fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: 145

4 värstingar i din hudkräm

av 2 Comments

I innehållsförteckningen på din hudkräm ser du många långa konstiga ord. Bakom de namnen kan det gömma sig riktigt dåliga ämnen som kan störa hormonerna, ge kontaktallergi och förstöra miljön. Här är fyra områden på riktigt dåliga ämnen att sätta på din kropp – och alla är tillåtna ämnen att använda tyvärr. Därför får man själv lägga dem på minnet; eller välja miljömärkt; eller, ännu hellre, hoppa över hudkrämerna helt och hållet.

1. Hormonstörarna

I hudkrämen kan det finnas ämnen som stör kroppens hormonsystem. Hormonernastyr allt, så mycket kan gå snett. Det kan bl.a. störa utvecklingen av hjärnan, könsorganen, och öka risken för cancer. Det finns inte några lagar som begränsar följande hormonstörande ämnen:

De kan heta: Benzophenone, Butylparaben, Propylparaben, Etylhexyl methoxycinnamate, Cyclomethicone, Cyclotetrasiloxane.
Hittas i: hudkräm, schampo, balsam, deodorant, rakgel, hårvax, solkräm och smink.

2. Plastpartiklarna

Det är små små plastbitar som läggs till i produkter för sin skrubbande effekt, eller som utfyllnad och för att ge konsistens (läs mer om mikroplast). När de kommer ut i naturen äter fiskar upp dem i tron om att det är mat, och de påverkar både djurens och vår hälsa.

De kan heta: Acrylate crosspolymer, Nylon, Polyethylene (PE), Polymethylmethacrylat (PMMA).
Hittas i: hudkräm, peeling, solkräm, tandkräm och smink.

3. PFAS

PFAS, Högfluorerade ämnen, är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att motstå smuts, fett och vatten. De används därför i allt från pizzakartonger till smink. När de kommer ut i naturen bryts de inte ner, utan stannar kvar och kan lagras i växter och djur. Förutom att de aldrig försvinner så har vissa av dem visats ge organskador, försämrat immunförsvar och nedsatt förmåga att få barn. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.

De kan heta: Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Hittas i: hudkräm, rakgel, foundation.

4. Allergiframkallande ämnen

Det är ofta parfymämnen i hudkrämer som är orsaken till allergier. Enligt lag ska de 26 värsta doftämnena skrivas ut på flaskan. Även konserveringsmedel kan vara allergiframkallande

De kan heta: Limonene, Methylisothiazolinone, Methylchloroisothiazolinone, Benzyl Alcohol, Citronellol, Amyl Cinnamal, Alpha-isomethyl ionone, Amyl Cinnamal, Amylcinnamyl Alcohol, Anise Alcohol, Benzyl Alcohol, Benzyl Benzoate, Benzyl Cinnamate, Benzyl Salicylate, Butylphenyl Methylpropional (Lilial), Cinnamal, Cinnamyl Alcohol, Citral, Citronellol, Coumarin, Eugenol, Evernia Furfuracea (Treemoss Extract), Evernia Prunastri (Oak Moss Extract), Farnesol, Geraniol, Hexyl Cinnamal, Hydroxycitronellal, Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene, Carboxaldehyde, Isoeugenol, Linalool.

Även konserveringsmedel kan vara allergiframkallande, som Methylisothiazolinone och Methylchloroisothiazolinone.

Hittas i: alla typer av hygien- och sminkprodukter.

Naturlig hud- och hårvård har jag skrivit en del om tidigare (använd taggen hud & hår) och även pratat om i avsnitt 22.

Många av er blev även inspirerade att slänga ut gifter, och “giftbanta” efter avsnitt 108 av podden. Och i avsnitt 110 på lördag kommer jag att prata mer om detta, men med mer fokus på maten vi äter, vattnet vi dricker osv.

http://www.naturskyddsforeningen.se/värstingämnen

Antibiotikaresistens, tarmflora och andra behandlingsmetoder mot bakterier

av 4 Comments

Som ni som följer bloggen, och inte minst inläggen via taggen microbiome, känner till, så finns det många problem med överanvändningen av antibiotika. Inte minst så tar det död, inte bara på “elaka” bakterier, utan även på den goda tarmfloran. Detta gör att vi både får allt mindre goda bakterier och färre stammar av bakterier, vilket i sin tur är kopplat till många olika sorters sjukdomar och hälsobesvär.

