fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: tarmflora

Tarmfloran styr vad du äter

av Leave a Comment

Ofta när jag föreläser brukar jag komma in på hur det är mikroberna i din tarm som bestämmer vad du ska vara sugen på. Ett enkelt exempel som många känner igen sig i är jästsvamp/candida. Eftersom den lever på socker signalerar den till hjärnan och gör dig mer sugen på socker och andra snabba kolhydrater (en ond spiral – äter du en kost rik på socker så kan jästsvamp föröka sig)

Nu visar en ny studie detta på ett tydligt sätt.

Koalan äter vanligtvis en väldigt ensidig kost –  en viss typ av eukalyptus. Men det innebär även att den kan ha svårare att hitta mat, och riskerar att svälta ihjäl om dess livsmiljö förändras.

Nu har forskare i Australien testat en ny strategi, nämligen avföringstransplantation. Forskarna har överfört avföring med en annan typ av mag- och tarmbakterier till tolv vilda koalor, för att på det sättet förändra deras mikrobiom.

Det här fick koalorna att i större utsträckning börja äta en mer varierad kost, enligt studien.

Mer via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome

https://animalmicrobiome.biomedcentral.com/articles/10.1186/s42523-019-0008-0

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7283715

Månadens populäraste – om tarmfloran och din hjärna, tarmfloran och autism, magnesium, statiner och askorbinsyra

av Leave a Comment

  1. Populärast denna månad rörde tarmfloran – både på första och andra plats. Kopplingen till din hjärna
    https://4health.se/tarmflorans-direkta-koppling-till-din-hjarna
  2. Tarmloran och autism
    https://4health.se/tarmfloran-studie-autism-minskade-med-50
  3. Och så satte vi just igång de spännande avsnitten med Morley Robbins om mineralernas fysiologi i din kropp!
    https://4health.se/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1
  4. Mediciner ger sjukdom!
    https://4health.se/statiner-kolesterolsankande-okar-risken-for-als
  5. Askorbinsyra – inte samma sak som C-vitamin
    https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin

Mest nedladdade avsnitt av podcasten 4Health med Anna Sparre var i april månad delat mellan tre olika avsnitt: 216 om Karnosin med Dr Marcus Gitterle, 217 om hälsa för män med Jonas Bergqvist och 218 om magnesium med Morley Robbins (Morley har dock bara haft ett par dagar på sig att påverka statistiken 🙂 )

Tarmfloran/ studie: Autism minskade med 50% !

av 1 Comment

Hur är tarmfloran involverad i Autism? VÄLDIGT mycket! Det finns egentligen i min erfarenhet (och kunskap/ vad studierna säger) alltid 3 områden som är involverade i Autism:

  1. problem på cellnivå, med näringsobalanser/ energiproduktion/ oxidativ stress
  2. toxisk belastning / problem med kroppens egen detox
  3. problem med tarm/tarmflora

Nu har man studerat nr 3 genom att göra avföringstransplantationer vid autism – och minskat symtom med hela 50% (!)

Läsvärt (saxat ut det viktigaste):

“Autism symptoms reduced nearly 50% two years after fecal transplant”

[autism spectrum disorder (ASD))]

“Currently, effective treatments for ASD include behavioral therapy, speech and social therapy, psychiatric medications, and dietary and nutritional approaches. However, no medical treatments have been approved to treat core symptoms of ASD such as social communication difficulties and repetitive behaviors.

One promising avenue of autism research involves the gut microbiome, which is the collection of microbes that lives in our intestines and helps us in many ways including digestion of our food, training our immune system and preventing overgrowth of harmful bacteria. Recent research suggests our gut microbiomes also affect brain communication and neurological health. Worldwide, interest is growing in the idea that changes in normal gut microbiota may be responsible for triggering a vast range of diseases.”

