Search Results for: plast

Vet du vad?! Dina vanliga krukväxter är superba reningsfilter för inomhusluften. Många har lärt sig att växterna avger syre och tar istället upp koldioxid. Men detta är inte det enda de tar upp – de tar också upp giftiga ämnen som formaldehyd från plaster och textiler och xylen och toulen från datorer. Växterna fungerar alltså som ett reningsfilter.

Växterna “svettas” också ut lite av det vatten som de tar upp. Detta sätter luften omkring växten i rörelse, vilket är bra för att kunna rena luften. Dock måste vi se till att inte damm och annat täpper till växternas blad. Att duscha dem ibland är en bra lösning på det här.

De bästa växterna för att rena luften är växter med stora gröna blad och som dricker mycket vatten och växer fort.

Och det finns bl.a. amerikanska och indiska studier som stödjer växternas effektivitet för att rena luften. Bl.a. svärmorstunga, fikus och gullranka har visat sig effektiva i dessa studier.

Vi slänger mängder med överbliven medicin i soporna, och det blir allt mer. Redan i dag har reningsverken svårt att rena vattnet från vissa substanser.

Detta kan leda till antibiotikaresistenta bakterier och högre hormonnivåer hos fiskar som riskerar att bli infertila, ett problem som redan finns i svenska vattendrag. Och rester finns även i vårt dricksvatten (tidigare om vårt kranvatten: https://4health.se/?s=kranvatten)

Vårt vatten innehåller alltså rester från mediciner. Totalt kasseras omkring 1 500 ton överblivna läkemedel varje år och 250 av dessa ton slänger vi i soporna.

I och med att vi blir äldre och äldre så kommer den totala läkemedelsförbrukningen sannolikt att öka i framtiden och då kommer också mer läkemedelsrester ut i vattnet.

Vi är bättre i Norden än i andra länder på att samla in överblivna läkemedel men vi vet att man i vissa länder hänvisar till att slänga dem hushållssoporna eller i värsta fall att spola ner dem i toaletten. I exempelvis Indien, där man tillverkar läkemedelssubstanser, finns ett hot mot befolkningen med ökad antibiotikaresistens och höga halter av hormoner i vattendrag som påverkar både människor och djur.

Läkemedelsverkets rekommendationer är tydliga: kasta inte läkemedel i hushållssoporna och spola inte ner dem i toaletten
Lämna in alla läkemedel på apotek. Det gäller både mediciner på recept och utan,  exempelvis tabletter, kapslar, salvor, stolpiller eller flytande läkemedel. Till och med använda plåster bör lämnas in, liksom salvor och krämer som innehåller läkemedel. Inlämnade mediciner transporteras till godkända förbränningsanläggningar, där de bränns upp. Rökgaserna renas innan de släpps ut och askan läggs på läckagesäker deponi.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mer-lakemedel-i-soporna-hotar-miljon-2

Kemikalier i ditt hem finns i allt från soffan till schampot, leksakerna och köksredskapen. Förr eller senare kommer ämnen avges från grejerna. Mycket hamnar i dammtussarna, annat avges till maten du förvarar i plastburkar eller i munnen på barnet som tuggar på leksakerna.

Vi vet väldigt lite om många av de kemikalier som används idag, så det kan faktiskt vara ännu värre än vi tror.

Några värstingar att plocka bort:

• PVC-golv (innehåller farliga mjukgörare)
• Alla leksaker i mjukgjord plast (allt som är mjukare än lego). Nyare leksaker av hög kvalitet är oftast bättre än äldre i plast då det kom en ny lag 2007. Även förra året lagstiftades farliga ämnen bort från leksaker
• Kökssaker av plast. Även hårdare plaster. Allt som värms upp avger mer kemikalier, så vattenkokare är ingen bra grej tex. Och absolut inte plastlådor för matförvaring som både upphettas, har mjukgörare i sig och kommer i kontakt med det vi äter

Några saker att göra:

• Våttorka golv för att bli av med kemikaliedamm
• Vädra

Några ämnen att vara uppmärksam på:

• Ftalater: mjukgörare i plast, bl.a. i leksaker, flipflops, golv, målarfärg
• Bisfenoler: i plasthinnan på insidan av konservburkar tex
• Perfluorerade ämnen: I impregneringar tex i möbler. Finns även i rengöringsmedel.
• Flamskyddsmedel: Används på skumgummi och tyger bl.a. i möbler

Bra artikel i Metro förra veckan, se hela längst ner på 2 bilder

..

Det är supernyttigt med fisk, pga livsviktigt omega-3, mineraler som selen och jod som vi i övrigt får för lite av, fint protein osv. Men vi har ett problem, och det är miljögifter. Jag vill med detta inlägg absolut inte smutskasta fisk. Det är inte fisken som är problemet, det är utsläpp, besprutning och gödsling i samband med jordbruk mm.

