fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: vatten

Linsgryta – glutenfri, mejerifri, vegansk

av Leave a Comment

Jag är själv inte vegan, men jag har en handfull veganska “go to”-recept som är utmärkta när man bjuder en salig blandning människor, eftersom de både är fria från allergener som gluten, mjölk och ägg; och dessutom veganska. För mig är det alltid viktigast att laga maten på bra och rena råvaror, och jag äter gärna en vegetarisk måltid ibland, men då vill jag att det är “riktiga recept” och inte något baserat på ersättningsprodukter som veganfärs och liknande. Men vegansk eller vegetarisk mat lagad från grunden, såsom tex indisk mat ofta är, passar mig perfekt.

Via kategorin recept https://4health.se/category/recept hittar du hundratals recept och på sistone har jag lagt upp ytterligare ett par av mina sådana här veganska “go to”-maträtter

Här kommer en enkel linsgryta som du enkelt kan variera med olika sorters grönsaker och kryddor.

Du behöver:

  • 1 lök
  • 3 klyftor vitlök
  • kokosolja att steka i
  • 1/2-1 knippe selleri
  • 1 röd paprika
  • Rotfrukter motsvarande minst 4 stora morötter (går bra med enbart morötter eller blandade rotfrukter)
  • ca 1 cm ingefära (hacka eller riv)
  • ett par tsk salt (smaka av)
  • 2 paket tomatkross och ev. upp till 4 dl vatten
  • grönsaksbuljong/fond eller använd, som jag gör, andra smakförhöjare som kelp, selleri, libbsticka och mer salt
  • 2,5 dl linser av valfri färg (dvs gröna, röda eller gula)
  • ev ytterligare kryddor om du vill variera smaksättningen – tex peppar, muskot, spiskummin, gurkmeja, chili eller kryddblandningar som garam masala eller shawarama.
  • persilja

Skala och skär grönsakerna (morot, selleri, paprika mm) till mindre bitar
Hacka lök och vitlök fint och fräs försiktigt i kokosoljan i en gryta / stor kastrull
Tillsätt grönsaksbitarna och fräs med det andra
Tillsätt hackad ingefära och slå på tomatkross och ev. vatten (så att det täcker grönsakerna ordentligt)
Tillsätt buljong eller “motsvarande” kryddor/örter
Skölj linserna och tillsätt till grytan
Tillsätt ev. ytterligare kryddor om du önskar smaksätta på annat vis
Låt puttra under lock i ca 10-15 min tills moroten mjuknat och linserna är klara
Smaka ev. av med mer salt
Toppa med persilja
PS. Äter du mejeriprodukter är det gott att servera en klick creme fraiche till. Och man kan också göra en persiljeolja på 3 msk olivolja, ett par klyftor finhackad vitlök och finhackad bladpersilja

Plast förgiftar oss och vår jord – det här kan du göra åt det

av Leave a Comment

Plastföroreningar finns i allt

Plast finns nu överallt på jorden och den är omöjlig att någonsin få bort helt. Vi vet alldeles för lite om konsekvenser och risker för miljö, ekologi, geobiokemi och oss själva, varnar forskare.

Vi har sett plast kväva liv i de djupaste haven och på de högsta bergen. Studier visar plastföroreningar överallt: i regnet, vår mat, vårt dricksvatten, till och med i den mänskliga moderkakan! Det förgiftar oss och livet på jorden.

Mindre än 10 procent av plasten i Sverige återanvänds. Resten eldas upp och orsakar 6 procent av Sveriges växthusgasutsläpp.

El- och fjärrvärmesektorn skyltar med en utfasning av fossila bränslen. Men på 20 år har den mer än trefaldigat utsläppen från sopeldning av plast – som tillverkas av olja och fossilgas.

Mer om plast och hur du undviker det i vardagsprodukter: https://4health.se/?s=mikroplast och missa inte podcastavsnitt 108: https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta

Vi har en möjlighet att förändra detta – nu

Just nu överväger FN ett nytt ambitiöst globalt fördrag för att stoppa plastföroreningar. Om länder går med på det har vi en verklig chans att städa upp vår planet. Men stora förorenare försöker redan urvattna förslaget.

