(Svenska först. In English below)
Högintensiv intervallträning eller måttlig kontinuerlig/ mer monoton träning ger större mentala fördelar för hjärnan än långvarig ansträngande monoton träning, enligt en ny Australiensisk studie.
Man vet redan att det är bra för hjärnan att utföra regelbunden aerob träning, dvs konditionsträning. Det förbättrar minne, uppmärksamhet och lärande. Men man vill förstå varför det är så fördelaktigt och vilken den bästa träningen, intensiteten och varaktigheten är.
Forskare genomförde olika experiment på 128 personer. Försökspersonernas hjärnor övervakades och undersöktes efter övning på stationär cykel och löpband. Experimenten sträckte sig från lågintensiv kontinuerlig träning till högintensiv intervallövning. Hjärtfrekvensen låg i övningarna på allt mellan 50 och 90 procents intensitet.
Forskarna fann att de största förändringarna i neuroplasticitet – hjärnans förmåga att “rewire”, dvs att förändras och modifiera nervkopplingar – inträffade med 20 minuters intervallträning eller 25 minuters kontinuerlig måttlig aerob träning.
Att cykla eller springa i full hastighet utan att förändra tempot kan höja stresshormonet kortisol, vilket blockerar de positiva effekterna. Just kortisol verkade spela en viktig roll i huruvida en övning var mentalt fördelaktig eller inte. Höga kortisolnivåer blockerade neuroplasticitet, men just intervallträning verkar kunna fungera ändå genom att kortisolet återgår till normala nivåer.
Det som gör hjärnan speciell är att den, till skillnad från en dator, bearbetar sensoriska och motoriska signaler parallellt. Den har olika nervvägar/kopplingar som kan replikera olika funktioner. Så om hjärnan skulle skadas så kan den dirigera signaler längs en annan väg. Ju mer “elastisk” hjärnan är, desto lättare är detta.
Neuroplasticitet driver hjärnans utveckling, från spädbarn till vuxen ålder. Det hjälper dig att lära dig nya färdigheter, bilda minnen eller att återhämta dig från hjärnskador.
Långtidsstudier visar att personer som regelbundet tränar (fysisk aktivitet) visar bättre nervkopplingar än de som är stillasittande. Forskning visar också att fysisk aktivitet innan man lär sig en ny motorisk färdighet kan hjälpa så att man lär sig det mycket snabbare.
ENGLISH
High intensity interval training and continuous moderate exercise deliver greater mental benefits to the brain than sustained strenuous exercise, a South Australian study has found
Researchers conducted multiple experiments involving 128 people whose brains were monitored after a single bout of aerobic exercise on a stationary bike and treadmill.
The experiments ranged from low intensity continuous exercise to high intensity interval exercise, with the heart rate varying between 50 to 90 per cent intensity.
They found that the greatest changes in neuroplasticity – the brain’s ability to rewire or modify its neural connections – occurred with 20 minutes of interval training or 25 minutes of continuous moderate aerobic exercise.
Cycling or running at full speed without mixing up the tempo may elevate the stress hormone, cortisol, blocking the positive effects.
We already know that engaging in regular aerobic exercise is good for the brain, improving memory, attention and learning. However, we need to understand why it is so beneficial and what the best exercise, intensity and duration is.
Cortisol appeared to play a major role in whether an exercise was mentally beneficial. High cortisol levels blocked neuroplastic responses, yet interval training may allow a sweet spot for cortisol rates to return to normal levels.
What makes the brain special is that, unlike a computer, it processes sensory and motor signals in parallel. It has many neural pathways that can replicate another’s function so that if the brain is damaged it can re-route signals along a different pathway. The more elastic the brain, the easier this is.
Neuroplasticity drive the brain’s development, from infancy to adulthood, helping to learn new skills, form memories and recover from brain injuries or stroke.
Long-term studies demonstrate that people who engage in regular exercise show greater neural connectivity than those who are sedentary. Research also shows that exercising before learning a new motor skill can help a person learn it much faster.
Vattenkefir är en probiotisk, fermenterad dryck som du själv tillverkar med hjälp av vattenkefirgryn, socker och vatten. Den är alltså helt fri från mejeriprodukter. Och bakterierna äter ju upp mycket av sockret. Det blir som något syrlig och mindre söt läsk. Och den är full med bl.a. laktobaciller. Faktum är att om det är något jag märker att min mage blir helst suverän av så är det just vattenkefir. Jag äter både hemgjord 
I den nya dokumentären ”Östersjön – hot och hopp” visar forskare hur höga halter av så kallade klorparaffiner finns i den före detta utrikesministerns blod.
Avföringstransplantation lindrade symtom på Alzheimers i en studie på transgena APP / PS1-möss.
Populärast i augusti var den artikel Morley Robbins skickade till mig om 
I en artikel från tyska läkare publicerad i Molecular and Cellular Pediatrics (och pubmed) avråds föräldrar att ge sina barn så kallade klämmisar. De har en hög koncentration av energi som i huvudsak kommer från socker. Och barnen missar det viktiga tuggandet, samt att lära sig att äta mat med olika konsistens. Det här kan i sin tur påverka allt från framtida matintag, till käkpartiets utveckling och förmåga att andas korrekt (min kommentar).
Frågan är om inte stress är viktigare än kosten när det gäller utvecklandet av SIBO / IBS? En studie på möss visar t.ex. att stress förändrade tarmfloran på ungefär samma sätt som en dålig kost. “stress caused the gut microbiota of lean mice to more closely resemble that of obese mice.”
En typ av celler som spelar en viktig roll vid den neurologiska sjukdomen MS, nybildas nästan inte alls visar två nya studier, bl.a. en studie av forskare vid Karolinska institutet. Men kan man bevara de här cellerna så kan man bli bättre från sjukdomen och skulle till viss del kunna reversera den.
En av våra mest allvarliga allergier är jordnötsallergi. Jordnötsallergi är relativt vanligt och kan i värsta fall leda till en livshotande allergisk reaktion. Idag anser man att den som är allergisk mot jordnötter måste undvika jordnötter resten av livet.
Senaste kommentarer