I den här korta fina filmen, The science behind yoga, får du en fin introduktion till varför faktiskt yoga funkar – på många sätt. Här får du förklaringar
Filmen ser du här http://upliftconnect.com/watch-science-behind-yoga/
God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
I den här korta fina filmen, The science behind yoga, får du en fin introduktion till varför faktiskt yoga funkar – på många sätt. Här får du förklaringar
Filmen ser du här http://upliftconnect.com/watch-science-behind-yoga/
Ljud ökar stresshormonerna och blodtrycket. De som lever i en miljö med konstanta ljud, tex nära trafikerade platser, drabbas troligen av kroniskt höga nivåer av stress. Ljud kan också orsaka hjärtsjukdomar, störa sömnen och ge tinnitus.
Tystnad verkar däremot ha motsatt effekt på hjärnan. Tystnad gör att kroppen och hjärnan gör sig av med spänningar. Tystnad i ett par minuter är till och med mer avslappnande för hjärnan än ”avslappnande” musik. Tystnad förändrar blodtrycket och blodcirkulationen i hjärnan, enligt en studie publicerad i Heart.
Och i studier på djur kan man se att tystnad leder till nybildning av hjärnceller. två timmar tystnad om dagen ledde till nya celler i hippocampus.
Tystnad gör också att hjärnan får möjlighet att processa information, och att integrera extern och intern information. Motsatt, så visar studier att ljud försämrar hjärnans kognitiva funktioner, särskilt när det gäller att memorera och lösa problem.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1860846/
http://www.lifehack.org/377243/science-says-silence-much-more-important-our-brains-than-thought
http://nautil.us/issue/16/nothingness/this-is-your-brain-on-silence
För inte så länge sedan skrev jag om hur selenbrist kan ge symtom på underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos (https://4health.se/hur-du-far-hypotyreos-skoldkortelbesvar-av-selenbrist)
Men selen samverkar också med CoQ10 (koenzym Q10 eller coenzym Q10) i kroppen när mitokondrierna producerar energi i våra celler. Energin från vår mat görs ju om i cellernas mitokondrier till energi som cellerna kan använda, ATP.
Och som jag skrev om tidigare i år så kan energilöshet och utmattning sitta både i binjurarna, i sköldkörteln och i just cellernas mitokondrier. (https://4health.se/utmattad-trott-energilos-det-har-har-hant-i-kroppen-och-sa-kan-du-utreda)
På cellnivå så behövs CoQ10 för energiproduktionen. CoQ10 är ett fettlösligt, vitaminliknande ämne. Det fungerar som ett så kallat koenzym i cellandningen, dvs när de små kraftverken mitokondrierna producerar energi i cellerna. (Mer om detta lär du dig i avsnitt 92 av podden)
Mikael Björnstedt som forskar kring selen vid Karolinska Institutet har sett att när Coenzym Q10 har försvarat sig mot syreradikaler blir det inaktivt. I laboratorietester har man tillfört selen i cellen, vilket har resulterat i att Q10 ”laddar om” och blir aktivt igen.
Teoretiskt sett kan detta betyda att CoQ10 inte får samma effekt om man lider av selenbrist. Vilket i sin tur kan betyda att du känner dig utmattad.
Selen är ett av de mineraler som mäts bra i hår. I vanliga vården går det nog att få ta ett blodprov i form av selen i serum (S-Se), men detta är ett ganska osäkert prov vad jag förstått.
Och ps. statiner och betablockerare är två typer av mediciner som kan blockera kroppens produktion av CoQ10 (läs mer om statiner https://4health.se/?s=statiner ), så äter du dessa mediciner så kanske det snarare är de som är problemet, och inte selenbrist eller något annat.
Att undvika att vistas i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt-kärlsjukdom och död.
En ny svensk studie publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine på ämnet. Forskare vid Karolinska har jämfört risken hos kvinnor som solat mycket, måttligt eller inte alls, och det visar sig att de som inte solar alls löper en fördubblad risk att dö i förtid. Tidigare studier har visat liknande resultat, men nu har forskarna granskat hur stor risken blir om man inte exponeras för sol.
Det är en observationsstudie, men de har följt nästan 30.000 kvinnor i 20 år, så trots allt omfattande. Forskarna ser att kvinnorna som inte solar har en dubblerad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. De löper också ökad risk att drabbas av till exempel autoimmunitet som diabetes och MS.