Det är upp till oss alla att visa dem att hela världen stöder det starkast möjliga avtalet för att få slut på plastkrisen. Regeringar möts om några dagar – skriv under petitionen via länken nedan och vidarebefordra den till alla du kan.

I skrivande stund 670 000 underskrifter. Här kan du skriva under: https://secure.avaaz.org/campaign/en/plastics_treaty_loc/?cseTmbb

To all world governments, members of the United Nations:

As citizens from around the world, we are calling for an urgent international treaty to end plastic pollution. This new legally-binding treaty must set the most ambitious targets to end this planetary crisis – addressing the whole lifecycle of plastics, from reducing production, to design and waste management. This is our chance to transition to a safe circular economy that protects people, wildlife, and our climate – in a just and inclusive way.

“Till alla världsregeringar, medlemmar av FN:
Som medborgare från hela världen efterlyser vi ett brådskande internationellt fördrag för att stoppa plastföroreningar. Detta nya juridiskt bindande fördrag måste sätta upp de mest ambitiösa målen för att få slut på denna planetariska kris – som tar itu med plastens hela livscykel, från att minska produktionen till design och avfallshantering. Detta är vår chans att gå över till en säker cirkulär ekonomi som skyddar människor, vilda djur och vårt klimat – på ett rättvist och inkluderande sätt.”

Uppdatering 2 mars 2022

Vi gjorde skillnad! Nyss kom nyheten att ett ”Parisavtal” för att minska plastskräp ska tas fram!WWF, andra miljöorganisationer och drygt 150 länder, däribland Sverige, har drivit på för att få till ett globalt plastavtal som är rättsligt bindande och har syftet att minska plastföroreningarna.Nyss beslutade FN:s miljöförsamling Unea vid sitt sammanträde i Nairobi att förhandlingar om ett sådant avtal ska inledas.Det här ett historiskt beslut. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet 2015. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven om vi inte gör något. Därför är detta beslut så oerhört viktigt.

https://www.dn.se/vetenskap/ett-parisavtal-for-att-minska-plastskrap-ska-tas-fram/

https://www.dn.se/vetenskap/sopeldning-av-plast-varmer-svenskarna-om-vintern/

https://www.dn.se/vetenskap/sa-forandrar-vi-jorden-med-plast/

299: Dr Sanna Ehdin – 5 dagars fasta på 2 dagar. VASS, helt ny metod! Och enkel tarmtömning – hur och varför

av 42 Comments

Lär dig metoden som kan ge effekten av 5 dagars fasta på bara 1,5-2 dygn! VASS.
Och hur förbereder du dig på bästa sätt med s.k. förfasta, för att fastan ska bli njutbar istället för plågsam. 
Bli av med allt från inflammation till parasiter och toxiner; och förebygg cancer mm.
Du får guidning kring tillskott när du fastar. Vi pratar om hur många känner motvilja till fasta och hunger, vad det kan bero på och hur man kan hantera det.
Hur undviker du avgiftningssymtom, huvudvärk och obehag vid fasta? 
Vad händer i kroppen när du fastar? Vilka sjukdomar kan vi påverka mha fasta?
Vi pratar med en av Sveriges första och största hälsopersonligheter, Sanna Ehdin. Sanna har både doktorerat inom immunologi och skrivit 16 böcker om kost och hälsa. 
Sanna delar med sig av många personliga hälsotips i avsnittet, och vi fokuserar i huvudsak på fasta samt på enkla sätt att tömma tarmen, och fördelarna med detta.
Vet du tex vad en saltvattenflush är?
Sanna delar dessutom spännande saker om sin egen bakgrund, hälsoutmaningar, tips om kost och andra smarta hälsotips. Och så får vi kuriosa om hälsoutvecklingen i Sverige.

Här får du hela 2h att lyssna på när du städar promenerar eller åker bil. Jag guidar dig i början av avsnittet om du känner att du inte vill lyssna på hela.

Blev du nyfiken på månen och tidvattnet som vi nämner i avsnittet så kan du läsa mer här.

