fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: luft

Hur du vet om det är Covid-19 eller ej. Studie: feber första symtom

av 2 Comments

En ny studie visar att Covid-19, det nya coronaviruset, skiljer sig från andra sjukdomar genom att feber kommer först.

COVID-19-patienter har symtom som liknar andra vanliga sjukdomar. Forskarna till en ny studie skriver att ordningen av förekomsten av symptom skulle kunna hjälpa patienter och vårdpersonal att snabbare skilja COVID-19 från andra luftvägssjukdomar, men att sådan viktig information i stort sett är otillgänglig.

Forskarna har tillämpat en Markovprocess på kliniska observationer av COVID-19-fall för att fastställa den mest sannolika ordningen på urskiljbara symtom (dvs. feber, hosta, illamående / kräkningar och diarré). Man jämförde sedan utvecklingen av dessa symtom i COVID-19 med andra andningssjukdomar, såsom influensa, SARS och MERS, för att observera om sjukdomarna uppträder annorlunda.

Modellen förutspår att influensa startar med hosta, medan COVID-19, liksom andra coronavirusrelaterade sjukdomar initieras med feber. COVID-19 skiljer sig emellertid från SARS och MERS i ordningen av gastrointestinala symtom.

Resultaten stöder uppfattningen att feber ska användas för att screena för inträde in i olika anläggningar när nu företag, institutioner och länder börjar återuppta sin verksamhet efter utbrottet våren 2020. Dessutom tyder resultaten på att god klinisk praxis bör innebära att man registrerar ordningen på symptomförekomst i COVID-19 och andra sjukdomar. Om en sådan systemisk klinisk praxis hade varit standard redan tidigare, kanske övergången från lokalt utbrott till pandemi kunde ha undvikits.

“COVID-19 is a pandemic viral disease with catastrophic global impact. This disease is more contagious than influenza such that cluster outbreaks occur frequently. If patients with symptoms quickly underwent testing and contact tracing, these outbreaks could be contained. Unfortunately, COVID-19 patients have symptoms similar to other common illnesses. Here, we hypothesize the order of symptom occurrence could help patients and medical professionals more quickly distinguish COVID-19 from other respiratory diseases, yet such essential information is largely unavailable. To this end, we apply a Markov Process to a graded partially ordered set based on clinical observations of COVID-19 cases to ascertain the most likely order of discernible symptoms (i.e., fever, cough, nausea/vomiting, and diarrhea) in COVID-19 patients. We then compared the progression of these symptoms in COVID-19 to other respiratory diseases, such as influenza, SARS, and MERS, to observe if the diseases present differently. Our model predicts that influenza initiates with cough, whereas COVID-19 like other coronavirus-related diseases initiates with fever. However, COVID-19 differs from SARS and MERS in the order of gastrointestinal symptoms. Our results support the notion that fever should be used to screen for entry into facilities as regions begin to reopen after the outbreak of Spring 2020. Additionally, our findings suggest that good clinical practice should involve recording the order of symptom occurrence in COVID-19 and other diseases. If such a systemic clinical practice had been standard since ancient diseases, perhaps the transition from local outbreak to pandemic could have been avoided.”

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpubh.2020.00473/full

Träna under sommaren – 5 tips på hur du kan behålla motivationen

av Leave a Comment

Att hålla igång träningen under sommaren kan vara en utmaning. Det finns ofta många frestelser som kan vara svåra att motstå och dessutom reser man ofta och ändrar miljö och vanor. I den här artikeln delar jag därför med mig av mina fem bästa tips för att behålla träningsmotivationen under sommarmånaderna.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Sofia Artursson.

1. Tänk nytt

Anna Sparre på SUP

Att testa på en ny sport eller friluftsaktivitet kan både vara en rolig sysselsättning när man är ledig och kan dessutom få en mer motiverad. Finns det någon sport som du alltid drömt om att testa på? Sommaren är det perfekta tillfället för att ta chansen att testa på sporterna och aktiviteterna du alltid tänkt och drömt om att pröva. Varför inte ta chansen att testa på SUP (Stand Up Paddleboard)? Eller den trendiga racketsporten padel?  

2. Ta del av gratisaktiviteter

Under sommaren finns det inte enbart möjligheten att testa på nya sporter – utan även att göra det alldeles gratis. Friskis och Svettis erbjuder exempelvis massor av gratispass utomhus för alla åldrar. Det finns dessutom massor av fotbollsplaner, basketplaner, volleybollplaner, utegym och tennisbanor runt om i hela Sverige som är helt gratis att använda. 

3. Äventyrsträna!

Sommarsverige är den perfekta platsen för att göra aktiviteter som man kanske normalvis inte gör under resten av året. Varför inte paddla kajak? Göra en vandring? Eller åka på cykelsemester? Att kombinera semester med äventyrsaktiviteter är något som är bra för både kropp och själ. Det gör dessutom att ofta får uppleva natur och platser som du kanske annars inte skulle besöka. 

4. Vardagsmotion!

Som alltid är något av det viktigaste när det kommer till att ta hand om kroppen din vardagsmotion. Att därför tänka bort den traditionella bilden av träning är viktigt. Att träna behöver inte innebära att man går till gymmet eller ut och springer. Det viktigaste är ATT man rör på sig. Därför är det minst lika viktigt att man promenerar till matbutiken, leker med barnen, målar huset och så vidare.

5. Sätt upp ett mål

Ett sista tips är att det kan vara bra att ha ett mål med träningen. Att därför ha en träningskompis som man går ut och springer med varje vecka kan vara både socialt och göra att man känner sig motiverad. Du kan dessutom sätta upp ett mål som att gå minst 10 000 steg varje dag eller kanske klara 15 armhävningar i slutet av sommaren? Eller varför inte anmäla dig till ett springlopp såsom Lidingöloppet? 

Fler tips för att undvika Corona-smitta i sommar

av 2 Comments

Följer upp detta oerhört populära inlägg med ett par ytterligare tips: https://4health.se/viktigaste-satten-att-undvika-corona-smitta-covid-19

Jag skrev ju i tidigare inlägg bl.a. om platserna som smittar mest. Men om vi vänder på steken så verkar en av platserna som smittar minst vara badplatser – åtminstone så länge du håller dig i vattnet.

Risken att smittas via badvatten verkar vara obefintlig. Coronaviruset trivs bäst i 4-gradigt vatten och är dessutom känsligt för klor enligt studier.

Några studier har sammanfattat det man vet om det här virusets närmsta släktingar, de redan etablerade coronavirusen, och de säger att viruset kan finnas i vatten och överlever en viss tid där, men att vattentemperaturen verkar spela en viktig roll. Viruset trivs bäst när det är 4 grader, och det är ju oftast närmare 20 grader när man badar.
Om virus skulle hamna i vattnet späds det ut fort, och sannolikheten att det skulle ta sig in i våra kroppar, ens via en kallsup, är liten.

Dessutom verkar det som om viruset är känsligt för klor, och alltså oskadliggörs i pooler och bassänger.

Det viktigaste är förstås att man håller avstånd – på land och även i vattnet.

En annan studie visar att spolande toaletter eventuellt kan sprida coronaviruset. Så att lägga locket på innan du spolar kan eventuellt minska risken att bli smittad.

Studien uppmärksammar ett generellt smittspridningsproblem, som gäller många virus och bakterier. Och nu menar man att det även kan gälla coronaviruset och hänvisar till tidigare studier som visat att coronaviruset kan finnas kvar i avföringen hos smittade personer.

Genom att simulera vatten- och luftflöden i en spoltoalett i datormodeller såg man att spolandet kan skapa ett moln av aerosoldroppar som innehåller virus, och att dropparna är tillräckligt stora och varaktiga för att kunna andas in av andra.

Forskarna råder därför folk att lägga på toalettlocket innan de spolar för att undvika Covid-19.

Jag har hört om detta tidigare i andra sammanhang. Dvs att vi bör spola med locket nedfällt på toalettet för att inte sprida patogena mikrober.

Missa inte följande podcastavsnitt för att få fler tips kring hur du mår bra i Coronatider:
https://4health.se/259-dr-cecilia-furst-covid-19
https://4health.se/252-corona-covid-19-vad-fungerar-mot-viruset
https://4health.se/253-stark-din-mentala-halsa-konkreta-enkla-forklaringar-och-tips-med-markus-greus

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004313542030436X

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7199000/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7497153

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7301880/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7497002

Fallbeskrivning Covid-19 och C-vitamin intravenöst

av 6 Comments

Apropå helgens podcastavsnitt med Dr Cecilia Fürst där vi bl.a. pratar om att använda tillskott för snabbare återhämtning från Covid-19, och även tar upp frågan om C-vitamin intravenöst, så skriver läkaren Sture Blomberg en fallbeskrivning med intravenös C-vitamin (senare ersatt med liposomalt C-vitamin) i ett svårt Covid-19-fall. Jag citerar/saxar ur hans text här. i.v. står för intravenöst och länken till Sture Blombergs text hittar du längst ner i detta inlägg :  

“Det gäller min äldre syster, 81 år, boende i Denver, USA,…

På tisdagen den 10 mars lades hon i respirator med maximal mängd syrgas (100%) och +10 i PEEP *, under bilden av en septisk chock **, som utvecklats till ARDS, Adult Respiratory Distress Syndrome***.  

