fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: melatonin

Månadens populäraste – om cytokinstomar, lowcarb för hjärnans hälsa, Corona, felbehandling, melatonin, glutation, forskning mm

av 2 Comments

  1. Även denna månad är de mesta lästa inläggen på temat Covid-19. Allra populärast om så kallade cytokinstormar
    https://4health.se/cytokinstormar-anledningen-till-att-aven-friska-kan-bli-allvarligt-sjuka-i-covid-19
    och ett av de absolut populäraste och viktigaste inläggen om Covid-19 är detta om tyst hypoxi:
    https://4health.se/lakaren-screena-for-covid-19-med-pulsoximeter
  2. Lågkolhydratkost för hjärnans hälsa
    https://4health.se/studie-lagkolhydratkost-kan-reversera-aldersrelaterad-forsamring-av-hjarnan
  3. Motvikt till medias skrämselpropaganda
    https://4health.se/andra-sidan-om-covid-19-och-mer-positiva-nyheter
  4. Om lågkolhydratkost och hur man tolkar forskning
    https://4health.se/studie-kan-en-lagkolhydratkost-oka-risken-for-diabetes
  5. Felbehandlar vi på intensivvården?
    https://4health.se/behandlas-de-sjukaste-covid-19-patienterna-fel
  6. Hur glutation påverkar ditt immunförsvar
    https://4health.se/sa-kan-glutation-boosta-ditt-immunforsvar
  7. Bra tips för att hålla dig frisk i Coronatider
    https://4health.se/252-corona-covid-19-vad-fungerar-mot-viruset
  8. Intravenös C-vitamin, en omdebatterad behandlingsmetod
    https://4health.se/intravenos-c-vitamin-igen och https://4health.se/c-vitamin-anvands-pa-coronadrabbade-pa-new-yorks-sjukhus-hade-annika-dahlqvist-trots-allt-ratt-expressen
  9. Sömn och melatonin som skydd för dina lungor
    https://4health.se/studie-somnhormonet-melatonin-stottar-lungornas-halsa
  10. Bra tips för att hålla dig mentalt stark och nöjd i Coronatider
    https://4health.se/253-stark-din-mentala-halsa-konkreta-enkla-forklaringar-och-tips-med-markus-greus

När det gäller podcasten så är de två poddar som kan hjälpa a) rent fysiskt – avsnitt 252 om vad som kan hjälpa mot viruset – respektive b) mentalt – avsnitt 253 om att stärka din mentala hälsa– i Coronatider . Missa verkligen inte avsnitt 253, det är så enkelt och fantastiskt och härligt!

Studie: Sömnhormonet melatonin stödjer lungornas hälsa

av 2 Comments

En ny studie visar att melatonin kan skydda lungornas hälsa och gynna COVID-19-patienter.

Melatonin, vårt sömnhormon som också är en välkänd antioxidantmolekyl och stöttar hälsosamma nivåer av inflammation, kan skydda lungornas hälsa när de utsätts för virus och andra patogener.

Studiens författare antyder att överdriven inflammation, oxidation och ett överdrivet immunsvar mycket troligtvis bidrar till COVID-19-patologin, vilket leder till en cytokinstorm (https://4health.se/cytokinstormar-anledningen-till-att-aven-friska-kan-bli-allvarligt-sjuka-i-covid-19) och efterföljande progression med ytterligare hälsokomplikationer. Forskarnas artikel sammanfattar de troliga fördelarna med melatonin.

Melatonin är inte direkt effektiv mot patogener, såsom virus, men det har indirekta effekter på grund av dess effekt på inflammation, antioxidation och immunförstärkande funktioner. Melatonin har kopplats till att skydda lungorna när de är sårbara för oxidativ skada, proinflammatorisk cytokinfrisättning och inflammatorisk cellrekrytering.

Melatonin är känt för att stödja frisk reglering av inflammation på olika sätt, liksom att ha en antioxidativ effekt och uppreglera antioxidativa enzymer, respektive nedreglera prooxidativa enzymer.

