fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: parasympati

Hur mental hälsa och depression styrs av din mage/tarm – Psychobiotics

av 1 Comment

Hittade en väldigt bra vetenskaplig artikel från 2015 med namnet Psychobiotics and the gut–brain axis: in the pursuit of happiness, en genomgång av just kopplingen mellan maghälsa och hjärnan. Jag har i tidigare inlägg förklarat kopplingar mellan bl.a. depression och tarmflora/maghälsa. Läs särskilt dessa två inlägg:

  1. https://4health.se/magflora-depression-parkinsons-sjukdom
  2. https://4health.se/magens-bakterier-hjarnans-halsa

(Alla inlägg på ämnet tarmflora hittar du via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome)

I denna artikel går man igenom kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan (gut-brain-axis) och tar upp saker som:

Att kommunikationskanaler mellan tarmarna och hjärnan inkluderar sympatiska (A) och parasympatiska (B) nerver (dvs fight or flight-nerver respektive lugn- och ro-nerver i det omedvetna nervsystemet) och det enteriska nervsystemet (C), som är den del av det omedvetna nervsystemet som styr matsmältningssystemets funktioner.

A. Rollen som det sympatiska nervsystemet har i “gut-brain-axis” innefattar att reglera motilitet, blodflöde, barriär och immunsystemets aktivering.

B. Det parasympatiska nervsystemets roll i kommunikationen mellan gärna och tarmar är välstuderat. det sker en tvåvägskommunikation via den långa så kallade vagusnerven. Just vagusnerven har jag pratat och skrivit om flertalet gånger eftersom det verkar vara tarmflorans huvudsakliga kommunikationskanal till hjärnan. Det är alltså bakteriernas telefonlinje till din hjärna.

C. Det enteriska nervsystemet (ENS) kallas ibland för  “the second brain”. Interaktionen mellan mikrobiotan (organismerna i dina tarmar) och det enteriska nervsystemet spelar en betydande roll i kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan.

Bakterier och andra organismer i dina tarmar påverkar alltså kommunikationen till hjärnan, och brist på en hälsosam tarmflora kan ge dysfunktion i just denna “gut-brain-axis”, vilket i sin tur kan ge allt från neuropsykologiska sjukdomar till metabola sjukdomar och tarmsjukdomar.

Studier har visat hur tillskott av probiotika kan påverka humör, oro och depression. Det finns också små studier som visat att tillskott av prebiotika (alltså fibrer/bakteriemat) kan förbättra stresshormonnivåer och koncentrationsförmåga.

Mycket av forskningen så långt är gjord på djur, men en studie på människor från 2013 visade hur fermenterade mjölkprodukter med probiotika kan förändra hjärnans aktivitet.

Rollen som tarmfloran spelar för neuropsykologiska sjukdomar är fokus för mycket forskning just nu. Det finns redan data som visar kopplingar mellan dysbios (obalans i mikrobiotan) och mental ohälsa såsom depression och autism. Men detta fungerar också i andra riktningen, dvs studier visar hur probiotika och transplantationer med mikrobiota (såsom avföringstransplantationer) kan påverka sjukdomar och mental hälsa.

Rekommenderar den som är intresserad att läsa artikeln som du hittar här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4370913/

Enkel övning mot stress

av 1 Comment

Att ligga på rygg med benen upp mot en vägg kallas inom yoga för “legs up the wall” eller  “viparita karani” (sanskrit). Många alternativmedicinare och yogalärare rekommenderar att ligga i denna ställning runt 20 minuter om dagen och bara andas för att minska stress, värk mm. Men även kortare tid i ställningen kan hjälpa.

Rent logiskt så tänker jag att den här ställningen fungerar för att den för tillbaka blodet från muskler och hjärta (dit det pumpas vid stress när det sympatiska nervsystemet dominerar) till hjärna och matsmältning (dit det normalt fördelas tillbaka när det lugnande parasympatiska nervsystemet är igång).

Förutom detta så har viparita karani/legs up the wall fördelarna att den öppnar baksidan av benen lite (lätt stretch), och dessutom baksidan av nacken. Den förbättrar cirkulationen och minskar belastningen på trötta eller stela fötter och ben.

Ställningen sägs minska ångest, depression, stress, artrit, matsmältningsbesvär, andningsbesvär, sömnlöshet, huvudvärk, åderbråck, ryggont och andra hälsoproblem.

