomar kopplade till immunsystemet (såsom autoimmunitet)
En ny studie på möss visar att låga doser penicillin tidigt i livet påverkar tarmfloran, hjärnans utsöndring av cytokiner, blod-hjärnbarriärens integritet – och beteende. Det kan bland annat ge upphov till ökad aggressivitet och minskad social interaktion.
Forskare i Kanada ligger bakom studien. De har undersökt hur nyfödda möss påverkas av låga doser penicillin som de fick varje dag i fyra veckor. Forskarna delade upp mössen i tre grupper. Den första gruppen fick penicillin varje dag under en period. Perioden sträckte sig från en vecka innan födseln (dvs under graviditeten) till ungefär tre veckor efter, när mössen avvänjt sig från sin mamma. Den andra gruppen fick penicillin under samma period men behandlades samtidigt med probiotika, dvs tillskott av goda bakterier. En kontrollgrupp fick ingen behandling.
När mössen var sex veckor gamla fick de genomgå flera tester. Då såg man att mössen som fått penicillin hade förändringar i tarmfloran, minskad social interaktion och ett enligt forskarna överraskande aggressivt beteende. Det förekom även en minskning av ångestbetingade beteenden, men bara hos hanarna. Alla de här effekterna hämmades helt eller delvis när mössen även fick probiotika.
Det är inte penicillinet i sig som gett upphov till beteendeförändringarna utan det är påverkan på tarmflorans sammansättning som kan ha effekter. Forskarna gjorde tester på mössens tarmflora när de var tre och sex veckor gamla, alltså både under och efter behandlingen. Alla bakteriestammar hade förändrats och mössen hade mindre mångfald i bakteriefloran.
Antibiotika, för det mesta penicillin, är det mest utskrivna läkemedlet till barn runt om i världen. Det används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Det räddar många liv och botar sjukdomar, men kan även vara skadligt om det används i onödan. Man har länge sett antibiotika som ganska ofarligt och inte tänkt på riskerna. Man har till och med skrivit ut det även mot virus som det egentligen inte biter på. Den historiska felanvändningen har gjort att det håller på att förlora sin verkan. Läs mer om farorna med antibiotikaresistens, genom att söka här på sidan https://4health.se/?s=antibiotikaresistens
Som jag inledde med att skriva, så har även tidigare forskning visat att antibiotika kan vara skadligt. Man har sett ett samband mellan användning av antibiotika under ett tidigt skede i livet och en ökad risk för kroniska sjukdomar. En riskfaktor är att utveckla astma och allergier, andra är att drabbas av tarminflammationer och fetma. Man har tidigare sett negativa effekter av höga doser antibiotika. Men den här studien visar att även låga doser hos möss kan ge långtidseffekter på tarmfloran samt hjärnans utveckling och beteende.
En ny rapport visar att ungefär 60 procent av alla för tidigt födda barn behandlas med antibiotika redan första veckan, ungefär 50 procent är penicillin. Personligen var jag med om detta under min förlossning trots att jag inte födde för tidigt. Då ville man sätta in antibiotika när det gått ett visst antal timmar sen vattnet gått. Jag lyckades avvärja denna antibiotikabehandling
Mer på temat via taggen microbiome
Missa inte att läsa mer om hur du hanterar antibiotikabehandling och förbättrar tarmfloran i de fem inläggen “Förbättra tarmfloran” som börjar här: https://4health.se/forbattra-tarmfloran-tex-efter-antibiotika-sa-gor-du-del-1-inledning-och-bakgrund Eller lyssna på avsnitt 128 av podcasten
Ur studien:
“We find that penicillin has lasting effects in both sexes on gut microbiota, increases cytokine expression in frontal cortex, modifies blood–brain barrier integrity and alters behaviour. The antibiotic-treated mice exhibit impaired anxiety-like and social behaviours, and display aggression. Concurrent supplementation with Lactobacillus rhamnosus JB-1 prevents some of these alterations.”
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/skadligt-med-antibiotika-tidigt-i-livet
Mikrobiomets koppling till hjärnan, immunsystemet och inflammation. Idag helt och hållet på svenska.
I dagens avsnitt får du konkreta tips på hur du förbättrar din tarmflora.
Vad betyder ordet mikrobiota? Vad är egentligen gut-brain axis och hur kommunicerar hjärnan och dina tarmar? Hur kan bakterierna i din tarm påverka ditt beteende och humör? Hur påverkas hjärnan och tarmen av stress?