Det andra stora problemet är att allt fler sorters bakterier utvecklar resistens mot antibiotika. Detta är ett särskilt stort problem då det inte kommer att finnas någon behandlingsmetod i de fall antibiotikabehandling verkligen skulle behövas.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner. Man kan också få infektioner av andra mikroorganismer, men då används inte antibiotika.
I dagligt tal kallas antibiotika ofta för penicillin. Men penicillin är bara en av flera olika grupper av antibiotika.
Många antibiotika är ursprungligen ämnen som bildas av bakterier eller svampar. Dessa har sedan förändrats på kemisk väg för att bli läkemedel.

Antibiotikaresistens är ett av framtidens största hot mot människors hälsa. I dag beräknas 700 000 personer per år världen över dö av infektionssjukdomar som inte går att bota på grund av läkemedelsresistens. Den siffran kan till år 2050 växa till 10 miljoner, visar en brittisk statlig studie som också slår fast att resistensen då kan vara ett större hot mot mänskligheten än vad cancer är.

Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Bakteriernas resistens är delvis en naturlig process, men den skyndas på av människans felaktiga användande av antibiotika.

Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra infektioner, effektiva antibiotika är också avgörande för att läkarna ska lyckas med cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Hur antibiotika används påverkar både uppkomsten och spridningen av resistens. Därför är det viktigt att läkemedlet bara används när det behövs och på rätt sätt. Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens.

Hotet om att det snart inte finns någon fungerande antibiotika att sätta in mot bakterieinfektioner har fått makthavare att vakna. För att hitta en lösning startades EU-projektet FORMAMP, där en internationell forskargrupp som leds från Sverige, bedriver forskning på nya sorters antibiotika som bakterier har svårare att utveckla resistens mot.

Forskare har länge ägnat sig åt att försöka hitta nya antibiotika, som kan ersätta de gamla som bakterierna utvecklat en motståndskraft mot. Men FORMAMP-projektet har valt en annorlunda väg. Forskarna i projektet studerar i stället antimikrobiella peptider, som finns naturligt i kroppen och kan liknas vid kroppens egen antibiotika. De dödar bakterier genom att tränga in och ta sönder deras cellmembran.

Antimikrobiella peptider finns i så gott som alla levande organismer och frisätts hos människan i första hand av en sorts vita blodkroppar som kallas neutrofiler. De kan också produceras i celler – framför allt i slemhinnor som ofta är i kontakt med mikroorganismer.

Peptider dödar bakterier mycket snabbare än vanlig antibiotika. Det gör att de kan användas lokalt, där de verkligen behövs.

En inflammation eller skada på en vävnad sätter igång frisättningen eller produktionen av olika antimikrobiella peptider. Att peptiderna är särskilt intressanta för forskningen beror bland annat på att de inte på samma sätt som konventionell antibiotika sätter igång en utveckling av resistens hos bakterierna.

För att bara behöva behandla de sjuka delarna har forskarna utvecklat olika former för hur den nya antibiotikan kan tillföras kroppen. Om man till exempel har en begränsad hudinfektion ska man inte behöva ta antibiotika oralt, eller intravenöst i hela kroppen. Då ska man istället kunna ta det som en gel eller kräm och behandla det lokalt.

Sverige har i många år arbetat strategiskt för att begränsa både förskrivningen av antibiotika och användningen i livsmedelsproduktionen, där antibiotika i dag utnyttjas i mycket stor utsträckning i många länder. Den svenska regeringen var till exempel först ut med att förbjuda antibiotika på djur i tillväxtfrämjande syfte. I april i år kom regeringen med en ny strategi för att bekämpa antibiotikaresistens, där ett av de sju delmålen är just ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner med nya metoder.

Globalt sett är det alarmerande, med hög förbrukning i stora länder som till exempel Kina, men också på nära håll i flera länder i Europa.

Våra resvanor gör att andra länders problem med antibiotikaresistens även blir Sveriges. Sjukvården har bekräftat flera fall där resande svenskar tar med sig resistenta bakterier hem, till exempel i tarmfloran. Kanske är det inte ett problem för den drabbade individen just då, men det kan bli senare i livet, eller så kan bakterierna spridas vidare till någon som är mer känslig.

