fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: light

Månadens populäraste – om inflammation, sötningsmedel, röda prickar, tandblekning mm

av Leave a Comment

  1. Inflammation – vad är det, vad gör du åt det, hur undviker du det?
    https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt
  2. Sötningsmedel
    https://4health.se/sotningsmedel-lightprodukternas-baksida
  3. Näringsbrister och prickar på armarna
    https://4health.se/roda-prickar-pa-armar-ben-och-kinder-vs-naringsbrister
  4. Lukta dig till sjukdom
    https://4health.se/sa-luktar-du-dig-till-sjukdom
  5. Alkohol och rosacea
    https://4health.se/inflammation-i-hud-kopplas-till-alkoholintag-rosacea
  6. Bleka tänderna naturligt?
    https://4health.se/tandblekning-med-gurkmeja

Poddarna

Avsnitt 141 om matsmältning var populärast i maj månad! Avsnitt 143 om just inflammation och hur du lever antiinflammatoriskt är också extremt populärt!

Detox i verkligheten: DEL 11) Mjölktistel och Silymarin

av 8 Comments

Mjölktistel, eller mariatistel, är nästa spännande ört som kan hjälpa din biotransformation, dvs din avgiftning. Den intressanta aktiva substansen i mjölktistel är en flavonoid som kallas silymarin.

Mariatistel är en ört som har använts i tusentals år för att stödja lever, njure och gallblåsa. Silymarin tros vara ansvarigt för många av dess positiva effekter, som inkluderar att skydda din lever, vara antimikrobiell och antiinflammatorisk.

Den härstammar från Medelhavsområdet, men finns nu över hela världen. Trots dess terapeutiska potential, betraktas den som ett ogräs i vissa områden. När bladen skadas släpper de ifrån sig en mjölkaktig sav, därav namnet mjölktistel.

Silymarin, den aktiva komponenten är faktiskt en grupp av föreningar (silibinin, silidianin och silicristin), som arbetar tillsammans.

Mjölktistel och silymarin verkar på ett liknande sätt som kurkumin i gurkmeja. Det balanserar leverns fas 1 och stimulerar fas 2.

Silymarin verkar som en ”toxinblockerare” genom att hämma bindningen av toxiner till levercellmembranets receptorer. Mjölktistel skyddar alltså levercellerna mot ämnen som kan skada leverns celler. Man tror också att silymarin regenererar nya celler i levern och reparerar skadade. Silymarin är också en kraftfull antioxidant, och det stimulerar glutation som är så viktigt för avgiftningen.

Silymarin används för att behandla olika leverskador, bl.a. alkoholrelaterade. Men denna kraftfulla substans har i djurstudier visat sig minska leverskador orsakade av flera olika läkemedel och miljögifter.

Även den antiinflammatoriska effekten liknar den i gurkmeja/kurkumin. Forskningen tyder på att detta sker, åtminstone delvis, med hjälp av en två-fas-process som liknar den som också kurkumin genererar.

En studie visar att i den första fasen är cellernas svar på silymarin en snabb ökning i uttryck av gener associerade med cellulär stress. I svåra fall kan sån stress leda till celldöd, vilket faktiskt kan vara fördelaktigt i vissa fall – tex vid cancer.

Den andra fasen innebär ett längre hämmande av genuttryck som har samband med inflammation. På så sätt hämmar silymarin inflammatoriska signaler.

Du kan även testa silymarin om du har besvär med gallan/ gallstenar. Silymarin som finns i mjölktistel verkar göra galla mer lättflytande. Detta kan alltså vara användbart när du vill förebygga eller behandla gallsten.

Silymarin är inte studerat tillräckligt i höga doser för att säga att det är biverkningsfritt. Det verkar relativt säkert, men kan finnas biverkningar om man skulle få för sig att ta silymarin i höga doser. Bland annat magont och diarré. Så av den anledningen bör man nog vara försiktig vid graviditet och amning.

De flesta anser att det ska tas med mat, eller möjligen efter måltiden.

