Anna Sparre @ 4health.se

Jag skrev tidigare i höst om en fallstudie på en person som insjuknat två gånger i Covid-19 – och där man konstaterade att han infekterats två gånger med det nya coronaviruset, SARS-CoV-2. (https://4health.se/studie-personer-kan-infekteras-mer-an-en-gang-med-det-nya-coronaviruset)

En ny studie (som ännu ej hunnit publiceras) visar dock att personer som tidigare haft covid-19 löper minimal risk för att få sjukdomen igen, åtminstone inte förrän sex månader efter den första infektionen. Och då verkar det dessutom sannolikt att man infekteras utan symtom.  

Trots att 51 miljoner människor har infekterats av sar-cov-2-viruset så är det sällsynt med rapporter om personer som återinfekterats. Men hittills har det inte funnits några större studier som visar hur stort skydd det innebär att en gång ha haft covid-19.

Nu visar en ny brittisk studie att en tidigare infektion kan ge skydd i upp till sex månader. 12 180 sjukvårdsanställda vid Oxfords sjukhus har följts under en period av 30 veckor från april till november 2020.

Personalen testades för antikroppar mot viruset sars-cov-2 för att se vilka som har varit infekterade. Sjukhuset testades personalen regelbundet trots att de inte var sjuka. Forskarna undersökte sedan om de personer som hade infekterats tidigare hade samma antal nya covid 19-infektioner som de som inte hade blivit infekterade tidigare. 

I ena gruppen fanns 11 052 personer som inte hade antikroppar. Av dem hittade forskarna 89 viruspositiva med symtom och 76 utan symptom – vilket innebär att 1,5 procent av personerna utan antikroppar insjuknade. 

I den andra gruppen fanns 1 246 personer med antikroppar. Av dessa hade endast tre personer sars-cov-2-virus, alla utan symptom.  Det innebär att 0,2 procent av de med antikroppar fick viruset igen.

Forskarna drar slutsatsen att de allra flesta högst troligt inte kan få covid-19 igen om de redan har haft infektionen inom de närmaste sex månaderna. Detta är goda nyheter.  Studien visar tydligt att man har ett skydd mot viruset när man har antikroppar. Men det fanns ju också några få fall där de kunde hitta virus i näsan på de som hade antikroppar. Så man kan konstatera att har man antikroppar så har man ett skydd, men det är inte hundraprocentigt för alla.

Mer via https://4health.se/?s=corona

Ur studien:

Background It is critical to understand whether infection with Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) protects from subsequent reinfection.

Methods We investigated the incidence of SARS-CoV-2 PCR-positive results in seropositive and seronegative healthcare workers (HCWs) attending asymptomatic and symptomatic staff testing at Oxford University Hospitals, UK. Baseline antibody status was determined using anti-spike and/or anti-nucleocapsid IgG assays and staff followed for up to 30 weeks. We used Poisson regression to estimate the relative incidence of PCR-positive results and new symptomatic infection by antibody status, accounting for age, gender and changes in incidence over time.

Results A total of 12219 HCWs participated and had anti-spike IgG measured, 11052 were followed up after negative and 1246 after positive antibody results including 79 who seroconverted during follow up. 89 PCR-confirmed symptomatic infections occurred in seronegative individuals (0.46 cases per 10,000 days at risk) and no symptomatic infections in those with anti-spike antibodies. Additionally, 76 (0.40/10,000 days at risk) anti-spike IgG seronegative individuals had PCR-positive tests in asymptomatic screening, compared to 3 (0.21/10,000 days at risk) seropositive individuals. Overall, positive baseline anti-spike antibodies were associated with lower rates of PCR-positivity (with or without symptoms) (adjusted rate ratio 0.24 [95%CI 0.08-0.76, p=0.015]). Rate ratios were similar using anti-nucleocapsid IgG alone or combined with anti-spike IgG to determine baseline status.

Conclusions Prior SARS-CoV-2 infection that generated antibody responses offered protection from reinfection for most people in the six months following infection. Further work is required to determine the long-term duration and correlates of post-infection immunity.

https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.11.18.20234369v1

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tidigare-covid-19-infektion-ger-skydd-for-ny-infektion-minst-sex-manader

Antikroppstest ska inte användas av enskilda individer för att styra sitt eget beteende, utan på populationsnivå, enligt forskare i en ny artikel.   

Många som varit sjuka i covid-19 tänker att ett positivt antikroppssvar kan användas för att dra slutsatser om hur man ska bete sig i olika situationer. “Jag kanske kan hälsa på min farmor i jul ändå nu när jag har antikroppar?” 

Men enligt en artikel publicerad i Trends in Microbiology, som sammanfattar kunskapsläget om antikroppstest, ska de inte användas som underlag för den typen av beslutsfattande. Orsaken är att testerna som finns ute på marknaden inte är av tillräckligt bra kvalitet, vilket ibland leder till felaktiga resultat. 

Testerna kan visa att en individ har haft sars-cov-2-infektion, trots att personen inte har det – och tvärtom.  Det finns dock tester som är mer tillförlitliga. Bl.a. testerna som mäter antikroppar mot två delar av viruset – spikeproteinet och nukleokapsiden – för att säkerställa att resultatet är korrekt. De som har antikroppar till både dessa delar av viruset i tillräckligt höga mängder är de som har varit sjuka.

Flera av de tester som kan beställas från 1177 mäter bara antikroppar mot nukleokapsiden. Många människor har antikroppar som känner igen delar av viruset trots att de inte har haft infektionen, men då inte i så höga nivåer. För att säkerställa att man inte rapporterar någon som positiv som egentligen inte är det så kräver man därför en högre “signal” för att rapportera ett svar som positivt. Och då finns det några positiva som hamnar under den här “signalen”.

Forskare har också sett flera fall i studier där personer har haft väldigt tydliga antikroppar, men som fått negativa svar från metoder som använts av landstinget. 

Men den största risken är när en person tror sig ha varit sjuk efter ett antikroppstest, fast hen inte har det. Om specificiteten på ett test är 95 procent kommer fem av 100 tro att de har antikroppar fast de inte har det. De kanske sedan väljer att träffa sjuka, och blir då smittade.

Tidigast som en person bör testa sig för antikroppar är 16 dagar efter insjuknandet. Och efter fyra månader har nästan 20 procent inte längre kvar tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att bli klassade som positiva. Om man tar med i beräkningen att antikropparnas mängd avklingar över tid så blir dessa mätningar alltså ganska osäkra. 

Forskarna i studien pekar däremot på att antikroppstest bör användas av forskare och myndigheter för att kunna se kurvor över dödsfall, upp- och nedgångar i frekvens och utbredning av smittade på populationsnivå. På individnivå däremot kan ett positivt svar vagga in folk i en känsla av falsk säkerhet.

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.cell.com/trends/microbiology/fulltext/S0966-842X(20)30280-8

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-antikroppstest-ska-inte-anvandas-pa-individniva