sömn

Eftersom vi faktiskt ännu vet ganska lite om vår hjärna är det mycket vi inte vet om våra drömmar.

Men drömmar har alltid fascinerat oss. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kom Freud och Jung med drömtydningar och att man kunde använda sina drömmar för att lära sig om sitt undermedvetna.

Den verkliga drömforskningen började i mitten av 1950-talet, då man upptäckte vad man kallar för REM-sömn, rapid eye movement, där man såg att vi under vissa delar av sömnen rör mycket på ögonen. Då började man upptäcka att REM-sömnen verkade vara förknippad med drömmar. Man gjorde försök med personer som blev väckta under REM-sömnen, och de som blev väckta under andra delar av sömnen. Sedan har vi ju med tiden fått bättre utrustning, det finns till exempel hjärnscanning där man kan se hjärnaktiviteten på djur och människor som sover.

Enligt den dominerande teorin är drömmar ett sätt för hjärnan att bearbeta det som hänt oss, och befästa minnen. Från flera håll, som hjärnforskning, psykologisk forskning och inlärningsforskning, finns studier som visar att om vi ska träna oss på något för att lära oss det, så kan eller minns man det bättre om man sover en natt. Det är något som händer under sömnen. Man brukar säga att vi konsoliderar minnen eller att hjärnan bygger in och skapar långsiktiga minnen under sömnen. Men om det sker under drömsömnen eller inte, det har diskuterats.

Ibland sägs att drömmar är ett slags känslomässig bearbetning. Men det verkar inte finnas jättestarka belägg för att drömtolkning egentligen leder till någonting. Den mest utbredda teorin är att hjärnbarken, det yttersta skalet på hjärnan, måste vara aktiv när hjärnan ska skapa långsiktiga minnen av våra intryck. Det är där vårt medvetande sitter. Enligt den gängse teorin är det så att just när minnet skapas måste vi bli lite medvetna och så försöker hjärnan då kombinera de nya intrycken med det som redan finns i hjärnan, och försöka de få ihop det till något slags logik. Då är drömmarna en sorts biprodukt av hur det funkar när hjärnan skapar minnen.

Jag har tidigare också skrivit om hur drömmar har haft ett stort värde för människan ur ett evolutionärt perspektiv. En av våra vanligaste drömmar är att bli jagade, vilket kan förklaras utifrån den så kallade hotteorin, som säger att drömmar låter oss öva på hotfulla situationer i en säker miljö.  https://4health.se/din-viktiga-somn

Varför vi drömmer vet vi fortfarande mycket lite om. Det finns alltså teorier om att drömmar hanterar och bearbetar känslor och upplevelser, att det är hjärnans sätt att rensa bort överflödiga kopplingar mellan nervceller eller att drömmarna förbereder oss för problem i den verkliga världen. Den mest utbredda uppfattningen bland forskare är ändå att drömmarna helt enkelt är en biprodukt av att hjärnan sorterar och skapar varaktiga minnen medan vi sover.

En helt ny teori om varför vi drömmer är inspirerad av artificiell intelligens (AI) och romaner. Enligt forskaren Erik Hoels teori skulle drömmarna i stället vara ett sätt att lära oss att generalisera. Han har tagit intryck av hur program för artificiell intelligens fungerar, och av skönlitteratur. Vi drömmer märkliga drömmar för att bättre klara av verkligheten, enligt neurovetaren Erik Hoel.

Han funderade på varför vi ägnar så mycket tid åt saker som inte är sanna. Dvs läsa böcker etc. Det finns ingenting om Harry Potter som är sant, ändå vill alla läsa om det. Och vi ju har som en inre författare – hjärnan utsätter oss för historier som inte är sanna varje natt. Drömmar. Så Erik Hoel tänkte att om jag kan förklara varför vi drömmer, kanske jag också kan förklara varför vi tycker så mycket om påhittade historier.

Hans hypotes strider mot den dominerande teorin om att drömmar är en biprodukt när hjärnan skapar ordning i våra minnen. Drömmar är en mycket speciell typ av upplevelse. Poängen med att drömma måste vara själva drömmen enligt honom.

Han kallar sin teori om drömmar för ”the overfitted brain hypothesis”, eller hypotesen om den överanpassade hjärnan. Det bygger på begreppet överanpassning, som används inom statistik och artificiell intelligens.