Jag har fått testa silymarintillskott från Female Balance shop som du hittar här:

http://www.femalebalanceshop.com/silymarin

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Exempel på studier: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26186142

https://nccih.nih.gov/research/results/spotlight/071715?nav=rss

Hur sötningsmedel ökar din aptit

av Leave a Comment

Vi ska titta på det här med lightprodukter och sötningsmedel igen. Häromdan publicerades en ny studie som visar att sötningsmedel ökar aptiten, ökar energiintaget, skapar glukosintolerans/insulinresistens, sömnproblem och hyperaktivitet i djur.  Detta för att hjärnan svarar med en svältrespons på sötningsmedlen.

Forskarna summerar:

“While animal and human studies have demonstrated a link between synthetic sweetener consumption and metabolic dysregulation, the mechanisms responsible remain unknown. “….” In flies, chronic sweet/energy imbalance promoted hyperactivity, insomnia, glucose intolerance, enhanced sweet taste perception, and a sustained increase in food and calories consumed”…..”Mechanistically, this response was mapped to the ancient insulin, catecholamine, and NPF/NPY systems and the energy sensor AMPK, which together comprise a novel neuronal starvation response pathway. Interestingly, chronic sweet/energy imbalance promoted increased food intake in mammals as well, and this also occurs through an NPY-dependent mechanism. Together, our data show that chronic consumption of a sweet/energy imbalanced diet triggers a conserved neuronal fasting response and increases the motivation to eat.

Den nya studiens giltighet debatteras här: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ta-studien-om-sotningsmedel-med-en-nypa-salt/
Amina Mangor från DN ifrågasätter resultatet delvis pga att studien är gjord på djur och delvis för att en stor metaanalys en gång visade att sötningsmedel inte påverkar vikten. Problemet med den metaanalysen är att den gjordes av Ilsi, dvs International life science institute. Det globala forskningsnätverk som kontrolleras av livsmedelsindustrin (som Coca Cola, Nestlé, Procter & Gamble och Monsanto). Ilsi-Analysen är nog snarare den som ska ifrågasättas. Den hittar du här http://www.nature.com/ijo/journal/v40/n3/full/ijo2015177a.html

Men det finns också andra välgjorda studier som visar hur sötningsmedel påverkar vikten och hur de ökar aptiten. Sötningsmedel har också visat sig påverka tarmfloran negativt. Du kan läsa mer om dessa studier i tidigare inlägg, genom att söka på sötningsmedel här på sidan.

Tittar man på fallstudier / n=1-experiment så ser många hur deras ketonvärden påverkas negativt av sötningsmedel. Det verkar alltså som att det påverkar fettförbränningen negativt.

Troligen är detta en effekt av att den söta smaken gör att kroppen gör sig beredd på att det ska komma socker. Då sänker den fettförbränningen, eftersom den tror att det kommer finnas gott om snabb energi i form av socker.

Hur insulinet påverkas, verkar dock vara mer individuellt. Den söta smaken skulle ju också kunna påverka en insulinutsöndring, vilket i sin tur sänker blodsockret, vilket i sin tur ökar aptiten.

Men kanske är det dessa ovan effekter, och i nästa steg avsaknaden på både socker och fetförbränning, som gör att hjärnan i den nya studien ställde in sig på svält.

Den nya studien hittar du här: http://www.cell.com/cell-metabolism/abstract/S1550-4131(16)30296-0

Melatonin – ska du ta det för att sova bättre?

av 3 Comments

Jag får många frågor om melatonin (sömnhormonet) och om att ta det externt, som tablett/tillskott, för att  kunna sova bättre.

Jag tycker att melatonin kan vara en vettig tillfällig lösning tex vid jetlag, eller i en kort period med mycket stress. Det kan också vara en lösning hos äldre personer eftersom melatoninet sjunker med åldern när kroppen trappar ner. Ska man ta det mer långvarigt, tex med åldern, så tycker jag att man ska testa sina nivåer av melatonin (ingår bl.a. som en del i Rhythm plus-testet när du testar dina könshormoner). Kort sagt så är melatonin en bättre “lösning” än ren och skär sömnmedicinering.