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Över två miljoner svenskar har PFAS i dricksvattnet – ansamlas i kroppen

av 1 Comment

En ny kartläggning som Livsmedelsverket gjort visar att i 15 av våra vattenverk, som tillsammans försörjer 2,2 miljoner människor, låg PFAS-halterna över 10 nanogram per liter vid provtillfällena.
Detta är under nuvarande gränsvärde, men detta gränsvärde menar toxikologer måste ändras eftersom ämnena är mycket farliga.

PFAS är industriellt framställda ämnen som är extremt svårnedbrytbara i naturen – och i kroppen! Vi blir aldrig av med dem, de ansamlas. Så om exponeringen fortsätter får man till slut toxikologiska effekter.

PFAS består av kemiskt framställda kolkedjor bundna till flouratomer, en av de starkaste kemiska bindningarna som finns – och som troligen aldrig bryts ner. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

Användningsområdena är många eftersom de har en förmåga att bilda släta ytor som är vatten-, fett- och smutsavvisande. Exempel på produkter där ämnena kan förekomma är rengöringsmedel, brandskum, smink, impregnerade textilier (som soffor och kläder). Det finns alltså också i dina dammråttor.

Läs mer om PFAS i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=pfas

Totalt finns cirka 3000 olika PFAS-ämnen, varav ca 200 är förbjudna. Kemikalieinspektionen och fyra andra europeiska myndigheter har lämnat in en avsiktsförklaring till EU:s kemikaliemyndighet om att förbjuda alla PFAS-kemikalier. Men innan ett förbud återstår arbete att kartlägga användningen, bedöma risker och hitta alternativ.

Livsmedelsverkets kartläggning visar att i 15 vattenverk, som tillsammans försörjer 2,2 miljoner människor, låg PFAS-halterna över 10 nanogram per liter vid provtillfällena, men inte i något fall över Livsmedelsverkets gräns på 90 nanogram per liter. Kartläggningen och en ny riskbedömning av Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten ligger till grund för Livsmedelsverkets arbete med att ta fram ett nytt gränsvärde. 

Halterna av PFAS i dricksvattnet runt om i Sverige ligger under Livsmedelsverkets gräns. Men den gränsen är otidsenlig menar experter som vill se en gräns på 10 nanogram per liter istället för dagens 90. Det här är farliga ämnen och därför måste gränsen vara så låg det bara går.

Lösningen – ställ krav! Påverka med din åsikt om att detta är en viktig fråga som måste prioriteras

Får som alltid frågan om vattenfilter. Men är personligen inte expert på detta. Tror dock att alla är bättre än inget.. Och att det är bra att få i sig mkt vätska via grönsaker hellre än kranvatten för att få i sig de mineraler man bör få med vatten.
se även kommentarer på Facebook vid inlägget 14 oktober 2021. Där hade flera följare tips på vattenfilter.

https://sverigesradio.se/artikel/over-tva-miljoner-svenskar-har-pfas-i-dricksvattnet

https://sverigesradio.se/artikel/toxikologen-sank-livsmedelsverkets-grans-for-pfas-halter-i-dricksvatten

https://sverigesradio.se/artikel/snart-kan-alla-pfas-amnen-forbjudas-i-eu

Ny studie: vinterbad ökar fettförbränning och aktiverar brunt fett

av Leave a Comment

Vinterbad kan ha positiva effekter för hälsan – inklusive för fettförbränningen.  

Forskarna till en ny studie har undersökt vad som hände med män i Danmark som kombinerade bad i iskallt vatten med värmande bastu.  

I studien deltog åtta unga och friska män som hade badat kallt och bastat regelbundet de senaste två åren. 2-3 ggr per vecka kallbadade männen. För att jämföra resultaten fanns det en kontrollgrupp med sju män som även de var unga och friska, men som inte brukade vinterbada.