Att undvika att vistas i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt-kärlsjukdom och död, enligt den nya studien. Den visar också att risken att dö i förtid minskar om man vistas längre tid i solen (till en viss gräns).
Varför solande kan minska risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar svarar inte studien på.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6393312
Om mamman utsätts för stark stress under graviditeten finns det risk att fostret påverkas. Ny forskning visar att både språkinlärning, hälsan och den fysiska utvecklingen kan försämras hos barn vars mammor upplever extrem stress under den sista graviditetstiden.
Miljön vi utsätts för före födseln kan påverka generna (epigenetik, dvs hur generna uttrycker sig) och de förändringarna kan sen ha effekter under hela livet. Det har flera forskningsstudier visat på senare tid.
Forskare i Kanade fick genom en naturkatastrof 1998 möjlighet att på nära håll studera vad som händer med foster när deras mammor utsätts för stora påfrestningar.
Forskarteamet har sedan dess studerat effekterna hos de barn som föddes efter katastrofen, för att ta reda på om den stress deras mödrar utsattes för under den sena graviditeten fått några konsekvenser.
Resultatet från studien visar tydligt att barnen som i fosterlivet utsattes för stark stress var svagare, både vad gäller språk och motorik. Och dessutom sjukare. När de var två år använde de 30 procent färre ord än de som inte utsatts för svår stress. Astma, övervikt och diabetes är också vanligare hos dessa barn.
Stressen som fostret utsatts för lämnat spår i barnens DNA. Den process som kallas metylering är av stor vikt för vårt DNA och påverkar bl.a. om genen är “på” eller “av”. Under utvecklingen i livmodern är metyleringen särskilt viktig. Studien visar att det finns ett samband mellan metyleringen hos gruppen vars mammor upplevt naturkatastrofen.
Ju längre tid mammorna var drabbade av katastrofen, desto lägre IQ hos barnen, lägre språkutveckling osv.
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0107653
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stress-under-graviditet-kan-paverka-barnets-utveckling
Jag ska ge dig en förklaring till hur du kan få kronisk inflammation av stress. Inflammation är roten till väldigt många sjukdomar och involverad i de flesta; Hjärt- och kärlsjukdom, värk och fibromyalgi, demenssjukdomar, tarmsjukdomar och så vidare.
Stress kan ge dig kronisk inflammation genom ett antal olika mekanismer i kroppen, men en som är viktig och enkel att förklara är den här:
Inflammation är det som händer tex när ett sår blir infekterat och inflammationen gör det rött och svullet och ömt. Inflammation är en mekanism som gör att kroppen pumpar vätska fullt med bra ämnen från immunförsvaret som ska hjälpa till att läka problemet/såret.
Kortisol är ett stresshormon, som kroppen utsöndrar för att upprätthålla balans när den utsätts för olika påfrestningar. En av många roller som kortisolet har är att dämpa inflammation när inflammationen inte behövs längre. När kroppen bekämpat det som ska bekämpas och tycker att såret börjar läka så gör kortisolet helt enkelt att inflammationen dämpas igen.
Problemet som uppstår vid konstant stress är något som kallas kortisolresistens. Det innebär att om kroppen hela tiden har förhöjda nivåer av stresshormoner (tex för att du alltid stressar runt), så blir den till slut mindre känslig och reagerar allt sämre på kortisol. Det betyder att kortisolet förlorar sin funktion till viss del.
Stressar du mycket och är kortisolresistent så funkar då inte heller inflammationsdämpningen av kortisol. Så alla små inflammationer som uppstår av tex sår på huden, skador i kärlväggar eller i tarmen, inflammationer i muskler och så vidare dämpas inte som de ska, utan fortsätter att vara inflammerade.
Och det finns ytterligare ett problem – den som stressat riktigt länge och mycket drabbas till slut av utmattning, vilket innebär att kortisolnivåerna istället kan vara för låga, kroppen orkar inte utsöndra så mycket kortisol som behövs. Även i detta fall så kan då inte heller inflammation dämpas som den ska.
Stress är alltså något som gör dig sjuk, och inte bara på ett indirekt vis, genom att du blir trött och utmattad till slut, utan stress kan ge dig inflammation som är direkt sjukdomsframkallande. Ta stress på allvar!