Kan man egentligen förändra sin tarmflora och hur gör man i så fall? Hur kan ett äpple vara mer effektivt än antiinflammatoriska läkemedel? Varför är våra förädlade grönsaker sämre för immunsystemet än ursprungliga?
Du får 40 minuter att lyssna på i bilen, på promenaden eller medan du städar!
Kursen med Dr Michael Ash hittar du här
Så här gör du:
Lyssna på din dator
Lyssna på din iPhone
Lyssna på din android:
Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: RSS
Spännande!! Funktionsmedicinaren Dr Michael Ash har spetskompetens när det gäller kopplingen mellan ditt immunförsvar och din tarmflora.
Idag pratar vi bland annat om mikrobiomets koppling till hjärnan, immunsystemet och inflammation. Du får också konkreta tips på hur du förbättrar din tarmflora. Hur kan ett äpple vara mer effektivt än antiinflammatoriska läkemedel? Varför är våra förädlade grönsaker sämre för immunsystemet än ursprungliga?
Vad betyder ordet mikrobiota? Vad är egentligen gut-brain axis och hur kommunicerar hjärnan och dina tarmar? Hur kan bakterierna i din tarm påverka ditt beteende och humör? Hur påverkas hjärnan och tarmen av stress?
Kan man egentligen förändra sin tarmflora och hur gör man i så fall?
I den här versionen av intervjun finns det svenska översättningar. Vill du hellre lyssna på den helengelska intervjun så lyssna på avsnitt 135b. I just det här avsnittet som är så packat med fakta, så kan det nog vara skönt med summeringar inemellan, även om du inte har några problem att förstå det engelska språket.
Du får mer än 1,5h att lyssna på i bilen, på tåget, eller på promenaden!
Kursen med Dr Michael Ash hittar du här
Så här gör du:
Lyssna på din dator
Lyssna på din iPhone
Lyssna på din android:
Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: RSS
Vi översköljs av enorma mängder information och hjärnan kan inte upprätthålla all information, utan behöver tid att sortera och skala bort oviktig information. En återställning behövs för att behålla det man lärt sig och hjälpa minnet.
När vi är vakna tar vi in mycket information – både sånt som är viktigt och saker som vi egentligen inte har någon nytta av. För att klara av informationsflödet balanserar hjärnan informationen när vi sover. Det som är viktigt skalas ner för att stabiliseras och det som är oviktigt skalas ner i ännu högre grad för att vi inte behöver behålla informationen. Fenomenet kallas för ”scaling down”.
Du får skarpare tillgång till minnet efter en god natts sömn, när hjärnan tar bort informationsbrus. Om du lär dig saker under dagen, så har du bättre förutsättningar att minnas om din hjärna fått skala ner brus och onödig information under en natt (se även tidigare inlägg på temat: https://4health.se/somn-okar-minne-inlarning-och-gor-dig-pa-sa-satt-mer-effektiv och via taggen sömn) . Om hjärnan inte haft möjlighet att skala ner information du inte behöver kan det också bli svårt att lära sig nytt.
Ny forskning visar vad det är som kickar igång den här processen. Det är ett särskilt protein som aktiverar en återställningsprocess. En studie på möss visar att det är ett ämne (protein) som kallas för Homer1a som sätter fart på återställningsprocessen. Viktig information lagras i synapser och det här proteinet aktiverar synapserna när vi sover. På så sätt formas minnen och viktig information stannar i systemet.
I studien kunde forskarna se mycket högre nivåer av proteinet Homer 1a hos sovande möss än hos vakna möss. Det beror på att stresshormonet noradrenalin hindrar proteinet att frisättas när djuren är vakna, vilket förhindrar ”scaling down”.
Det kostar på att hålla alla synapser aktiverade och ”scaling down” är ett sätt att hushålla med energi. Det kommer allt mer forskning som visar att vi med hjälp av sömnen hanterar information vi fått under dagen. De delar av hjärnan vi använder mycket är i större behov av ”scaling down”. Tidigare forskning har bl.a. visat att ju mer vi använder vår hjärna under dagen desto djupare sömn får vi.