Varför inte testa den i kombination med en mindfulnessövning?

Sömnexperimentet del 2 – Glycin hjälper mig att somna om

av 3 Comments

Här hittar du del 1 som förklarar vad jag håller på med:https://4health.se/somnexperimentet-del-1-vilket-ar-det-basta-tillskottet-for-somnen

Det första jag testar är aminosyran glycin. Glycin är alltså en aminosyra, men fungerar även som en signalsubstans i kroppen. Ofta nämns GABA och glycin parallellt. GABA är en känd lugnande signalsubstans.

Studier har visat att glycin förbättrar sömnen, minskar utmattning och förbättrar prestationer på dagen (om man tar det på kvällen). Glycin verkar lugnande på nervsystemet, förenklat kan man säga att det stimulerar det parasympatiska nervsystemet (även om det troligen snarare hämmar det sympatiska nervsystemet. Läs mer om nervsystemet: https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress.

Det verkar som om glycin dels har en verkan direkt på tallkottkörteln (den som producerar melatonin) och dels verkar det stimulera djupsömn.

De flesta studier har gjorts på 3000 mg glycin, men jag börjar med en något lägre dos. Första kvällen tog jag ca 1/3 tesked och därefter runt 1/2 tsk. 1 tsk, dvs 5 ml, sägs väga runt 4-5 g (även om det sjunker i vatten som ju väger 5g/5ml så är det ju ett pulver m lite luft i var tesked) så jag antar att min dos har varit ca 2000-2500 mg

Effekten så långt är positiv. Inte någon extrem wow-effekt, men dock en relativt tydlig effekt tycker jag. Effekten jag märkt av så långt är att det känns lättare att somna om, om jag vaknar på natten (vare sig det är av bebis, att man är kissnödig, eller av eventuell stress-sömnstörning). Även om det på så kort testtid skulle kunna bero på andra faktorer, som att man tillfälligt är mindre stressad än vanligt tex. Jag ska utvärdera längre och så får vi se.

Insomnandet brukar jag inte ha problem med, så jag vet inte om det har effekt där, även om jag tror mig få en rogivande effekt redan på kvällen. Kan lika gärna vara placebo dock 🙂

Jag har tagit mikrodoser av melatonin (sömnhormon alltså) ett tag innan detta experiment. Mikrodoser innebär att jag tar upp till 0,2 g melatonin istället för en normaldos som kan ligga på 1-5 g. Men melatonin har en relativt kort halveringstid, vilket innebär att det bryts ner ganska snabbt i kroppen, och hjälper främst mot insomningsbesvär, så det är inte helt optimalt för mig som fått lite svårt att sova så länge som jag behöver. Jag tycker att effekten av glycin så långt är minst lika bra som den av melatonin.

Men jag tycker ändå inte att man ska förvänta sig några mirakel av glycin. Man känner sig lugnare och kommer lättare till ro, men hjärnspöken kan fortfarande vinna. Vaknar man på natten så är det mindre risk att tankarna börjar snurra direkt, men har man mycket som stressar så kan tankarna ändå ta över.

Skulle även kunna testa att ta lite glycin när jag vaknar på natten för att se om man kan få ytterligare effekt.

Mitt enda problem med glycin är att det smakar så äckligt sött. Man är ju helt avvänjd från sötma. Visste inte riktigt vad jag skulle göra med det. Normalt rör man ut aminosyror i vätska, men till slut bestämde jag mig för att köra ner det i min kokosfett+kakao+riven kokos-blandning (som även den blev alldeles för söt). Kan hända att upptaget är bättre utan fett, men så får det vara. Det är aminosyran i sig som smakar sött, inga tillsatser eller så.

Glycin finns naturligt i proteinrika livsmedel såsom kött, fisk etc. Det är inte en essentiell aminosyra, vilket innebär att vi inte måste tillföra den eftersom kroppen kan tillverka den själv.

Vad tror ni? Är ni intresserade av att testa eller har ni andra förslag?