Dessa höga respiratorinställningar (100% syrgas, +10 i PEEP) är inte ovanliga de första timmarna av en respiratorbehandling. Vad som är ovanligt i hennes fall är att det skulle komma att förbli så i 9 hela dygn och jag kan inte minnas någon patient, under min 40-åriga tid som intensivvårdsläkare, som konstant har behövt 90-100% syrgas så länge. Men värre skulle det komma att bli. Under de närmaste fem dagarna måste man höja PEEP stegvis från +10 till +18 för att få blodet adekvat syresatt. Högre PEEP än så vågade man inte ha på grund av risk för tryckskador på lungan. Och 90-100% syrgas var redan det högsta man kunde ge. Så vid denna snabba försämring måste man pröva något som ökar upptaget av syrgas i blodet. 

För att förbättra blodets syresättning lades hon därför lördagen den 14 mars på magen (”prone position”) eftersom detta ger en bättre ”matchning” mellan blod- och luftflöde. Följaktligen kunde man sänka både syrgashalt till 60% och PEEP till +10 i bukläge. Men effekten var övergående och tillbaka på ryggen efter 8 timmar måste man åter gå upp till 90-100 % syrgas och +14-16 i PEEP. Man måste dessutom hela tiden öka tiden i bukläge från 8 – 12 – 16 – 20 timmar. …

Försämringen fortsatte således och vi befann oss nära den yttersta gränsen 100% syrgas och +18 i PEEP. Men det fanns inget ytterligare att ta till. 

Vi hade redan tidigare fått besked om att hjärt-lungmaskin (Extra Corporeal Membrane Oxygenation,ECMO), som kan syresätta blodet utanför lungan – som har varit direkt livräddande för många patienter – inte är aktuellt för min syster. Detta berodde delvis på att hon har starka blodförtunnande medel och delvis på brist på personal och utrustning, förklarade man. Vidare hade man prövat APRV (Airway Pressure Release Ventilation), och andra för lungan mera gynnsamma och skonsamma ventilationssätt, som också varit livräddande för många patienter. Men hon hade inte tolererat dessa. 

Redan två dagar efter inkomsten .. till Intensivvårdsavdelningen sattes hon in på medicinen Hydroxyklorokin, som efter att hon fått en fulldos byttes till Remdesivir för att återigen bytas tillbaka till Hydroxyklorokin + Azithromycin som påståtts ge läkning i 100%. I hennes fall gav dock ingen av medicinerna någon synbar effekt på sjukdomstillståndet. Försämringen fortskred således trots medicinering och utan några bättre alternativ fanns det risk för att vi snart skulle komma till vägs ände.  

Via min systerdotter kopplades jag till jourhavande IVA-läkaren och uttryckte då en önskan om att insätta Vitamin C i. v. Den jourhavande doktorn svarade att han känner till dr. Paul Mariks arbeten väl om kombinationen C-Vitamin + Tiamin (B1-vitamin) + kortison intravenöst mot septisk chock, men att min syster inte nu hade någon septisk chock och att detta därför inte var aktuellt. Jag insåg svårigheterna för mig själv men även för de närmast anhöriga döttrarna att driva medicinska diskussioner per telefon.  

Min systerdotter poängterade nu att hon ville att jag skulle bli min systers medicinska advokat. Hon menade att hennes mamma nu är nedsövd och inte kan tala för sig själv – och någon måste därför göra detta för henne. Ställd inför detta beslutade jag mig nu för att skriva utförliga brev till ansvarig doktor om våra tankar och önskemål.

Jag berättade i ett första brev till den doktor, som … tog över vården, att jag är intensivvårdsläkare sedan 1980 och har inblick i de problem man står inför här. Det finns dock inte så många valmöjligheter kvar, då vägen till ECMO stängts, och varken APRV eller medicinerna har fungerat. Samtidigt blev hon allt sämre och det är därför absolut nödvändigt att pröva något nytt. Mitt förslag var högdos C-vitamin intravenöst, som jag sedan tre år tillbaka hade mycket goda kliniska erfarenheter av och gjort djupgående litteraturstudier kring. Det är dessutom absolut ofarligt även i mycket högre doser, som 50-60 g i infusion, vilket jag har både teoretiska kunskaper om och kliniskt praktiska erfarenheter av. Jag medsände också under de närmaste dagarna en teoretisk sammanfattning av hela problematiken, som jag skrivit ihop samt en fallbeskrivning av ett mycket svårt fall av svininfluensa i Nya Zeeland 2009, där patienten, bonden Alan Smith, räddades till livet tack vare C-Vitamin 25 g x 2 i.v., trots stort motstånd från doktorerna. Detta fall skulle visa sig vara nästan identiskt med min systers fall. Eftersom min syster snabbt ytterligare försämrades de två följande dagarna fick vi … besked om att doktorn var villig att pröva i.v. Vitamin C 1,5 g x 4. Samtidigt hade jag känslan av att denna dos kunde vara för låg och önskade öka denna till 25 g x 2, som i det dramatiska Svininfluensa-fallet. 

.. skrev doktorn ett mycket vänligt och välformulerat brev om min systers situation innan hon … skulle lämna över till en ny IVA-doktor. Å ena sidan poängterade hon att man nu från klinikens sida var beredd att ge vilken C-vitamin-dos vi än önskade. Å andra sidan påpekade hon att det enda som visats öka överlevnaden i ARDS är ”low tidal volume”, 6 mL/kg kroppsvikt, vilket hon för närvarande behandlades med i respiratorn, 350 mL/andetag. Med tanke på att det bara gick utför med denna behandling så verkade inte detta särskilt hoppfullt för oss. Hon rådde oss i brevet att tänka på min systers eventuella framtid om hon mot alla odds skulle överleva detta. Det mest sannolika vore då att hon skulle bli svårt invalidiserad, menade hon. Skulle hon acceptera en sådan framtid? Med detta ville hon få oss att tänka på att kanske inom en snar framtid avsluta behandlingen. Döttrarna och maken grät inför detta svåra beslut. Vi bestämde att inte diskutera detta vidare innan C-vitamin i.v. hade prövats i hög dos åtminstone under fyra dagar.

Min syster fick nu … infusion C-vitamin 1,5 g x 4 i.v. På fredag morgon efter detta hade syrgasbehovet i bukläge minskat från 90 % till endast 50% och PEEP från +16 till +10, en första förbättring. Den nya doktorn var mycket glad, men förundrad – vad hände egentligen? Samtidigt kunde man med objektiva mått, P/F-ratio, mäta denna förändring, som gick från 70, som sämst, och därefter till 120 och 128. En alldeles klar förbättring från allvarlig ARDS (=70) till måttlig ARDS (=128)**. 

Av den nya doktorn hade vi också fått ett löfte om att höja dosen till Vitamin C i.v. 25 g x 2, men detta kunde inte genomföras på grund av brist på C-vitamin på apoteket, och för övrigt i hela Denver, vilket därför nyrekvirerades i större partier. Sex dagar senare (onsdag 25 mars) anlände C-vitaminlösningen varvid hon gavs 25 g x 2 i.v. Nästa dag var hon ur respiratorn och kunde andas helt själv under 3 timmar och efter ytterligare en dags behandling var hon ur respiratorn och andades själv under 6 timmar. Allt detta upplevdes som en chockerande klinisk förbättring för den vårdande sköterskan, tillika ”respiratory therapist”, som bad att få ta del av allt, som jag skrivit och kommunicerat om till doktorerna. … gjordes det dessutom en ny lungröntgen, som visade nästan helt rena och luftförande lungor (precis som i fallet med Alan Smith, som hade svår svininfluensa 2009). Samtidigt hade P/F-ratio ökat till 148 efter en dags respektive till 196 efter två dagars behandling – vilket bestyrkte hennes klara förbättring. Tyvärr stoppades denna utveckling upp av att en jourhavande doktor av oklar anledning satte ut all denna medicinering under helgen, varvid hon blev sämre igen, både kliniskt och på lungröntgen samt fick ett försämrat P/F-ratio på 158. 