Forskarna upptäckte att vinterbadarna förbrukade mer energi och hade mindre fett på kroppen. Det bruna fettet i kroppen aktiverades hos vinterbadarna. Det bruna fettet reglerar kroppstemperaturen och gör att kroppen bränner mer energi när det aktiveras. Och forskarna kunde mycket riktigt se att vinterbadarna förbrände mer energi.  Läs mer om brunt fett: https://4health.se/?s=brunt+fett

Men det är inte bara det bruna fettet i sig som är det viktigaste enligt forskarna, utan de beskriver det som “Our data suggest a lower thermal comfort state in the winter swimmers compared with controls, with a lower core temperature” och ” a lower thermal set point in winter swimmers, reflected by lower core temperature“

Det forskarna ser hos vinterbadarna är att när de befinner sig i kontrollerad kyla så höjer de sin ämnesomsättning mer än kontrollgruppen och det består dels av värmeproduktionen i den bruna fettvävnaden, och sannolikt även från huttring.   

Regelbundna vinterbad i kombination med bastubad kan vara en strategi för att öka energiförbränningen, menar forskarna bakom studien. Men forskarna påpekar att det inte är helt säkert att det är vinterbadet som leder till den ökade fettförbränningen eller om det kan finnas andra orsaker. Dvs trots att det är en välgjord studie, så är det inte en RCT, så man kan ju inte veta säkert om dessa skillnader fanns innan de började bada, och om de började vinterbada för att de hade en viss fysiologi.

Framförallt bebisar och även unga människor har gott om brunt fett, men med åldern så försvinner det mer och mer. Men det går att öka det bruna fettet, vilket vi bla pratat om i podcastavsnitt 63: https://4health.se/63-brunt-fett-kyla-och-fettforbranning-intervju-med-gustaf-sorensen
Det går att öka brunt fett med hjälp av kyla. Det kan man se i studier av både människor och djur.

Vinterbadar du? Jag älskar det! Helst surfar jag, men försöker hoppa i vattnet utan våtdräkt de dagar det inte är surfväder 😊 Hittade nedan bilder i arkivet på Instagram 😅


Ur studien:

Altered brown fat thermoregulation and enhanced cold-induced thermogenesis in young, healthy, winter-swimming men

Winter-swimming men, combining cold-water immersion with hot sauna, burn more calories during cooling than controls, despite similar activation of brown fat. The authors propose a lower thermal set point in winter swimmers, reflected by lower core temperature and inactive brown fat at a thermal comfort state.

d Winter swimmers have a lower core temperature at a thermal comfort state than controls

d Winter swimmers had no BAT glucose uptake at a thermal comfort state

d Winter swimmers have higher cold-induced thermogenesis than control subjects

d Human supraclavicular skin temperature varies with a diurnal rhythm

The Scandinavian winter-swimming culture combines brief dips in cold water with hot sauna sessions, with conceivable effects on body temperature. We study thermogenic brown adipose tissue (BAT) in experienced winter-swimming men performing this activity 2–3 times per week. Our data suggest a lower thermal comfort state in the winter swimmers compared with controls, with a lower core temperature and absence of BAT activity. In response to cold, we observe greater increases in cold-induced thermogenesis and supraclavicular skin temperature in the winter swimmers, whereas BAT glucose uptake and muscle activity increase similarly to those of the controls. All subjects demonstrate nocturnal reduction in supraclavicular skin temperature, whereas a distinct peak occurs at 4:30–5:30 a.m. in the winter swimmers. Our data leverage understanding of BAT in adult human thermoregulation, suggest both heat and cold acclimation in winter swimmers, and propose winter swimming as a potential strategy for increasing energy expenditure.

https://www.cell.com/cell-reports-medicine/pdfExtended/S2666-3791(21)00266-4

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vinterbad-okar-fettforbranningen