Många personer, och ofta kvinnor över 40 år, drabbas av trötthet och energilöshet. Ofta även i kombination med saker som håravfall och viktuppgång. Det blir allt vanligare att man börjar leta i sköldkörtelproblematiken, vilket är bra och hjälper många, men långt ifrån alla.
Jag har skrivit och pratat mycket om stress, utmattning och binjurar. Men inte bara binjurarna och sköldkörteln är involverade i utmattning, trötthet och energilöshet.
När du känner dig utbränd börjar det ofta i ett av tre system i kroppen: binjurarna, sköldkörteln eller mitokondrierna.
De påverkar alla varandra, så till sist brukar alla dessa tre system vara påverkade, men det kan vara värt att hitta den primära orsaken till din energilöshet.
Samtliga av dessa tre systems påverkan beror i sin tur nästan alltid på stress i någon form, där jag med stress menar alla påfrestningar, såsom stress, oro, infektion, näringsbrister, skiftarbete, överträning, jojobantning, blodsockersvängningar med mera.
Binjurarna har jag skrivit om mycket för några år sen, så dem kan du läsa om i tidigare inlägg, eller lyssna på avsnitt 4 av podcasten / podcasten. Även Peter Martin pratar utbrändhet i avsnitt 66. Men i stort så är binjurarna de körtlar som är ansvariga för att utsöndra stresshormoner som kortisol, dels som en del av den normala dygnsrytmen och dels för att upprätthålla balans när kroppen utsätts för stress.
Sköldkörteln har jag också skrivit om, men inte lika mycket. Sköldkörteln och dess hormoner är ansvariga för ”gasen” i kroppen, den reglerar upp och ner ämnesomsättning och energi. Sköldkörteln påverkas även den mycket av stress, på ett sekundärt sätt, men också tex av ständiga bantningskurer som kan dra ner på sköldkörtelns aktivitet, eller av brist på näringsämnen som tex jod. Och något av de vanligaste som skapar problem med sköldkörteln är autoimmunitet, dvs antikroppar mot sköldkörteln. Det i sin tur uppkommer som en kombination av ärftlighet, nedsatt tarmfunktion (ökad tarmpermeabilitet, dvs genomsläpplighet, mm) och triggers (infektion och sjukdom, gluten mm).
Det tredje systemet har jag däremot inte skrivit så mycket om, och det berör mitokondrierna. Mitokondrierna finns inne i varje cell och är cellens kraftverk. I mitkondrien omvandlas energin som vi äter till ATP, energi som cellen kan använda. Det här sker i citronsyracykeln (Krebs cycle) och i elektrontransportkedjan (andningskedjan).
Om den här energiproduktionen är nedsatt så drabbas vi av liknande besvär som om sköldkörteln eller binjurarna är nedsatta – utmattning, energilöshet och trötthet. Och även av följderna av detta, såsom håravfall, förstoppning och liknande. Även mitokondriernas nedsatta funktion kan vara sekundär, och beror på att det primära problemet sitter i binjurarna eller sköldkörteln, men det kan också vara mitokondrierna som påverkas först. Detta kan bero på olika saker, men bland annat på näringsbrister och toxicitet (gifter alltså).
Hur kan man då ta reda på vad det är som påverkas i kroppen?
Jo, genom att testa. Binjurarnas funktion kan du testa i ett salivtest
Sköldkörtelns funktion kan du testa på vanlig vårdcentral, men det räcker inte med att testa TSH och T4, du behöver även testa fritt T3, eventuellt reverese T3 och framförallt antikroppar, dvs TPO (TPOAK), och helst även TgAK (thgh-ak) . Får du inte hjälp på vårdcentral kan du även testa sköldkörteln privat.
Mitokondriernas funktion och olika brister och mycket annat kan du testa i ett test som kallas för organic acids, organiska syror
Sedan ska du (eller vi, om det är mig du jobbar med) kombinera testresultaten med din historia och dina symtom för att få en bild av var problemet är och vad du ska göra åt det.
Vet du om att väldigt många saker funkar i båda riktningar? Att du ofta kan tänka och göra lite tvärtom för att uppnå dina hälsomål.