På måndagen den 30 mars var chefsläkaren på IVA tillbaka i tjänst och eftersom han var mycket entusiastisk angående att fortsätta denna behandling så sattes min syster ånyo in på Vitamin C i.v. 25 g x 2 i fem dagar, varefter hon fick en tracheostomi***** plus en PEG****** på fredagen den 3 april efter 24 dagars intubation. Det intravenösa C-vitaminet utsattes då och ersattes med liposomalt ******* C-vitamin 24 g/dag i sonden, som halverades till 12 g/dag efter 9 dagar. Tillfrisknandet gick därefter väldigt snabbt och man kan konstatera att hon trots det prekära utgångsläget inte drabbats av några komplikationer, ingen hjärtinfarkt, ingen njur- eller leverinsufficiens, inga neuro-muskulära skador eller svalg- eller stämbandspareser och är mentalt helt intakt och för dagliga samtal med sin familj och vänner på sin iPad via FaceTime. Hon testades också negativt för COVID-19, men först efter 7 veckor…


* PEEP är ett konstant tryck från respiratorn, som håller kvar lufttrycket i lungorna även efter utandningen. Det har fördelen att lungblåsorna inte faller ihop mellan andetagen och att transporten av syrgas från lungblåsor till blod underlättas. En av nackdelarna är att blodtrycket sjunker och att lungan långsiktigt kan skadas. Det mätes ofta i cm vatten. Uttrycket +10 i PEEP betyder då 10 cm vatten i PEEP. Förutom detta tryck tillkommer ett ”topptryck” som orsakas av själva inblåsningen av ny luft vilket ger ännu högre totaltryck, men inte redovisas här.
** septisk chock definieras som mental förvirring, hög andningsfrekvens, lågt blodtryck, och ibland men inte nödvändigtvis hög feber.
*** ARDS, Adult Respiratory Distress Syndrome, är ett lite oklart, huvudsakligen inflammatoriskt tillstånd i lungan som försvårar för syrgasen att ta sig över från alveol till lungkapillär. Begreppet myntades ursprungligen i motsats till IRDS (“Infantil…”), som kunde drabba för tidigt födda barn. Numera används oftare beteckningen “Acute Respiratory Distress Syndrome” (från 1994). Men det är samma tillstånd.
****P/F-kvoten är ett mått på hur mycket syrgas som kan upptas i blodet och vilken syrgashalt i luften som behövs för att åstadkomma detta. P står för Pressure = tryck och är ett mått på syrgastrycket i blodet. Detta är normalt c:a 100 mm Hg. F står för den fraktion syrgas i luften som ges. Om man ger 50% syrgas så uttrycks detta som fraktionen 0,5. Således skulle en ung, helt lungfrisk person ha en P/F-ratio på 100/0,21≈ 400-500. En person som har värde mindre än 300 anses ha mild ARDS, under 200 måttlig ARDS och under 100 allvarlig ARDS.
*****tracheostomi är ett hål i luftstrupen, som alltid görs för patienter som ligger intuberade i respiratorn mer än 7-10 dagar. Detta underlättar skötsel och får sedan läka ihop av sig själv när man blivit bättre. 
****** PEG, Perkutan Endoskopisk Gastrostomi, innebär att man gör ett hål i huden över och intill magsäcken och fäster en födokateter i detta hål. Man gjorde detta för att man var osäker på om hennes svalgreflexer fungerade (det gjorde de). Slangen dras senare och hålet läker ihop.
******* liposomalt C-vitamin, här omges det vattenlösliga C-vitaminet av en slags mikroskopiska fettlösliga ”såpbubblor”, vars väggar består av samma lipider som den normala cellväggen. Denna administrationsform innebär att C-vitamin upptas i mycket högre utsträckning än vanliga vattenlösliga tabletter som man köper i affären eller apoteket och som har en kvantitativ gräns på 350 mg/dygn oavsett hur mycket man dricker eller äter. Liposomalt C-vitamin går sedan rakt in i cellerna och tömmer hela sitt innehåll. “

Även läkarna Bo Jonsson och Mats Humble skriver i ett pressmeddelande om att använda bl.a. C-vitamin vid Covid-19. De skriver bl.a.:

Kontrollerade studier vid sepsis, ARDS och andra virussjukdomar uppvisar goda effekter av högdosbehandling med intravenöst C-vitamin. Detsamma gäller många andra virus- och lungsjukdomar.

Fallrapporter finns om tillfrisknande vid mycket allvarlig covid-19, efter att patienterna behandlats med intravenöst C-vitamin i höga doser.

Uppdatering 2021: Här finns en filmad intervju med Sture Blomberg om detta och en hel del annat: https://swebbtv.se/w/8858015d-c23b-4a0a-b754-d7ac19c56879

Mer via https://4health.se/?s=corona

http://stureblomberg.blogspot.com/2020/04/fallbeskrivning-om-covid-19-och.html

https://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/doer-patienter-i-onoedan-i-covid-19-2998641

Skriftlig sammanställning av intervjuerna med Morley Robbins – del 1

av 3 Comments

En lyssnare hörde av sig till mig eftersom hon har skrivit ner det Morley och jag säger i våra intervjuer om sköldkörteln, dvs i avsnitt 255 till 257. På svenska.

Vilket fantastiskt arbete. Vi delar därför det hon skrivit ner här. Detta är alltså inte min text, jag har inte ändrat eller på annat sätt påverkat texten. Tusen tack till Marie Peil, som också betonar att det är text hon skrev ner för din egen skull, men att hon gärna delar med sig av den.

Här kommer först Maries skrift av
255: Sköldkörteln eller mitokondrierna? – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 1)
I kommande inlägg delar vi även hennes text av de övriga delarna i detta.

Morley Robbins ser på sköldkörtelproblematik på ett annat sätt än det som är vanligt inom vården.  

Vad gör sköldkörteln?  

Kontext:  

Det stora problemet som många har är brist på energi. Konventionell medicin menar att sköldkörteln är ”källan till energi”, att den kontrollerar kolesterol i kroppen, att den reglerar järn i kroppen så vi inte blir anemiska och att den kontrollerar kroppstemperaturen.  

Det mesta är baserat på korrelation men visar inte på orsakssamband. Det är mycket förvirring. Visst är sköldkörteln viktig men det finns en hierarki i kroppen och viktigast för att tillverka hormoner och signalhormoner är hypotalamus i hjärnan. Det är en körtel som är ungefär lika stor som en mandel och som har 64 olika kammare där elektrisk energi blir kemisk energi.  

En förlängning av hypotalamus kallas adenohypofysen, eller hypofysens framlob (anterior pituitary) och är mycket viktig för sköldkörtelns funktion.  

Den initierande signalen från hypotalamus är TRH (Tyreotropinfrisättande hormon), “master hormonet” för att starta hela processen med att tillverka sköldkörtelhormonerna.  

TRH signalerar till hypofysen att tillverka TSH, (Tyreoideastimulerande hormon).  

TSH från hypofysen instruerar sköldkörteln att producera T4.  

Kroppen utifrån dess förmåga att producera energi. Det är otroligt viktigt att vi kan producera energi för att kunna reagera på stress.  

Dr. Mark Hyman har en definition som är lite annorlunda men bra, nämligen “stress är kroppens oförmåga att skapa nog med energi för att hjärnan ska kunna svara på sin omgivning”. (Fritt översatt från “Stress is the body’s inability to make energy for the mind to respond to its environment”.)  

Många är stressade, inte minst pga. allt som händer i världen och många är mycket trötta, utmattade pga. att cellerna inte kan producera nog med energi.  

Vi har fått höra att det är vår sköldkörtel som inte fungerar men Morley ser det annorlunda.  

Sköldkörteln producerar två hormoner, som de flesta vet, T4 och T3. T3 är den aktiva formen av hormonet och T4 är den lagrade formen. Men vad gör T3, vad är dess jobb? Många artiklar säger att T3 är gnistan som får mitokondrierna att göra sitt jobb.  

Morley ifrågasätter dock detta. Här är lite statistik som en amerikansk kiropraktor, Dr. Jay, har sammanställt om mitokondrier.  Det finns 40 biljarder mitokondrier i vår kropp. Det är oerhört mycket. Mitokondrierna är “kraftpaketen” i våra celler och producerar energi.  

En vanlig person producerar 30 mikrogram T3 varje dag. Sen räknade Morley efter hur många molekyler det är. Det är 2.8 biljarder molekyler T3 som alltså ska “tända” 40 biljarder mitokondrier. Det fungerar inte! Och det är för att det inte är T3s jobb att vara gnistan för mitokondrierna.  

Forskning av Miteg (2012) har en mycket annorlunda syn på vad T3 gör och det är att det är en sensor för syre. Och då börjar saker och ting att stämma. Vi bor på en planet med 21% syre i luften och våra kroppar använder syret för att frigöra/tillverka energi i mitokondrierna. Det är ett absolut mirakel att kroppen fungerar som den gör!  

Syret är kritiskt för sista steget i vad som kallas elektrontransportkedjan (i mitokondrierna) där vi producerar energi. Elektroner “accepteras” och syre omvandlas till två molekyler vatten för att frisläppa tre ADP-molekyler, vilket är föregångarna till ATP. ADP går över till komplex V, vilket är som en liten rotor inuti våra mitokondrier. Det är som världens minsta motor som roterar med 9000 varv per minut.  

Det finns en alfa subunit och en beta subunit till komplex V. Enzymerna i både komplex IV och i komplex V är kopparberoende. Plötsligt ser vi saken i annat sken. Vi kan inte tillverka energi utan koppar och vi kan inte neutralisera oxidanterna (som är “olyckor med syre” – “accidents with oxygen”) utan koppar.  

Går vi tillbaka till sköldkörteln så ser vi att TRH, (Tyreotropinfrisättande hormon), “master hormonet” för att starta hela processen med att tillverka sköldkörtelhormonerna är kopparberoende, dvs. fungerar inte utan koppar och om det inte finns nog med koppar kommer TSH, (Tyreoideastimulerande hormon) att  “act out”, bli oreglerat.  