Antibiotikaresistens, och andra former av läkemedelsresistens, kommer också att tas upp på ett toppmöte i FN:s generalförsamling i höst.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/antibiotikakrisen-ska-losas-med-sverige-i-spetsen/

Detox i verkligheten: DEL 3) Kroppens avgiftningsfaser

av 5 Comments

Det här inlägget publicerade jag först den 29 mars 2016, men nu kör vi intensivvecka 🙂

Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Idag får du en översikt över alla faser och delar i kroppen som används för det som kallas biotransformation, eller i vardagligt tal detox eller avgiftning. Tidigare inlägg och hela detox-serien via taggen detox

Många pratar om kroppens avgiftning i två faser, leverns avgiftning fas 1 och fas 2. Men egentligen består kroppens avgiftningssystem av många fler faser och långt mycket mer än bara levern. För även om den viktigaste delen av biotransformationen sker i levern, så sker det överallt i kroppen hela tiden. Jag ska i det här inlägget gå igenom de olika faserna översiktligt

Fas 1: Bioaktivering. En process i levern där enzymer arbetar med det giftiga ämnet och oftast bara delvis transformerar det giftiga ämnet. Det som händer då är att det bildas en mellanprodukt, ett mycket reaktivt ämne och faktiskt ibland ännu skadligare ämne än det ursprungliga giftet. Därför är det så viktigt att nästa fas, fas 2, håller samma tempo som fas 1. En obalans mellan fas 1 och 2, där fas 1 arbetar snabbare, gör att vi har en massa reaktiva skadliga ämnen på vift.

Fas 2: Konjugering eller bioinaktivering. Konjugera betyder sammanfoga. I den här fasen tas ”mellanprodukterna”, de reaktiva ämnen som bildats i fas 1, och görs om till snällare vattenlösliga ämnen som kan föras ut ur kroppen. I fas 2 inaktiveras de skadliga ämnena från fas 1, tex genom att en metylgrupp fäster till ämnet, eller med hjälp av vår kroppsegna antioxidant glutation. Även denna fas sker i levern och är beroende av enzymer, kroppsegna antioxidanter mm.

Fas 3: ”Efflux” Denna fas handlar om att transportera ut ämnena som bildats i fas 2 ur cellerna i levern och in i blodflödet. Till detta används transportproteiner.

Fas 4: Sker i njurarna, och syftar till att föra över ämnena till urinen

Fas 5: Avföringen. Galla är också ett ämne som konjugerar (dvs binder till) gifter. Detta sker i tarmen, och de konjugerade gifterna utsöndras sedan med avföringen. Det är viktigt att ha ett kontinuerligt utflöde för att gifter inte ska kunna återanvändas och tas upp i kroppen igen. Det är alltså viktigt att du bajsar tillräckligt mycket var dag

Fas 6: Är menstruationen och sker därför endast hos kvinnor. Det är ett sätt att bl.a. kunna göra sig av med överskott av järn.

Kroppen använder sig dessutom av svett, hår, utandning och saliv för att föra ut ämnen ur kroppen. Ett exempel på detta är en studie där man studerade kopplingen mellan kvicksilvernivåer och autism. I hårmineralanalyser såg man att nivåerna av kvicksilver i hår hos barn med autism var mycket lägre än i friska barn. Den första reaktionen var att det då inte fanns någon koppling mellan kvicksilver och autism, tills man insåg att problemet låg i att de autistiska barnen inte bioransformerade och utsöndrade kvicksilvret som de skulle. En liten parentes.

I kommande inlägg kommer vi bl.a. att gå djupare in i några av faserna och leverns funktion, men också att fokusera på hur vi kan stötta levern och avgiftningsmekanismen i kroppen med kost och tillskott.

Som sagt: Hela detox-serien via taggen detox. Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Bakteriefloran på huden är stabil

av 2 Comments

Trevlig studie och text om bakteriefloran / mikrofloran på huden

På vår hud finns det en hel flora av olika bakterier och virus, och de flesta av dem är nyttiga för oss. Det är små mikroorganismer som lever i symbios med oss och har en viktig roll bl.a. för immunförsvaret och i omsättningen av lipider. Men en del sammansättningar av hudens flora kan vara kopplade till sjukdomar som till exempel psoriasis.

Tidigare studier har visat stor variation mellan bakterifloran på olika ställen på kroppen, beroende på pH, temperatur, fuktighet etc.