Artificiell intelligens, AI, är datorprogram och algoritmer som tränas upp och själva lär sig att lösa uppgifter, som att hitta mönster eller identifiera ansikten. Ett datorprogram kan till exempel få se många tusen olika bilder på katter för att själv skapa sig en generaliserad uppfattning om vad begreppet katt innebär. Sedan, när det får se en okänd bild av ett djur, kan det då dra slutsatsen om djuret på bilden är en katt eller inte.

Överanpassning är när programmet blir alldeles för bra på att känna igen just de data eller de bilder som det har tränats upp på men aldrig lär sig att generalisera. Det kan då utan problem tala om ifall en träningsbild föreställer en katt eller inte, men när det får se andra, okända djurbilder kanske det bara svarar rätt i hälften av fallen.

Programmerare och datautvecklare löser ofta problemet genom att föra in en del kaos eller brus i träningsmaterialet, som att slumpvis lägga till oväntade detaljer eller skära bort delar av bilderna.

Erik Hoels idé är att drömmar kan göra samma sak för våra hjärnor. Att syftet med drömmar kan vara att förse hjärnan med sinnesintryck som skiljer sig från vad vi normalt upplever, för att hjälpa hjärnan att lära sig att generalisera begrepp och modeller. Enligt honom är alltså drömmarnas biologiska funktion just att vara märkliga eller konstiga, så att vi inte anpassar oss för mycket efter den värld vi känner till.

Erik Hoels teori är ny och oprövad, men den stämmer väl med vad vi vet om hur drömmar fungerar, till exempel att de inte är så detaljerade. En metod för att undvika överanpassning i AI är just att använda data utan för många detaljer.

Det finns dock goda belägg för den rådande teorin om att drömmar uppstår när hjärnan skapar varaktiga minnen. Minnen skapas genom strukturella förändringar i synapserna i storhjärnsbarken. För att det ska kunna hända måste storhjärnsbarken dra igång, och i den sitter också medvetandet. Och då uppstår drömmar.

Hjärnan vill få det att hänga ihop på ett logiskt sätt, och det sker i ett sorts halvvaket tillstånd. Drömmarna har ett innehåll som till viss del relaterar till sådant som man nyligen har upplevt. Men inte helt och hållet, eftersom systemet försöker hänga upp den nya informationen på sådant som redan finns.

Erik Hoel avfärdar att drömmar skulle handla om att skapa minnen, bland annat med hänvisning till en studie av människors drömmar efter terrorattacken den 11 september 2001, där ingen hade drömt om flygplan som kraschade in i höga byggnader. Men andra menar att de allra starkaste minnena hamras in direkt, och behöver inte bearbetas mer.

Mer hittar du genom att söka på sidan: https://4health.se/?s=drömsömn , via taggen sömn (https://4health.se/tag/somn), och lite extra om olika sorters sömn och sömnstadier bl.a. här: https://4health.se/for-lite-dromsomn-rem-kopplat-till-ohalsa

https://www.dn.se/vetenskap/studio-dn-17-maj-ny-teori-darfor-drommer-du/

https://www.dn.se/vetenskap/poangen-med-drommar-ar-att-de-ar-konstiga-enligt-en-ny-teori/

Enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell reports kan man somna lättare och sova bättre när man utsätts för vibration.

Att vibrationer kan göra dig trött kan nog alla som åkt tex tåg intyga. Eller om du vaggat och skakat en barnvagn för att få ditt barn att somna. Tidigare experiment på både människor och möss visar på att vaggningar förbättrar sömnen. Men varför vi blir trötta av det vet man inte säkert.

I ett försök på bananflugor (japp, bananflugor är faktiskt ganska lika oss…) såg forskarna till studien att lågfrekventa vibrationer både fick flugorna att somna snabbare och sova bättre.

Vibrationerna ser nämligen ut att påverka GABA-systemet i hjärnan. En lugnande signalsubstans som är viktigt för att kroppen ska kunna slappna av.

Om inte annat är det extremt avstressande att skaka. Testa TRE https://4health.se/tre-ett-evolutionart-satt-att-slappa-pa-stress-och-oro eller skaka loss freestyle t.ex. till Kundalini Rising nedan 🙂

Ur studien:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211124720314510

https://sverigesradio.se/artikel/7630158

Det glymfatiska systemet, dvs lymfsystemet i hjärnan / hjärnans reningssystem, har en viktig dygnsrytm. Man visar i en ny studie att det glymfatiska systemet inte bara är mer effektivt medan man sover, utan när man sover är av största vikt. Vår interna klocka styr även det glymfatiska systemet – och detta fungerar bara på natten, medan man sover.

