Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa så kallade cytokinstormar i kroppen. Cytokinstormarna angriper våra organ.
Immunförsvaret och cytokinstormar
Många som blir smittade av SARSCov-2 har milda symptom. Men för många av dem som ligger på intensivvården så är det inte själva viruset, utan immunförsvarets överdrivna reaktion på infektionen, som har lett till att de har blivit svårt sjuka.
När immunförsvaret känner av en inkräktare i kroppen, som ett virus eller bakterie, producerar den proteiner som kallar för cytokiner. Cytokiner kan sägas vara immunförsvarets signalmolekyler. Dessa små proteiner skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktaren. I normala fall stannar signalerna upp när viruset eller bakterien inte längre utgör ett hot för kroppen.
Men i vissa fall händer det motsatta. Det som då händer är att immunförsvarets reaktion på viruset övergår i en överdriven respons. Utan någon broms så fortsätter immunförsvaret att skicka ut cytokiner, som i ett försök att skydda kroppen i stället skadar den. Fenomet kallas för cytokinstorm. Symptomen kan bryta ut tio till tolv dagar efter det att man blivit sjuk i en virusinfektion, och märks av när patienten plötsligt blir mycket sjuk. Cytokinstormen påverkar blodcirkulationen och man får hög feber och Acute Respiratory Distress Syndrome, ARDS, vilket också är det som karaktäriserar covid-19.
Slutstadiet av virusinfektioner korrelerar ibland med påbörjan av en cytokinstorm. Denna okontrollerade frisättning av proinflammatoriska cytokiner från kroppens immunsystem involverar mer än 150 kända inflammatoriska mediatorer. Det är många faktorer som är involverade i utvecklingen av vad som börjar som ett friskt immunsvar, men sen går emot ett tillstånd av förstärkt cytokinproduktion.
Cytokiner signalerar till immunceller som T-celler och makrofager att ta sig till infektionsstället när immunsystemet kämpar mot en patogen (sjukdomsframkallande mikrob). Denna signalering aktiverar de här immuncellerna och stimulerar dem att producera mer cytokiner. Återkopplingsslingan hanteras normalt effektivt av kroppen, men i vissa fall blir processen oreglerad, med för många immunceller som aktiveras på en enda plats.
Cytokinstormar kan orsaka betydande skador på olika vävnader och organ. Om en cytokinstorm t.ex. inträffar i lungorna, kan makrofager och vätskor ansamlas, vilket så småningom hindrar luftvägarna.
Varför uppstår cytokinstormar
Detta överdrivna immunsvar förstår vi ännu inte helt, men kan tillskrivas att kroppen möter en ny, mycket patogen angripare.
Det finns flera teorier till varför immunsystemet får en sådan kraftig reaktion. Studier visar att personer som utsätts för en stor mängd virus riskerar att drabbas hårdare. Därför har läkare och sjuksköterskor utan tillräcklig skyddsutrustning blivit svårt sjuka, trots att de tidigare var friska.
I regel far inte de som är unga och friska lika illa av COVID-19. Men just personer inom vården som exponerats för väldigt många virus svarar i större utsträckning med en sådan här kraftig reaktion som till och med leder till att de kan dö.
Behandla en cytokinstorm
Behandlingar mot cytokinstormen fokuserar på att dämpa immunförsvarets aktivitet och det pågår just nu studier om hur behandlingen ska gå till vid just covid-19. I en studie har man behandlat en coronapatient i Kina med läkemedelet Tocilizumab, som har en lugnande effekt av immunsystemet. Det visade sig att läkemedlet hade positiva effekter på den virussmittade patienten.
Det finns även andra sätt att behandla cytokinstormarna. I Sverige har man gett patienter med influensa bland annat cellgifter och kortison. Men immunförsvaret är ett komplext och kraftfullt system, och därför är det viktigt förstå vad som krävs för åtgärder vid just covid-19. Det pågår försök i Italien, Kina och andra länder där man försöker förstå vad den optimala måltavlan och tidpunkten är vid covid-19. Man vill kunna styra immunförsvaret så att skyddet mot virusinfektionen behålls utan att man får den överreaktion som kan bli livsfarlig.
Örtpreparat mot cytokinstormar
En studie tittade på hur kurkumin från gurkmeja påverkar cytokinfrisättning och cytokinstorm. Artikeln rapporterade om effekterna av kurkumin på cytokinuttryck i en musmodell av virusinducerat ARDS (acute respiratory distress syndrome). Författarna konkluderade att “Curcumin blocks cytokine release, most importantly the key pro-inflammatory cytokines, interleukin-1, interleukin-6 and tumor necrosis factor-α. The suppression of cytokine release by curcumin correlates with clinical improvement in experimental models of disease conditions where a cytokine storm plays a significant role in mortality.” Forskningsteamet drog slutsatsen att kurkumin kan vara av nytta för dem som upplever cytokinstormar. I det här fallet fokuserade man på Cytokinstormar som följd av Ebola-
En utmaning när man använder kurkumin är att det absorberas dåligt ur tarmen. Studieförfattarna föreslår användning av kurkumin intravenöst.
Kurkumin var också ett av de ämnen som, in vitro, hade effekt mot SARS-COV2-viruset enligt mitt tidigare inlägg https://4health.se/studie-fytonaringsamnena-i-mat-som-skyddar-mot-corona
Kurkumin och ACE2
Men det finns också indikationer på att kurkumin skulle kunna ha en oönskad effekt på COVID-19 eftersom det kan stimulera ACE2. Jag skrev om ACE2 här https://4health.se/coronamyter-naturliga-preparat-och-tillskott-fungerar-de men i korthet så handlar det om att ACE2 (angiotensin-converting enzyme) är Coronavirusets inkörsport in i våra celler. En del immunstimulerande preparat kan stimulera just ACE2 eller ACE2-receptorer. Det finns alltså de som tror att ämnen som stimulerar ACE2, inklusive kurkumin/gurkmeja, också kan öka risken att infekteras av det nya coronaviruset. Men det vetenskapliga stödet för att så skulle var fallet är inte tillräckligt starkt. Bl.a. eftersom studier som visat att kurkumin ökar ACE2 är gjorda på hjärtat, och inte på lungorna.
Det vi däremot har mer forskning på är hur gurkmeja, ingefära mfl växter både kan ha en immunförstärkande och antiinflammatorisk effekt, och vara effektiva mot patogener.
Återigen, kanske ska man göra det här med måtta. Att fortsätta äta gurkmeja för dess olika hälsoeffekter och eventuella effekt mot det nya coronaviruset, men undvika stora mängder extraherad kurkumin. Om man däremot insjuknar i COVID-19 kan kurkumin potentiellt börja användas efter ett antal dagar med symtom, när immunförsvaret sannolikt har själva viruset under kontroll, men vi vill motverka att en cytokinstorm tar vid. Och detta sista är såklart bara funderingar från min sida. Vad tror du? Kommentera gärna.
Uppdatering: passande nog har Chris Masterjohn skrivit än mer ingående om Cytokinstormar precis idag. Och om Cytokinstormar i förhållande till att använda fläder Läs här: https://chrismasterjohnphd.com/covid-19/2020/04/06/could-elderberry-cause-a-cytokine-storm-in-covid-19-extremely-unlikely
Mer: https://4health.se/?s=kurkumin och https://4health.se/?s=corona
http://iv.iiarjournals.org/content/29/1/1.full
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3294426/
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/covid-19-darfor-blir-aven-unga-och-friska-allvarligt-sjuka
Senaste kommentarer