Tittar man i forskning från 70-, 80-, och 90-talet så ser vi att det finns olika modeller där man testat hur djurs sköldkörtelfunktion påverkas av brist på koppar och ett konsekvent resultat är att den försämras.  

Det Morley noterat över åren är att när människor infört delar av Root cause protocol, vilket fokuserar på att höja biotillgänglig koppar i kroppen, så upptäcker de att de inte behöver lika mycket sköldkörtelhormon (som tillskott) eller att de helt kan sluta med det. Det finns de som tagit Synthroid (Levaxin) i upp mot 30 år och nu behöver de det inte alls.  

Det är alltså ett annorlunda synsätt mot att se det som att sköldkörteln styr allt.    

Morleys, okonventionella sätt att se på det, vilket bygger på mineraler, är att kroppen tillverkar energi men behöver biotillgänglig koppar för att göra det.  

Frågan är vad mediciner som Levaxin faktiskt gör i kroppen? Det Morley observerat över de år han jobbat med klienter som tar Levaxin är att de konsekvent har obalans i sin magnesium- och kopparmetabolism och de ofta har en tillräcklig sköldkörtelfunktion men de har ingen energi, inte rätt kroppstemperatur, inte rätt kroppsvikt, men de har rätt värden (för sköldkörtelhormoner).  

Allt blev mycket klarare för Morley när han insåg att (och det står i forskningslitteraturen) T4 som kemikalie/element i kroppen kopplar bort komplex V från komplex IV. Vad betyder det? Det betyder att kroppen har en naturlig reglering som förhindrar överproduktion av ATP (energimolekylen). T4’s jobb är alltså att reglera vad som händer med energi. Vad tror ni händer med människor som tar tex. Levaxin? Det kommer att nedreglera deras sköldkörtelfunktion, eller det kommer att nedreglera mitokondriernas produktion av energi. Och det är precis det som händer med de klienter Morley jobbar med. De har “normala” värden på blodprovet men de har ingen energi.  

Det som är så viktigt, som Miteg forskat om, är att T3’s riktiga funktion är att vara en syresensor som känner av om kroppen bränner, aktiverar syre och gör sig av med oxidanter (som alltid bildas när vi producerar energi från syre) effektivt. Om inte så kommer T3, som ju är ett hormon och hormoner signalerar något, att signalera tillbaka till levern att det behövs mer biotillgänglig koppar (i form av proteinet ceruloplasmin) som kan hantera syre så att kopparn som är bunden i ceruloplasmin kan komma till mitokondrierna och återställa aktiveringen och deaktiveringen av syre. Det är ett helt annat perspektiv än det som oftast diskuteras.  

T3 skapar alltså signaler till levern snarare än för mitokondrerna och energiproduktionen. Baker, Cobine and Leary (2017) fokuserar på den dynamiska rollen som koppar spelar i mitokondrierna och hur det som levererar koppar till mitokondrierna är ceruloplasmin. Det är så logiskt tycker Morley. Detta bekräftas av Earl Frieden, känd järnbiolog som redan 1975 kom med teorin att ceruloplasmin är en budbärare för koppar. Han kritiserades av sina kollegor då men nu vet vi att han hade rätt.  

Vi måste förstå att syre behöver komma till komplex IV i mitokondrierna. Om man tittar på forskningen så skriver ingen om hur syre kommer till det steget i mitokondrierna. Kända forskare vet helt enkelt inte.  

Efter flour är syre det mest reaktiva ämnet på jorden och vi antar alltså bara att syre kommer från blodet till cellerna och in i mitokondrierna utan en “bärare” utan att orsaka några problem? Forskare som Morley pratat med är lite skamsna, men vet inte riktigt hur det fungerar.  

För Morley är processen att få syre från blodet, in i cellen och in i mitokondrierna en av de mest känsliga i hela kroppen och man bara antar att syret kommer dit. Men hur kommer det dit? När man kan visa mekanismen inser vi att det är en mycket precis process som kroppen använder. Vi vet mycket precis hur elektroner rör sig i elektrontransportkedjan, vad som gör vad, osv. Detaljprecisionen gällande mekanismerna i dessa pyttesmå energi”ugnar” (mitokondrierna) är helt fantastisk, förutom en sak, de vet inte var syret kommer ifrån. De bara antar att det är där.  

Anna sammanfattar det som om att koppar är nödvändigt för att producera hormonerna från hjärnan som går till sköldkörteln så att sköldkörteln kan producera sina sköldkörtelhormoner och sen går den aktiva formen av sköldkörtelhormon (T3) till levern och säger till levern att producera ceruloplasmin (som är biotillgänglig koppar) och sen går ceruloplasmin till mitokondrierna och signalerar att mitokondrierna ska producera ATP. Morley lägger till att det finns T3 i våra perifera vävnader, i våra organ, i våra armar och ben, mm, bara inte så koncentrerat. Men de här kemikalierna är mycket kraftfulla. En liten gnutta hormon, om det vore salt, skulle salta nog med pommes frites för att fylla en fotbollsstadion! Så mekanismen är att T3 är sensorn som känner av om vi förbränner syre effektivt. Om det inte sker på ett effektivt, korrekt sätt vet kroppen att den behöver mer biotillgänglig koppar för att kunna förbränna syre rätt.  

Skälet till att det finns högre livsformer på den här planeten är att biotillgänglig koppar tillät oss att metabolisera syre som uppstod på den här planeten för 2.5 miljarder år sedan. Det kallas för “The great oxygen event” och när syre uppstod så utplånade det 99% av allt liv, som levde på järn. Koppar uppstod av någon anledning och började bli en kritisk faktor för att hantera syre.  

Det här faktumet att syre är mycket reaktivt, eller vad oxidativ stress är, lär man inte ut på läkarlinjen. Vi får inte lära oss att det finns ett nätverk av enzymer som alla är kopparberoende och som hanterar processen med att deaktivera syre. Vi får inte lära oss att koppar faktiskt är det som tillåter ATP att bildas i våra mitokondrier. Vi borde få lära oss det här redan i förskolan, och förstås på läkarlinjen.  

Det finns så mycket förvirring och många känner det som om kroppen “tas gisslan” av sköldkörtelmediciner som kopplar förbi kroppens fysiologi.  

Sköldkörtelhormoner är förstås mycket viktiga men de reagerar mer på kroppens biologi än styr den.  

Sanningen att säga, om vi går in på regleringen av kolesterol så är den också kopparberoende. Det är helt klart från forskningen.  

Om vi går in på anemi så är det alltid knutet till sköldkörtelfunktionen men “anemia of inflammation” är mycket annorlunda än “anemi pga. järnbrist”. Anemia of inflammation beror på brist på biotillgänglig koppar.  

Kroppstemperaturen regleras inte av sköldkörtelhormonerna. Det är ett mycket viktigt hormon som heter PAM som gör det. Ett av de viktigaste enzymerna i kroppen som drivs av koppars energi och det är faktiskt det som styr kroppstemperaturen i perifer vävnad. Det är ett faktum.  

Sen har vi frågan om fettmetabolism. Många tror att sköldkörtelhormonerna styr det. Alla beta-oxidations-enzymerna är kopparberoende. Morley, som läst otroligt mycket forskning om mineraler och speciellt koppar, tycker att den eleganta kopparmetabolismen togs gisslan av endokrinologer som framförallt sysselsätter sig med sköldkörtelhormoner. Det finns mycket åsikter om vad sköldkörteln gör men för lite faktiskt kunskap om hur kroppens metabolism faktiskt fungerar.  

Anna sammanfattar:  Morley beskriver att det blivit som en religion när det kommer till sköldkörteln istället för att bygga helt och hållet på forskning och att det tas många dåliga beslut när det kommer till tillskott och medicinering av sköldkörteln.  

För att förstå sköldkörtelns syfte i kroppen behöver vi förstå hur energi produceras. Sköldkörteln är en hormonproducerande körtel lokaliserad i halsen och sköldkörtelns hormoner går ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Många har hört om, och kanske till och med fått mäta T3 och T4 från sköldkörteln och även TSH, det hormon som utsöndras från hjärnan för att påverka sköldkörteln. Många refererar till sköldkörtelhormoner som kroppens gaspedal. Huvudanledningen till att de flesta söker vård när det gäller sköldkörteln det är avsaknad av energi och utmattning. Men sköldkörteln är inte själva källan till energi eller till kroppstemperatur eller till anemi, eller till avvikande kolesterolnivåer som många verkar tro och förknippa med sköldkörtelhälsa. Mycket av det som personer har lärt sig om sköldkörteln baseras på korrelation och inte på orsakssamband, dvs. trötthet, frusenhet osv. kan korrelera med låga sköldkörtelhormoner. Det betyder inte nödvändigtvis att det är sköldkörteln som orsakar det.  

Sköldkörteln är viktig men den regleras av hypotalamus i hjärnan. Förlängningen av hypotalamus kallas hypofysen. Hypotalamus utsöndrar TRH som gör att hypofysen utsöndrar TSH. TSH i sin tur stimulerar sköldkörteln att producera hormoner, T4. T3 är den mer aktiva formen av hormoner och T4 kallas ibland för lagringsformen.  