Man ser också i studien att personer som sover dagtid, tex pga nattarbete, och därmed har sämre glymfatisk aktivitet, löper högre risk att utveckla neurologiska sjukdomar.

Men vår interna klocka är ju också inställd på att sova timmarna runt midnatt, så att komma i säng i tid är också en god idé.

Vill du lära dig mer om lymfsystemet så lyssna på podcastavsnitten med Anders Lönedal , bl.a. https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet

Läs mer om det glymfatiska systemet, glymfsystemet, i den engelska texten längst ner.

Ur studien:

“The glymphatic system is a network of perivascular spaces that promotes movement of cerebrospinal fluid (CSF) into the brain and clearance of metabolic waste. This fluid transport system is supported by the water channel aquaporin-4 (AQP4) localized to vascular endfeet of astrocytes. The glymphatic system is more effective during sleep, but whether sleep timing promotes glymphatic function remains unknown. We here show glymphatic influx and clearance exhibit endogenous, circadian rhythms peaking during the mid-rest phase of mice. Drainage of CSF from the cisterna magna to the lymph nodes exhibits daily variation opposite to glymphatic influx, suggesting distribution of CSF throughout the animal depends on time-of-day. The perivascular polarization of AQP4 is highest during the rest phase and loss of AQP4 eliminates the day-night difference in both glymphatic influx and drainage to the lymph nodes. We conclude that CSF distribution is under circadian control and that AQP4 supports this rhythm.”

Ur artikeln:

The results of studies by researchers at the University of Rochester Medical Center (URMC) have outlined how the complex set of molecular and fluid dynamics that comprise the glymphatic system—the brain’s self-contained waste removal process—are synchronized with the master internal clock that regulates the body’s sleep-wake cycle. The findings suggest that people who rely on sleeping during daytime hours are at greater risk or developing neurological disorders.

The study data have also provided new insights into the function of the glymphatic system, which was discovered in 2012 by researchers in the lab of neuroscientist Maiken Nedergaard, MD, co-director of the Center for Translational Neuromedicine at URMC. “These findings show that glymphatic system function is not solely based on sleep or wakefulness, but by the daily rhythms dictated by our biological clock,”

….

Sleep is an “evolutionarily conserved biological function, clearing the brain of harmful metabolites such as amyloid beta, which build up during wakefulness, and consolidating memory,” the authors wrote. Acute sleep deprivation has been shown to impair cognitive function, and sleep disruption is often associated with neurodegenerative diseases. “Sleep quality is highly dependent on both sleep deficit and sleep timing controlled by circadian rhythms, 24-hour cycles in gene transcription, cell signaling, physiology, and behavior,” they continued. “Understanding how circadian rhythms contribute to sleep quality is necessary to promote long-term brain health.”

The glymphatic system consists of a network of plumbing that follows the path of blood vessels and pumps cerebrospinal fluid (CSF) through brain tissue, washing away waste. Since its discovery by the Nedergaard team, studies have shown that the glymphatic system primarily functions while we sleep. More recent research has shown the role that blood pressure, heart rate, circadian timing, and depth of sleep play in the glymphatic system’s function, and the chemical signaling that occurs in the brain to turn it on and off. Studies have also indicated that disrupted sleep or trauma can cause the glymphatic system to break down and allow toxic proteins to accumulate in the brain, potentially giving rise to a number of neurodegenerative diseases, such as Alzheimer’s disease. However, the team noted, “Although the cardiovascular system and sleep, two main influencers of the glymphatic system, are tightly regulated by circadian rhythms, it remains unknown whether glymphatic fluid movement is under circadian control.”

The link between circadian rhythms and the glymphatic system is the subject of the newly reported research. Circadian rhythms—essentially a 24-hour internal clock that regulates several important functions, including the sleep-wake cycle—are maintained in a small area of the brain called the suprachiasmatic nucleus. The reported research demonstrated that when mice were anesthetized all day long, their glymphatic system still only functioned during the animals’ typical rest period. Mice are nocturnal, so their sleep-wake cycle is the opposite of humans. “ … we show the difference in glymphatic function is not solely based on arousal state, but exhibits a daily rhythm that peaks mid-day when mice are mostly likely to sleep,” the authors noted. “ … We here show glymphatic influx and clearance exhibit endogenous, circadian rhythms peaking during the mid-rest phase of mice.”