Tidigare studier har också visat en immunmodulerande effekt hos melatonin. Det ökar förökning och mognad av immunförsvarets NK-celler, T- och B-lymfocyter, granulocyter samt monocyter. Forskare har också sett att melatonin kan dämpa cytokiner i cirkulation (ämnen som stimulerar inflammation och är involverade i de cytokinstormar som är karakteristiska i de som blir sjukast i COVID-19).

Med tanke på melatonins roll i dessa olika fysiologiska processer, kan en persons melatoninnivåer eventuellt kopplas till en högre eller lägre sårbarhet för hälsokomplikationer på grund av virus. Detta ses ju i den äldre befolkningen då melatoninnivåer sjunker med åldrande.

Författarna till den nya studien antyder att även om det direkta beviset för melatonin i COVID-19 är oklart, så har både dess användning i experimentella djurmodeller och i studier på människor dokumenterat dess effektivitet och säkerhet och att dess användning i form av tillskott i COVID-19-patienter kan vara gynnsam.

Oavsett tyder ju detta på den oerhörda effekt som sömn har på vår hälsa, inte minst nu i coronatider. Tänk på att den viktigaste djupsömnen och mesta melatoininutsöndringen sker tidigt på natten. I regel är den viktigaste sömnen runt midnatt, dvs mellan 22 och 02. Så även om du jobbar hemifrån och inte måste ställa väckarklockan lika tidigt som vanligt, så KOM I SÄNG!!

Tänk också på att dina melatoninnivåer beror på hur mycket dagsljus du får utomhus tidigt på dagen – så kom ut!

Mer https://4health.se/?s=corona

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0024320520303313

http://www.melatonin-research.net/index.php/MR/article/view/71

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.0959-9673.2006.00474.x

https://insights.ovid.com/crossref?an=00005792-201807270-00012

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15582288

Melatonin – ska du ta det för att sova bättre?

av 3 Comments

Jag får många frågor om melatonin (sömnhormonet) och om att ta det externt, som tablett/tillskott, för att  kunna sova bättre.

Jag tycker att melatonin kan vara en vettig tillfällig lösning tex vid jetlag, eller i en kort period med mycket stress. Det kan också vara en lösning hos äldre personer eftersom melatoninet sjunker med åldern när kroppen trappar ner. Ska man ta det mer långvarigt, tex med åldern, så tycker jag att man ska testa sina nivåer av melatonin (ingår bl.a. som en del i Rhythm plus-testet när du testar dina könshormoner). Kort sagt så är melatonin en bättre “lösning” än ren och skär sömnmedicinering.

Men i de flesta fall så är det inte en hållbar långsiktig lösning. Det kommer ju inte åt orsaken till dina sömnproblem, och det kan dessutom påverka kroppens egen produktion och känslighet för hormonet.

För vad är egentligen problemet? Varför tycker du att du behöver ta melatonin?

  1. Melatonin bildas i din hjärna från aminosyran tryptofan. Lyssna på avsnitt 65 av podden för att lära dig mer om detta i detalj (eller avsnitt 65b om du vill ha den engelska versionen). Kan det vara så att du har ett dåligt upptag av protein, och då särskilt tryptofan från din tarm?
  2. Eller är det så att du har ett dåligt upptag i hjärnan pga för LITE kolhydrater i din kost? Du behöver ett litet insulinpåslag för att hålla undan andra aminosyror så att tryptofan kan ta sig in i hjärnan.
  3. Eller har du ett stresspåslag pga ett svängigt blodsocker och för MYCKET kolhydrater som gör att du inte kan sova?
  4. Eller har du “trötta” binjurar och dålig blodsockerkontroll?
  5. Eller ngt annat? Det finns många anledningar, såsom stress, infektioner, en obalanserad tarmflora som är aktiv på natten och mycket annat som kan påverka din sömn.

Jag tycker inte det är fel att ha melatonin på nattduksbordet, men jag tycker att du ska leta i orsakerna innan du ger dig på att använda det regelbundet.