Många pratar om T3 som gnistan som sätter igång mitokondriernas energiproduktion.  

Morley ser det här annorlunda.  Kroppens energi kommer från våra cellers mitokondrier. Energiproduktion styrs av tillgänglighet på viktiga mineraler. Morley fokuserar på biotillgänglig koppar. Syre används i mitokondriernas energiproduktion och syreanvändningen i mitokondrierna är beroende av koppar. Även inaktiveringen av oxidanter, alltså av fria radikaler som bildas av energiproduktionen i mitokondrierna, den aktiveringen är också beroende av koppar. Och inte heller fungerar det sköldkörtelreglerande hormonet TRH, det som kommer från hjärnan alltså, utan koppar. Och brist på koppar gör att TSH då, i sin tur blir oreglerat och kan stiga.  

Det finns studier på djur som visar att sköldkörtelhälsan kan försämras av brist på koppar. Morley beskriver hur sköldkörtelpatienter kan minska sin sköldkörtelmedicinering när de arbetar med att återställa kroppens status av biotillgänglig koppar, det här som kallas för ceruloplasmin.  

Morley säger att sköldkörtelmedicinering till och med verkar kunna påverka metabolismen av de viktiga mineralerna magnesium och koppar negativt. Och många sköldkörtelpatienter har helt ok sköldkörtelproduktion men ändå problem med energi, frusenhet, vikt osv.  

Det visar sig också att sköldkörtelhormonet T4, och det är det som de flesta medicinerar med i mediciner som Levaxin, att det påverkar komplex IV och komplex V i mitokondriernas energiproduktion, alltså saker som är viktiga för att dina celler ska kunna producera energi. Morley beskriver det som att sköldkörtelhormonet T4 är ett hormon som hindrar att kroppen ska överproducera cellenergi, ATP. Så när vi tar Levaxin, syntetisk T4, så kan den nedreglera mitokondriernas energiproduktion. Kroppen svarar på sin förmåga att producera energi. T3, sköldkörtelhormoner alltså, det är en syresensor. Den känner av om vi aktiverar syre och huruvida vi tar hand om avfallet som bildas. Hormoner är budbärare, sköldkörtelhormonet T3 skickar ett meddelande, en signal till levern och andra celler i kroppen om att vi behöver göra mer biotillgänglig koppar, ceruloplasmin, som har förmågan att arbeta med syre för att tillverka energi. Ceruloplasmin tar koppar till mitokondrierna och säkerställer att mitokondrierna kan aktivera och inaktivera syre på ett korrekt sätt.  

Morley ser det alltså mer som att sköldkörtelhormoner svarar på kroppens miljö, istället för som många andra ser det, att de här sköldkörtelhormonerna skulle styra kroppen.  

Morley tillägger också att kolesterolreglering är kopparberoende.  

Att anemi som beror på inflammation är kopplat till brist på biotillgänglig koppar, inte brist på järn och kroppstemperaturen styrs av ett enzym och inte av sköldkörtelhormonerna. Och just vid fettförbränning med tanke på att viktuppgång är ett typiskt sköldkörtelsymptom så är det så att alla enzymer som utför fettförbränningen är kopparberoende.  

Anna håller med om att sköldkörteln oftast inte är roten till problemet utan att det är problem i mitokondrierna, det är problem med binjurarna och stress bakom det, autoimmunitet, mm, som påverkar sköldkörteln. 

Anna säger att hon ofta ser två olika mönster hos klienter. De utmattade patienterna, där man kan se i organic acid tester att de har problem med sina mitokondrier, men sen finns den andra kategorin av patienter som är trötta, behöver sova hela tiden, går upp i vikt utan orsak, har sprött hår, mm. De typiska problemen som vi förknippar med sköldkörteln.  Hur är de här grupperna olika?  

Morley tror att den felande pusselbiten är att endokrinologer blivit lärda att sköldkörteln styr kroppen och då blir allt en dysfunktion, dvs. man ser det man letar efter. Men i frågan om de klienter Anna beskriver som är trötta mm, så tror Morley att det är ett komplett sammanbrott hos mineralerna pga. stress.  

Det är viktigt att titta på när symptomen startade men det har inte läkare tid att gå in på. Varje person som har ett mönster av problem som Anna beskriver ovan, har varit med om kritisk stress av något slag, vilket överväldigade kroppens förmåga att producera energi. Och om binjurarna, som sitter ovanpå njurarna, inte kan svara och modulera svaret på stress så börjar de bli utbrända pga. brist på mineraler och då blir fokus på sköldkörteln som backup men de flesta har inte mineralerna för att stötta det.  

Det som helt saknas i berättelsen är att människor inte vet vilken brist de har på mineraler. Fler och fler börjar bli medvetna om det, bla. annat genom den här podden, men om du är under konstant stress så kommer du att ha konstant mineralförlust, vilket påverkar kroppens förmåga att tillverka energi.

Så personen som har en mer systemisk symptombild har en mer genomträngande obalans i mineralerna och mycket troligt också en större uppbyggnad av järn.  

De som har autoimmunitet, som många har, är järnförgiftade. Autoimmunitet är ett fint sätt att säga järnförgiftad. Det här är inte Morleys teori utan bygger på forskning av Nancy Andrews vid Duke universitetet, Rebecca King vid Mayo Clinic och Marianne Wessling Ressnick som var vid Harvard. Dessa tre forskare har ändrat fokus från autoimmunitet som en sjukdom till att se det som ett uttryck för överbelastning av järn i kroppar som inte kan återvinna järn på rätt sätt. Det är ett känt faktum men kommer säkert att ta 40 år för sjukvården att komma ikapp den sanningen.  

Anna menar att 80-90% av sköldkörtelproblemen kan vanligtvis härledas till antikroppar och autoimmunitet mot sköldkörteln.  

Morley håller med men pekar på vad som ligger bakom problemet. Vi måste gå tillbaka och se hur livet var 300 år sedan, 1000 år sedan, 10 000 år sedan, och hur ett elegant system utvecklats över tiden. Det som hänt de senaste 100 åren är extraordinärt med tanke på förändringar i omgivningen, förändringar i vatten- och luftkvalitet, ändringar i livsmedelsproduktion, läkemedel, ökad stress från elektromagnetiska frekvenser, mm.  

All denna stress kommer med en kostnad. Mineraler förloras/bränns och tillsammans med stressen från vår miljö, förlust av mineraler i marken och processad mat, mediciner som leder till mer mineralförlust, så har vi en konflikt mellan vad som krävs för att driva kroppen och hur realiteten ser ut idag. Det är viktigt med den här bredare kontexten. Vi lever helt enkelt i en väldigt stressig värld. Visst hade våra förfäder också stress men de hade nog inte samma “mineral burn rate” som vi har nu.  

Och vi inser inte att mineralerna är nycklarna för att driva energitillverkningsprocessen, dvs. mineralerna behövs för enzymerna som driver tillverkning av energi. Det här saknas i diskussionen.  

Anna sammanfattar: Sköldkörteln i sig är i stort sett aldrig grundorsaken till problemen. Gräver vi djupare så ligger problemen i mitokondrierna, det ligger i stress som påverkar binjurarna som i sin tur påverkar sköldkörteln och det ligger i inflammation och autoimmunitet så att kroppen börjar producera antikroppar mot sköldkörteln.  

Anna frågar också om skillnaden mellan patientgrupper som bara är utmattade jämfört med de som har typiska sköldkörtelhormon och sover mycket, går upp i vikt oförklarligt och sover mycket, osv. Morley tror att när man har så mycket symptom så handlar det om totalt haveri av kroppens mineraler pga stress i kroppen. Och den här stressen beror bland annat på stor ansamling av järn i vävnaderna och särskilt autoimmunitet har en koppling till järntoxicitet. Symptombilden har också att göra med när symptomen startade och att det funnits en kombination av stressorer som överväldigat kroppens förmåga att producera energi. När stress utarmar kroppen på mineraler så påverkar detta binjurarna negativt och detta i sin tur påverkar sköldkörteln negativt.  

Stress utarmar kroppen på mineraler och detta gör att kroppen inte kan producera sin cellenergi och cellenergi är, som du säkert minns, inte minst från intervjuerna med Dr. Markus Gitterley, grunden till alla kroppens funktioner. Så kan inte dina celler producera energi så havererar kroppen.  

Stressen från vår omgivning är också enormt mycket högre i vårt moderna samhälle än vad våra kroppar är gjorda för.  

En mer specifik uppföljningsfråga: Morley säger att koppar behövs för TRH, hormonet från hjärnan, och det påverkar TSH. Men hur påverkar det TSH? Många mäter TSH. Blir TSH högre eller lägre?

TRH är som generalen och TSH är som en kapten och sköldkörtelhormon som en soldat. TRH är ett reglerande hormon som behöver mineraler, speciellt magnesium och koppar och om det inte finns nog av dessa mineraler blir hypotalamus stressad, vilket påverkar dess funktion. Det är 64 hormoner som tillverkas i de 64 kammarna i hypotalamus. Hypotalamus är oerhört känslig och sofistikerad, på en nivå som är svår att förstå! Den är en fantastisk del av vår anatomi och fysiologi. Om hypotalamus inte kan producera nog med TRH så börjar TSH skrika på soldaterna. TSH höjs alltså som respons på lägre TRH. Om TRH minskar pga. mineralbrist ökar alltså TSH och sen påverkar det produktionen av T4. Det är en känslig balans mellan dess tre hormon.  