“Circadian rhythms in humans are tuned to a day-wake, night-sleep cycle,” ….

“Because this timing also influences the glymphatic system, these findings suggest that people who rely on cat naps during the day to catch up on sleep or work the night shift may be at risk for developing neurological disorders. In fact, clinical research shows that individuals who rely on sleeping during daytime hours are at much greater risk for Alzheimer’s and dementia along with other health problems.”

The team further noted, “Although glymphatic function has yet to be studied in models of circadian disruption, such as in shiftwork, it has been established that shift workers are at increased risk for neurodegenerative disorders, cardiovascular disease, and exhibit increased markers of systemic inflammation.”

The study singled out cells called astrocytes, which play multiple functions in the brain. It is believed that astrocytes in the suprachiasmatic nucleus help to regulate circadian rhythms. Astrocytes also serve as gatekeepers that control the flow of CSF throughout the central nervous system. The results of the Nedergaard team’s study suggest that communication between astrocytes in different parts of the brain may share the common goal of optimizing the glymphatic system’s function during sleep.

The researchers in addition found that during wakefulness, the glymphatic system diverts CSF to lymph nodes in the neck. Because the lymph nodes are key waystations in the regulation of the immune system, the findings suggest that CSF may represent a “fluid clock” that helps wake up the body’s infection-fighting capabilities during the day.

“Understanding how these rhythms, all with different timing and biological functions, interact to affect glymphatic function and lymphatic drainage may help prevent morbidity associated with circadian misalignment,” they commented.

…

https://www.nature.com/articles/s41467-020-18115-2

Sleep Timing Disrupts Brain’s Waste Disposal, May Increase Risk of Neurological Disorders

I en ny studie har forskare sett en koppling mellan minskad REM-sömn och en ökad risk för att dö i förtid.

REM-sömn kallas ibland för drömsömn och det är främst då dagens intryck bearbetas. I en ny studie har forskare undersökt och mätt REM-sömn i två olika grupper, hos totalt mer än 4 000 amerikaner som var i övre medelåldern eller äldre. De har sedan följts upp efter drygt 12 år eller ännu längre.

Den här typen av studie kan aldrig avgöra vad som är den riktiga orsaken. Men för lite REM-sömn kan vara ett tecken på att någonting i kroppen inte fungerar som det ska. Även om forskarna inte kan slå fast ett orsakssamband, eftersom andra faktorer kan spela in, kunde de se en koppling mellan minskad andel REM-sömn och en ökad risk för att dö i förtid hos de här individerna.

Man har också sett liknande resultat i en tidigare studie, men mer forskning krävs. Det här kommer definitivt att påverka forskningen kring både sömn och hälsa. Man ser att REM-sömnen skulle kunna användas som en enkel indikator på hur tillståndet är i kroppen. Men det viktiga är att först etablera att vi har det här sambandet.

Det som är intressant med den här sortens sömnstudier är att man ser att alla de olika stadierna av sömn är väldigt viktiga. Och för lite av någon sorts sömn, oavsett vilken, verkar vara kopplat till ohälsa. Tänk på att tex sömntabletter (läkemedel) ofta påverkar oss så att vi går miste om vissa sorters sömn / sömnstadier – bl.a. djupsömn och REM-sömn.

Den mest väletablerade metoden för att mäta sömn bygger på registrering av hjärnans elektriska aktivitet, ögonrörelser och muskelspänning under hakan. Utifrån de fysiologiska registreringarna går det att fastställa sömnstadier. Man brukar säga att sömnen består av fem olika sömnstadier:

(1) ytlig sömn – förekommer främst i början av sömnen och i samband med uppvaknanden, men förekomsten ökar vanligen om sömnen är störd, t ex av buller och stress. Hjärnvågorna är ytliga och snabba och ögonrörelserna är mjuka och böljande.

(2) Stadium 2-sömn – den vanligaste sömnen och utgör i normalfallet ca hälften av sömnen. Betydligt mer stabil sömn jämfört med stadium 1 och hjärnvågorna är långsammare och större vilket indikerar att sömnen är djupare. Inga ögonrörelser förekommer och muskelspänningen är relativt låg.

(3+4) Stadium 3 och 4 kallas ofta djupsömn. Under dessa stadier dominerar långsamma och stora hjärnvågor. Djupsömnen förekommer främst under början av sömnen och försvinner i allmänhet efter 4-5 timmars sömn. En ung person kan ha upp till 20 % djupsömn under sin sömnperiod medan förekomsten sjunker med ökad ålder. Djupsömn är mycket känslig för sömnbrist.