Den nya studien visar att våra hudbakterier förblir de samma trots yttre påverkan – att våra hudbakterier inte påverkas av kontakt med andra människor, kläder eller omgivningen och inte heller av att vi duschar.

Men för säkerhets skull skulle jag ändå vara väldigt restriktiv med handsprit och överdrivet användande av tvål och annat. Inte minst för att de innehåller kemikalier/gifter som kan tas upp och belastar kroppens avgiftningsmekazismer (läs mer via taggen detox)

Forskarna utförde en liten studie där de undersökte tolv friska personers hudbakterier under två års tid. De tog prover från 17 olika ställen på kroppen.

Det visade sig att de mest föränderliga bakterieflororna fanns på ställen med hög bakteriediversitet som på fötterna och fuktiga ställen som i armhålorna. Oljiga ställen som tex yttre hörselkanalen hade de mest oföränderliga bakterieflororna. Även torrare och mer exponerade ställen som handflatan hade oföränderliga bakterier.

Studien visar att vår kontakt med ytor inte påverkas så starkt på våra hudbakterier. Bakterierna utgör ett slags mikrobiskt fingeravtryck eftersom bakterierna hos varje individ förblir så individuell.

Fler bakterieinlägg via taggen microbiome

http://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(16)30399-3

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-duschar-du-i-onodan

Ny upptäckt: Cancerceller bär på sin egen undergång

av Leave a Comment

Forskare har gjort en upptäckt hos cancertumörer som bl.a. öppnar för helt nya behandlingar av cancer, även i slutstadier av sjukdomen.

Vad man hittat är att tumörer faktiskt själva sår frön till sin egen undergång. Och att immunceller i tumörer kan känna igen särskilda “flaggor” som finns i varje tumörcell. Man kallar detta för ett genombrott av cancertumörernas genetik.

När en tumör utvecklas genomgår den flera förändringar och unika mutationer uppstår i olika delar av tumören. Även om vårt immunförsvar normalt tar hand om cancerceller, så har det ibland svårt att hantera en snabbt föränderlig tumör. Genom att analysera data från hundratals patienter med lung- och hudcancer från tidigare studier fann forskarna att tumörer som sprider sig bär på ett antal biologiska ”flaggor” (ytproteiner) som immunförsvaret är trimmat för att attackera. Dvs även nya förändrade och komplexa cancerceller bär på samma flaggor som ursprungscellerna. Och forskarna har hittat immunceller inuti tumörer som känner igen denna gemensamma faktor, “flaggorna”. Se även videoklippet nedan för en bättre förklaring

Om man kan isolera de här immuncellerna och låta dem föröka sig i ett labb, så har man eventuellt en mycket effektiv cancerbehandling. Se även illustrationen allra längst ner i inlägget

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2016-03/cru-tct030316.php

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/troligt-genombrott-for-behandling-av-cancertumorer/

https://www.theguardian.com/science/2016/mar/03/genetics-of-cancer-tumours-reveal-possible-treatment-revolution

Skagenröra – och förrättstips + ännu mera tips på enkla, nyttiga tillbehör

av 2 Comments

Fortsätter med tips på tillbehör – det verkar uppskattas 🙂
Skagenröra kan både användas som tillbehör till maten, eller komponeras ihop till gott tilltugg eller förrätt. Servera tex enkla hemgjorda frökex med skagenröra som plockmat eller förrätt – enkelt, lyxigt, gott!

Och vill du göra mejerifri skagenröra så går det bra att

  • Valfria skaldjur, tex 1 kg räkor med skal eller ett par humrar eller motsvarande mängd färdigskalade räkor
  • ca 2 msk hackad dill och gärna dillkvistar för garnering (dill är förresten mycket enkelt att odla själv – växer ofta som ogräs)
  • ca 2-3 msk finhackad rödlök
  • 1-1,5 dl majonnäs (gör din egna snabbmajonnäs så blir det nyttigast. Majonnäs går till och med att göra på kokosfett)
  • 0,5-1 dl crème fraiche
  • salt och svartpeppar
  • ca 1 tsk pressad citron / citronjuice
  • Eventuell ytterligare smaksättning: Vill man variera smakerna kan man gärna tillsätta riven pepparrot och cayennepeppar för lite sting

Skala och hacka skaldjuren. Blanda hacket med dill, rödlök, majonnäs och crème fraiche. Smaksätt med salt, peppar och pressad citron. Låt gärna skagenröran stå i kylen en stund.

