fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: tarmflora

Depression och inflammation

av 2 Comments

Vi har tidigare pratat om kopplingen tarm – inflammation – depression i podcasten och det finns även skrivna inlägg här på sidan bl.a. via taggen microbiome . Läs också mer genom att söka på depression här på 4health.se

Och nu testar man detta vidare genom att i studier undersöka om en depression kan behandlas på samma sätt som en inflammation. Deprimerade personer behandlas då med antiinflammatoriska läkemedel.

Forskare har sett ett samband mellan att ha ett aktiverat immunförsvar och att drabbas av en depression. En anledning kan vara att patienten har ett aktiverat immunförsvar/ ökad inflammation på grund av exempelvis långvarig stress. Detta har tidigare visat sig spela roll för risken att drabbas av en depression.

Genom att behandla deprimerade patienter som har ett aktiverat immunförsvar med både antiinflammatoriska läkemedel och antidepressiva vill man försöka nå dem som inte blir bättre av de läkemedel som finns i dag.

En annan väg att gå är ju att titta på orsaken till inflammationen. Är det en inflammationsframkallande kost full med spannmål och socker och andra processade kolhydrater? Ett för högt intag av dåliga oljor? En autoimmun sjukdom? Dålig tarmflora? Lyssna gärna på avsnitt 143 av podcasten https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6822182&autoplay=true#

Förbättra magen och IBS med smörsyra

av Leave a Comment

En vanlig diagnos är IBS, överkänslig tarm, dvs den “slaskdiagnos” man ger en patient med magbesvär om man inte hittar något annat. Den luddiga och väldigt breda definitionen brukar vara återkommande obehag i buken i kombination med diarré eller förstoppning…. Och IBS drabbar därför också så många som 15 procent av Sveriges befolkning.

Hursomhelst, nu vill forskare på Örebros universitet försöka hitta något som kan lindra besvären för patienter. Forskarna ska pröva att exponera tarmen för smörsyra, butyrat, och se om det hjälper mot de besvär som patienter med IBS har. Smörsyra är ett ämne som bildas av dina goda tarmbakterier och som har en antiinflammatorisk effekt. Patienter med IBS brukar ha mindre butyrat/smörsyra i tarmen jämfört med andra. (PS. man undersöker butyrat och andra kortkedjiga fettsyror i CSAP: https://4health.se/mage-tarm

Tidigare forskning har gjorts men då med tester på cellnivå i provrör eller på djur. Nu ska man i stället studera vävnadsbitar från tarmen och blodprov från en och samma person, både innan och efter att tarmen exponerats för smörsyra. Det kommer studeras på både personer med och utan IBS.

Vill du föregå studien och öka dina nivåer av smörsyra på egen hand så behöver du dels ha en god tarmflora, och dels mata dessa bakterier med mycket fibrer från framförallt grönsaker. Smörsyra bildas ju när bakterierna ”äter” dessa grönsaksfibrer. Smörsyran är typ bakteriebajset 🙂

I bl.a. avsnitt 128 av podcasten berättar jag mer om hur du förbättrar din tarmflora. https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6818951

Ärvda bakterier är bäst för hälsan

av Leave a Comment

En ny studie visar att bakterier som ärvs från föräldragenerationen har extra stor betydelse för hälsan hos såväl djur som växter. Och gissningsvis även för människor.

Inuti både människor, djur, svampar och växter lever bakterier som spelar en viktig roll för att värdorganismen ska må bra. Nu har en internationell studie kommit fram till varför vissa av de här nyttiga bakterierna har en större betydelse för hälsan än andra. Och det beror på var bakterierna kommer ifrån. Den enkla detaljen i var bakterierna kommer ifrån har en dramatisk betydelse för hur värden och bakterierna utvecklas tillsammans.

Bakterier kan föras över från generation till generation. Nästan alltid är det från mamman som bakterier ärvs från en generation till nästa. Hos människor ärver vi ju tex mycket av vår mammas mikrobiom som vi får i oss i förlossningskanalen vid födseln och vid amningen.

Sen har vi bakterier som värden plockar upp från omgivningen efter att den har fötts, kläckts eller grott. Och även om dessa bakterier också kan göra stor nytta för värdens hälsa, händer det inte alls i lika hög grad, enligt Charlie Cornwallis, en av forskarna bakom studien.