Men i de flesta fall så är det inte en hållbar långsiktig lösning. Det kommer ju inte åt orsaken till dina sömnproblem, och det kan dessutom påverka kroppens egen produktion och känslighet för hormonet.

För vad är egentligen problemet? Varför tycker du att du behöver ta melatonin?

  1. Melatonin bildas i din hjärna från aminosyran tryptofan. Lyssna på avsnitt 65 av podden för att lära dig mer om detta i detalj (eller avsnitt 65b om du vill ha den engelska versionen). Kan det vara så att du har ett dåligt upptag av protein, och då särskilt tryptofan från din tarm?
  2. Eller är det så att du har ett dåligt upptag i hjärnan pga för LITE kolhydrater i din kost? Du behöver ett litet insulinpåslag för att hålla undan andra aminosyror så att tryptofan kan ta sig in i hjärnan.
  3. Eller har du ett stresspåslag pga ett svängigt blodsocker och för MYCKET kolhydrater som gör att du inte kan sova?
  4. Eller har du “trötta” binjurar och dålig blodsockerkontroll?
  5. Eller ngt annat? Det finns många anledningar, såsom stress, infektioner, en obalanserad tarmflora som är aktiv på natten och mycket annat som kan påverka din sömn.

Jag tycker inte det är fel att ha melatonin på nattduksbordet, men jag tycker att du ska leta i orsakerna innan du ger dig på att använda det regelbundet.

Dessutom – melatonin säljs ofta i oerhört stora doser, 3-5 mg. En vettigare dos ligger på 0,5 mg

Mer om sömn via taggen

400% ökning av diabetes sedan 80-talet

av 4 Comments

Antalet vuxna som lever med diabetes har fyrfaldigats (!!) sedan 1980, enligt WHO.

Framför allt är det antalet vuxna med typ 2-diabetes som har ökat, en sjukdom som beror på kroniskt höga blodsockernivåer och insulinresistens. Dvs kroppens celler kan inte tillgodogöra sig insulin, och symtom uppkommer som påminner om insulinbrist trots höga nivåer av insulin i blodet. Diabetes typ 2 är därför också en sjukdom där det finns ett starkt samband med fetma och övervikt. Ungefär 90 procent av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes (typ 1 diabetets är ju något helt annat, nämligen en autoimmun sjukdom)

Som ni säkert känner till om ni följt bloggen och podcasten så ger stora mängder kolhydrater (framförallt socker och mjöl) ett högt blodsocker. Ett högt blodsocker stimulerar kroppen att utsöndra insulin. Insulin är en signal för cellerna att minska fettförbränningen och att lagra in blodsocker. En mekanism som är gjord för att slå på stort i undantagsfall; inte konstant flera gånger om dagen – dag ut och dag in, år ut och år in. Insulinresistens och diabetes typ 2 kan helt enkelt sägas vara en överanvändning av insulinmekanismen och att vi helt enkelt slitit ut den och fått receptorerna att nedregleras mer eller mindre kroniskt.

Ser ni sammanhanget? Vad hände på 80-talet?
80-talet, min barndom, var också den stora light-erans årtionde. Allt naturligt fett skulle kastas ut, allt skulle vara light och fettfritt. Färdigmat och snabbmat ökade med stormsteg. Socker och stärkelse tillsattes i all mat för att smak och konsistens skulle vara tilltalande när inte fettet fanns kvar.

Idag är det 422 miljoner människor i världen som lever med diabetes. Det är fyra gånger fler än för bara trettio år sedan. Det som orsakar den kraftiga ökningen är inget annat än vår livsstil.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/who-fyra-ganger-fler-har-diabetes

Hur mental hälsa och depression styrs av din mage/tarm – Psychobiotics

av 1 Comment

Hittade en väldigt bra vetenskaplig artikel från 2015 med namnet Psychobiotics and the gut–brain axis: in the pursuit of happiness, en genomgång av just kopplingen mellan maghälsa och hjärnan. Jag har i tidigare inlägg förklarat kopplingar mellan bl.a. depression och tarmflora/maghälsa. Läs särskilt dessa två inlägg:

  1. https://4health.se/magflora-depression-parkinsons-sjukdom
  2. https://4health.se/magens-bakterier-hjarnans-halsa

(Alla inlägg på ämnet tarmflora hittar du via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome)

I denna artikel går man igenom kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan (gut-brain-axis) och tar upp saker som:

Att kommunikationskanaler mellan tarmarna och hjärnan inkluderar sympatiska (A) och parasympatiska (B) nerver (dvs fight or flight-nerver respektive lugn- och ro-nerver i det omedvetna nervsystemet) och det enteriska nervsystemet (C), som är den del av det omedvetna nervsystemet som styr matsmältningssystemets funktioner.