Månadens populäraste – om jordning, Covid, varning för värktabletter, socker i kroppen, hantera negativa känslor mm

av Leave a Comment

Anna Sparre. Surfer in rough sea, Kåseberga, Sweden (Photo: Henry Arvidsson / henryarvidsson.com)
  1. Populärast i oktober var fortsatt tema jordning, nu med ett helsvenskt podcastavsnitt
    https://4health.se/293-jorda-dig-varfor-kontakt-med-marken-ar-helt-avgorande-for-din-halsa
  2. Covid är som vanligt ett populärt tema:
    https://4health.se/aven-vaccinerade-smittar
    https://4health.se/aven-internationell-kritik-mot-vaccination-av-barn-risken-betydligt-hogre-an-nyttan
    (Även om inläggen om vaccination är mest lästa, så missa inte ett antal inlägg denna månad om vad som kan fungera mot smitta:
    https://4health.se/studie-aminosyran-arginin-fungerar-mot-covid-19
    https://4health.se/ortkunskap-manukahonung
    https://4health.se/ytterligare-studie-visar-pa-kopplingen-mellan-d-vitaminnivaer-och-covid-19
  3. Ulf Kilman om kost, kastruller och dricksvatten
    https://4health.se/292-ulf-kilman-kost-fortydliganden-kastruller-och-dricksvatten
  4. Varning för värktabletter
    https://4health.se/varning-for-alvedon-och-panodil
  5. Socker i din kropp…
    https://4health.se/sockerfria-dagen-det-har-gor-socker-i-din-kropp-och-konkreta-tips-pa-vad-du-kan-gora-istallet
  6. Hantera negativa känslor
    https://4health.se/hur-hanterar-man-negativa-kanslor

Mest nedladdat av podcasten var i oktober avsnitt 292 med Ulf Kilman, tätt följt av 293 om jordning helt på svenska och ursprungsintervjuerna om jordning i 291 och 291b

Vanliga ämnen i kvitton och plaster förstör hjärnan och stör hormoner

av 2 Comments

Trodde du att faran var över när bisfenol A förbjöds i kvitton mm? Nej, den ersattes tyvärr bara av en annan, ännu ej förbjuden, bisfenol…

Bisfenol A är det hormonstörande ämne som bland annat hittas i plasten på insidan av konservburkar och i en del andra plastartiklar. Redan 2017 skrev jag om hur man ersatte bisfenol A med BHPF, fluoren-9-bisfenol, i bl.a. vattenflaskor och annan plast. BHPF liknar Bisfenol A i sin kemiska struktur och egenskaper. Och att Bisfenol S har använts istället för Bisfenol A i kvitton. Båda dessa ersättare är också hormonstörande.
Mer om bisfenoler i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=bisfenol

Först förbjöds bisfenol A i nappflaskor. Sedan januari förra året är plastkemikalien bisfenol A förbjuden i kassakvitton och biljetter. Men istället har den i stor utsträckning ersatts av bisfenol S – som alltmer forskning nu visar är i princip lika skadlig som föregångaren.

Bl.a. visar en tysk studie hur bisfenol A och bisfenol S påverkar hjärnan på individer som kommer i kontakt med dem. Det man kunnat visa är en stark påverkan på alla aspekter av neuroners (hjärncellers) funktion i hjärnan. Och de senaste åren har allt mer forskning kunnat visa hur plastkemikalierna har en negativ påverkan på fortplantning och fosterutveckling i gravida kvinnor.

Industrin har bara bytt en farlig kemikalie mot en annan. Nu menar experter att hela gruppen av bisfenoler måste fasas ut. Tack! Hoppas det blir verklighet snart!

https://sverigesradio.se/artikel/ny-skadlig-bisfenol-ersatter-forbjuden-kemikalie

https://sverigesradio.se/artikel/plastkemikalier-paverkar-vuxna-hjarnor

Fläder: Så tar du hand om fläder utan (!!) socker (flera tips och recept)

av Leave a Comment

Har du slutat plocka fläderblommor för att du inte vill äta eller dricka sockrig flädersaft? Du behöver inte använda socker för att ta hand om fläderblommorna. Dessutom är det perfekt att ha fläder hemma året om eftersom det är antiviralt (bra mot virus alltså), även om det egentligen är fläderbären som har mest av den effekten. Men fläderblommorna ger en härligt somrig smak på mycket!

Och just det – vet du att fläderblommor plockas bäst vid sommarsolståndet 21 juni? Då får de lite extra magi 😉 Mensäsongen är fortfarande här, så ut och plocka!