Förklaringen till det här mönstret kan vara att när bakterierna ärvs har både värden och bakterierna haft större möjlighet att anpassa sig och bli mer beroende av varandra från generation till generation. Värdar och deras bakterier kan börja specialisera sig när det gäller vad de erbjuder varandra.

Charlie Cornwallis och andra biologer har samlat ihop studier om förhållandet mellan nyttiga bakterier och olika växt, svamp- och djurarter. Poängen med studien har varit att försöka hitta mönster som kan hjälpa till att förklara hur samarbetet mellan bakterier och värdorganismer har utvecklats på jorden. Men jag tycker att det är intressant ur ett annat perspektiv – nämligen att det verkar som att bakteriefloran från födsel etc är ännu viktigare än den vi får i oss när vi sen kryper omkring och blir smutsiga, eller försöker förbättra vår tarmflora med surkål eller probiotikakapslar.

Forskarna har också visat att det är värre för värden att bli av med bakterier som hjälper till med näringsupptaget, än att bli av med bakterier som skyddar mot parasiter eller sjukdom. Det beror antagligen på att näring är något som har betydelse hela tiden, medan skydd mot parasiter bara är viktigt ibland.

Mer om ditt viktiga mikrobiom via taggen microbiome

https://www.nature.com/articles/ncomms15973

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6785335

Matintoleranser beror inte bara på maten! Elimineringskost del 2

av 2 Comments

Födoämnesöverkänsligheter beror inte bara på vad du äter. Absolut, utan livsmedel ingen födoämnesöverkänslighet. Och vissa livsmedel fungerar oftare som triggers än andra. Men det behövs oftast någonting mer som får kroppen att börja reagera på helt vanlig mat. Många faktorer i vår moderna livsstil har gjort att fler av oss idag inte mår bra av att äta vissa livsmedel.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost
Det är det andra av två delar som baseras på boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost som Katarina Hagberg har skrivit tillsammans med Victoria Carinci. Nu har vi kommit till de faktorer förutom maten som kan göra att du reagerar på mat.

Genetik och epigenetik

Laktosintolerans är världens vanligaste födoämnesöverkänslighet. Efter en viss ålder tappar en stor del av befolkningen (en mindre andel här i Norden) förmågan att bryta ner laktos i tarmen. Saknar du den förmågan och äter laktos kommer du att få symtom från mag-tarmkanalen. Med hjälp av ett gentest går det att se vem som har kvar sin förmåga att bryta ner laktos, och vem som inte har det. En ärftlig förändring på genen för enzymet laktas, ansvarigt för att bryta ner laktos, gör att du får lägre nivåer av enzymet i vuxen ålder. Det finns fler exempel på gener som spelar in, bland annat vid känslighet för gluten.(läs även mer om detta här: https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna )

Till de genetiska känsligheterna kommer också epigenetiken. Vill du veta mer om vad epigenetik är rekommenderar jag en sökning här på 4Health, och att lyssna på avsnitt 102 och 104 av podcasten. Men i korthet är det ett sätt för kroppen att styra hur aktiva våra gener är. Miljön kan påverka om en gen är mer eller mindre aktiv och hur mycket den påverkar cellerna och kroppen. En del av svaret på varför vi idag har mer överkänsligheter finns också i epigenetiken och särskilda epigenetiska förändringar har i studier kunnat kopplas till matallergier.

Värt att komma ihåg är att även om vi har genetik eller epigenetik som är negativa, är det viktigaste för vår hälsa de kost- och livsstilsval vi själva gör idag och framåt. Alla de livsstilsfaktorer vi tar upp i boken, som stress, hur mycket kemikalier vi utsätts för, hur pass mycket vi pysslar om vår tarmflora och hur lyhörda vi är för vår kropp när det gäller vilken mat den mår bra av och inte – väger mycket tyngre i vågskålen. Du har alltså all chans att påverka hur du mår oavsett hur ditt bagage ser ut. Och det är helt fantastiskt – vi är verkligen inga slavar under våra gener!