T4 blir till slut konverterad till T3 och en liten procent av detta sker i sköldkörteln. T3 som produceras i sköldkörteln är faktiskt T1 och T2 som tillsammans bildar T3. Fascinerande!  

90% av T3 tillverkas genom att en jod-molekyl klyvs från T4 i perifer vävnad, mest i levern men också i njurarna, mjälten och andra delar av vår anatomi, muskler, mm.  

Det är sensoriska områden i kroppen där kroppen känner av om vi tillverkar energi och hur är det med syret?  

Så igen, T3 tillverkas av Deiodinase enzyme, som tidigare kallades för “thyroxine”. Och thyroxine är ett enzym som klyver av jodmolekylen när det finns tvåvärt järn, Fe2+ och syre. Varje gång vi har tvåvärt järn och syre tillsammans så är det en kraftfull kombination men stor potential för kaos (oxidativ stress).  

Deiodinase enzyme anses vara ett selenberoende enzym och det är selenbaserat men forskningen är mycket tydlig med att Deiodinase enzyme inte fungerar bra utan koppar närvarande. Dr. Allen, DF, et al (1982) har forskat om detta. Det som saknas i mycket forskning om sköldkörteln är att de bortser från koppars betydelse för sköldkörtelfunktionen. Vad händer med djur som inte får koppar? Jo, sköldkörtelfunktionen försämras. Kroppen kan inte signalera rätt, kroppen kan inte tillverka T4, kroppen kan inte omvandla till T3 och allt detta leder till att energiproduktionen minskar, inte pga. brist på sköldkörtelhormon utan pga. att kroppen inte har tillgång till den mineral som möjliggör att syre aktiveras så att ATP kan frisläppas. Men man vet inte hur mineraler fungerar och hur viktiga de är så man tittar inte efter det heller. De vet särskilt inte hur viktig biotillgänglig koppar är för optimal sköldkörtelfunktion och -uttryck, enligt Morley.  

Anna sammanfattar: Morley betonar vad vi nämnde tidigare kring vad som händer med TRH och TSH, de här sköldkörtelhormonerna eller vad man ska kalla det för som produceras i hjärnan om som i sin tur påverkar sköldkörteln. Han betonar vad som händer med dem i brist på koppar. Han tillägger också att det finns viktiga selenoenzymer som behövs för omvandlingen från T4 till T3 och som inte fungerar utan koppar, alltså enzymer som behöver selen men som också behöver koppar för att fungera. Han betonar också att det huvudsakliga som händer i brist på koppar är att mitokondrierna arbetar allt sämre för att producera ATP, cellenergi.  

Mer om mitokondrier 

Annas nästa fråga är om sambandet mellan mitokondrierna och sköldkörteln och om det finns något att tillägga eller sammanfatta.  

Morley har på sistone fördjupat sig inom ämnet och det han vill ta reda på är vad som koordinerar alla dessa 40 biljarder mitokondrier? En endokrinolog skulle säga att det är sköldkörteln men Morley köper inte det.  

25% av alla celler i kroppen är röda blodkroppar och de har inga mitokondrier. De producerar energi anaerobt, de bär på syre och vi är helt beroende av dem, och det är ju ett av problemen med Corona-viruset, att något orsakar nedbrytning av hemoglobin och det finns en massa teorier till det, men saken är den att 25% av våra celler har inga mitokondrier alls. Och sen har vi en variation av mitokondrier i våra celler. En vanlig cell har kanske bara några 100 mitokondrier, en levercell (hepatocyt) har mellan 1000 – 2000 mitokondrier. Våra hjärtceller, kardiomyocyter, har kanske så mycket som 5000 mitokondrier, men Morleys favoritcell att prata om är de mogna äggcellerna i en kvinnas kropp, oocyter, som har mellan 100.000 och 600.000 mitokondrier, medel är 300.000. Det är många mitokondrier att underhålla, själva ursprunget till liv! Dr. Mc Hard ?? skrev 1925 när han studerade plantor, djur och människor att alla vävnader som var vitala och hade energi hade koppar. Det är alltså logiskt att en äggcell har mycket koppar. När man studerar mänskliga mitokondrier brukar man titta på jästmitokondrier. De är en nästan perfekt representation av en mänsklig mitokondrie.  

2004 fann forskaren Paul Cobain att det finns 50 000 kopparatomer i en jästmitokondrie. Om vi antar att det är en modell också för människor och vi har en kvinnas mogna ägg som behöver 50 000 x 300 000 så blir det stora mängder koppar som behövs. De flesta kvinnor äter en diet som har för lite koppar och många äter en fettsnål diet vilket också innebär att kosten saknar retinol, vilket behövs för att ladda in koppar i de kopparberoende enzymerna.  

Men vi visste inte hur vi producerar energi, och vi visste inte vilken kritisk roll som koppar och retinol spelar i hela den processen. Problem med menscykeln beror också på det här. Antagligen minskar antal mitokondrier i äggcellerna med åldern, vilket betyder att kroppen förlorar sin naturliga förmåga att bilda liv. Behovet av koppar och retinol ändras när vi blir äldre och det är ett känt faktum att nivån av biotillgänglig koppar är lägre hos en 80-åring än hos en 20-åring.  

Den andra sidan av saken är att järnnivån (i vävnaderna) är mycket högre hos 80-åringen än hos 20-åringen. Det är ett faktum. Och vilka påverkas mest av Corona-viruset? De äldre och människor som har kroniska sjukdomar (symptom) som cancer, lungsjukdomar, diabetes, mm. Och vad är den underliggande gemensamma faktorn? Jo, överskottsjärn och brist på biotillgänglig koppar.  

Det är en skrämmande dynamik vi ser i världen nu förstås. Många människor har inte starka immunsystem och ingen pratar om det. Alla pratar om patogenen (viruset) och hur stor och hemsk den är men ingen frågar sig vad vi kan lära oss från de som klarar sig bra trots att de är smittade. Vad har de alla gemensamt? Morley menar att de producerar energi på en helt annat skala än de som drabbas hårdast. Grunden för immunsystemet är förmågan att producera energi. Punkt slut! Och alla celler som är involverade i immunsystemet, vare sig vi pratar om neutrofiler, basofiler, makrofager, T-celler eller betaceller, alla dessa otroliga arbetshästar i vårt immunsystem, så måste alla kunna producera energi. Det är helt tyst om detta i mediadiskussionen om Corona-viruset.  

Anna sammanfattar: Morley summerar mitokondriernas betydelse för vår hälsa och vårt välmående och hur betydande koppar är för mitokondrierna och koppar fungerar inte i kroppen utan retinol, det fettlösliga A-vitaminet. Inte minst kan det här vara av betydelse för kvinnor eftersom de celler som är involverade i vår fertilitet har enormt många mitokondrier och därmed är väldigt beroende av både koppar och retinol. 

 Morley kopplar också de allvarligaste fallen av Covid-19 till överskott av järn och brist på biotillgänglig koppar och att basen för ett fungerande immunsystem är förmågan att producera energi. Ingen av kroppens funktioner fungerar som sagt utan cellenergi, inte heller immunförsvaret.  

Viktigaste sätten att undvika Corona-smitta (Covid-19), och platserna som smittar mest

av 9 Comments

Vad avgör “hur mycket” smittad man blir av viruset SARS-CoV-2, och hur blir man mest respektive minst exponerad för viruset i olika vardagssituationer?

Som jag skrivit tidigare spelar ju bl.a. mängden virus man utsätts för roll för hur sjuk man blir i Covid-19. Men hur mycket virus utsöndras tex när man hostar? Och vilka vardagssituationer är mest riskfyllda?

Bl.a. biologiprofessor Erin Bromage, och även Chris Kresser, har skrivit om det och jag har försökt att göra en svensk sammanfattning här.

Risken för att smittas av SARS-Cov-2 och “hur mycket du smittas” handlar om exponering för virus * tid. Alltså, ju större din exponering för viruset är (dvs mängden virus) och ju längre tid du utsätts, desto högre är din risk för infektion.

1) EXPONERING
Den huvudsakliga drivkraften för exponering för viruset är luftburen / droppsmitta och sekundärt ytkontakt.

För att bli smittad måste du bli utsatt för en smittsam dos av viruset. Baserat på studier på infektionsdos med andra coronavirus, uppskattar man att så lite som 1000 SARS-CoV2-viruspartiklar behövs för att en infektion ska få fäste.

För att minimera vår risk för exponering måste vi förstå både den luftburna exponeringen (hosta, nysa, andas, prata) och ytkontakten mht viruset.

Nysning är det värsta. En nysning ger cirka 30 000 droppar som kan färdas med en hastighet på över 300 km/h! Dropparna från en nysning är små, kan färdas över ett rum och är benägna att dröja sig kvar i luften.