A. Rollen som det sympatiska nervsystemet har i “gut-brain-axis” innefattar att reglera motilitet, blodflöde, barriär och immunsystemets aktivering.

B. Det parasympatiska nervsystemets roll i kommunikationen mellan gärna och tarmar är välstuderat. det sker en tvåvägskommunikation via den långa så kallade vagusnerven. Just vagusnerven har jag pratat och skrivit om flertalet gånger eftersom det verkar vara tarmflorans huvudsakliga kommunikationskanal till hjärnan. Det är alltså bakteriernas telefonlinje till din hjärna.

C. Det enteriska nervsystemet (ENS) kallas ibland för  “the second brain”. Interaktionen mellan mikrobiotan (organismerna i dina tarmar) och det enteriska nervsystemet spelar en betydande roll i kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan.

Bakterier och andra organismer i dina tarmar påverkar alltså kommunikationen till hjärnan, och brist på en hälsosam tarmflora kan ge dysfunktion i just denna “gut-brain-axis”, vilket i sin tur kan ge allt från neuropsykologiska sjukdomar till metabola sjukdomar och tarmsjukdomar.

Studier har visat hur tillskott av probiotika kan påverka humör, oro och depression. Det finns också små studier som visat att tillskott av prebiotika (alltså fibrer/bakteriemat) kan förbättra stresshormonnivåer och koncentrationsförmåga.

Mycket av forskningen så långt är gjord på djur, men en studie på människor från 2013 visade hur fermenterade mjölkprodukter med probiotika kan förändra hjärnans aktivitet.

Rollen som tarmfloran spelar för neuropsykologiska sjukdomar är fokus för mycket forskning just nu. Det finns redan data som visar kopplingar mellan dysbios (obalans i mikrobiotan) och mental ohälsa såsom depression och autism. Men detta fungerar också i andra riktningen, dvs studier visar hur probiotika och transplantationer med mikrobiota (såsom avföringstransplantationer) kan påverka sjukdomar och mental hälsa.

Rekommenderar den som är intresserad att läsa artikeln som du hittar här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4370913/

Upplevd ensamhet nedreglerar immunförsvar och gener – Så funkar kroppen

av Leave a Comment

En ny studie förklarar hur vår kropp reagerar på känslan av att vara ensam.

Enligt tidigare forskning är ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning. Upplevd social isolering, dvs ensamhet, är kopplad till ökad risk för kroniska sjukdomar och dödlighet. Tidigare forskning indikerar att ökad inflammation och nedreglering av antivirala gener kan vara några av orsakerna bakom detta.

Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan ända ner på cellnivå. Det visar sig att vår kropp reagerar ungefär på samma sätt på ensamhet som när den är utsatt för fara. Nivåerna av stresshormon ökar samtidigt som kroppens immunförsvar blir sämre på att hantera bakterie- och virusinfektioner.

På sikt leder det till sämre hälsa och även isolering menar forskarna bakom den nya studien.

I den nya studien har forskarna dels studerat vita blodkroppar, dvs celler involverade i att skydda kroppen mot bakterie- och virusinfektioner, och dels effekterna av ensamhet på våra gener. Försöket gjordes både på människor och på en typ av apor vars sociala beteenden liknar människans.

Hos både människor och apor satte känslan av ensamhet igång en “fight or flight”-reaktion, en signal om fara. Det sympatiska nervsystemet uppreglades, nivåerna av stresshormonet noradrenalin ökade och produktionen av vita blodkroppar påverkades, samtidigt som kroppens respons på infektion försämrades.