Stressens effekter för vilken mat vi tål

Säg det symtom som inte kan orsakas av stress? Om vi lyckas stressa ner så ger det väldigt mycket för hälsan. Bland annat kan det stärka mag-tarmhälsan och minska risken för att reagera negativt på maten vi äter. Stress kan göra tarmslemhinnan svagare och tunnare, alltså öka risken för läckande tarm och påverka tarmfloran. Med en läckande tarm kan osmälta proteiner ta sig in i kroppen och dessa kan immunförsvaret reagera på vilket ger inflammation som sedan kan orsaka många olika slags symtom.

För att få en idé om hur pass mycket stressen påverkar din hälsa och vad du kan äta och inte, fråga dig själv: Hur är mina symtom när jag är ledig eller har en lugn period? Hur är det med vilken mat jag tål, kan jag äta fler livsmedel när jag är ledig eller har en lugn period?

Här på 4Health finns massor av bra tips på hur du stressar mindre och vi har också ett kapitel i boken om hur du kan ta hand om och vara snäll mot dig själv.

Tarmflorans roll för vilken mat du tål

När det gäller födoämnesöverkänslighet har tarmfloran en avgörande roll (när har den inte det!?). En normal tarmflora hjälper till att hålla tarmbarriären intakt, minskar inflammation och hjälper oss att bryta ner maten vi äter. Om vi pratar om födoämnesallergi så har den också visat sig vara viktig. Immunförsvaret, som till en stor del finns kring våra tarmar, och tarmfloran, lever i symbios med varandra och en obalans i tarmen kan trigga immunförsvaret till att överreagera på maten vi äter. Bakterier kan alltså skydda oss från att en allergi uppkommer från första början. Mer om tarmflora via taggen microbiome

Kemikalier retar tarmen och immunförsvaret

Hur påverkar alla de kemikalier som finns idag vår mag-tarmkanal och vårt immunförsvar? Svaret är att flera av dem visat sig kunna påverka risken att utveckla födoämnesöverkänslighet. Triklosan och paraben tillhör gruppen hormonstörande ämnen, och de är väldigt vanliga. Båda finns ofta med på innehållsförteckningen i våra mest använda hygien- och skönhetsprodukter. De har visat sig påverka både immunförsvar och mikroflora negativt. En studie med barn mellan 6 och 18 år visade högre risk för födoämnesallergier ju högre nivåerna av triklosan och paraben var i urinen. Det här har sannolikt två orsaker: dels påverkas immunförsvaret av dessa ämnen till att trigga allergiska reaktioner och dels är ämnena antibakteriella och slår ut goda tarmbakterier. Det här är knappast den enda studien som pekar på ett problematiskt samband. En djurstudie med hormonstörande ämnen visade att leverns ämnesomsättning blev störd, inflammationen ökade och tarmens flora försämrades.

Alla dessa faktorer kan du oftast påverka själv och därigenom må bättre! Är inte det hoppfullt? Du har makten över hur du mår. Är du nyfiken på att veta mer får du det i boken Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost. När du lägger till dessa andra faktorer till en Clean Reset så ger du din kropp de allra bästa förutsättningarna för att läka. Och du- det handlar inte om att vara perfekt! Varje ansträngning läggs på ditt pluskonto så även små steg är steg i rätt riktning.

Hitta dina dolda matintoleranser – Elimineringskost del 1

av 4 Comments

Reaktioner mot gluten, mjölk, soja eller andra vanliga livsmedel kan ligga bakom många symtom på ohälsa. Med hjälp av en elimineringsdiet kan du ta bort det som stör immunförsvar och tarm och skapa din personliga läkande kost.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost

Du kanske har hört Anna eller Cecilia Fürst nämna här på 4Health nyttan med att göra en elimineringsdiet? Principen för en elimineringsdiet enligt funktionsmedicinen är att du först utesluter flera livsmedel som misstänks orsaka hälsoproblem under en period. Sedan återintroducerar du dem ett efter ett, och känner efter hur du då mår. Genom att göra på det här sättet och inte prova livsmedlen ett och ett, får du tydligare signaler från kroppen om vad den reagerar negativt på. Vill du veta mer om hur du gör har jag, Katarina Hagberg tillsammans med Victoria Carinci skrivit en bok i ämnet: Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost.