Några olika sätt att använda fläderblommor på (Har du fler tips? Kommentera gärna):

  1. Torka blommorna och använd dem tex till te. Du torkar enkelt fläder antingen genom att hänga upp blommorna i små buketter eller sprida ut dem på ett stort lakan.
  2. Frys in blommorna för senare användning (skölj dem gärna först)
  3. Gör osockrad saft och frys in i iskuber som kan användas till smaksättning, saft eller vad du önskar vid senare tillfälle (se recept nedan)
  4. Gör isglass på osockrad saft (se recept nedan)

Här kommer ett recept på fläderkoncentrat som du sedan kan frysa in och/eller söta på valfritt sätt. Du kan ta fram det och använda det till smaksättning, saft eller annat. Du kan välja om du vill söta det – antingen innan eller efter:

Du behöver:

  • ca 30 st Fläderblomsklasar
  • 1,5 liter Vatten
  • eventuellt 3 st Citroner
  • eventuell sötning, tex stevia

Skölj fläderblomsklasarna och låt rinna av
Det är gott att blanda fläder med citron. Men du kan välj att frysa in fläderkoncentrat utan citron, och pressa i saft av citron vid användning istället. Om du använder citron nu, så skär citronerna i skivor och varva med fläderblommorna i en stor bunke av glas eller metall
Koka upp vattnet
Häll det kokta vattnet över fläderblommorna och citronskivorna i bunken (som om du gjorde te)
Låt stå i rumstemperatur tills det svalnat (eller max 1 dygn)
Låt stå i kylskåp i ytterligare 2- 3 dagar
Sila av blommor och citron
Nu kan du välja vad du vill göra med denna osötade flädersaft. Vill du söta med valfri sötning, tex stevia, och göra saft eller hälla i isglassformar? Vill du frysa in som iskuber för senare användning?

Obs! Du vet väl att det även finns giftig druvfläder?
Så här skiljer du riktig fläder från giftig druvfläder:

  • De blommar inte samtidigt – ätbar fläder blommar i juni-juli, druvfläder blommar i april-maj
  • Riktig fläder har svarta bär när de mognat, druvfläder har röda bär
  • Riktig fläder har vita blommor, druvfläder har gulvita blommor
  • Blommorna på riktig fläder har en platt form med blommorna riktade åt samma håll, druvfläder har blommor i rund klase
  • Riktig fläder har en märg i stjälken som är vitaktig, märgen på druvfläder är mörk
  • Riktig fläder är ett träd, sommarfläder är en låg buske och druvfläder klassas som stor buske eller litet träd

Rabarber – enkelt “recept”

av Leave a Comment

Rabarberns tid är här och med det rabarberpaj. Eller?

Paj är faktiskt inte det enda man kan göra på rabarber, tro det eller ej 🙂 Och rabarbern är väldigt god som den är. Superenkelt att koka upp den med lite vatten till ett mos, vilket blir gott både till maten och efterrätter.

Jag gör den gärna i ugn, precis som den är. Lägger rabarberstänglar i ugnsform med lite vatten i botten och tillagar i ugn tills de blir mjuka. Varmluft någonstans mellan 175 och 200 grader tar ca 20-30 minuter. Häller av vattnet efteråt. Har man vant sig av med supersöta efterrätter blir det en toppenfika eller efterrätt precis som den är eller med lite pudrad kanel på

Dessutom finns det såklart häftiga växtämnen i rabarber, bl.a. sådana som skyddar mot cancer: https://4health.se/rabarber-mot-cancer

Rabarberrecept (även på nyttig paj 🙂 ) och mer kuriosa om rabarbern hittar du här: https://4health.se/?s=rabarber

Grodda – enklare och smidigare än du tror – DIY

av 2 Comments

Har äntligen kommit igång med groddning igen!
Du ska veta att det går att hålla det betydligt enklare än det låter när du googlar groddning.
Jag vet att det är lätt att rygga tillbaka bara man hör ordet groddburk / groddbox, men man behöver inte någon specialutrustning. Förr använde jag lite nylonstrumpa på burken, numera inte ens det. Glasburkar, det är allt du behöver.