Dessutom – melatonin säljs ofta i oerhört stora doser, 3-5 mg. En vettigare dos ligger på 0,5 mg

Mer om sömn via taggen

Mina nivåer av hormoner – och information om progesteron, östrogen, testosteron, melatonin, kortisol och DHEA

av 1 Comment

Jag gjorde ett stort hormonellt test som heter Rhythm Plus. Du kan beställa det här: https://4health.se/konshormoner

Testet görs över en hel månad, dvs en cykel om man är i menstruerande ålder (men det fungerar bra att göra även om man är förbi klimakteriet)

Mina nivåer och timingen av sömnhormonet melatonin såg helt perfekta ut. Mycket trevligt! (du kan klicka på bilderna för att se dem i större format)

Likaså faktiskt stresshormonet kortisol och DHEA. Kanske DHEA i lägsta laget enligt mig själv, men labbet gav grönt ljus i alla fall.

Pyttelite förhöjt kortisol på kvällen, men jag vet precis varför. Den kvällen trodde jag att min son ramlade ur sängen – så var inte fallet som tur var 🙂 Men likväl satte stressystemet igång, och det har troligen påverkat resultatet

Jag har gjort ett test tidigare av binjurarna, som då visade på något förhöjda stressnivåer, så jag är nöjd med resultatet.

Men till det intressanta. Det jag verkligen ville undersöka var om jag hade lågt progesteron i förhållande till östrogen. Så kallad östrogendominans. Jag har inte haft några särskilda symtom på det, förutom att jag fick för mig att jag kanske sover lite sämre i slutet av menstruationscykeln – när progesteronet ska vara som viktigast alltså.

Men tvärtom så var östrogenet lågt och båda könshormonerna ser ut att ha gått lite bananas. Även testosteronet.

Inte hade jag tänkt på att det kanske är en dålig idé att göra testet precis när jag slutat amma min son… Jag är ganska säker på att det är det som gör att värdena är så extremt konstiga. Jag trodde faktiskt att hormonerna skulle ha ordnat upp sig snabbare än så. Cykeln satte igång redan när jag började trappa ner amningen lite i augusti/september. Jag slutade amningen helt i slutet av januari efter att mjölken sinat, och sonen tröttnat, i värmen på Barbados. Det här testet började jag sedan med i slutet av februari.

Men då vet vi alltså det – hormonerna kan gå bananas ett bra tag efter amningen också. Så mammor; helt ok och troligen normalt med “gravidhjärna” eller “amningshjärna” och andra symtom även efter du slutat amma 🙂 Hormonerna är inte alltid back on track förrän ett tag senare – och det var det jag ville dela med mig med det här inlägget.

Sömnexperimentet del 15: Magnesiumolja med melatonin fungerar bra

av 1 Comment

Ett ”medel” som jag inte skrev så mycket om när jag skulle börja testa, är en kräm med magnesium, MSM och melatonin.
Här kan du se vad jag håller på med https://4health.se/somnexperimentet-del-1-vilket-ar-det-basta-tillskottet-for-somnen

Den här krämen ska man sätta på tunn hud, jag sätter den på insidan av underarmarna. Ett tryck på pumpen ska motsvara en milliliter kräm. Detta ska innehålla magnesium, MSM (metylsulfonylmetan), men också 3 mg melatonin. Tyvärr är 3 mg melatonin på tok för mycket. En normal kropp tillverkar en tiondel av det per natt. Så jag tar bara en pytteliten klick kräm.

Hur som helst så fungerar det väldigt bra tycker jag. Jag känner melatoninets (och kanske magnesiumets) verkan. Synd bara att jag antagligen får en ganska låg dos magnesium eftersom jag tar så lite kräm för att inte få för mycket melatonin. Kan ju hoppas på att denna kräm kommer i annan dosering.

Nu när jag kört sömnexperimentet hela hösten har jag hittat vad som fungerar bra för mig. De flesta kvällar behöver jag ingenting för att somna gott, men ofta vaknar jag på natten och då är det inte alltid lika lätt att somna om. Vaknar jag tidigt, tex strax efter midnatt, så tar jag ibland den här krämen eller så tar jag melatonin eller dess byggstenar (dvs 5-HTP eller tryptofan). Men ofta sover jag 5-6 timmar och så vaknar jag efter det. Hade jag haft mer tid och inte ett barn som vill vakna tidigt på morgonen hade jag nog applicerat teorin om tvådelad sömn lite oftare (https://4health.se/vakna-pa-natten-somnstorning-vs-normalt-och-halsosamt-somnmonster). Men det jag gör nu om jag vaknar för tidigt är att ta teanin.