Fördröjda reaktioner på mat ofta luriga

Vad pratar vi om för slags reaktioner här egentligen? Det är inte de allergiska där du efter att du ätit något du inte tål får rinnande näsa eller kli i munnen. Här är vi istället ute efter att hitta reaktionerna som är mer smygande och diffusa. Symtomen på matöverkänsligheter är ett väldigt brett spektrum och kan vara allt från som huvudvärk, låg energi, hudproblem, ledvärk med flera.

De här reaktionerna brukar kallas fördröjda och det beror på att det kan ta upp till tre dagar innan reaktionen kommer. Äter du ost på måndagen är det inte säkert att du får migränattacken förrän på onsdagen. Två veckor, eller mer om du behöver det, på en Clean Reset gör kroppen lugn och många symtom blir bättre. Inflammation minskar och immunförsvaret samlar kraft när det inte ständigt är retat längre.

Då är det dags att börja prova vilka livsmedel du ska behålla i din kost och vilka du inte mår bra av. Viktigt är att göra återintroduktionen som ett experiment, metodiskt och systematiskt för att du inte ska behöva gissa. Ta ett livsmedel och ät av det under tre dagar. Känn efter hur du mår. Lyssna på kroppen om den vill ha livsmedlet eller inte.

Viktigt att lägga till näringsrik mat

Vill du läka och må bättre på lång sikt är det en sak vad du ska ta bort. Minst lika mycket handlar om vad du lägger till och att läka mag-tarmkanalen. Vi föreslår att du tänker på följande när du skapar din läkande kost:

  1. Plocka bort maten som stör (se lista längre ner). Här handlar det många gånger om att plocka bort sånt som ger kronisk låggradig inflammation som socker, gluten, alkohol med flera. Men här finns också citron och nattskatteväxter som för vissa har en retande effekt på mag-tarmkanalen. Flera av livsmedlen som plockas bort är nyttiga -förutsatt att du tål dem!
  2. Boosta med massor av näring. Om en elimineringsdiet handlade bara om vad du tar bort skulle det snabbt bli väldigt tråkigt. Bättre istället att fokusera på alla fina råvaror som finns kvar som du dessutom får äta hur mycket du vill av tills du blir mätt och belåten. Grönsaker, kött och fisk (gärna inälvsmat!), rotsaker, fina fetter, frukt med mera. Den här listan är lång men du kan läsa mer i Clean Reset.
  3. Läk tarmen och balansera tarmfloran. Många har idag en irriterad och till och med läckande tarm eller en bakterieflora som innehåller för många skadliga bakterier. Mag-tarmhälsan är en central del av välmåendet och därför bör varje ansträngning för att läka kroppen och förbättra hälsan också lägga fokus på den.

Utesluts under Clean Reset

Här är de livsmedel som forskning och erfarenhet visar är de vanligaste som skapar hälsoproblem.

– Alkohol

– Choklad och kakao

– Citrus

– Gluten och vete

– Jäst

– Koffein och kaffe, inklusive svart och grönt te

– Rött kött och fläskkött

– Majs

– Mjölkprodukter

– Nattskatteväxter som potatis och tomat

– Nötter

– Raffinerade vegetabiliska oljor

– Sesamfrö

– Skaldjur

– Socker

– Soja

– Tobak

– Ägg

OBS! Flera av livsmedlen på listan är naturligtvis nyttiga – förutsatt att du tål dem.

Läs mer om boken HÄR

I del 2 av det här inlägget kommer du att få veta mer om övriga livsstilsfaktorer förutom maten som påverkar vilken mat du tål. För det är faktiskt så att till exempel stress, kemikalier och tarmflora kan göra att du får fler överkänsligheter.

Förbättra ditt minne med fibrer och omega-3

av Leave a Comment

Genom att äta fiberrik kost kan du både minska risken för diabetes typ 2 och förbättra ditt minne, enligt forskare från Lunds universitet

Forskarna har nu studerat hur mat påverkar minne och inlärning. Resultaten tyder på att undvika snabba kolhydrater, och att äta en fiberrik kost, kan bidra till att bibehålla och förbättra minnet, koncentrationsförmågan och sinnesstämningen. Personerna som ingick i studien presterade bättre efter att ha ätit livsmedel med fibrer.

Deltagarna i studien som åt fiberrik kost förbättrade sitt arbetsminne med upp till fem procent. Resultaten visar också att varje måltid räknas eftersom vissa effekter syns direkt efter måltiden.