Hosta är nästa. En hostning ger ca 3 000 droppar som färdas i ca 80 km/h. De flesta dropparna från hosta faller snabbt till marken, men vissa kan hålla sig i luften.

Det här innebär att om en person är smittad kan en enda hostning eller nysning resultera i så mycket som 200 000 000 virala partiklar! Alltså mycket mer än de 1 000 som behövs för att orsaka en infektion.

Samtal / prata: En helt ny studie fann att ett samtal kan resultera i 1 000 droppar, och dessa droppar kan dröja sig kvar i luften i genomsnitt 8–14 minuter.

Ett andetag kan frigöra 50–5 000 droppar. De flesta faller snabbt ner till marken, så även om ett andetag fortfarande kan innehålla tillräckligt med droppar för att infektera någon, är risken lägre eftersom dropparna faller till marken snabbt.

Ytor: De flesta studier tyder på att kontakt med viruset på ytor endast står för cirka 10 procent av infektionerna. Badrum – särskilt offentliga – utgör sannolikt den största risken.

2) VAR / VILKA MILJÖER UTGÖR STÖRST RISK
Med ovan exponering, samt tidsfaktorn i åtanke:

Risken för infektion i utomhusmiljöer är mycket låg.
Endast ett enda utbrott har spårats till en utomhusmiljö. Det innebär att det är säkert att ta promenader eller göra andra utomhusövningar och till och med spendera tid med andra i små grupper utomhus, så länge man håller lämpligt avstånd.

Den högsta risken för infektion uppstår när du tillbringar långa perioder med grupper av människor i slutna utrymmen. Särskilt när ventilationen är dålig.
Inomhus födelsedagsfirande och andra fester, begravningar, bröllop, restauranger, kontor och andra arbetsplatser inomhus, konferenser, kyrkor och teatrar har alla varit källor till betydande utbrott.

Korta besök i livsmedelsbutiken eller andra detaljhandelsplatser innebär ganska låg risk.
Infektion är en produkt av exponering * tid. I en livsmedelsbutik är luftvolymen stor, och om personal och andra håller avstånd och är försiktiga är sannolikheten för att bli utsatt för ett stort antal andningsdroppar (och därmed viruspartiklar) låg. Och eftersom du bara är där en relativt kort tid så minskar det risken.

Att vara på en arbetsplats inomhus kan vara hög eller låg risk.
Detta beror på faktorer som:

  • om utrymmet är väl ventilerat
  • om adekvat social distans upprätthålls
  • om munskydd bärs
  • antal anställda närvarande

Risken på gymmet och andra träningsplatser inomhus varierar.
På samma sätt som ovan ang arbetsplatser. Om gymmet strikt begränsar antalet närvarande medlemmar, ventilationen är bra och du torkar av ytor är risken ganska låg – dock betydligt högre än vid utomhusträning.
Men allt beror som sagt på ovan faktorer. Ett curlingevent i Kanada med 72 deltagare ledde till att 24 av dem blev smittade…

https://4health.se/?s=corona

https://www.erinbromage.com/post/the-risks-know-them-avoid-them

https://quillette.com/2020/04/23/covid-19-superspreader-events-in-28-countries-critical-patterns-and-lessons/

10 naturliga metoder mot fotsvamp och nagelsvamp

av 4 Comments

Konstigt nog är det många som hört av sig på sistone med problem med fot- och nagelsvamp. Konstigt tänker jag eftersom många nu arbetar hemma och går mindre i skor. Men i och för sig – den som faktiskt går i skor just nu kanske blir varm och fuktig i det soliga vårvädret.

Fotsvamp orsakas av mikroorganismer – antingen i form av trådsvamp, eller i form av jästsvamp. Trådsvamp har vi inte normalt på huden, utan blir ofta smittade av tex via fuktiga golv i ett badhus eller omklädningsrum.

Jästsvamp finns normalt på vår hud. Det är om de förökar sig, så att du får en överväxt, som du märker av det. Det händer lättare när foten är fuktig och instängd, om immunförsvaret är nedsatt eller om den naturliga floran är rubbad (tex efter antibiotikabehandling).

Fotsvamp börjar oftast i området mellan tårna. Huden kan bli röd, eller vit, och den kan flaga och klia. Ofta ser man det som att huden blir röd och spricker mellan tårna. Obehandlad svampinfektion kan sprida sig till tånaglar och övriga kroppen.

Nagelsvamp är en svampinfektion i naglarna som orsakar sköra och förtjockade naglar. Ofta kan de dessutom bli missfärgade och få en gråaktig eller gul färg. Nageln kan först bli fransig och böjas, fortgår det kan den bli tjock och gul. Oftast orsakas nagelsvamp av fotsvamp i form av trådsvamp. Men även jästsvamp, dvs på liknande sätt som vid tex mjäll (https://4health.se/mjall-i-haret-och-naturliga-metoder-mot-mjall ), svamp i underlivet, i matsmältningssystemet, eller vid “snällare” fotsvamp, kan orsaka nagelsvamp.

Det absolut första du ska göra om du misstänker att du fått nagel- och/eller fotsvamp är att plocka av dig skor och strumpor och lufta fötterna så mycket som möjligt. Sitt gärna ute i solen med bara fötter om du nu ändå jobbar hemifrån tex. Detta är nämligen inte en miljö som gynnar svamp – den trivs bättre där det är mörkt och fuktigt.

Måste du gå i strumpor och skor så byt strumpor ofta och ha luftiga skor som andas. Använd inte tex nylonstrumpor, utan använd naturmaterial som andas.

Tvätta fötterna regelbundet och torka dem noga så att ingen fukt finns kvar.

Tänk dock på att fotsvamp kan vara smittsamt. Tvätta strumpor och handduk i minst 60 grader mellan varje användning. Och använd tex flipflops för att inte smitta andra i ditt hem.

Naturliga behandlingar som fungerar mot fotsvamp och nagelsvamp är ungefär samma saker som fungerar mot mjäll (https://4health.se/mjall-i-haret-och-naturliga-metoder-mot-mjall). Tänk dock på att du får vara ihärdig och hålla på ett tag med detta dagligen (eller flera gånger per dag) i många dagar.
Här har du ytterligare 9 naturliga metoder, förutom det mest grundläggande beskrivet ovan:

Ändra fotens pH med bikarbonat eller vinäger
Väldigt surt eller väldigt basiskt är effektivt mot de flesta mikrober. Just när det gäller svamp så är min erfarenhet att basiskt är enklare att arbeta med än surt, eftersom svamp ofta gillar den något mer sura miljön.
Rör ut en eller ett par matskedar bikarbonat i lite ljummet vatten och applicera på fot/naglar. Låt sitta minst 15 minuter. Alternativt gör ett fotbad med ca 1,5 liter vatten och 3 msk bikarbonat. Ytterligare ett alternativ är att pudra på bikarbonat, tex mellan tårna. Då får du ytterligare en effekt – nämligen att det kan suga upp fukt.

Kokosolja
Kokosolja innehåller ämnen som är effektiva mot jästsvamp. Så smörj gärna in fötterna med kokosolja.

Tea tree-olja
Droppa några droppar tea tree olja i lite kokosolja och smörj in det svampangripna området. 

Ingefära
Gör ett avkok på ingefära (som om du skulle göra ett starkt te på färsk ingefära). Låt svalna och applicera flera gånger dagligen med tex en bomullstuss. Även detta går att använda som fotbad.

Vitlök
Vitlök är antimikrobiellt och svampdödande och kan vara effektivt. Mosa/pressa vitlök och och blanda med lite olja eller honung. Applicera på området som infekterats med svamp och tejpa eller knyt en bit bomullstrasa runt så att du kan låta det sitta i ungefär en timme. Skölj bort och torka sen helt torrt.

Grapefruktkärnextrakt (grape seed extract)
Tillsätt några droppar i vatten, skaka/blanda ordentligt och doppa ner tårna eller gör ett fotbad.

Yoghurt eller kefir
Att smörja in det svampangripna området med yoghurt eller kefir kan också vara effektivt. Är du kvinna som drabbats av svamp i underlivet känner du troligen till det här.

Epsomsalt
Även epsomsalt, som dessutom är bra för en hel massa annat, kan hjälpa mot svamp: https://4health.se/epsomsalt-–-en-utomordentligt-halsosam-huskur

Övriga antimikrobiella örter och preparat
Det mesta som är antimikrobiellt ka användas även här, inklusive örter som salvia och oregano. Har du salvia kan du tex hacka/mortla/mosa och applicera på, på liknande sätt som vitlök ovan. Oregano finns att köpa som extrakt, vilket du kan droppa i lite kokos- eller olivolja och smörja på det svampangripna området.

Om du upptäcker nagelsvamp i tid går det ofta bra att behandla på det här sättet, men om det gått riktigt långt kan man ev. behöva använda läkemedel för snabbare behandling (hela nageln kan ibland behöva behandlas bort).

Positiv följd av Corona: 11 000 färre dödsfall under april pga minskade föroreningar

av Leave a Comment

Nedstängningen under corona har lett till en minskning av luftföroreningar. Detta har inneburit att fler än 11 000 förtida dödsfall undvikits under april månad i Europa, enligt en ny studie.