Min kräm kommer från Female Balance Shop och du hittar den här

http://www.femalebalanceshop.com/gonattkram

Sömnexperimentet del 9: Melatonin fungerar bra för insomning

av Leave a Comment

Jag kom på en sak som jag borde skriva om i sömnexperimentet – melatonin. Det har jag använt innan det här testandet, men det kan ju inte ni läsare veta 🙂

Melatonin är vårt huvudsakliga sömnhormon. Det produceras av tallkottkörteln som ligger mellan dina två hjärnhalvor och produktionen påverkas via ljuskänsliga celler i dina ögon.

Visste du att melatonin är en stark antioxidant och att det finns forskning som indikerar att bra melatoninnivåer kan förhindra/förbättra sjukdomar som cancer, Alzheimers och Parkinsons? Och låga melatoninnivåer är en vanlig anledning till depression. De flesta hormoner har sin egen dygnsrytm, vilket gör att en störning i melatoninnivåerna, som är vårt viktigaste hormon för att reglera dygnsrytmen, kan störa andra hormoner.

Om man har svårt att somna så tycker jag att melatonin som tillskott är ett mycket bättre alternativ än starka sömnmediciner. Alternativ till att ta melatonin är att ta byggstenen till melatonin i form av tryptofan eller 5-HTP. Fördelen med detta kan vara att vi producerar en mer optimal dos av melatonin och att inte tallkottkörteln “ger upp” sin produktion

Min erfarenhet av melatonin är att det fungerar toppen för insomning och för att sova bra de första timmarna av natten, sedan har det inte någon effekt. Kanske för att melatonins halveringstid är ganska kort (tiden för att bryta ner melatonin i kroppen). melatonin säljs ofta i ganska stora doser, en tablett kan vara runt 3 mg, men de flesta får effekt på mikrodoser runt 0,1-0,2 mg. Så min rekommendation är att testa sig fram med melatonin och börja lågt. Ta 0,2 mg innan sänggående. Har man inte somnat efter 30 minuter s ta lika mycket till, lika mycket till efter 15 min osv tills man tagit en hel tablett.

Sömn, melatonin och lågenergilampor/ blått ljus

av 5 Comments

Intressant artikel om hur blått ljus påverkar sömnhormonet melatonin mer än annat ljus. Blått ljus kommer bl.a. från LED-lampor, dvs. lågenergilampor. Rött ljus påverkar melatoninet minst.

Det är välkänt hur viktigt melatonin och sömn är för hälsan. Skiftarbetare drabbas  betydligt mer av sjukdomar t.ex. I artikeln är man dock lite väl försiktig med beskrivningen av detta viktiga hormon. Jag själv är en riktig “hormonnörd” och anser att hormoner och signalsubstanser styr hela din hälsa. Melatonin kan möjligtvis vara det allra viktigaste av dessa hormoner. Det finns mängder av studier på möss som visar hur melatonin styr många många av våra andra viktiga hormoner. Och till skillnad från kost, där möss inte äter samma saker som människor, så fungerar melatonin och tallkottkörteln (den lilla körtel inbäddad i hjärnan som utsöndrar melatonin) på samma sätt i nästan alla djur/människor. En anledning till att melatoninet kan styra andra hormoner är att det reglerar den cirkadiska sykeln (dygnsrytmen) och många andra hormoner har också de en dygnsrytm. Ta kortisol t.ex. (stresshormonet). Det har vi förhöjda nivåer av under morgontimmarna för att vakna, samt några mindre toppar ca kl 12 respektive 18. Om sömnen och melatoninet sätts ur spel, sätts även detta hormons rytm ur spel. Det finns även flera studier som visar att brist på melatonin leder till snabbare åldrande och mer åldersrelaterade sjukdomar.