Forskarna från Lund har tidigare tittat på hur maten påverkar tarmfloran och människors hälsa. De har studerat hur fibrer påverkar det så kallade metabola syndromet som i sin tur kan inverka negativt på kognitiva funktioner som minne och inlärning.

En fiberrik kost kan minska risken för inflammationer i kroppen och gynnar ämnesomsättningen, till exempel blodsockerregleringen.

Nu har forskarna även studerat sambandet mellan kognitiv förmåga och en kost rik på fibrer, men även på bär och fisk. Redan efter fem veckor med omega-3 upptäckte de förbättringar.

Nu har man visserligen använt en hel del spannmål i studierna, som råg och korn, vilket jag inte tycker är en höjdare, särskilt inte om man vill undvika inflammation, eftersom gluteninnehållande mat bl.a. kan öka inflammation. Men jag antar att om man jämför det med vitt bröd och vetemjölsprodukter, så är det en stor fördel att välja dessa fiberrika och mindre förädlade spannmål. Och fibrer kan ju minska inflammation, bl.a. genom att vara mat för tarmbakterier, som i sin tur producerar antiinflammatoriska korta fettsyror som butyrat.

Och ett ökat intag av omega-3, är ju både antiinflammatoriskt och viktigt för hjärnan. Så här är resultaten föga förvånande.

I den aktuella studien på minne gjorde man så här:

När det gäller fibrer: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år. På dem gjordes tester efter att ha ätit vitt bröd respektive fiberberikat bröd. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Det vanliga vita brödet gav ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre. Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver blodsocker (eller ketoner) för att kunna arbeta ger en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte någon positiv effekt. Forskarna uttrycker att detta är förvånande, och att en för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad. Enligt mig är det föga förvånande. Ett högt blodsocker är en påfrestning, och alla påfrestningar är stress för kroppen, vilket i sin tur gör att kroppen inte presterar på max när det gäller dess andra funktioner.

När det gäller fisk / omega-3: 40 friska personer mellan 51-72 år ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.
Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner kunde samma forskare se att en kost som inkluderar flera olika livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter och mycket kostfiber, kan öka vår kognitiva kapacitet.

http://www.fokusforskning.lu.se/2017/08/31/maten-som-forbattrar-minnet/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/den-har-maten-forbattrar-ditt-minne

http://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/fet-fisk-och-fiber-skarper-koncentration-och-minne,c9209725

Serotonin vid sömn, trötta binjurar, hormonobalanser med mera – del 2

av Leave a Comment

Kopplingen mellan serotonin och bra sömn / melatonin

Från serotonin bildas melatonin. När ögat uppfattar att det på kvällen blir mörkare drar processen att bilda melatonin igång och du blir sömnig. När du sover på natten bildas inget serotonin och melatonin når sin topp. När du sedan vaknar och ljuset når dina ögon börjar du producera serotonin igen. Därför kan det vara avgörande för dig som har problem med dygnsrytmen att så tidigt som möjligt på dagen gå ut och få så mycket ljus som möjligt. På vintern kan du om du behöver ta hjälp av en ljuslampa.

Lägre melatonin vid ”trötta binjurar”

Den som har problem med regleringen av binjurarnas hormoner (kortisol, adrenalin och noradrenalin kan också få störningar i sina serotoninnivåer. Noradrenalin frisätts nämligen när det blir mörkare ute framåt kvällen. Det stimulerar både pupillerna till att vidga sig så att vi ser bättre på natten men det också tallkottkörteln (centrum för dygnsrytmen i hjärnan) att börja producera melatonin. Har du problem med din dygnsrytm, vaknar trött på morgonen men när det är dags att sova på kvällen känner du dig uppskruvad eller vaknar mitt i natten och kan inte somna om är det alltså tecken på att binjurarna inte reglerar hormonerna som de ska.

Generna påverkar serotoninomsättningen

Metylering påverkar många aspekter av hur vi mår, inklusive serotoninomsättning, och är ett gigantiskt och spännande ämne. Här kan vi utan problem bli hur nördiga som helst! Huvudbudskapet i det här stycket är många av oss har en genetik som kan påverka serotoninmetabolismen. Viktigt att komma ihåg är att din genetik inte är en dom över hur du mår. Tvärtom, ju mer du vet om din genetik så kan du börja påverka och få generna att jobba för dig.