Det är som om alla i Europa slutade röka under en månad, säger forskarna bakom studien.

Utsläppen av kvävedioxid har minskat med 37 procent, utsläpp av partiklar mindre än 2,5 miljondelar (ppm) har fallit 10, under en 30-dagarsperiod som avslutades den 24 april, jämfört med 2019.

Redan i mars skrev jag mer ingående om de minskade luftföroreningarna i och med coronapandemin https://4health.se/minskade-luftfororeningar-raddar-fler-liv-an-corona-tar

Mer: https://4health.se/?s=corona

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/mindre-utslapp-raddar-tusentals-liv

Mjäll i håret, och 12 naturliga metoder mot mjäll

av Leave a Comment

Har du mjäll i hårbotten? Eller svampig hårbotten? Här kommer några naturliga alternativ som du kanske redan har hemma.

Vad är mjäll
Vid mjäll har du små vita fjäll i håret och hårbotten. Huden i hårbotten förnyas hela tiden (liksom huden i övrigt). De gamla yttersta hudcellerna lossnar som små osynliga torra vita fjäll. När mängden hudflagor ökar och blir synliga kallas det för mjäll.

Mjäll kan bero på att kroppen reagerar på den jästsvamp som finns på huden. Vi har ju naturligt olika sorters mikrober i form av tex bakterier och jästsvamp på vår hud. Huden kan reagera med att producera fler hudflagor om du har svamp i stora mängder, dvs en överväxt av jästsvamp, eller är extra känslig mot den. Det finns också mjäll som beror på torr hårbotten, vilket är vanligare på vintern när luften är torrare.

Du kan alltså få mjäll oavsett om du har torr eller fet hårbotten. Den torra typen av fjäll lossnar lätt och faller ner på axlarna. Den feta typen fastnar ofta i hårbotten.

12 naturliga metoder mot mjäll

Äppelcidervinäger
Väldigt surt eller väldigt basiskt är effektivt mot de flesta mikrober. Vinägerns ph-värde hämmar tillväxten av den jästsvamp som kan vara orsaken till mjäll. Eftersom det är skarpt, så blanda med lika delar vatten före användning. Häll över hårbotten och låt verka en stund, innan du sköljer ur med vatten. Tycker du att håret luktar vinäger? I stort sett all lukt försvinner när håret får torka.

Kokosolja
Kokosolja innehåller ämnen som är effektiva mot den typ av jästsvamp som kan orsaka mjäll. Massera hårbotten med en liten klick kokosolja och låt det sitta i minst 15-20 minuter, gärna över natten.

Tea tree-olja
Ännu effektivare blir ovan metod om du har ett par droppar tea tree olja i kokosoljan innan du masserar in den i hårbotten.

Aloe vera
En aloe vera-planta (aloe vera barbadensis) är bland det bästa universalmedel du kan ha i ditt hem. Använd den på känslig hud t.ex. efter hårborttagning/ rakning eller solexponering. Den fungerar också bra att massera in i hårbotten mot mjäll och den inflammation och/eller klåda som kan orsakas av mjäll. Du använder då alltså själva “gelen” inuti bladen. Aloe vera innehåller dessutom mycket salicylater, som du kan läsa mer om här nedan. Har du ingen planta ännu så kan du också smörja hårbotten med en liten klick aloe vera-gel.

Aspirin och salicylsyra
Aspirin innehåller salicylsyra, som är den verksamma substansen i de flesta receptbelagda mjällmedel. Av den här anledningen borde även saker i skafferiet som är rika på salicylater kunna ha effekt, såsom olivolja. Och salicylsyra hittar du annars i bla enbär och älgört, så även oljor av dessa kan användas.
Du kan krossa ett par aspirintabletter och röra ihop med vatten till en pasta som du baddar över hårbotten. Alternativt mixa detta med ditt schampo.

Bikarbonat
Ett annat tips är bikarbonat som är effektivt mot mjäll pga sitt pH. Rör ut en matsked i lite ljummet vatten och massera in i hårbotten. Bikarbonaten gör dock håret torrt eftersom det höjer pH. För att motverka detta så skölj själva längderna av håret med lite utspädd äppelcidervinäger eller citronsaft för att det ska bli mjukt. Även här kan du med fördel tillsätta några droppar eterisk tea tree-olja. Massera in i hårbotten (som schampo) och skölj sedan ur.

Vitlök
Vitlök är antimikrobiellt och svampdödande och kan vara effektivt för att få bort mjäll. Mosa/pressa vitlök och knåda in det i hårbottnen som det är eller utblandat med lite olja eller honung. Kan tyvärr ge en del lukt dock.

Rödbetor
Även rödbetor sägs fungera mot mjäll, så varför inte koka rödbetor till middagen och spara kokvattnet? Koka rödbetor, gärna tillsammans med några myntablad, och spara vattnet. Häll det avsvalnade vattnet i hårbotten och massera in.

Avokado
Traditionellt har även avokado använts, både som inpackning och mot mjäll. Använd gärna en avokado som blivit dålig eller övermogen. Mosa avokadon, blanda ev med några droppar olivolja och applicera i hårbotten. Låt gärna verka någon timme innan du sköljer ur.

Honung
Blanda lite äkta svensk honung med en äggula eller lite olja och massera in i hårbotten. Låt verka en stund och tvätta ur

Epsomsalt
Även epsomsalt, som dessutom är bra för en hel massa annat, kan hjälpa mot mjäll: https://4health.se/epsomsalt-–-en-utomordentligt-halsosam-huskur

Preparat som är effektiva mot jästsvamp / candida
I stort sett allt som traditionellt används inuti kroppen i olika behandlingsupplägg mot jästsvamp (ofta candida), kan också användas i hårbotten. Detta inkluderar ovan nämnda preparat som tea tree och vitlök (allicin), men också andra saker, tex grapefruktkärnextrakt (grape seed extract). Använder du starka extrakt eller eteriska oljor bör du i regel blanda ut dem med en annan olja, såsom kokosolja eller olivolja före applicering. I en del fall går det också bra att tillsätta några droppar i vatten, skaka detta ordentligt och därefter applicera i hårbotten.

Mer via taggen hud & hår: https://4health.se/tag/hud-har

Positiva Corona-nyheter

av 2 Comments

Det är mycket som tynger i mediaflödet kring covid-19. Men trots vad jag skrev om felbehandlingar (https://4health.se/behandlas-de-sjukaste-covid-19-patienterna-fel) så överlever 80% av de som får intensivvård i Sverige (åtminstone på Karolinska, där ju många hamnat) och överlag så överlever ju de allra flesta. Hittills har minst 400.000 människor i världen tillfrisknat från covid-19.

Intensivvården på Karolinska sjukhuset i Stockholm klarar än så länge av belastningen av coronapatienter bättre än förväntat, och i söndags fanns 177 intensivvårdsplatser öppna på Karolinska, och de är redo att gå upp till 216 om det skulle behövas.

Andra ljuspunkter är att i de hårt drabbade länderna Italien och Spanien minskar nu antalet dödsfall.

I Sverige är det för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingen. Men ett tydligt tecken på att vi svenskar i alla fall har ändrat vårt beteende för att minska smittspridningen, är att spridningen av vinterkräksjukan redan avstannat, vilket normalt inte brukar ske förrän framåt midsommar.

I skrivande stund verkar antalet dödsfall i Sverige klinga av. Om det beror på mindre rapportering under påskhelgen eller en faktiskt minskning lär utvisas under dagen idag.

På skärtorsdagen rapporterades 106 nya dödsfall. Sedan dess har den siffran gått stadigt ned. Ytterligare 12 personer har rapporterats avlidna i covid-19 det senaste dygnet, uppgav Folkhälsomyndigheten på påskdagen. Det var fem färre än vad som rapporterades in under föregående dygn och mönstret känns igen från de senaste dagarna. Men siffrorna bör tolkas försiktigt. Riktigt facit får vi inte förrän allt går tillbaks som vanligt igen efter påskhelgen.

Jag skrev också om effekten på miljön när det gäller luftföroreningar https://4health.se/minskade-luftfororeningar-raddar-fler-liv-an-corona-tar och dessutom verkar mer återvinnas nu i coronatider. T.ex. så har återvinningscentralerna i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm fått dubbelt så många besökare sedan coronautbrottet.

Mer handfasta saker som du kan göra själv för att stärka dig mentalt https://4health.se/253-stark-din-mentala-halsa-konkreta-enkla-forklaringar-och-tips-med-markus-greus och fysiskt https://4health.se/252-corona-covid-19-vad-fungerar-mot-viruset

Mer: https://4health.se/?s=corona

https://coronavirus.jhu.edu/map.html

https://www.worldometers.info/coronavirus/#countries

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/over-80-procent-overlever-intensivvarden

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/analys-fler-ljusglimtar-i-coronamorkret-1

https://www.dn.se/nyheter/sverige/battre-luft-och-mer-atervinning-sa-har-samhallet-forandrats-under-krisen/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/hogt-tryck-pa-atervinningen-i-coronatider

https://www.dn.se/nyheter/sverige/tegnell-om-dodstal-facit-kommer-pa-tisdag/