Därför kan kaffe ge skydd mot bröstcancer – så funkar det

av Leave a Comment

För en dryg vecka sen meddelade de flesta medier att kaffe kan skydda mot bröstcancer. Fick frågor från er läsare om mina tankar kring detta samma dag som nyheten om studien kom, och besvarade kort här i kommentarerna till ett äldre inlägg https://4health.se/kaffedrickande-genetiskt#comment-14553

Jag ska beskriva den nya studien och sen lägga fram några möjliga förklaringar till resultatet av kaffe på bröstcancer

Det är alltså ny forskning i Lund som visar att kaffe skyddar mot återfall i bröstcancer. Studien visar dels att de som drack minst två koppar kaffe om dagen hade mindre tumörer och lägre andel hormonberoende tumörer. Och flera forskningsstudier har tidigare visat att kaffe har en skyddande effekt mot bröstcancer.

För dem som kombinerade läkemedlemedelsbehandling med tamoxifen med kaffe minskade risken för återfall i bröstcancer påtagligt.

Den andra delen av det här är att forskarna har tittat närmare på koffein och koffeinsyra i en cellstudie. Bröstcancercellerna reagerade på de här ämnena med minskad celldelning och en ökad celldöd, särskilt i kombination med tamoxifen.

Så då kommer vi till mina kommentarer.
Några möjliga anledningar till resultaten:

  1. mTOR
    Koffeinet i kaffe kan hämma mTOR. Som jag skrivit tidigare ang mTOR: “har mTOR visat sig påverka bl.a. fortplantningsförmåga, åldrande och risk för degeneration sjukdomar och cancer”…“Att hålla mTOR nedreglerad”…” är en nyckel för att maximera kroppens underhåll, immunfunktion mm. Vilket kan förlänga livslängden och minska åldrandeprocessen.” Läs mer om vad mTOR är här https://4health.se/minska-protein-del-2-om-amnesomsattningsprocesser-och-cancer, eller lyssna på podcastavsnittet om protein https://4health.se/avsnitt-16-bor-du-minska-pa-proteinet-och-lite-om-fettdrift-vs-sockerdrift. Här är exempel på studie av koffein relaterat till mTOR: http://www.jbc.org/content/281/42/31616.long “a number of other pharmacological agents have been shown to affect TOR, particularly in mammalian cells, including members of the methylxanthine family of compounds such as caffeine (25-27). Caffeine affects a diverse array of cellular processes related to cell growth, DNA metabolism, and cell cycle progression, most likely by acting as a low affinity ATP analog (28, 29). Both caffeine and the related compound theophylline have been shown to inhibit phosphorylation of mTOR-dependent substrates both in vitro as well as in vivo (25-27).”
  2. CYP1A2
    CYP1A2 är ett enzym i levern som bryter ner olika sorters läkemedel och koffein, men som också påverkar och bryter ner hormoner, tex sömnhormonet melatonin. Bröstcancer är en starkt hormonrelaterad sjukdom. En tanke är att koffeinet ökar aktiviteten hos enzymet CYP1A2, och att koffeinet därmed har en hormonell påverkan som kan minska bröstcancer. Den här hypotesen är troligen något långsökt dock.
  3. Växtgifter
    Koffein är ett växtgift. Växtgifter generellt är giftigare för cancerceller än vanliga celler. Ta broccoli som exempel. Ämnet sulforafan i broccoli har visat sig ta död på cancerstamceller och motverka ny tumörtillväxt. Sulforafan är ett växtgift som broccolin utsöndrar för att skydda sig från att bli uppäten. Det är en anledning till att grönsaker är extra viktigt om man drabbas av cancer, särskilt sådana med högt innehåll av växtgifter som bönor. Så möjligen har koffeinet en direkt verkan på cancerceller.

Med detta sagt rekommendrar jag inte koffein för att förebygga cancer. Koffein är ett gift. Man kan dricka en eller två koppar kaffe för att man tycker om det utan att ta skada. Men nedreglering av de här processerna, proteinerna och enzymerna jag nämnt ovan ska inte behövas på det här sättet. Anledningen att de går på overdrive är relaterat till högt blodsocker och insulin, eller möjligen överkonsumtion av protein. Så om vi äter som vi är gjorda för, och gärna fastar kort ibland, så håller vi detta i schack. I kombination med att inte få i oss fytoöstrogener från sojaprodukter, hormoner från preventivpiller och hormonstörande gifter. Det är såklart annorlunda om man redan har drabbats av bröstcancer. Det är klart att man då vid sidan av kost och andra saker dessutom kan testa kaffe.