Metylering innebär i praktiken att enzymer plockar en så kallad metylgrupp (en kemisk förening) från en molekyl och ”taggar” en annan med den. Det här är en slags aktivering som skickar molekylen som blivit ”taggad” vidare i de biokemiska processerna.

Metylering är viktigt BÅDE för bildning OCH nedbrytning av serotonin (och andra neurotransmittorer). Och vi är många som genetiskt har enzymer som inte kör på full hastighet. Det finns flera grundregler för en bra metylering:

  • Lugna ner inflammation i tarmen genom att undvika mat du inte tål så som processad mat eller annat som ofta triggar överkänslighetsreaktioner. Tillför näringstät mat som ger förutsättningar för läkning och förbättrad tarmflora.
  • Lagom med motion.
  • Sov! 8 timmar är vad de flesta behöver för att må bra.
  • Undvik onödig stress och boka in egentid. Det här är en svår punkt för många. Men det kanske finns något i ditt schema som du kan ta bort och ersätta med något du gör för att du ska må bra.

Tillskott är ofta aktuellt men det är så individuellt vad som behövs att det tyvärr inte går att säga så mycket. Det som är rätt för en person kommer på grund av den andras gener att totalt blockera metylering och förvärra symtomen. De allra flesta mår dock bra av att under stressiga perioder tillföra aktiverade b-vitaminer som är laddade med metylgrupper. När du köper kosttillskott, titta efter att b-12 är i formen metylkobalamin, b-9 i formen L-metylfolat och b-6 i formen pyridoxal-5′-fosfat. (Men inte heller detta gäller för alla. Det finns många med andra genetiska varianter som gör att man tex inte ska ta för mycket metylkobalamin. )

Vill du veta mer om dina förutsättningar för metylering rekommenderar jag att göra ett DNA-test i kombination med ett organiska syror-test (OAT). Det ger nycklarna till vad man behöver jobba på när det kommer till metylering. DNA-testet visar dina teoretiska förutsättningar medan OAT ger dig en inblick i hur det faktiskt fungerar i just din kropp.

Östrogen och serotonin

Östrogen ökar hjärnans känslighet för serotonin och serotoninaktiviteten i hjärnan. Om en kvinna har för lite östrogen kommer därför strategier för att boosta serotoninet hjälpa bara delvis, eller inte alls.

Under menscykeln sjunker östrogen mellan ägglossning och mens vilket är en orsak till sämre sömn och sämre humör, vilket kopplas till PMS. Det här kan förvärras av östrogendominans. Förklimakterie och klimakterie innebär också mindre östrogen. En studie som Mia Lundin skriver om i Näringsmedicinsk tidskrift visade att 41 procent av alla kvinnor som uppsökte en psykiatriakut gjorde det dagen innan mens eller mensens första dag, det vill säga när östrogenet är som lägst. Hon skriver också att östrogen är ett av kvinnokroppens mest antidepressiva ämnen.

Kan serotonin från tarmen användas i hjärnan?

90 procent av kroppens serotonin bildas i mag-tarmkanalen. I mag-tarmkanalen finns ett stort nät av nervceller och magen kallas ofta ”den andra hjärnan”. Serotoninet fungerar här precis som i hjärnan som neurotransmittor. Det serotonin som bildas här har dock ingen möjlighet att ta sig igenom blod-hjärnbarriären.

Däremot är maghälsan (speciellt minskad inflammation i tarmen) väldigt viktig för humöret. Inflammation i tarmen kan påverka hjärnan negativt. Dels kan bitar av skadliga bakterier ta sig ut i blodet och skapa inflammatoriska ämnen som når hjärnan men inflammation kan också sprida sig via vagusnerven som är en motorväg mellan hjärna och tarm.

Tyckte du om det här? Missa inte del 1 om hur du höjer ditt serotonin naturligt

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 27 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/avsnitt-27-nedstamdhet-och-depressioner-–-den-naturliga-losningen-som-aven-hjalper-mot-pms-och-sotsug

Referenser del 2:

Barth C, Villringer A, Sacher J. Sex hormones affect neurotransmitters and shape the adult female brain during hormonal transition periods. Frontiers in Neuroscience. 2015;9:37. doi:10.3389/fnins.2015.00037.