In a new study, “Long-term benefit of Microbiota Transfer Therapy in Autism Symptoms and Gut Microbiota,” published in Scientific Reports, Arizona State University researchers Rosa Krajmalnik-Brown, Ph.D., James Adams, Ph.D, and lead author Dae-Wook Kang, Ph.D, demonstrate long-term beneficial effects for children diagnosed with ASD through a revolutionary technique known as Microbiota Transfer Therapy (MTT), a special type of fecal transplant […]. Remarkably, improvements in gut health and autism symptoms appear to persist long after treatment.

At two years post-treatment, most of the initial improvements in gut symptoms remained. In addition, parents reported a slow steady reduction of ASD symptoms during treatment and over the next two years. A professional evaluator found a 45% reduction in core ASD symptoms (language, social interaction and behavior) at two years post-treatment compared to before treatment began.

“We are finding a very strong connection between the microbes that live in our intestines and signals that travel to the brain,” said Krajmalnik-Brown, a professor at the Biodesign Swette Center for Environmental Biotechnology at the Biodesign Institute and ASU’s School for Sustainable Engineering and the Built Environment. “Two years later, the children are doing even better, which is amazing.”

“Many kids with autism have gastrointestinal problems, and some studies, including ours, have found that those children also have worse autism-related symptoms,” said Krajmalnik-Brown. “In many cases, when you are able to treat those gastrointestinal problems, their behavior improves.”

Roughly 30-50% of all people with autism have chronic gastrointestinal (GI) problems, primarily constipation and/or diarrhea that can last for many years. That chronic discomfort and pain can cause irritability, decreased attention and learning, and negatively impact behavior.

An earlier study with only vancomycin (an antibiotic) had found major temporary improvements in GI and autism symptoms, but the benefits were lost a few weeks after treatment stopped despite use of over-the-counter probiotics.

So, the question at hand was what’s going on in the gut, and how does it affect both physical and behavioral symptoms of autism, and how can we develop a long-lasting treatment?

Krajmalnik-Brown, Kang and Adams have shown that by transferring healthy microbiota to individuals lacking certain gut bacteria, it is possible to “donate” a more diverse set of bacteria into the patient and improve gut health.

[…] Only one dose of FMT is usually enough to cure C. Difficile infections, but his patients with autism were far harder to treat. He discovered that three months of daily FMT was required to treat his autism patients, but eventually resulted in significant improvements in both GI and autism symptoms.

Based on his experience with his patients, Borody led the design of the clinical treatment used at ASU for this study. The MTT approach involves 10 weeks of treatment, including pre-treatment with vancomycin, a bowel cleanse, a stomach acid suppressant, and fecal microbiota transfer daily for seven to eight weeks.

[…]  Improvements in GI symptoms, ASD symptoms, and the microbiome all persisted for at least eight weeks after treatment ended, suggesting a long-term impact.” The present study now shows the benefits are extended beyond eight weeks to at least two years post-treatment.

The ASU team compared differences in the microbiome of children with autism compared to typically developing children. At the start of the study, children with autism were found to have lower diversity in their respective gut microbes and were depleted of certain strains of helpful bacteria, such as Bifidobacteria and Prevotella. “Kids with autism are lacking important beneficial bacteria, and have fewer options in the bacterial menu of important functions that bacteria provide to the gut than typically developing kids,” Krajmalnik-Brown said.

FMT treatment substantially increased microbial diversity and the presence of helpful bacteria in the gut, such as Bifidobacteria and Prevotella. After two years, diversity was even higher and the presence of beneficial microbes remained.

“We originally hypothesized that our therapy would be efficient to transform the dysbiotic gut microbiome toward a healthy one. In our original paper in 2017, we reported an increase in gut diversity together with beneficial bacteria after MTT, and after two years, we observed diversity was even higher and the presence of beneficial microbes remained,” Kang said. He added that this may be one of the reasons for success in improving the gut health, but further mechanistic studies are warranted to define specific roles of gut microbes in the context of autism.

The work done at ASU is not only about treating patients but also about learning from the treatment in order to develop better formulations and optimize dosing.