Man undersökte det som kallas för CTRA. CTRA, conserved transcriptional response to adversity, handlar om att när vi möter motgångar och stressas så påverkas våra gener på ett negativt sätt. Det handlar alltså om hur våra gener uttrycker sig i tider av motgång. Upplevd ensamhet är en sorts motgång. CTRA karaktäriseras särskilt av uppreglering av gener kopplade till inflammation. I den aktuella studien så visade man också på just en uppreglering av CTRA. Och det är faktiskt visat att CTRA både är en följd av upplevd ensamhet, men även kan föregå den upplevda ensamheten. Genuttryck i form av CTRA kan alltså både öka den upplevda ensamheten, och bidra till risken för sjukdomar relaterade till just ensamhet.

När man utsatte aporna för ett smittsamt virus kunde man se att effekten av upplevd ensamhet var att motståndskraften mot virus minskade och de blev helt enkelt sjuka.

Historiskt sett har gemenskap varit en av människans framgångsfaktorer, medan ofrivillig ensamhet har inneburit konkret livsfara eftersom den ensamma individen kunde förvänta sig anfall på savannen, av rovdjur eller fiender. Det gällde att antingen fly tillbaka till gruppens gemenskap, eller stanna kvar för att slåss mot fienden, vilket alltså kan vara förklaringen på att kroppen förbereder sig för detta när vi upplever ensamhet.

http://www.pnas.org/content/early/2015/11/18/1514249112

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ensamhet-ar-farligt-for-halsan

Temperatur viktigare för sömnkvalitet än ljus

av 1 Comment

Tre olika stammar / naturfolk som lever som jägare och samlare i Tanzania, Namibia respektive Bolivia har studerats. Forskare har studerat deras sömnvanor för att få inblick i hur våra förfäder kan ha sovit.

Forskarna utrustade stammedlemmarna med armband som mäter aktivitet och en del andra faktorer, som till exempel ljus i omgivningen.

Något som visade sig var att de inte gick och la sig när solen gick ner, utan i snitt tre timmar efter solnedgången. De gick heller inte upp direkt i samband med soluppgången, utan oftast ungefär en timme tidigare än så. Både tajmingen av sömnen och hur länge man sov var istället tätt knuten till den kallaste delen av dygnet.

Slutsatsen som forskarna dragit är att sömnen inte är särskilt tätt länkad till solljus, eftersom varken tiden då sömnen påbörjades eller när den avslutades var särskilt konsekventa i förhållande till soluppgång respektive solnedgång, utan att det istället är knutet till den kallaste delen av dygnet.  Dvs temperaturen verkar vara viktig för sömnen.

Forskarna hoppas att det här ska kunna leda till en utveckling inom behandlingen av sömnproblem, eftersom man tidigare fokuserat mer på ljus än temperatur.

Jag tycker verkligen att detta stämmer bra med mina egna erfarenheter. De nätter jag sover som bäst är när det är kallt i sovrummet. Så fort temperaturen stiger så vaknar jag. Som sämst sov jag när min kropp var som varmast, dvs under graviditet och amning. Och om du missade det populära sömntipset jag delade med mig av för ett drygt år sen, så hade det just med temperatur att göra : https://4health.se/ett-grymt-bra-somntips

Men dagsljus är ju inte obetydligt (inte minst för andra saker än just sömnen, såsom serotoninproduktion). Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt säger att;  “I dagens samhälle berörs vi inte av temperatursvängningar över huvud taget, och då är det klart att solljuset är otroligt viktigt för att ställa den biologiska klockan.”

Studien antyder också att dagsljus på morgonen verkar vara viktigast för dygnsrytm, dvs viktigare än ljus mitt på dagen “Light exposure was maximal in the morning and greatly decreased at noon, indicating that all three groups seek shade at midday and that light activation of the suprachiasmatic nucleus is maximal in the morning.”

Andra saker som studierna visade var att:

– De olika stammarna uppvisade liknande sovmönster, trots att de inte hade någon som helst kontakt med varandra.