Mitt glycin kommer från MM Sports. Här hittar du det: http://www.mmsports.se/Kosttillskott/Aminosyror/Enskilda/Body-Science-Glycine.html

Exempel på studier på glycin:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22529837

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22293292

http://www.doctoroz.com/videos/natural-prescription-alternatives?page=4

Föda utan rädsla – del 4

av Leave a Comment

Forts. på https://4health.se/foda-utan-radsla-del-3
Det andra verkligen konkreta verktyget, både mot stress/oro och vid en förlossning är avslappning.

När du känner dig orolig kan du ofta känna att du spänner käken, rynkar pannan och drar upp axlarna till öronen. Samma sak när du har ont under en värk eller blir rädd under förlossningen. Försök då att tänka på följande:

  • Var passiv, dvs ansträng dig inte för att göra något eller motarbeta värken
  • Var tung i kroppen, släpp ner axlar, låta käken hänga
  • Att uppleva tyngden i kroppen motverkar stress
  • Tyngden hindrar dig från att fly – hjälp kroppen använda värken
  • Riktningen i födandet är nedåt, tänk neråt
  • Sjunk ner i de vågor som värkarna skapar och bara följ med
  • Tänk eventuellt också att värken har en botten där det gör som mest ont (neråtvåg)
  • Jämför med en våg i havet. Det är lönlöst att kämpa emot om du fastnar i en stor våg, låt vågen ta dig mot land
  • Att muskler är känsliga för rädsla, särskilt axlar, händer, käke, ansikte/panna, läppar, trapezius (nacke, skuldror, övre rygg) blir spända. Slappna av i dem så bryter du flyktreaktionen
  • Att om du spänner ansikte, axlar etc så spänner du även även bäckenbotten, och det vill du inte

Så under värken:

  • Lägg dig ner el luta dig mot ngt
  • Slappna av i axlar och låt dem + resten av kroppen sjunka
  • Tänk tung tung tung
  • Använd utandning för ännu mer avslappning. Utandning ger avslappning och avslappning ger utandning (utandningen är bl.a. kopplad till det parasympatiska nervsystemet)
  • Fokusera blicken på ngt
  • Värme skapar trygghet/lugn – använd varmvatten, vetekudde…

Föda utan rädsla – del 3

av 1 Comment

Då fortsätter vi med lite mer konkreta tips (vilka även kan vara bra mot andra sorters stress än förlossningsrädsla).

Det handlar alltså om att motverka stress/rädsla eftersom det dels stannar upp födelseförloppet, dels tröttar ut dig i förtid eftersom du inte tillåter dig att vila mellan värkar, dels kan göra vävnaderna mindre elastiska så att det blir svårare att få ut barnet och/eller lättare att få bristningar och dels gör att smärtupplevelsen blir värre än om du kan acceptera värkarna och känna dig lugn.

I stort; för att skapa lugn och trygghet så att oxytocinet får dig att både må bättre och driver på födelseförloppet så kan du tänka på/använda dig av följande, särskilt under värkarna:

  • Lugn andning (mer om det nedan)
  • Tung avslappnad kropp
  • Slutna ögon eller vilande blick när det gör ont
  • Låt värken svepa igenom din kropp utan att styra den
  • Du ska bara kunna hantera/möta smärtan, inte motverka smärtan. Smärtan är där av en anledning
  • Låt med mörk lugn röst om du behöver ge utlopp för smärtan
  • Får du negativa tankar och känner att “nej, det här går inte, jag vill inte” så försök även att vända detta genom att säga “ja” eller “ner” eller “ut” eller andra mer positivt och rätt riktade ord/meningar

Det är bra att kunna öva detta innan och att ha någon som hjälper dig under förlossningen, tex din partner. Han (eller hon) kan andas med dig genom värken, släta ut stressrynkor i pannan och påminna dig om att slappna av, hjälpa dig att vända negativt till positivt etc (och självklart också ta emot lite stryk och skällsord 😉 )

När det gäller andning för att motverka stress så har jag skrivit om det tidigare här: https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress och även här https://4health.se/halsa-andas-mindre

Men i det hela taget så handler det om att tänka på följande:

  • Försök ha en lugn, passiv andning när det gör ont (eller när du känner dig stressad). Det är en signal till kroppen att den kan vara lugn och trygg – det finns ingen stress/inga rytande björnar. Andningen ska vara ljudlös – då är den lugn och naturlig. Försök andas långt ner i magen då kan du slappna av. Du kan även tänka att du andas ner till barnet eller ner i underlivet. Ta hjälp av din partner/medföljare som andas med dig och påminner dig om din andning blir ansträngd och ljudlig
  • Hyperventilation leder bara till syrebrist. Anledningen är att om du får för mycket syre i förhållande till koldioxid så blir blodkärlen trängre och syret når då inte fram till muskler och hjärna (detta kan du läsa mer om i mina gamla inlägg via länkarna ovan). Så återigen – andas lugnt
  • Undvik djupa, ljudliga, ansträngda andetag, det leder till ökad andning, vilket leder till ångest, vilket leder till ännu mer hyperventilation, vilket ger ännu mer ångest…
  • Tänk på att utandningen är passiv vid avslappning. Du kan dock hjälpa till och låta den bli ännu lite längre än vanligt. Framförallt utandningen aktiverar nämligen det parasympatiska (avslappnande) nervsystemet
  • Låt som sagt gärna utandningen vara så lång som möjligt
  • Försök lyssna på dig själv – så fort du hördin andning – andas mjukare och ljudlösare
  • Avsluta varje värk med en suck (dvs en utandning med ljud). Det framkallar avslapppning i nacke, axlar och ansikte (testa själv – märkte du?), vilket också är väldigt avslappnande

Det första viktiga verktyget är alltså andningen. I nästa del fortsätter vi med fler verktyg mot stress. Häng med 🙂

Binjureutmattning – stressens följdsjukdom. Del 2: Hur fungerar kroppen vid stress

av 2 Comments

Då fortsätter vi på serien om stress och binjureutmattning (börja med gårdagens inlägg – del 1)

Hur fungerar kroppen vid stress?

Kroppens kontrollsystem består av nervsystemet (elektriska signaler mellan hjärna/ryggrad och alla delar av kroppen) samt av hormonsystemet (kemiska budbärare/substanser från olika körtlar och organ i kroppen). Kroppen har med hjälp av dessa kontrollsystem en särskild mekanism för att hantera stress och stressiga situationer. Det är en del av överlevnadsmekanismen, tex för att kunna mobilisera energi snabbt om man blir jagad av ett rovdjur. Binjurarna är körtlarna som spelar en särskilt viktig roll i stressresponsen. Dessa sitter ovanpå njurarna och finns alltså ungefär mitt i ryggen.

När man stressas reagerar kroppen med att stimulera det sympatiska nervsystemet (om du vill förstå nervsystemets delar såsom sympatiska och parasympatiska nervsystemet så läs här https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress ). Det är fight or flight-responsen som gör kroppen redo för vad som kan tänkas komma. Det sympatiska nervsystemet stimulerar bland annat hjärtat att slå snabbare, men det har också kopplingar in i hormonsystemet. I hormonsystemet stimuleras då binjurarna att utsöndra adrenalin och hypofysen att utsöndra ACTH. ACTH från hypofysen stimulerar i sin tur binjurarna att öka produktionen av kortisol.

Kortisolet och adrenalinet (stresshormonerna eller egentligen anti-stress-hormonerna) stimulerar frisättning av energi från kroppens depåer och konvertering av energidepåerna till blodsocker. Det stimulerar hjärtat att slå snabbare, blodkärlen att dras samman, svettningen ökar, musklerna spänns osv. Du är alltså redo. Samtidigt prioriteras en del kroppsfunktioner ner, de som inte behövs akut, tex matsmältning och immunsystem.

Kortisol skyddar alltså kroppen mot utmattning när den utsätts för stress genom att bl.a. höja blodsockret. Utsätts man för kronisk stress så är kortisolnivåerna ständigt höga (till dess att vi slitit ut våra binjurar).

Nu är det dock så att binjurarna producerar många fler hormoner än just dessa stresshormoner. Ett exempel är aldosteron, vilket reglerar mineralbalansen i kroppen. Ökad stress ökar också aldosteron, vilket gör att natrium (salt) hålls kvar i kroppen, därmed ökar också vattenmängden i kroppen och blodtrycket ökar. Samtidigt förlorar man kalium och magnesium, vilka båda är livsviktiga mineraler.