“Understanding which microbes and chemicals produced by the microbes are driving these behavioral changes is at the heart of our work,” Krajmalnik-Brown said. The team’s new publication reports that the study demonstrated that two years after treatment stopped the participants still had an average of a 58% reduction in GI symptoms compared to baseline. In addition, the parents of most participants reported “a slow but steady improvement in core ASD symptoms.”

“Every family completed the study, and every family returned two years later for a follow-up evaluation,” said Adams, citing the families’ dedication to the research. “The treatment was generally well-tolerated with minimal adverse effects.”

“This is a world-first discovery that when we treated the gut bacteria in these children during our clinical trial two years ago to reset their microbiome with FMT, positive results are still continuing to be improving two years from the original treatments. I would call it the highest improvement in a cohort that anyone has achieved for autism symptoms,” said Borody.

Professional evaluation revealed a 45% decrease in ASD symptoms compared to baseline. Researchers note that although there may be some placebo effect, much of that effect appears to be real. At the start of the study, 83% of participants were rated as “severe” autism. At the end of the study, only 17% were “severe,” 39% were “mild/moderate,” and 44% were below the cut-off for mild ASD.

[…]

All of the participants in the study exhibited chronic GI symptoms from infancy, including chronic constipation and/or chronic diarrhea. The treatment benefits extended beyond their physical symptoms, even causing some parents to note how much their children’s behavior had improved over time.

“It is very unusual to see steady gradual improvement after the conclusion of any treatment,” said Adams. “We only conducted the long-term follow-up study after several families told us that their child was continuing to improve significantly.” Krajmalnik-Brown stated that the data suggests that the MTT intervention transformed the gut environment into a healthier status, leading to long-term benefit on both GI and ASD symptoms.

Adams said many of the participants in the trial shared common traits, including birth by C-section, reduced breastfeeding, increased antibiotics, and low fiber intake by the mother and child, all of which lead to limited biodiversity in their gut bacteria. Due to the open label nature of the study and the small sample size used, more research is needed in order to verify the usefulness of MTT as a therapeutic.

[…]

The microbiota formulation used in the original study was developed at the University of Minnesota by Alexander Khoruts and Michael Sadowsky, who developed innovative methods for collecting microbiota from healthy, carefully-screened donors and purifying and freezing them. They licensed their technology to Finch Therapeutics, who provided financial support for the manufacturing of the therapeutic microbiota used for the study.”

Mer via taggen microbiome

https://eurekalert.org/pub_releases/2019-04/asu-asr040819.php

Tarmflorans direkta koppling till din hjärna

av Leave a Comment

Det finns en tydlig koppling mellan tarmen och din hjärna. Allt mer forskning kommer kring kopplingen som tarmfloran har till demens, autism, depression mm.

Bra sammanfattande artikel i The New York times om kopplingen mellan din tarmflora och hjärna. Länk nedan, här saxat ur artikeln:

“Germs in Your Gut Are Talking to Your Brain.” 
“The body’s microbial community may influence the brain and behavior, perhaps even playing a role in dementia, autism and other disorders.

In 2014 John Cryan, a professor at University College Cork in Ireland, attended a meeting in California about Alzheimer’s disease. He wasn’t an expert on dementia. Instead, he studied the microbiome, the trillions of microbes inside the healthy human body.

Dr. Cryan and other scientists were beginning to find hints that these microbes could influence the brain and behavior. Perhaps, he told the scientific gathering, the microbiome has a role in the development of Alzheimer’s disease.

The idea was not well received. “I’ve never given a talk to so many people who didn’t believe what I was saying,” Dr. Cryan recalled.

A lot has changed since then: Research continues to turn up remarkable links between the microbiome and the brain. Scientists are finding evidence that microbiome may play a role not just in Alzheimer’s disease, but Parkinson’s disease, depression, schizophrenia, autism and other conditions.