(5) Det femte sömnstadiet kallas REM (rapid eye movement) sömn och det är vanligt att drömmar inträffar under detta sömnstadium. Ungefär 20-25% av en normal 7-8-timmars sömn består av REM-sömn. REM-sömn förekommer framför allt under den andra halvan av sömnen. Under REM-sömn är hjärnvågorna snabba och ytliga, dessutom förekommer det snabba, ryckiga, ögonrörelser samt mycket låg muskelspänning.
Det förekommer också korta uppvaknanden (som kallas stadium 0 – vakenhet) och rörelser under sömnen.

En normal 7-8 timmars sömn består av ungefär 4 eller 5 sömncykler. En sömncykel är ungefär 90-100 minuter (längre i början av natten och kortare i slutet) och startar vanligen med stadium 1 eller 2 sömn och avslutas med REM sömn. Den första sömncykeln brukar domineras av djupsömn medan djupsömnen gradvis minskar i den andra och tredje sömncykeln för att helt försvinna i den fjärde och femte sömncykeln.

Ur återhämtningssynpunkt anses djupsömn vara den viktigaste sömnen och under stadium 3 och 4 sömn är kroppstemperaturen, hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket som lägst. Under REM sömn stiger ofta hjärtfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck kraftigt. REM anses vara viktigt för minnesfunktioner och inlärning.

Mer om detta via taggen sömn https://4health.se/tag/somn och särskilt här: https://4health.se/din-viktiga-somn

https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/article-abstract/2767713

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7511233

Förra veckan skrev jag ett inlägg om sömn https://4health.se/for-lite-dromsomn-rem-kopplat-till-ohalsa och nämnde då bl.a.a att REM-sömnen är viktig för minne och inlärning.

Sömn spelar en viktig roll för vad vi kommer ihåg, och forskning visar nu hur hjärnans minne reagerar på sömn. Upptäckterna har fått forskare att testa en ny behandling av äldre för att undvika sämre minne.

Redan år 1924 upptäckte forskare i USA i ett experiment att studenter mindes betydligt bättre om de sov efter föreläsningar. Ny forskning har försökt att gå till botten med hur sömnen kan användas för att upprätthålla ett gott minne. Vid universitet i Arizona har man låtit förskolebarn lära sig nya ord, och testat att låta hälften av barnen ta sig en tupplur efter språklektionen.

De förskolebarn som fick ta sig en rejäl tupplur efter språklektionen visade sig i experimentet komma ihåg de nya orden betydligt bättre än de barn som hållit sig vakna.

Hjärnans förmåga att skapa nya minnen med ny kunskap kan jämföras med att stoppa en hög med inkommande post i en låda. Där kan posten lagras tillfälligt. Så fungerar hippocampus i hjärnan. Det som händer under sömn, är att hjärnan sorterar upp de minnen som tillfälligt lagrats i hippocampus till lagringssystemet för minnen i hjärnbarken.

Men i takt med att en mänsklig individ blir äldre så förändras sömnvågornas karaktär. Under sömn så blir sömnvågorna för äldre människor inte lika långsamma som hos en yngre vuxen. det här menar sömnforskare är en viktig delförklaring till att minnet hos äldre blir sämre.

Det verkar som om hjärnvågornas egenskaper – alltså hjärnvågornas djup och storlek – har ett tydligt samband med hur pass väl man lyckas lagra minnen.

Genom att spela upp ljudstötar i pyttesmå högtalare gömda i ett pannband så har forskare nu lyckats påverka äldres hjärnvågor – i ett försök att försöka få deras minne att inte försämras med åldern. Det är ett lätt pulserande ljud med ett par sekunders mellanrum som spelas upp. Och det pulserande ljudet har enligt forskarna fått stor effekt på hjärnvågorna hos de sovande äldre. Även efter stimulansen så fortsätter de längre sömnvågorna.

Det här är pågående forskning, och ännu finns ingen färdig ”behandling” för att ge äldre en bättre sömn med pulserande ljud. Längre sömnvågor har också en viktig effekt på det som kallas för hjärnans ”renhållning” under sömnen. Något som tros ha betydelse för hjärnans hälsa.

Jag tycker att det här är intressant – kan personer med sömnstörningar som får för lite djupsömn t.ex behandlas på samma sätt?

Mer via taggen sömn https://4health.se/tag/somn

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-paverkar-somnen-minnet