Så här gör du
I stort sett alla torkade bönor, linser och frön du har hemma går att grodda. Kör gärna lite olika, i olika brukar, när du ändå är igång. Då blir det minimal tidsinsats för större matproduktion.

Häll tex lite torkade mungbönor eller kikärter i en rymlig glasburk (utan lock). Häll på ordentligt med vatten och låt stå över natten. Tänk på att de sväller, så att du inte tar för lite vatten.

På morgonen häller du av de blötlagda bönorna i ett durkslag eller större sil, sköljer dem och sen tillbaka i burken (utan vatten, de ska bara vara fuktiga). Samma sak kväll – skölj av och tillbaka i burken.
De flesta gör ju som så att de låter bönorna/groddarna (med eller utan burken som “lock”) vara i silen, men då behöver du mer plats och många silar/durkslag. Är du bara noga med att skölja ofta; 2-3 gånger per dag; och att de inte ligger i vatten, så går det bra att ha dem i burken. Fröna/ bönorna ska vara fuktiga, men inte stå i vatten. 
Obs! Detta gäller för “snabbgroddade” saker. Frön etc som behöver mer än ett par dagar bör du ev vara lite noggrannare med och låta ligga i sil el dyl så att det inte finns risk att de blir dåliga/möglar etc.
Det är viktigt att fröna hålls fuktiga för att de ska gro, och det är viktigt att skölja för att det inte ska börja mögla i groddningen.

Har du nu flera glasburkar stående på diskbänken och får in en rutin att skölja morgon och kväll kommer du snart knappt behöva köpa grönsaker 🙂 Särskilt inte om du använder naturens skafferi. Själv har jag kylen full med kirskål, nässlor, ramslök, maskros, sparris, portlak och annat grönt som definitivt inte kommer från någon affär (mer i https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen ) . Kombinera detta med groddar och du har Såå mycket näring.

Många groddar tar inte mer än 2-3 dygn innan de är klara. De flesta fröer börjar gro efter 1-2 dagar, och är färdiga att äta efter ytterligare ett par dagar. De färdiga groddarna har man i kylskåp och där håller de minst 4-5 dagar.

På bilderna groddar av kikärter och alfalfagroddar. Kikärterna på bilden ska få gro någon dag till innan de är klara.
Annat enkelt att starta med (går snabbt) är tex mungbönor

Varför grodda?
Bönor, frön etc är växternas “embryon” och de skyddas därför med antinutrienter som tex fytinsyra och lektiner som både kan hindra vårt näringsupptag och påverka hälsan negativt på andra sätt. Fytinsyra binder till mineraler som tex kalcium, magnesium och zink och hindrar kroppen från att absorbera dem. Ämnena hindrar också fröet/bönan från att gro och släppa på sin näring innan det är dags.

Grodda betyder att man gör så att fröet börjar gro. När du groddar så bildas massor med enzymer som bidrar till en kraftig minskning av antinutrienter. När detta sker, ökar mängden antioxidanter. Antioxidanterna är en ersättning av det tidigare skyddet i form av antinutrienter. Det kan finnas upp till 100 gånger så mycket antioxidanter i groddar jämfört med i den fullvuxna plantan. En grodd är ömtåligt (fortfarande växtens lilla barn) och måste skyddas med extra höga mängder antioxidanter.

Groddar och skott är näringstätare än den mesta annan mat – sprängfyllda med näring såsom vitaminer, mineraler, viktiga enzymer och andra ämnen. Fröet genomgår förändringar som bland annat ökar mängden C-vitamin och vitamin B2, B5, B6 och karoten. 

Och tack till min fina vän Anna för alla våra projekt så att jag får tummarna loss – allt från ogräsplockning till syrning, fermentering och groddning 🙂

Fler “gör det själv” DIY-tips: https://4health.se/?s=DIY

Tidigare om groddning bl.a. i podcastavsnitt 48: https://4health.se/48-sommarhalsning-med-halsotips-darfor-ska-du-grodda-och-sa-har-superenkelt-ar-det