Eller jo, den odlade fisken är ett stort problem, särskilt ur ett miljöperspektiv, men även hälsomässigt:
https://4health.se/odlad-fisk
https://4health.se/ata-lax-eller-inte-laxfestens-baksida
https://4health.se/fisksorter-%E2%80%93-hotade-eller-ej

Acceptansen av gifter som till slut hamnar i vår mat har gått så långt att EU till och med gett Sverige tillstånd att överstiga de gränsvärden som finns (och det finns inte ens gränsvärden för alla gifter). Sverige hade ett tillfälligt undantagstillstånd att fånga fisk i Östersjön med för höga halter av dioxin och PCB och sälja till svenska folket (dock förbjudet att exportera). Vid årsskiftet blev tillståndet permanent så länge man går ut och informerar om gifterna. En enda dag var detta på nyheterna efter sommaren och det finns även en hemsida www.nyttigfisk.se som beskriver halterna. Tvivelaktigt om detta verkligen kan räknas som information till hela svenska folket.

På nyttigfisk.se beskriver man: ”Dioxin och PCB är miljögifter som, vid höga halter, kan påverka vårt immunförsvar, centrala nervsystemet och misstänks påverka vår möjlighet att få barn samt även öka risken för att få cancer. Mer än hälften av strömmingen som tas upp i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken har höga halter av dioxiner och PCB.”

Testfakta och Naturskyddsföreningen beskriver hur odlad lax från Norge, särskilt ekologisk lax, innehåller höga halter bromerade flamskyddsmedel, PDBE. Bromerade flamskyddsmedel är kemikalier som används för att försvåra antändningen i textilier, möbler, datorskärmar mm. De kan lätt spridas i miljön och är dessutom fettlösliga, vilket innebär att de lagras i djur och människor. Eftersom de är långlivade kan de också transporteras långa vägar i luft och därmed påträffas på ställen långt från spridningskällan. Flamskyddsmedel kan ge allvarliga hälsoeffekter som att påverka hjärnans utveckling hos foster och spädbarn, ge leverskador samt ha effekter på fortplantningsförmågan. Det är primärt fodret som utgör källan för de här ämnena. Ju mer fiskolja och fiskmjöl laxen får desto högre halter PBDE. Fiskmjölet som för övrigt är en riktigt stor miljöbov som förstör botten på våra hav (produktionen av det) och bidrar till enorma utsläpp. I dag finns inget gränsvärde för bromerade flamskyddsmedel i fisk. Uppdrag granskning gjorde programmet ”det rosa guldet” där de visade att det går åt 2,5 kg vild fisk för att odla 1 kg lax. Dessutom gör fiskemetoderna av fodret än mer skada.
http://www.testfakta.se/incoming/article57436.ece
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/radda-mannen/miljogifter-i-fisk/

Dessutom, tänk på vad du slänger i vattnet. På en genomsnittlig mjukbotten ligger omkring 40 kilo papper och plast per kvadratkilometer, enligt uppskattningar från Göteborgs universitet. Omräknat till vanliga bärkassar i plast blir siffran en påse per 20 meter. Skräpet är skadligt för djurlivet och forskarna tror att plasten förgiftar Östersjöfisken när den bryts ned i vattnet. En bidragande faktor till gifterna i fisk och också en bidragande faktor till att vi har så lite fisk i vissa vatten.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/plaster-hotar-fisken-i-ostersjon_7304803.svd

 Det är dags att börja ställa krav på utsläpp i jordbruk, industri mm. Det är också dags att sluta överkonsumera mediciner som gör att vi får i oss hormoner mm via dricksvatten och mat. Och det är dags att ta ansvar för vad vi själva slänger i naturen. Ju fler som uppmärksammar detta desto större sannolikhet att det händer något!

Naturskyddsföreningen föreslår: ”Lagstiftningen behöver reformeras. De miljögifter som finns i matfisk och produkter som når vanliga konsu­menter, måste fasas ut. Inte minst farliga kemikalier som barn kom­mer i kontakt med måste snabbt regleras, liksom hormonstörande ämnen som kan skada vår fertilitet.
För att påverka internationella regler för kemikalier och, inte minst, EU:s miljörätt behövs såväl förslag på hur reglerna ska skärpas som att enskilda länder går före och tar initiativ för att få bort gifterna. Detta är viktigt för att driva på utvecklingen i rätt riktning inom hela EU.”

Passar på och tacka Thomas, vars brev med tips på länkar detta inlägg bygger på 🙂

Läs gärna även inlägget om kadmiumhalter i jordbruket och benskörhet https://4health.se/benbrott-av-gifter-i-spannmal

Göran Peterssons (Chalmer) text http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/90240.pdf