De viktigaste sätten att ha en bra melatoninproduktion och dygnsrytm på, och därmed säkra hälsan, är att få dagsljus på dagen, ha mörkt kväll/natt och särskilt när du sover samt att ha regelbundna sovtider och sova på natten/ när det är mörkt.

Ur artikeln:

“While light of any kind can suppress the secretion of melatonin, blue light does so more powerfully. Harvard researchers and their colleagues conducted an experiment comparing the effects of 61/2 hours of exposure to blue light to exposure to green light of comparable brightness. The blue light suppressed melatonin for about twice as long as the green light and shifted circadian rhythms by twice as much (3 hours vs. 11/2 hours).”

Här kan du läsa artikeln om blått ljus och melatonin:

http://www.chicagotribune.com/health/sc-health-0613-blue-light-20120613,0,3170929.story

Melatonin – en god anledning att sova med kvalitet

av 2 Comments

Visste du att vårt sömnhormon, melatonin, är en stark antioxidant, att tillräckliga melatoninnivåer kan förlänga livet genom att hålla tallkottkörteln frisk och vital eller att melatoninnivåerna minskar kraftigt när vi blir gamla? Det finns forskning som indikerar att bra melatoninnivåer kan förhindra/förbättra sjukdomar som cancer, Alzheimers och Parkinsons. Och låga melatoninnivåer är en vanlig anledning till depression.

Melatonin är det huvudsakliga hormonet som reglerar din sömn. Det produceras av tallkottkörteln som ligger mellan dina två hjärnhalvor och produktionen påverkas via ljuskänsliga celler i dina ögon.

Det är viktigt att ha en god dygnsrytm för att säkerställa bra produktion av melatonin. Dels att sova när det är mörkt, men också att vistas i dagsljus under dagen, vilket gör att produktionen av melatonin blir högre på natten.

Melatoninnivåerna är låga på dagen, särskilt på förmiddagen, ökar när solen går ner och är som högst ca kl 2 på natten.

De flesta hormoner har sin egen dygnsrytm, vilket gör att en störning i melatoninnivåerna, som är vårt viktigaste hormon för att reglera dygnsrytmen, kan störa andra hormoner. Detta beror delvis på tallkottkörteln som utsöndrar melatonin. Konkret uttryckt – dålig sömn eller dygnsrytm kan sätta många hormoner ur balans.

Rätt tid på dygnet för bäst fettförbränning vid träning

av Leave a Comment

Ny forskning visar att tiden på dygnet påverkar hur mycket fett som förbränns vid träning.

Forskningen är gjord på djur, men ger nycklar till hur den inre träningsklockan fungerar även för oss människor.

Nästan alla celler i kroppen har en inre biologisk dygnsklocka som synkroniseras av externa signaler och av huvudklockan i hypotalamus. I dina celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. Detta maskineri bildar en feedback-loop som anpassar din fysiologi (vad som händer i kroppen) under dygnet.
En mängd olika faktorer inklusive hormoner, temperatur, matintag och träning kan påverka cellernas klockor (vävnadsspecifika perifera klockor). Detta förändrar hur gener som påverkar ämnesomsättningen uttrycker sig (hur gener uttrycker sig avgör vad som sen händer i kroppen/cellerna).

Studien testade hypotesen att tidpunkten för stressorer som påverkar glukos och energi – träning och mat – kan påverka metabolismen i fettvävnad på olika sätt.
Man såg att träning framkallar en tidsspecifik effekt på fettvävnaden. Och den effekten är oberoende av matintaget – det handlar alltså enbart om dygnsrytm.

Mer specifikt såg man att fettvävnadens känslighet för träning är beroende av timing och modulerad av cellerna själva. Transkriptionen av metaboliska gener förbättras. I klartext – med rätt träningstidpunkt kan man finjustera fettmetabolismen.

När var det då bäst att träna?
Enligt studien stack förmiddagen ut.