For some neuroscientists, new studies have changed the way they think about the brain.”

“One of the skeptics at that Alzheimer’s meeting was Sangram Sisodia, a neurobiologist at the University of Chicago. […] he decided to put the idea to a simple test.”

“He and his colleagues gave antibiotics to mice prone to develop a version of Alzheimer’s disease, in order to kill off much of the gut bacteria in the mice. Later, when the scientists inspected the animals’ brains, they found far fewer of the protein clumps linked to dementia.

Just a little disruption of the microbiome was enough to produce this effect. Young mice given antibiotics for a week had fewer clumps in their brains when they grew old, too.”

“For someone with a background in molecular biology and neuroscience, this is like going into outer space.”

Following a string of similar experiments, he now suspects that just a few species in the gut — perhaps even one — influence the course of Alzheimer’s disease, perhaps by releasing chemical that alters how immune cells work in the brain.

He hasn’t found those microbes, let alone that chemical. But “there’s something’s in there,” he said. “And we have to figure out what it is.”

“Scientists have long known that microbes live inside us. In 1683, the Dutch scientist Antonie van Leeuwenhoek put plaque from his teeth under a microscope and discovered tiny creatures swimming about.

But the microbiome has stubbornly resisted scientific discovery. For generations, microbiologists only studied the species that they could grow in the lab. Most of our interior occupants can’t survive in petri dishes.

In the early 2000s, however, the science of the microbiome took a sudden leap forward when researchers figured out how to sequence DNA from these microbes.”

“The brain is shielded from microbial invasion by the so-called blood-brain barrier. Normally, only small molecules pass through.

“As recently as 2011, it was considered crazy to look for associations between the microbiome and behavior,” said Rob Knight, a microbiologist at the University of California, San Diego.

“Investigators took stool from mice with a genetic mutation that caused them to eat a lot and put on weight. They transferred the stool to mice that had been raised germ-free — that is, entirely without gut microbiomes — since birth.

After receiving this so-called fecal transplant, the germ-free mice got hungry, too, and put on weight.

Altering appetite isn’t the only thing that the microbiome can do to the brain, it turns out. Dr. Cryan and his colleagues, for example, have found that mice without microbiomes become loners, preferring to stay away from fellow rodents.

The scientists eventually discovered changes in the brains of these antisocial mice. One region, called the amygdala, is important for processing social emotions. In germ-free mice, the neurons in the amygdala make unusual sets of proteins, changing the connections they make with other cells.”

“Children with autism have unusual patterns of microbial species in their stool. Differences in the gut bacteria of people with a host of other brain-based conditions also have been reported.

But none of these associations proves cause and effect. Finding an unusual microbiome in people with Alzheimer’s doesn’t mean that the bacteria drive the disease. It could be the reverse: People with Alzheimer’s disease often change their eating habits, for example, and that switch might favor different species of gut microbes.

Fecal transplants can help pin down these links. In his research on Alzheimer’s, Dr. Sisodia and his colleagues transferred stool from ordinary mice into the mice they had treated with antibiotics. Once their microbiomes were restored, the antibiotic-treated mice started developing protein clumps again.

“We’re extremely confident that it’s the bacteria that’s driving this,” he said. Other researchers have taken these experiments a step further by using human fecal transplants.”

“If you hold a mouse by its tail, it normally wriggles in an effort to escape. If you give it a fecal transplant from humans with major depression, you get a completely different result: The mice give up sooner, simply hanging motionless.

“To study autism, Dr. Mauro Costa-Mattioli and his colleagues at the Baylor College of Medicine in Houston investigated different kinds of mice, each of which display some symptoms of autism. A mutation in a gene called SHANK3 can cause mice to groom themselves repetitively and avoid contact with other mice, for example.

In another mouse strain, Dr. Costa-Mattioli found that feeding mothers a high-fat diet makes it more likely their pups will behave this way.