Ett annat exempel är könshormonet progesteron. Problemet är att progesteron är ett förstadium till kortisol, så när stressnivåerna är höga så prioriteras kortisolproduktionen och mindre progesteron utsöndras från binjurarna. Det här gör att balansen mellan könshormonerna störs. Man får det som kallas för östrogendominans, vilket betyder att du har för mycket östrogen i förhållande till progesteron. Östrogendominans kan ge PMS-besvär och bidra till ofrivillig barnlöshet. Östrogendominans ökar även risken för bröstcancer och andra sjukdomar.

Ytterligare ett exempel är hormonet DHEA. DHEA är ett moderhormon (förstadium) till många andra hormon som produceras av binjurarna, bland annat en rad olika könshormoner (både manliga och kvinnliga). När kroppen är under kronisk stress och kortisolnivåerna ökar, så minskar DHEA-nivåerna. Denna obalans mellan DHEA och kortisol kan ge alla möjliga problem, bl.a. försämrad insulinkänslighet, försämrat immunförsvar då immuncellernas aktivitet minskar samt försämrad kalciumabsorption och därmed svagare benstomme. Dessutom är denna obalans en bidragande faktor till östrogendominansen beskriven ovan, till viktökning kring midjan och till högt blodtryck pga ansamling av salt och vatten.

Också värt att veta är att kortisol, liksom många andra hormoner, har en dygnsrytm. Även när vi inte är under stress så ökar kortisolnivåerna på morgonen för att vi ska vakna. Sedan ska de normalt minska under dagen och vara som lägst på natten när vi sover. Ökad stress kan rubba denna dygnsrytm.

Mycket olika hormoner och en snabbversion av deras funktion idag. Hängde du inte med på precis allt så ingen fara, det viktigaste är att förstå de stora dragen.

Imorgon fortsätter vi och kommer in på vad faktiskt binjureutmattning är och varför långvarig stress är farligt. Häng med!

Nervsystemet och varför andningsövningar funkar mot stress

av 7 Comments

Nervsystemet inkluderar nervcellerna i din hjärna och ryggrad (centrala nervsystemet) och i alla dina kroppsdelar (perifera nervsystemet).

Elektriska signaler går i kroppen via våra nerver, antingen pga medvetna handlingar eller omedvetna. Tex nu när jag skriver så går det signaler från hjärnans nervceller ner till mina fingrar om att de ska röra på sig. I själva nerven så är det en elektrisk signal, och mellan de olika nerverna (det är flera nerver involverade i att överföra signalen från hjärnan till mina fingrar) så finns det mellanrum där signalen överförs med kemiska budbärare, så kallade signalsubstanser eller neurotransmittors. Läs mer om signalsubstanser här https://4health.se/skillnaden-mellan-hormoner-och-signalsubstanser

Man kan alltså dela in nervsystemet i en medveten del (somatiska nervsystemet) som styr de muskler som ska röra vårt skelett, vår kropp, och en omedveten del (autonoma nervsystemet) som ser till att hjärtat slår, att tarmarna arbetar, att vi andas osv utan att vi medvetet behöver göra något.

Den omedvetna delen, det autonoma nervsystemet, kan i sin tur delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet är för de flesta inte alls särskilt sympatiskt ;-). Det är nämligen det som är på när vi är i fight or flight mode eller i vardagliga termer upplever någon form av stress. Det sympatiska nervsystemet stimulerar kroppen och gör det redo för flykt/rörelse. Det omfördelar blodflödet så att det går till hjärta och muskler och bort från matspjälkningssystemet mm. Hjärtat slår snabbare och blodtrycket höjs. Det går även sympatiska nerver till binjurarna som ökar sin utsöndring av stresshormoner som adrenalin och kortisol.
Det parasympatiska nervsystemet är det som är igång när vi upplever lugn och ro. Det parasympatiska nervsystemet ser till att hjärtat slår lugnare, blodtrycket sjunker, matsmältningen stimuleras osv.

En mycket intressant och användbar grej med det nervsystemet är att andningen faktiskt styrs av det medvetna och omedvetna/autonoma nervsystemet samtidigt. Dvs, du andas ju även om du inte medvetet försöker göra det, eller hur?! Men du kan också andas medvetet. När läkaren ber dig att ta ett djupt andetag andas du ju medvetet tex.

Det här gör att du kan komma åt det autonoma nervsystemet med hjälp av medveten andning.