Detta är också i linje med din biologiska klocka av andra anledningar – såsom att din kropp vill varva ner och förbereda sig för sömn den senare delen av dagen. Så ja, jag rekommenderar träning första delen av dagen om omöjligt, och att i alla fall undvika träning sent på kvällen. Men inte främst för fettförbränningens skull, utan för att inte motarbeta din naturliga dygnsrytm och rytmen av hormoner som kortisol (stresshormon) och melatonin (sömnhormon).

Ur studien:

“The circadian clock is a cell-autonomous transcription–translation feedback mechanism that anticipates and adapts physiology and behavior to different phases of the day. A variety of factors including hormones, temperature, food-intake, and exercise can act on tissue-specific peripheral clocks to alter the expression of genes that influence metabolism, all in a time-of-day dependent manner. The aim of this study was to elucidate the effects of exercise timing on adipose tissue metabolism. We performed RNA sequencing on inguinal adipose tissue of mice immediately following maximal exercise or sham treatment at the early rest or early active phase. Only during the early active phase did exercise elicit an immediate increase in serum nonesterified fatty acids. Furthermore, early active phase exercise increased expression of markers of thermogenesis and mitochondrial proliferation in inguinal adipose tissue. In vitro, synchronized 3T3-L1 adipocytes showed a timing-dependent difference in Adrb2 expression, as well as a greater lipolytic activity. Thus, the response of adipose tissue to exercise is time-of-day sensitive and may be partly driven by the circadian clock. To determine the influence of feeding state on the time-of-day response to exercise, we replicated the experiment in 10-h-fasted early rest phase mice to mimic the early active phase metabolic status. A 10-h fast led to a similar lipolytic response as observed after active phase exercise but did not replicate the transcriptomic response, suggesting that the observed changes in gene expression are not driven by feeding status. In conclusion, acute exercise elicits timing-specific effects on adipose tissue to maintain metabolic homeostasis.“

https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2218510120

https://sverigesradio.se/artikel/tid-pa-dygnet-kan-paverka-fettforbranning-vid-traning

NY VÅRDPOLITIK

av 2 Comments

Peter Torssell skriver klokt, pragmatiskt och ögonöppnande om förändringar som borde kunna göras omedelbart:

Vårdpolitiken har fastnat i en typ av tänkande, och ingen av de etablerade partierna kan komma med nya konkreta förslag för vad som behövs för att göra skillnad för patienter, för folkhälsan och för vårdpersonal. 

Förslagen vi har kan låta så enkla och självklara att alla förmodligen kommer hålla med om dem, men ändå är vi så långt ifrån att göra verklighet av dem. Många tror att en del av de grundläggande förslagen redan finns idag, men vi menar att alla dessa kan förbättras och skillnaden skulle bli monumental. 

Det handlar både om att göra en konkret skillnad för patienter och vårdgivare, men också i grunden ändra fokus på vad som ska vara grunden för medicinen i Sverige. Många av förslagen är beroende av varandra för att fungera.

Patient-/läkarmötet

  • En patient ska lätt kunna träffa en läkare eller vårdgivare. Tillgängligheten för samtal ska finnas i större omfattning, även på telefon (för många äldre som t ex inte behärskar internet och appar) eller drop-in. 
  • Vårdpersonal ska prioriteras på sådant sätt att de trivs och mår så bra att de vill jobba kvar och gärna stannar så möjligheten finns att patienterna kommer träffa samma personal år efter år. 
  • Patienter ska oftast få återbesökstid för uppföljning. Fungerar medicinen? Blir patienten bättre? Om inte patienten blir hjälpt ska man inte av budgetskäl undvika att göra alla behövliga tester. Om läkaren inte vet hur hen ska komma vidare, ska det remitteras. 