When the researchers investigated the microbiomes of these mice, they found the animals lacked a common species called Lactobacillus reuteri. When they added a strain of that bacteria to the diet, the animals became social again.

Dr. Costa-Mattioli found evidence that L. reuteri releases compounds that send a signal to nerve endings in the intestines. The vagus nerve sends these signals from the gut to the brain, where they alter production of a hormone called oxytocin that promotes social bonds.

Other microbial species also send signals along the vagus nerve, it turns out. Still others communicate with the brain via the bloodstream.

It’s likely that this influence begins before birth, as a pregnant mother’s microbiome releases molecules that make their way into the fetal brain.

Mothers seed their babies with microbes during childbirth and breast feeding. During the first few years of life, both the brain and the microbiome rapidly mature.”

“the amygdala, the emotion-processing region of the brain”

“Dr. Knickmeyer and her colleagues measured the strength of the connections between the amygdala and other regions of the brain. Babies with a lower diversity of species in their guts have stronger connections, the researchers found.

Does that mean a low-diversity microbiome makes babies more fearful of others? It’s not possible to say yet “

“In the early 1900s, neurologists found that putting people with epilepsy on a diet low in carbohydrates and high in protein and fat sometimes reduced their seizures.

Epileptic mice experience the same protection from a so-called ketogenic diet. But no one could say why. Elaine Hsiao, a microbiologist at the University of California, Los Angeles, suspected that the microbiome was the reason.

To test the microbiome’s importance, Dr. Hsiao and her colleagues raised mice free of microbes. When they put the germ-free epileptic mice on a ketogenic diet, they found that the animals got no protection from seizures.

But if they gave the germ-free animals stool from mice on a ketogenic diet, seizures were reduced.

Dr. Hsiao found that two types of gut bacteria in particular thrive in mice on a ketogenic diet. They may provide their hosts with building blocks for neurotransmitters that put a brake on electrical activity in the brain.

It’s conceivable that people with epilepsy wouldn’t need to go on a ketogenic diet to get its benefits — one day, they may just take a pill containing the bacteria that do well on the diet.

Sarkis Mazmanian, a microbiologist at Caltech, and his colleagues have identified a single strain of bacteria that triggers symptoms of Parkinson’s disease in mice. He has started a company that is testing a compound that may block signals that the microbe sends to the vagus nerve.

“Dr. Costa-Mattioli hopes that L. reuteri some day will help some people with autism, but he warns parents against treating their children with store-bought probiotics. Some strains of L. reuteri alter the behavior of mice, he’s found, and others don’t.

Dr. Costa-Mattioli and his colleagues are still searching for the most effective strain and figuring out the right dose to try on people.

Mer via taggen https://4health.se/tag/microbiome

https://www.nytimes.com/2019/01/28/health/microbiome-brain-behavior-dementia.html

208: Linda Rahbek – mikrobiom och tarmfloratester

av 5 Comments

Din tarmflora och tester av ditt mikrobiom. Vi pratar om hur mikroorganismerna i din tarm är indelade i olika stammar, arter osv och vilken roll deras fördelning i tarmen kan spela. Hur gynnar du de olika bakteriestammarna med olika sorters kost?

Linda berättar om hur hon använder tester av tarmfloran och hur hon arbetar med sina klienter utifrån resultatet. Vi pratar skillnader mellan traditionella avföringstester och DNA-baserade tester. Detta och mycket annat får du lyssna på idag.