Djupsömnen har troligen stor betydelse för ”scaling down”, men vår sömn är ett komplext samspel mellan olika sömnfaser.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sov-ordentligt-fore-provet
Det Bitten Jonsson berättar om i de mycket populära avsnitten 124 och 125 av podcasten bekräftas i en ny avhandling. Nämligen att beroendeframkallande substanser påverkar belöningssystemet och lägger grunden för andra beroenden. Dessutom visar den nya avhandlingen hur man får långtgående förändringar i hjärnans belöningssystem.
En ny avhandling från Sahlgrenska visar att nikotin ger stora förändringar i belöningssystemet i hjärnan och att det även ger ett ökat riskbeteende.
Avhandlingen genomfördes i två separata studier. I den ena studerade man 30 råttor varav hälften fick saltlösning och hälften nikotin under en treveckorsperiod. Efter sju månader avlivade man råttorna, och då såg man kroniska effekter på GABA-systemet i hjärnan på alla råttor som fått nikotin. GABA-systemet fungerar normalt sett som en form av bromssystem i hjärnan. Bromssystemet gick från att vara dämpande, till att istället öka nervcellssignaleringen på råttorna.
I den andra gruppen studerade man 108 råttor. Även där fick hälften saltlösning och hälften nikotin under tre veckor. Efter tre månader började alla råttor som fått nikotin ökat riskbeteende och blev mer orädda.
Resultaten var så överraskande att testerna fick genomföras vid två ytterligare tillfällen. Men även då uppvisade alla råttor i försöken samma förändringar i riskbeteende och i belöningssystemet. Och även om testerna genomfördes på råttor så har belöningssystemet i hjärnan mellan råttor och människor många likheter.
Nikotin tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden
Framförallt talar det för att man som till exempel som rökare eller snusare har förskjutit hela belöningssystemet. Nästa gång man tar en drog så kanske man svarar mycket starkare än en som inte tagit en drog.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/rokning-kan-ge-okat-riskbeteende
Är du en av alla som äter skräpmat efter en utekväll? Eller har du svårare för att låta bli det där du egentligen inte äter efter ett par glas vin?
Studier har sen tidigare visat att man blir hungrig av alkohol – trots att det finns gott om energi i alkoholen. Nu visar en ny studie att alkohol aktiverar celler i hjärnan som gör att vi blir hungriga.
Det som är speciellt med alkohol, etanol, är att det inte finns någon specifik receptor som tar hand om det i hjärnan. Likväl sätter det igång en hungersignal.
Forskare injicerade möss med alkohol vid olika tillfällen under en helg. Resultaten var tydliga: de möss som fick alkohol fick en ökad aptit.
Det som händer är att de så kallade AgRP-neuronerna i hypotalamus aktiveras. AgRP står för Agouti-related protein och dessa hänger ihop med NPY, neuropeptide Y, som du möjligen troligare hört talas om tidigare. Dessa neuroner är väldigt viktiga för vår motivation att äta. Agrp-neuroner aktiveras normalt av svält och ger en intensiv hungerkänsla. Dessutom gör de att vi minskar vår ämnesomsättning för att spara på energi.
Ju mer alkohol, desto mer aktivitet i dessa hungerframkallande hjärnceller, neuroner, vilket alltså gav en ökad motivation att äta.
Du gör alltså bäst i att låta bli alkoholen vid en kostomläggning – eller om du önskar gå ner i vikt 🙂
http://www.nature.com/articles/ncomms14014
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-blir-du-hungrig-av-alkohol
Hjärnans biokemi med bl.a. signalsubstanserna i ditt belöningssystem fördjupar vi oss i idag! Spännande!
Vad händer i hjärnan, och med signalsubstanser och hormoner, när vi äter socker? Vad händer med kroppen efter år av skräpmat? Vad innebär det att vi är biokemiskt unika? Vad är biokemisk reparation?
Visste du att det är individuellt vilka eller vilken signalsubstans som dominerar din kropp? Idag får du bl.a. veta vilken som är mest dominant hos mig 🙂 Och vad jag har för lite av.
Vi pratar om endorfiner, dopamin, serotonin, leptin, ghrelin och annat kul!
Dessutom får du som är sockerberoende en massa bra tips kring hur du kan tillfriskna, vilka verktyg du bör använda och hur du bör tänka kring mat.
Kursen Beroendehjärnan med Bitten Jonsson 11-12 februari kan du anmäla dig till här
Du får en timme och en kvart att lyssna på i bilen, på tåget, eller promenaden!
Så här gör du:
Lyssna på din dator
Lyssna på din iPhone
Lyssna på din android:
Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: RSS
Senaste kommentarer