Läs gärna tidigare inlägg om cancer här https://4health.se/tag/cancer

Den nya studien kan du läsa om här
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/kaffe-skyddar-mot-aterfall-i-brostcancer

Kokosbröd

av 1 Comment

Ett enkelt och gott recept på kokosbröd

  • 2 dl kokosmjöl
  • ½ dl bovetemjöl
  • 1-1,5 dl kokosgrädde (använd den gräddiga toppen i kokosmjölkburken tex)
  • 5 ägg
  • 2 msk kokosfett
  • ½ tsk salt
  • 1 tsk bakpulver

Blanda ihop ägg, kokosolja, kokosmjölk och salt
Blanda ihop mjölen med bakpulvret och blanda samman med äggröran
Rör ordentligt så att du inte har mjölklumpar kvar
Häll i långsmal brödform som du först smörjer med lite kokosfett
Grädda i ugn vid ca 175 grader i 30 minuter, eller tills brödet fått fin färg

Det här brödet är gott att använda som “vanligt” bröd, men går också att äta som det är (alltså som “kaka”). Tänker men äta det utan smör eller pålägg så är det gott att söta med någon droppe stevia eller att smaksätta det med någon “söt” krydda

Bakteriefloran avgör vår hälsa – Äntligen på svenska

av 4 Comments

Vikten av, och alla roller hos, vår mikrofilm, dvs bakteriekultur på hud, tänder, i mun och tarmar blir allt tydligare. Det händer enormt mycket inom forskningen på det här området just nu.

Och den här infon, särskilt den som rör tarmflora, finns väl tillgänglig i studier på engelska och från utländska experter, men jag har inte hittat så mycket välformulerat och tydligt på svenska innan. Men nu – två hela avsnitt från Vetenskapens värld, mycket fint gjorda och sevärda! De summerar verkligen på ett fint sätt vad vi vet här och nu om allt från avföringstransplantationer till tandhygien.

Har därför länge tänkt skriva ett antal inlägg på området, dvs på en del av ämnena som tas upp i programmen, men inte fått tummarna loss. Men nu lovar jag att det kommer ett par inlägg på temat bakterieflora 🙂

Tyvärr är inte första delen tillgänglig längre, men det går utmärkt att se bara den andra delen via länken nedan. Bara den är mycket sevärd!
Originalprogrammet heter “Life on us” och är producerad och regisserad av Annamaria Talas. Går troligen att hitta för nedladdning eller streaming på nätet.

Del 1 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2664489/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4

Del 2 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2681607/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-5

Månadens populäraste – podcasts om sköldkörteln, stress och binjurar, om rött kött och magbakterier, och inlägg om sömnexperiment, snabba pannkakor till barn mm

av Leave a Comment

Roligt att några av de mest populära inläggen denna månad var podcastavsnitten!! (du kan även lyssna på dem direkt i iTunes eller motsvarande i androidtelefoner, se enkla instruktioner i inläggen)
Trots att jag just startat podcasten så verkar nästan 15% av er läsare lyssna på den! (Ni är ca 20 000 läsare per månad och redan nästan 3 000 lyssnare per månad, kul!)

  1. Populärast var avsnittet om sköldkörteln och low carb
    https://4health.se/avsnitt-6-skoldkortelbesvar-och-lagkolhydratkost-lchf (se alla podcaster här:https://4health.se/category/podcast)
  2. Därefter avsnittet om stressens följder och binjurar
    https://4health.se/avsnitt-4-stress-och-binjureutmattning
  3. Om rött kött både i podcastversion https://4health.se/avsnitt-5-rott-kott-och-magbakterier och att läsa https://4health.se/varfor-skulle-rott-kott-kunna-vara-farligt
  4. Mitt sömnexperiment, denna gång med tillskott av glycin
    https://4health.se/somnexperimentet-del-2-glycin-och-somn och https://4health.se/somnexperimentet-del-3-utvarderingen-av-glycin-for-att-sova-battre
  5. Snabbaste nyttiga plättarna till barnen
    https://4health.se/snabba-och-enkla-nyttiga-plattar-eller-pannkakor-till-barn