Why isn’t my brain working? Datis Kharazzian

Medical Physiology, Rhoades & Tanner

http://mialundin.se/wp-content/uploads/2012/01/Mia-lundins-artikel-20-211.pdf

Frick A, Åhs F, Engman J, Jonasson M, Alaie I, Björkstrand J, Frans Ö, Faria V, Linnman C, Appel L, Wahlstedt K, Lubberink M, Fredrikson M, Furmark T. Serotonin Synthesis

and Reuptake in Social Anxiety DisorderA Positron Emission Tomography Study. JAMA Psychiatry. 2015;72(8):794-802.

Forsythe P, Bienenstock J, Kunze WA. Vagal pathways for microbiome-brain-gut-axis communication.Advances in Experimental Medicine and Biology. 2014.

156: Patrik Olsson – Reversera DIABETES och gå ner i VIKT med tre konkreta metoder. Hur BÖNOR och resistent stärkelse kan förändra ditt liv

av 6 Comments

Kan bönor och resistent stärkelse förändra ditt liv?

Diabetes, blodsockerkontroll och viktnedgång. Idag blir det konkreta tips på hur du reverserar diabetes och går ner i vikt i en intervju med Patrik Olsson. Han berättar både väldigt personligt om sin enastående hälsoresa, och så ger han konkreta råd kring hur du enklare går ner i vikt eller håller dig frisk från din diabetes.

Vi pratar både typ 1 och typ 2-diabetes i dagens avsnitt. Vi pratar vikt, tarmflora, resistent stärkelse och en hel massa annat spännande.

Du får 1,5h att lyssna på i bilen, på promenaden eller medan du tränar eller städar!

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Mumsig, nyttig mejerifri röra/ sås

av 3 Comments

Som en teaser inför podcastavsnittet imorgon, som bland annat kommer att handla om hur du förändrar din hälsa med bönor, så kommer här ett favoritrecept som jag brukar använda som tillbehör till maten

(här hittar du en annan bönfavorit https://4health.se/mjolfria-brownies-aven-fria-fran-notter-och-notmjol)

Jag använder en del, men inte jättemycket, kidneybönor, eftersom magbakterierna gillar det. Däremot älskar jag kikärtor, och använder det desto mer. Man kan ha dem som de är och blanda i en sallad, men helst gör jag olika röror och såser. Här kommer tips på ett som jag gillar som är en slags variant av hummus.

Du behöver:

  • 1 paket ekologiska kikärtor (avrunnen vikt ca 200g)
  • 1 vitlöksklyfta
  • ca 2 msk olja (olivolja, och/eller smaklös kokosolja om du tycker att olivoljan ger en för skarp smak. Jag använder gärna en blandning och ibland även löst kokta äggulor för att få en mildare smak. Resten av ägget kan du hacka ner i din mat sen)
  • 1 -2 msk tomatpure (alternativt 1 tomat + 2 droppar stevia) . Det här är bl.a. för att ge en hint av sötma. Just nu när plommonen mognar så kör jag gärna ner 1-2 plommon
  • lite spiskummin
  • salt

Lägg allt i en skål och mixa med stavmixer till en jämn smet. Smaka eventuellt av med mer salt och tomatpuré. Om du använder kokosolja, så tänk på att värma upp den något innan så att den inte blir grynig

Det här receptet gör jag i oändligt många olika varianter. Ibland ersätter jag olivolja och vitlök med kokosolja med vitlökssmak. Ibland häller jag i lite kombucha eller citron för att få lite mer syra. Och som jag nämnt ovan, har jag söta närodlade tomater så använder jag det istället för tomatpuré. Vill man kan man då söta med pyttelite stevia eller ett par söta plommon.
Spiskummin ger en väldigt god och lite sötaktig smak, men det går bra att hoppa över

Testa dig fram och låt kikärtorna revolutionera din tarmflora! 🙂

Ps. Givetvis ska alla ingredienserna vara ekologiska – olivolja, tomatpure etc är inte så mycket dyrare att köpa ekologiskt. Investera i din hälsa!