Idag får du 1h att lyssna på i bilen, på din promenad, eller på bussen. Eller varför inte göra städningen hemma lite roligare?! 🙂

Kursen med Linda Rahbek hittar du här Och läs mer om övriga kurser här

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Månadens populäraste – om matens miljöpåverkan, larm kring vegankost, tarmflorans påverkan på diabetes, SIBO, forskning på näringstät kost mm

av 2 Comments

  1. Godis är något av det värsta för klimatet. Konstigt nog har det inte gett rubriker på samma sätt som kött
    https://4health.se/godis-paverkar-miljon-mer-an-kott
  2. Läkare varnar för hälsofaror med strikt vegankost
    https://4health.se/danska-lakare-varnar-for-veganmat och https://4health.se/vegankost-hos-ammande-mammor-ger-ofta-allvarlig-b12-brist-hos-bebisen
  3. Näringstät kost och bra råvaror viktigast
    https://4health.se/naringstat-kost-av-god-kvalitet-ar-viktigast-summerar-forskare-med-olika-bakgrund
  4. IBS och SIBO
    https://4health.se/204-ibs-och-sibo-orsaker-och-behandling
  5. Autoimmunitet och tarmen
    https://4health.se/205-autoimmunitet-och-tarmen
  6. Tarmfloran och diabetes
    https://4health.se/tarmfloran-kan-producera-amnen-som-bidrar-till-diabetes

Dessutom blev många äldre inlägg med recept på lussekatter, pepparkakor och annat mycket populära denna månad. Använd sökrutan här på sidan för att hitta recept och annat du letar efter.

Mest nedladdat från podcasten var under december avsnitt 203 där Liz Lipski berättar spännande kuriosa om din tarmflora, tätt följt av 204, 205 och 206 – samtliga är korta svenska avsnitt. 204 om SIBO, 205 om autoimmunitet & tarmen, 206 om mitokondrier. Missa inte heller årsresumén i avsnitt 207 med 20 hälsotips – ett avsnitt som snabbt blev det populäraste i kategorin hälsa i iTunes.

Tarmfloran kan producera ämnen som bidrar till diabetes

av 4 Comments

Tarmfloran hos vissa personer med diabetes typ 2 omsätter aminosyran histidin till ett ämne som stör den normala regleringen av blodsocker.

Tarmfloran har en förmåga att påverka hur celler svarar på insulin, och kan på så sätt bidra till utvecklingen av diabetes typ 2. Fynden påvisar en sjukdomseffekt som tidigare inte varit klarlagd.

Tarmfloran har associerats med många olika hälsoaspekter och sjukdomar. Det är dock bara ett fåtal studier som undersökt om en förändrad tarmflora kan vara direkt sjukdomspåverkande. Nu visar forskare vid Sahlgrenska akademin att tarmfloran hos personer med diabetes typ 2 kan kopplas till en annorlunda omsättning av aminosyran histidin som man får i sig via kosten. Detta leder i sin tur till bildandet av en produkt, imidasolpropionat, som försämrar cellernas förmåga att svara på insulin. Att minska mängden bakterieproducerat imidasolpropionat kan därför vara ett nytt sätt att behandla patienter med diabetes typ 2.

All typ 2-diabetes orsakas inte av detta ämne, men det verkar finnas grupper av patienter som eventuellt skulle gynnas av att förändra sin kost eller förändra sin tarmflora.

I den aktuella studien analyserades olika ämnen som finns i blodkärlet som går från tarmen till levern. Forskarna upptäckte då att ämnet imidasolpropionat var anrikat hos patienter med typ 2-diabetes. Med hjälp av avföringsprover kunde man också visa att tarmbakterier hos personer med diabetes typ 2 producerade imidasolpropionat när histidin tillsattes. Mekanismen fanns inte hos de diabetesfria kontrollpersonerna.

I studien ingick fem patienter med diabetes typ 2, och tio diabetsfria kontrollpersoner. Fynden bekräftades sedan i en större studie som omfattade 649 personer. Forskarna fortsatte sedan att undersöka imidasolpropionats effekt på sockeromsättning och fann att molekylen påverkade en signalväg som tidigare kopplats till ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Detta genom att direkt aktivera ett visst protein, p38gamma.