– De sover faktiskt ungefär lika länge som vi gör idag på nätterna, dvs i snitt mindre de rekommenderade 8 timmarna. Men tilläggas ska att då räknar man faktisk sömn och har räknat bort eventuell vakentid på natten. Tiden från att de somnade på kvällen till att de vaknade på morgonen var ca 7 till 8,5h, och det var en hel timmes skillnad mellan hur länge man sov på sommaren och vintern. Dessutom sov de på dagen ibland, de tog alltså tupplurar vissa dagar, särskilt på sommaren då nattsömnen var kortare.

– De gick konsekvent upp samma tid på morgonen, eventuella dagliga variationer i hur länge man sov berodde istället på vilken tid man somnade på kvällen.

Forskarna säger att “The daily cycle of temperature change, largely eliminated from modern sleep environments, may be a potent natural regulator of sleep.”

http://www.cell.com/current-biology/abstract/S0960-9822(15)01157-4

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vi-sover-mer-inte-mindre-an-vara-forfader

Så fungerar alkohol och koffein i kroppen, och så påverkar de sömnen

av 2 Comments

Många tror felaktigt att alkohol hjälper dem att sova bättre. Det stämmer att alkohol kan göra dig mer avslappnad så att du somnar lättare, men sömnen kommer inte att göra dig utvilad och du vaknar lätt. Alkohol stör nämligen kroppens produktion av melatonin.

En annan sak som jag ofta stöter på är att man tror att kaffedrickandet inte stör sömnen eftersom man inte dricker på kvällen. Koffeinet har sin största verkan 3-4 timmar efter intag och kan verka långt efter det. Så att dricka kaffe kl 18 är ingen god idé. Senast 15-16 skulle jag sluta med koffeinintag för att inte störa nattsömnen.

Koffein är ett centralstimulerande gift. I låga doser gör det dig pigg och aktiv, i höga doser kan det istället ge ångest och oro, och i ännu högre doser motsvarande minst ca 100 koppar kaffe är det dödligt. Och som jag skrivit innan har vi genetiska faktorer som avgör hur vi tolererar och reagerar på kaffe https://4health.se/kaffedrickande-genetiskt

Koffein fungerar i växter som ett naturligt gift som paralyserar och dödar vissa insekter när de äter av växterna, alternativt gör större djur oroliga så att de inte stannar och äter någon längre tid på samma plats.

Koffeinets effekt beror delvis på att det påverkar det autonoma nervsystemet och främst på att koffeinet blockerar receptorer för adenosin i centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som dämpar vakenhetsgraden (Det finns också adenosinreceptorer i njuren – när dessa blockeras ökar urinmängderna).

Adenosin skapar trötthet genom att det i samband med bindningen till receptorerna saktar ner neuronernas aktivitet. Bindning av adenosin i hjärnan gör även att blodkärl vidgas, eventuellt för att hjärnan ska kunna få tillräckligt med syre under sömnen.

Problemet är bara att adenosinreceptorerna inte kan skilja på adenosin och koffein. Därför binder koffein vid adenosinreceptorerna och blockerar dem. Den som har intagit koffein känner sig alltså inte sömnig eftersom aktiviteten i cellerna ökar i stället och blodkärlen dras samman.

I och med att koffeinet blockerar adenosin, och aktiviteten i hjärnans neuroner ökar, så tror våra kroppar att den ökade aktiviteten i nervcellerna beror på en nödsituation och stimulerar binjurarna att producera adrenalin (stresshormon /fight or flight)

Exempel på studier, alkohol:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8345809

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8888105

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16679342

Exempel på studier, koffein:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15590766

37: Stressmekanismen och Föda utan rädsla, en lektion i att övervinna stress och oro

av 1 Comment

Ett avsnitt för den som är intresserad av stress och fight or flight-mekanismen, och för den som har rädslor, oro eller stress som kanske blockerar eller förvärrar olika situationer. Även om jag pratar utifrån ett “föda utan rädsla”-perspektiv så är det inte bara av intresse för den som ska föda barn, utan här finns verktyg om man tex har svårt att sova eller blir stressad inför en presentation på jobbet.

Dagens avsnitt är 36 minuter långt, mycket nöje! 🙂

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.
    Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:
    https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS