fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: oxytocin

Probiotika påskyndar läkning genom att stimulera oxytocin (halverar läkningstiden)

av 10 Comments

Jag skrev förra veckan om hur viss probiotika (en jordbaserad probiotika i sporform) kan motverka antibiotikaresistens och sjukhussjuka.

Men det finns många olika studier på effekter av olika sorters probiotika. En studie visar tex hur probiotika kan påskynda sårläkning, vilket är av största vikt vid allt från vanliga skador till diabetes och vissa typer av cancer.

Mikrobiomet/ tarmfloran har ju inverkan på i stort sett alla aspekter av hälsa och är ett område som forskats flitigt på de senaste 10-20 åren. Läs gärna mer via taggen microbiome och lyssna på podcastavsnitt jag gjort om tarmfloran – finns många, men ett av de senaste är 320: https://4health.se/320-tarmfloran-inflammation-roten-till-halsa-och-ohalsa

När det gäller mikrobiomets inverkan på sårläkningsprocessen hos oss däggdjur har den varit dåligt förstådd. I en studie såg man att när man tillsatte probiotika i form av mjölksyrabakterier (laktobaciller) i dricksvatten så påskyndades sårläkningsprocessen. Sårläkningen skedde mycket snabbare – på hälften av den tid som krävdes för kontrollgruppen som inte fick probiotika.

Man undersökte vidare (i möss) och såg att Lactobacillus reuteri förbättrar de sårläkande egenskaperna genom uppreglering av hormonet oxytocin. Oxytocin är “beröringshormonet” som är involverad i sociala band, reproduktion och beröring, via vagusnerven (vagusnerven är involverad i frisättning av oxytocin, och du kan läsa mer om vagusnerven i tidigare inlägg (använd sökrutan), eller lyssna på podcastavsnitt 164 https://4health.se/164-vagusnerven-din-vag-till-avslappning-matsmaltning-lugn-och-ro ) .

När probiotika uppreglerade oxytocin så aktiverades immunceller. Det handlar om den sortens Treg-celler som kallas CD4+Foxp3+CD25+. Detta visade sig kraftigt öka sårläkningskapacitet.

Studien fastställde att just oxytocin är en komponent i en tarmmikrobiom-hjärna-immunförsvars-axel (multi-directional gut microbe-brain-immune axis) med sårläkningsförmåga.

Summerat alltså – probiotika påskyndar sårläkning via hormonet Oxytocin

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0078898

Stimulera oxytocin för att öka din sexlust

av Leave a Comment

Hormonet oxytocin kan ha en koppling till det som kallas hypersexuell störning eller sexmissbruk enligt en grupp svenska forskare.

Oxytocin har tidigare kopplats samman med bland annat parbildning och fortplantning hos djur, och nu också till hypersexualitet. Det är känt för att öka empati, tillit och välmående (mer om oxytocin https://4health.se/?s=oxytocin).

Det verkar som om de med hypersexuell störning har en störd reglering av oxytocinproduktionen. Arvsmassan har släppt lite på den genetiska broms man brukar kalla DNA-metylering, och som i det här fallet reglerar hur mycket av hormonet oxytocin som ska produceras, enligt forskarna bakom studien. Det skulle i sådant fall innebära att personer med hypersexuell störning kan producera mer av hormonet.

Det här är intressant eftersom många kvinnor upplever minskad sexlust med åren, särskilt när deras testosteron sjunker. (Har bl.a. skrivit det här gamla inlägget https://4health.se/hormonlara-paverka-ditt-testosteron och me rom testosteron via sökrutan https://4health.se/?s=testosteron) Kan man då, förutom att arbeta med att försöka höja/stimulera testosteronproduktionen, stimulera oxytocin, så kanske man kan lyckas öka sexlusten igen.

Oxytocin stimulerar du med beröring – kramar, massage, gos med husdjur, barn, partner osv.

Forskarna kunde dock även se samma mönster hos personer med alkoholberoende, vilket skulle kunna tala för att de identifierade processerna främst har koppling till de beroenderelaterade komponenterna av hypersexualitet.

Detta kanske också kan vara en förklaring till att en del gravida kvinnor får ökad sexlust. Oxytocin ska ju öka hos mamman för att öka anknytningen mellan mamma och barn, och för att stimulera bröstmjölksfrisättning.

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/15592294.2019.1656157

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7303749

Social förmåga kopplat till hormonet oxytocin

av Leave a Comment

Hur mycket vi samspelar med andra människor kan handla om hur känsliga vi är för berörings- och anknytningshormonet oxytocin.

Nu har man nämligen forskat på hundar och kommit fram till att hur mycket hundar samspelar med människor kan handla om hur känsliga de är för oxytocin.

Det finns genetiska skillnader i känslighet för oxytocin.

I studien har man mätt hur lång tid det tar innan hundar söker kontakt med sin ägare för att få hjälp med ett problem. Sedan har man sett hur det hänger ihop med oxytocin, som brukar kallas anknytningshormon, och är viktigt i sociala relationer.

Hur benägen en hund är att söka hjälp ser forskarna som ett mått på hur beredd den är att samarbeta med människor. Här finns det stora individuella skillnader från hund till hund. Variationen är stor också inom en och samma ras.

Studien visar att det kan bero på en genetisk skillnad i hur känslig hunden är för hormonet oxytocin. Det beror i sin tur på vilken variant av mottagarmolekyl, oxytocinreceptor, som hunden har.

När forskarna utsatte hundarna för extra oxytocin blev många av dem ännu mer benägna att söka hjälp. Men det gällde bara dem som hade en särskild variant av receptorn. De hundar som hade den andra receptorn fortsatte förgäves att försöka lösa problemet ensamma. Den här genetiska skillnaden finns också hos vargar.

Eftersom oxytocin spelar stor roll också i samspelet mellan människor tror man att liknande genetiska skillnader på oxytocinreceptorn kan ligga bakom skillnader i social förmåga också bland oss.

Oavsett så kan du öka ditt oxytocin med fysisk kontakt, såsom klappar, kramar och massage.

Mer om oxytocin: https://4health.se/?s=oxytocin

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6777168

Månadens populäraste – om utmattning, mentala programmeringar, probiotika för läkning, cancer, fettförbränning och avokadosmör

av 2 Comments

Månadens Blogginlägg 📖

  1. På första plats senaste månaden – om utmattning
    https://4health.se/326-dr-marie-petersson-utmattning-hur-far-jag-min-energi-tillbaka-kan-jag-bli-frisk och enkla meditationstips
    https://4health.se/lakarens-meditationstips
  2. Mentala programmeringar och hypnos
    https://4health.se/327-dan-ahtola-hypnos-hypnoterapi-undermedvetna-programmeringar och
    https://4health.se/hypnos-och-hypnoterapi-for-att-effektivt-forandra-din-halsa-somnproblem-oro-stress-atstorningar-sockerberoende-radslor-och-fobier-mm
  3. Probiotika påskyndar läkning via oxytocin
    https://4health.se/probiotika-paskyndar-lakning-genom-att-stimulera-oxytocin-halverar-lakningstiden
  4. Revolutionerande upptäckt om cancer
    https://4health.se/ny-revolutionerande-upptackt-om-cancer-bovarna-bakom-aggressiv-och-aterkommande-cancer
  5. Rätt tid på dygnet för träning
    https://4health.se/ratt-tid-pa-dygnet-for-bast-fettforbranning-vid-traning
  6. “Avokadosmör” recept
    https://4health.se/hur-gor-man-vitlokssmor-om-man-inte-ater-mejerier-recept

Och förra årets populäraste podcastavsnitt, alltså inte från denna månad, men fortsätter ändå att vara ett av de absolut mest besökta:
https://4health.se/299-dr-sanna-ehdin-5-dagars-fasta-pa-2-dagar-vass-helt-ny-metod-och-enkel-tarmtomning-hur-och-varfor

Månadens podcast 🎶👂

Mest nedladdade avsnitt av podcasten 4Health med Anna Sparre var i februari avsnitt 326 med läkaren som berättar om utmattning – både hennes egen och hur hon arbetar med patienter. På andra plats avsnitt 327 om mentala programmeringar, hypnos och hypnoterapi och även 325 med den svenska versionen om mögel forsätter vara populärt.

En guide till alla podcastavsnitt hittar du här: https://4health.se/podcastregister

Håll utkik 🤓

I nästa avsnitt blir det huvudfokus på lymfsystemet, med många tips, men du får också en gripande berättelse från hälsoprofilen Paulina – och alla hennes bästa hälsotips

Tidigare

Du vet väl att du kan få en fantastisk sammanfattning av allt allt allt i årssummeringarna? 
Där får du inte bara året som gått, utan tidernas mest populära. Inkl: 
– Årets blogginlägg 
– Årets mest lästa (från alla år)
– Årets populäraste podcasts
– Mest nedladdade podcastavsnitten genom alla tider
– Böcker, framöver mm
Här: https://4health.se/arets-popularaste-2022-om-fasta-sa-fungerar-v-fragorna-vi-maste-stalla-hur-fysioterapeuter-lart-sig-fel-sjalvreglera-nervsystemet-me-cfs-backa-biologisk-alder-vilket-organ-hor-ihop-med-vilken

Förra månaden hittar du här:

Månadens populäraste – om Biohacking, tystnad och vipassanameditation, 30 konkreta hälsotips, probiotika mot livsfarlig antibiotikaresistens, mögel och årets populäraste 2022
https://4health.se/manadens-popularaste-om-biohacking-tystnad-och-vipassanameditation-30-konkreta-halsotips-probiotika-mot-livsfarlig-antibiotikaresistens-mogel-och-arets-popularaste-2022

Hur du läker kroniska sjukdomar/symtom mha hjärnan, neuroplasticitet & nervsystemet!

av 5 Comments

Visste du att kroniska symptom och sjukdomar kan komma från hjärnan och nervsystemet?
En överaktivering i det limbiska systemet i hjärnan, där vi bland annat hittar amygdala, kan medföra att det sympatiska nervsystemet är påslaget under lång tid (stress)
🎧 Lyssna gärna på podcastavsnitt 9 om Nervsystemet & stressresponsen https://4health.se/avsnitt-9-nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-fungerar eller läs här på sidan i tidigare inlägg https://4health.se/?s=sympatiska+nervsystemet

Konsekvenserna av en långvarig stressrespons kan bli kroniska symptom och sjukdomar, såsom kronisk värk, kronisk trötthet, ångest, depression, överkänsligheter, magproblem och matintoleranser.

De goda nyheterna då?
Jo, det går att förändra hjärnans respons! Det går att programmera om hjärnan och bygga nya nervbanor med hjälp av neuroplasticitet, som betyder att hjärnan är formbar. 
Det går att reglera nervsystemet så att det oftare är i det parasympatiska läget och så att det snabbare kommer tillbaka efter en stressig situation.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Karin Sparrings där du får läsa om:
– Karins personliga hälsoresa
– Kemisk intolerans och matintoleranser
– Neuroplasticitet, hjärnan och nervsystemet
– Livskris och utmattning
– Tillfrisknande och framtiden
– Tips för att börja läka hjärnan och nervsystemet

Jag har haft hälsoproblem i större delen av mitt liv. Som barn och ungdom var jag ofta sjuk och åt ett stort antal antibiotikakurer. Jag fick magproblem i tolvårsåldern och har kämpat med grav IBS i många år. Jag har lidit av ångest och återkommande depressioner sedan tidiga tonåren. I brist på fungerande behandling från den konventionella vården har jag sökt alternativa lösningar och hittat många saker som hjälp tillfälligt eller delvis. Kostomläggning var en viktig nyckel, särskilt efter att ha ätit mestadels snabba kolhydrater och näringsfattig mat i hela mitt liv. Första gången jag la om kosten 2014 var det till LCHF, och skillnaden var påtaglig. Mina magproblem blev bättre och jag som alltid haft ett blodsocker som en bergochdalbana fick ett stabilare humör och mer energi. Ändå blev jag inte helt bra och jag fortsatte att experimentera för att hitta lösningen på mina problem.

Kemisk intolerans och matintoleranser

Jag provade ketogen kost, mejerifri LCHF, paleo, AIP, carnivore och GAPS. Alla dessa är bra och näringsrika kosthållningar som var hjälpsamma på olika sätt, men mina problem försvann inte. Jag plockade bort fler och fler livsmedel, blev mer och mer begränsad i vad jag kunde äta och göra. 2017 började jag reagera på parfymer och andra kemiska ämnen. I början var det inte jätteallvarligt, men känsligheten blev större och större allteftersom tiden gick. I efterhand förstod jag att det delvis triggades av att jag arbetade på en fuktskadad arbetsplats, då många med doftöverkänslighet (eller kemisk intolerans, eng: multiple chemical sensitivity, som det heter när man inte tål parfym och kemikalier) drabbas i samband med exponering för fukt och mögel. (Det regnade in genom taket och jag fick ha en papperskorg bredvid mitt skrivbord för att fånga upp dropparna!) Jag slutade på det kontoret men överkänsligheten stannade kvar.

Efter en incident sommaren 2019 blev känsligheten för parfymer och kemiska ämnen på en helt annan nivå. Jag började reagera på otroligt små mängder kemikalier, och nya saker. Jag kunde bli dålig av någons deodorant, schampo eller handkräm. Jag reagerade på trycksvärta och flamskyddsmedel på nya kläder. Sköljmedel var allra värst och kunde göra mig helt däckad. På grund av detta kunde inte jobba med varken klienter eller kollegor utan att bli sjuk. Jag kunde knappt träffa folk och att handla mat eller åka kollektivt blev snart en mardrömshistoria. Jag kunde inte träna på gym som jag tidigare älskat och blev också allt tröttare och svagare. De olika symptomen avlöste varandra och jag blev alltmer desperat.