Fynden ger svar på hur de bakomliggande mekanismerna faktiskt ser ut, vilket är det riktigt intressanta med den här studien. Forskarnas fynd visar tydligt på hur viktigt samspelet mellan tarmfloran och kosten är för att förstå vår ämnesomsättning i hälsa och sjukdom. Resultatet visar också att tarmbakterier från olika individer kan leda till produktion av helt olika ämnen som kan ha vitt skilda funktioner i kroppen.

https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(18)31306-0

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/tarmfloran-kan-producera-amnen-som-bidrar-till-diabetes.cid1590683

Bajsbanker ska bevara vår tarmflora

av Leave a Comment

Hoten mot vår tarmflora blir allt värre. Människor i den industrialiserade delen av världen har färre arter i sin tarmflora än befolkningar på avlägsna platser som bevarat en traditionell livsstil. Orsakerna inkluderar bl.a. ett utbrett bruk av antibiotika och andra läkemedel, antimikrobiella rengöringsmedel, klorerat dricksvatten, fler födslar med kejsarsnitt, bröstmjölksersättning och processade livsmedel med låg halt av fibrer.

Forskare samlar nu därför avföring för att bevara människans tarmflora i en sorts biobank – Global Microbiome Conservancy, som ska bevara den mänskliga tarmflorans artrikedom. Forskare reser världen runt och ber folk i avlägsna byar att bidra med ett avföringsprov.

Hittills har de varit på insamlingsresor i sju länder: USA, Finland, Kamerun, Tanzania, Ghana, Rwanda och Nigeria. Nästa år fortsätter de i Asien. I projektet ingår forskare från 34 länder, inklusive Sverige.

I takt med att jordens befolkning ändrar livsstil och kost så ändras också tarmfloran. Tarmen står för en enorm biologisk mångfald. Tillsammans fungerar mikroberna i tarmen som ett avancerat inre organ. Tarmbakterierna fyller viktiga funktioner i kroppen. Bland annat tillverkar de vitaminer och bidrar till immunförsvarets utveckling. Tarmbakterierna hjälper kroppen att bygga upp ett fungerande immunsystem. Dessutom underlättar de upptaget av näring från maten och tillverkar en rad olika vitaminer och andra ämnen som påverkar kroppen.

Men bakterierna lever farligt. Arter som har följt människan genom vår utvecklingshistoria riskerar att försvinna för gott. Martin Blaser, professor i mikrobiologi vid New York University School of Medicine, bedömer att vi som bor i den industrialiserade delen av världen redan har förlorat ungefär hälften av den biologiska mångfalden i våra tarmar, som förutom bakterier innehåller virus, svampceller och andra mikroorganismer. Samtidigt har vi en kraftig ökning av massor av sjukdomar som fetma, diabetes, allergier och inflammatorisk tarmsjukdom.

Hoten mot tarmens biologiska mångfald är större än någonsin förr i vår arts historia. En uppenbar faktor är antibiotika, som varit i bruk sedan 1940-talet. Vartenda däggdjur har sedan urminnes tider fötts fram genom vaginal förlossning. Nu har det ändrats. I länder som Dominikanska republiken, Brasilien och Turkiet föds över hälften av alla barn genom kejsarsnitt.

Under en vaginal förlossning får barnet i sig bakterier från mammans vagina och tarm. Forskning visar att barn som kommit till världen genom kejsarsnitt har färre bakteriarter under sina första levnadsår. Barn som får antibiotika under sitt första levnadsår löper större risk än andra att senare drabbas av bland annat fetma, diabetes och flera andra sjukdomar.

Forskningen om den genetiska variationen hos tarmens mikroorganismer – det så kallade mikrobiomet – befinner sig i ett tidigt skede. Länge var det svårt att studera tarmbakterier. De flesta kan bara leva i en syrefri miljö och är därför svåra att odla i ett laboratorium. Men med modern teknik för att avläsa genetisk information behövs inga odlingar för att identifiera samtliga mikrober i ett avföringsprov. Under det senaste decenniet har antalet vetenskapliga artiklar om det mänskliga mikrobiomet ökat lavinartat.