Allmän svensk vård- och medicinpolitik

  • Läkare och personal ska använda sin tid mer på patienter. Idag är det bara en tredjedel av läkarens tid som går till rent patientarbete. Hur gjorde vi innan det blev sån pappersexercis? Hur gör andra länder? Om beslutandeprocesser decentraliseras och ledningen utgörs av läkare i större omfattning är en del. Mer vårdpersonal och mindre byråkrater.
  • Värna svensk självständighet i beslut kring vård och medicin. Regeringen försökte 2022 utan svensk debatt lämna över en del makt till WHO som skulle kunna bestämma vilka tvingande medicinska åtgärder svenskar ska utsättas för. WHO, amerikanska CDC etc ska endast ha en informerande roll.
  • Public service ska ha en kanal där vetenskaplig debatt ska pågå och lagras för att alla medborgare ska kunna lyssna och själva ta informerade beslut. Här ska alla viktiga medicinska frågor debatteras av kunniga personer med olika åsikter och där vetenskapliga referenser och klinisk erfarenhet öppet redovisas. Trots att vi under Covid-pandemin fick höra dagligen om siffror och maningar till vad alla måste göra, var debatten chockerande partisk och ensidig och där epidemiologer, biologer, immunologer, läkare, statistiker, intressanta kliniska fynd från andra länder etc med andra åsikter inte fick göra sig hörda och t o m tystades. Total transparens och objektiv granskning krävs.
  • Låt vetenskapliga evidens ligga till grund för klinisk medicin. Många av dagens råd kan starkt ifrågasättas utifrån en sådan granskning. Titta på en läkares rekommenderade ”standardbehandling av olika sjukdomar och problem” och gör objektiv granskning av evidensen. Låt balansen mellan fördel och risk ligga till grund för vad som ska rekommenderas. Låt ingenting stå utanför dylik granskning, inte minst gäller detta vacciner, som måste tåla samma granskning som alla mediciner.
  • Återinför ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, med betoning på beprövad erfarenhet. I detta ingår människans historia och traditionella folks kostvanor kopplade till sjukdomar och hälsa. Stora studier på folk som inte har samma sjukdomar som vi lider av måste väga tungt när vi diskuterar vad som kan rekommenderas att äta. Ta till vara på denna kunskap och låt förskolor, skolor, sjukhus, fängelser etc få lokala kök där många invandrarkvinnor eller andra kunniga kan användas som resurser för att laga god, hälsosam och traditionell mat. Låt äkta mat och inte E-ämnen eller andra nya tillsatser vara ledstjärnan. 
  • Inför kliniska centra i varje region där man behandlar och forskar på metoder som inte ansetts tillräckligt vetenskapliga men där det ändå finns klinisk erfarenhet att hjälpa många patienter som inte blir hjälpta i dagens vård. Utifrån allmän vårderfarenhet kommer man ge direktiv på vilka hälsoproblem som är viktiga att utforska andra möjligheter för än de konventionella. En pragmatisk syn på att uppnå bättre hälsa måste införas, och låt inte teoretiska förklaringsmodeller lägga hinder för kliniska resultat. Nya förklaringsmetoder ska kunna ta form efter att resultat kan påvisas. 
  • Lägg stor tonvikt på billiga och naturliga metoder, på preventiva metoder och behandling i tidigt skede. Vid en närmare granskning tenderar det vara patenterade och dyra behandlingar som blir rekommenderade. De behöver absolut inte vara effektivare, mer vetenskapliga eller ha mindre biverkningar än andra metoder. Om vi tar Covid-19 som exempel ska man kunna öppet redovisa och jämföra vacciner med naturlig immunitet, utifrån kroppens komplexa immunitet och annan fysiologi redovisa resultat gällande blodsocker, insulin, D-vitamin, A-vitamin, glutation, melatonin, väteperoxid, kväveoxid etc i kampen mot Covid-19. Både bland befintliga mediciner och andra studier av födoämnen och örter finns det mycket information som snabbt skulle självfinansiera alla våra vårdpolitiska förslag i en jämförelse med dagens politik. Speciellt som denna tonvikt kommer ha mervärden för andra sjukdomar och besvär. 
  • Tongivande personer ska ta ansvar för vad de informerar om i offentliga sammanhang. De ska öppet och ödmjukt redovisa vad de känner till och vad de inte känner till. Alltför mycket av kommenterar av slaget ”det finns ingen forskning bakom det där” får idag yttras utan påföljder när de far med osanning. Ingen osanning accepteras.