Med hjälp av andningsövningar kan du aktivera det parasympatiska nervsystemet och på så sätt skapa lugn och ro och minska stressnivåerna i din kropp.
Generellt kan man säga att när vi är stressade så andas vi grunt, dvs högt upp i bröstet, och ibland håller vi nästan andan. För att skapa lugn ska man istället se till att fullfölja varje andetag så att det känns ända ner i magen. Magen höjs när du andas in och sjunker in när du andas ut. Se särskilt till att fullfölja varje utandning så att du inte börjar andas in innan utandningen är klar. En enkel avslappningsövning är att bara sitta eller ligga några minuter och fokusera bara på andningen och att fullfölja varje andetag ända ner i magen. Men ta gärna del av någon andningsövning, tex på en avslappningsskiva eller dyl.

Det finns alltså helt vetenskapliga, fysiologiska förklaringar till varför “flum” 😉 som meditation, andningsövningar osv faktiskt fungerar.

Motion mot depression, stress, sötsug och för ett bättre immunförsvar – så fungerar det

av 4 Comments

Stenåldersmänniskan förflyttade sig för att skaffa mat. Det gav en kick från hjärnans belöningscentrum eftersom det var viktigt att hitta mat.
När stenåldersmänniskan behövde fly eller skulle jaga utsöndrades stresshormoner som frisatte energi. Stresshormonerna minskade sedan effektivt när flykten/rörelsen satte igång.

När du tränar minskar du dina stresshormoner (kortisol t.ex.) och frisätter en rad lyckohormoner.
Serotonin är ett må-bra-hormon som ligger på låga nivåer hos deprimerade personer, men som frisätts vid motion (även en rask promenad).
Dopamin ger en kick på samma sätt som droger kan göra och utsöndras också det när du tränar. Dopamin liknar faktiskt amfetamin i sin kemiska struktur.
Endorfin ger ett lyckorus och fungerar i hjärnan ungefär som morfin. Även endorfin utsöndras när du rör dig.
Motion har i undersökningar visat sig ha minst lika bra effekt som antidepressiva medel, men utan biverkningar och med ett mer långsiktigt resultat.

Genom att aktivera kroppens stora muskelgrupper produceras även substanserna BNDF (Brain-derived neurotrophic factor), IGF (Insulin-like growth factor) och VEGF (Vascular endothelial growth factor) vid träning.
BNDF stimulerar nybildning av hjärnceller, du blir alltså smart av att träna!
IGF stimulerar bildandet av insulinreceptorer på cellerna, vilket förbättrar insulinkänsligheten och därmed förebygger och/eller förbättrar diabetes typ 2.
VEGF stimulerar nybildning av små blodkärl, vilket är bra både för hälsa och kondition.
Motion ger dessutom en förstärkning av de naturliga mördarcellerna i immunförsvaret. Så kallade NK-celler (natural killer cells) produceras, vilka arbetar för att ta död på cancerceller, virus och bakterier.
Summa summarum: Träning gör dig frisk och smart!

Sötsuget då? Jo socker (ja inte raffinerat socker på den tiden, utan socker i form av frukt och bär) var sällsynt under evolutionen, men ger snabb energi. Därför gav hjärnan extra mycket belöning när vi åt något sött.
Från smakreceptorerna längst fram på tungan går det signaler till centrum i hjärnan. Därifrån skickas sedan signaler till det belöningscentrum som producerar dopamin och endorfin. Denna lyckococtail ger oss en kick och ett lyckorus (därav så kallat tröstätande). Men inte nog med det. Ett förhöjt blodsocker stimulerar ju hormonet insulin, och den här processen påverkar i sin tur serotonin, det tredje må-bra-hormonet. Mat över lag ger oss ett lugn när det parasympatiska nervsystemet sätter igång matsmältningen.
Det är alltså samma lyckohormoner som utsöndras av söt och kolhydratrik mat, som av träning.
Det här betyder i praktiken att du kan bota din abstinens efter söt mat genom att träna (och genom att undvika söt mat för att inte trigga igång suget).

Så ett starkare immunförsvar, lyckligare liv, mindre risk för välfärdssjukdomar som diabetes (men även hjärtsjukdomar mm), mindre sötsug och dessutom en stark kropp som klarar mer är vad du har att vänta dig av att börja motionera!
Behöver du hjälp att komma igång och hitta enkel effektiv träning som fungerar i din vardag så är du jättevälkommen att höra av dig så ska jag hjälpa dig!