Allt fler sjukdomar kopplas till en rubbad tarmflora. I så fall kan det vara bra att kunna gå till en biobank och leta rätt på lämpliga bakterier.

Forskarna i projektet har hittills isolerat 12 000 arter från sina expeditioner runt om i världen. Många är tidigare okända för vetenskapen och kommer från befolkningar som bevarat en traditionell livsstil på avlägsna platser. Biobanken består av en frys i Boston, USA, som innehåller isolerade stammar av mänskliga tarmbakterier från olika delar av världen. Målet är att den inom några år ska ha uppåt tio gånger fler specifika arter.

Nyligen startade ett liknande projekt, men med ännu större fokus på en avlägsen framtid. Det projektet söker en plats i ett politiskt stabilt land med låg risk för naturkatastrofer och terrorattacker. ” The Microbiota Vault”, ska bli ett slags Noaks ark för bajsprover. Samtal pågår om att placera prover på norska Svalbard, där det redan finns en underjordisk lagerlokal med frön som ska kunna starta om planetens växtlighet efter en naturkatastrof. En alternativ placering är i en övergiven armébunker i de schweiziska alperna. Detta projekt har stöd av en lång rad forskare. De hoppas få ihop en grundplåt på några miljarder för att bevara tarmens biologiska mångfald för alla kommande generationer.

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-samlar-avforing-for-att-bevara-manniskans-tarmflora/

203: Mikrobiom och tarmflora med Liz Lipski

av 1 Comment

Spännande kuriosa och bra fakta om din tarmflora! Vi kommer in på saker som prebiotika, probiotika, samspelet mellan våra gener och bakteriernas gener och mycket annat!

Även idag får du lyssna på den kurs i tarmhälsa och autoimmunitet med Liz Lipski som Alpha Plus ordnade i Sverige. Ett fristående avsnitt om din tarmflora.

Du får en timme att lyssna på i bilen, på tåget, eller på promenaden!

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Nyckeln till autoimmun diabetes finns i barns tarmflora

av Leave a Comment

Den tidiga utvecklingen av tarmfloran hos nyfödda och småbarn kan innehålla nycklarna till att förstå utvecklingen av diabetes typ 1. Tarmflorans utveckling har kartlagts av forskare i ett internationellt projekt.

Det är ett stort internationellt samarbete där föräldrar har skickat in avföringsprover från sina barn. Man ser att barnen utsätts för någonting redan under det första levnadsåret som kan leda till diabetes typ 1.  Forskarna tror att boven kan vara något av alla vanliga virus som småbarn infekteras av i mage och tarmar (apropå inlägget om virus)

Ofta märks inte virusinfektionerna alls. Men om halterna är låga av vissa fettsyror som tillverkas av en del tarmbakterier, och om barnet har en ärftlig risk att drabbas av diabetes typ 1, skulle det kunna bildas autoimmuna antikroppar vid en virusinfektion. Det kan i sin tur orsaka typ 1-diabetes. Den autoimmuna treenigheten alltså – 1. genetik, 2. tarmflora, 3. trigger.

Nyckeln till hela den här kedjereaktionen ligger i att förstå hur tarmfloran utvecklas hos det lilla barnet, och hur mycket av de fettsyretillverkande bakterierna som finns vid olika åldrar. Något som de nya forskningsresultaten nu hjälper till med. Om man till exempel har ammat får barnet med sig en rad av bakterier som kan hjälpa barnet att producera vissa typer av fettsyror. Syskon eller husdjur är andra saker som påverkar tarmflorans utveckling.

Sedan tidigare känns man till flera sådana kopplingar, särskilt mellan olika autoimmuna sjukdomar och vissa sorters tarmbakterier, såsom kopplingen mellan bakterien Prevotella Copri och reumatism respektive mellan Klebsiella och andra autoimmuna tillstånd.

Mer via taggen microbiome

https://www.nature.com/articles/s41586-018-0617-x

https://www.nature.com/articles/s41586-018-0620-2

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=7074225