Istället för att vänta på effekterna av viktnedgång eller stressreducering, så kan du göra saker som om du redan hade uppnått det tillstånd du strävar efter och på så sätt faktiskt gå ner i vikt eller bli lugn och avslappnad. Lyssna på avsnittet så förklarar jag hur jag menar.
Här har du 20 minuter att lyssna på i bilen, på bussen eller på promenaden!
Så här gör du:
Lyssna på din dator
Lyssna på din iPhone
Lyssna på din android:
Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: RSS
I Japan finns det något som kallas Shinrin-yoku, skogsbad! Perfekt namn!
Det handlar om att gå ut i skogen och ta det lugnt 🙂 Vila på en stock, upplev naturen helt enkelt!
Det stämmer att naturen har en lugnande effekt på nervsystem och hormonsystem. I terapiträdgården i Alnarp i Skåne har patienter med utmattningssyndrom behandlats med goda resultat i många år, och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har tillsammans med stresskliniken vid Universitetssjukhuset i Umeå sett att regelbundna skogsvistelser kan hjälpa patienter med utmattningssyndrom.
Så ge dig ut och “bada” i naturen 🙂
Här hittar du den svenska forskningen: https://www.slu.se/PageFiles/33707/2010/FaktaSkog_13_2010.pdf
En ny studie förklarar hur vår kropp reagerar på känslan av att vara ensam.
Enligt tidigare forskning är ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning. Upplevd social isolering, dvs ensamhet, är kopplad till ökad risk för kroniska sjukdomar och dödlighet. Tidigare forskning indikerar att ökad inflammation och nedreglering av antivirala gener kan vara några av orsakerna bakom detta.
Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan ända ner på cellnivå. Det visar sig att vår kropp reagerar ungefär på samma sätt på ensamhet som när den är utsatt för fara. Nivåerna av stresshormon ökar samtidigt som kroppens immunförsvar blir sämre på att hantera bakterie- och virusinfektioner.
På sikt leder det till sämre hälsa och även isolering menar forskarna bakom den nya studien.
I den nya studien har forskarna dels studerat vita blodkroppar, dvs celler involverade i att skydda kroppen mot bakterie- och virusinfektioner, och dels effekterna av ensamhet på våra gener. Försöket gjordes både på människor och på en typ av apor vars sociala beteenden liknar människans.
Hos både människor och apor satte känslan av ensamhet igång en “fight or flight”-reaktion, en signal om fara. Det sympatiska nervsystemet uppreglades, nivåerna av stresshormonet noradrenalin ökade och produktionen av vita blodkroppar påverkades, samtidigt som kroppens respons på infektion försämrades.
Man undersökte det som kallas för CTRA. CTRA, conserved transcriptional response to adversity, handlar om att när vi möter motgångar och stressas så påverkas våra gener på ett negativt sätt. Det handlar alltså om hur våra gener uttrycker sig i tider av motgång. Upplevd ensamhet är en sorts motgång. CTRA karaktäriseras särskilt av uppreglering av gener kopplade till inflammation. I den aktuella studien så visade man också på just en uppreglering av CTRA. Och det är faktiskt visat att CTRA både är en följd av upplevd ensamhet, men även kan föregå den upplevda ensamheten. Genuttryck i form av CTRA kan alltså både öka den upplevda ensamheten, och bidra till risken för sjukdomar relaterade till just ensamhet.
När man utsatte aporna för ett smittsamt virus kunde man se att effekten av upplevd ensamhet var att motståndskraften mot virus minskade och de blev helt enkelt sjuka.
Historiskt sett har gemenskap varit en av människans framgångsfaktorer, medan ofrivillig ensamhet har inneburit konkret livsfara eftersom den ensamma individen kunde förvänta sig anfall på savannen, av rovdjur eller fiender. Det gällde att antingen fly tillbaka till gruppens gemenskap, eller stanna kvar för att slåss mot fienden, vilket alltså kan vara förklaringen på att kroppen förbereder sig för detta när vi upplever ensamhet.
http://www.pnas.org/content/early/2015/11/18/1514249112
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ensamhet-ar-farligt-for-halsan
I detta podcastregister kan du se En översikt av samtliga podcastavsnitt med beskrivningar av avsnitten i datumordning, nyast först. Informationen kommer direkt från … [Läs mer...] about PODCAST-REGISTER
Senaste kommentarer