Mjölfria brownies (eller chokladkaka)- även fria från nötter och nötmjöl

av Leave a Comment

Som en liten teaser inför podcastavsnittet nästa vecka (19 augusti), som bland annat kommer att handla om hur du förändrar din hälsa med bönor, så kommer här ett riktigt favoritrecept i repris. Nämligen chokladkaka eller brownies på bönor!

Jag la upp det här receptet första gången i april 2015, men här kommer det alltså igen

Och förresten, missa inte veckans podcastavsnitt, nu på lördag, med den kända funktionsmedicinaren Diana Noland!

Så här skrev jag 2015:

Utlovade för någon dag sen på Instagram receptet på brownies. På bilden nedan har min mamma använt receptet, men istället för att göra brownies använde hon receptet till att göra en kaka. Jag tyckte att det blev jättegott och roligt med något annat än mandel- och kokosmjölskakor. Särskilt eftersom jag vet att en del kanske inte tål mandel. Dessutom är det ett ganska enkelt recept och går hyfsat snabbt så länge du äger en mixer eller matberedare (eller möjligen stavmixer)

I receptet används faktiskt svarta bönor. Jag kunde verkligen inte gissa det när jag smakade på det, men det blir en väldigt bra mjölfri bas. Receptet kommer ursprungligen från ICAs tidning, men här med några små modifikationer.

Jag rekommenderar inte bönor till alla, med en autoimmun sjukdom så brukar man med en autoimmun kost (AIP) välja att utesluta det. Detta för att bönor innehåller en relativt stor mängd växtgifter som kan påverka tarm och immunsystem lite. Men bönor innehåller fibrer som är utmärkta för tarmfloran, så för er andra är detta ett bra recept tycker jag. Här pratar vi dessutom om att man i en bit får i sig mindre än 20 gram bönor (receptet räcker till 20-25 bitar om man delar det till brownies)

Vissa äter inte bönor eftersom det innehåller en del kolhydrater, men det är inte tillnärmelsevis lika mycket kolhydrater som i mjöl och annat.  här är ett exempel på bönors näringsinnehåll, vilket innebär 14% kolhydrater, jämfört med mitt kokosmjöl som innehåller mer – 17% carbs (Visserligen inte riktigt jämförbart eftersom kokosmjölet innehåller så stor andel fett som väger upp det här ).
Tillägg 2017: kolhydraterna i bönor är dessutom till stor del så kallad resistent stärkelse, och verkar inte påverka blodsockret negativt hos de flesta, men det får ni lära er mer om i avsnitt 156 av podden. Håll utkik!

Hur som helst, till receptet, som definitivt är värt att testa!
Du behöver:

  • 1 förpackning svarta bönor (400 g). De ska alltså vara färdiga att äta – förkokta
  • 3 ägg
  • 3 msk kokosolja
  • 2 msk chiafrön, eller lite mer beroende på hur du väljer att söta enligt nedan  (Det går också att ersätta chiafrön med  linfrön, och jag tror att det går att hoppa över dessa helt om du inte tål frön alls)
  • 1 dl kakao
  • 1 krm salt
  • 1 tsk äkta vaniljpulver
  • sötning: I det ursprungliga receptet används 1,5 dl kokossocker. Mamma använde max hälften av detta och det blev lagom sött. Det går också bra att använda annan energifri sötning som tex stevia – du får helt enkelt smaka av hur mycket som blir lagom då. Använder man sötningsmedel som erytritol eller stevia så öka mängden chiafrö något för att få mer konsistensgivare
  • 150 g mörk choklad
  • Vispgrädde (och eventuellt bär) till servering

Sätt ugnen på 175 grader
Smörj en form
Häll av och skölj bönorna
Lägg bönorna i en matberedare eller mixa slätt med mixer
Tillsätt övriga ingredienser, utom chokladen, ner i mixern och mixa ihop
Smält chokladen i mikro eller mha vattenbad, häll ner i smeten och mixa ihop allt
Häll smeten i formen
Grädda mitt i ugnen ca 30 minuter. Gör du brownies så kan du känna med en sticka så att den är klar i mitten – stickan ska vara torr. För kaka gör det inget om den blir lite lösare
Låt svalna och skär upp till brownies
Servera med fördel med vispad grädde