Jag hoppades läka från överkänsligheten mot dofter och kemikalier med hjälp av specialkost.

Neuroplasticitet, hjärnan och nervsystemet

När vården inte kunde erbjuda vare sig orsaker eller lösningar tog jag återigen saken i egna händer. Av en bekant jag träffat på internet fick jag tips om programmet Dynamic Neural Retraining Systems (DNRS). DNRS är ett neuroplasticitetsprogram, och de påstod att MCS och andra ”mystiska” hälsoproblem kan förbättras av att ”träna” eller omprogrammera hjärnan enligt ett särskilt program. Även matintoleranser, ångest och magproblem kunde, bland många andra tillstånd, förbättras enligt programmets egna utsagor. Eftersom jag var desperat och hade provat alla specialdieter, kosttillskott, behandlingar och andra potentiella lösningar jag hört talas om hade jag inget att förlora på att testa.

Jag köpte programmet och började titta på videoföreläsningarna. Jag fick förklarat för mig hur hjärnans hotsystem kan fastna i påslaget läge om vi är med om många påfrestande händelser. Det kan röra sig om känslomässiga trauman, stress, exponering för toxiner eller, som oftast och som i mitt fall, en kombination av dessa. Jag fick lära mig att stress och trauma kan medföra att det sympatiska nervsystemet är aktiverat nästan jämn, vilket skapar symptom som sätter sig i kroppen. Jag förstod också vilken roll våra tankar spelar och att rädsla ofta är nära sammankopplat med kroniska hälsobesvär.

Jag fick också lära mig att hjärnan är formbar, plastisk, och att det finns metoder som kan programmera om de responser som som är associerade med symptom. Att jag själv kan skapa de signalsubstanser som läker hjärnan och därmed kroppen, med hjälp av bland annat visualiseringsövningar, nya associationer och att förändra tankar, känslor och beteenden. En stor del av läkningen sker genom att göra sådant som jag mår bra av, och som skapar läkande signalsubstanser i hjärnan; dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner! Jag förstod att med dessa metoder kunde jag hjälpa kroppen till ett tillstånd som domineras av det parasympatiska nervsystemet istället, det som står för lugn och läkning. Jag har länge trott på att kroppen med rätt förutsättningar är självläkande, och nu fick jag ännu en nyckel till att skapa de förutsättningarna. Kanske huvudnyckeln, till och med.

Foto från då jag lärde mig hur trauma och stress kan påverka hjärnan hur det kan manifesteras i kroppen via programmet DNRS

Livskris och utmattning

Kort efter att jag börjat med programmet hamnade jag i mitt livs största kris, där jag samtidigt separerade från en mångårig samborelation och sedan plötsligt förlorade min mamma alltför tidigt. Den totala utmattningen var ett faktum och alla fysiska och psykiska symptom jag haft tidigare nådde nya dimensioner, tillsammans med en hop nya symptom. Jag var helt under isen både fysiskt och psykiskt och förstod inte hur jag skulle komma framåt. Trots det gav jag allt jag hade för att fortsätta med programmet, för jag kände att det var mitt enda hopp. Med min nyvunna kunskap om hjärnan och nervsystemet förstod jag också att de nya hälsoproblemen och omfattningen av dem berodde på den kris jag varit med om, och att stress- och traumaresponser var de underliggande orsakerna.

Uthålligt gjorde jag programmet efter bästa förmåga, en dag i taget. Sakta men säkert började jag komma på fötter igen. Bakslagen var många och läkningen går heller aldrig rakt uppåt-framåt utan snirklar sig oftare i kringelikrokar. Många var de stunder då jag ville ge upp, då jag inte trodde att det skulle gå, då jag tvivlade och kände hopplöshet. Att gå igenom denna transformation, att resa mig ur den djupa krisen, att läka min hjärna och mitt nervsystem är ärligt talat det svåraste jag någonsin gjort. Det har krävt enorma mängder ansträngning, uthållighet, tålamod och tillit. Det har krävt en nivå av självrannsakan och ärlighet jag inte visste var möjlig. Det har känts som att dö och födas på nytt, om och om igen.

Tillfrisknande och framtiden

Har det varit värt allt arbete? Ja, ja, ja! Aldrig har något varit mer värt det. Idag lever jag ett helt annat liv än förut. Jag har hobbys och intressen som får mig att känna mig levande. Jag njuter av livet varje dag. Jag känner mig hemma i min kropp på ett sätt jag aldrig tidigare gjort. Jag har startat företag för att hjälpa andra göra samma resa som jag gjort. Jag har börjat styrketräna igen och slagit personbästa på gymmet. Jag känner mig oftast trygg i mig själv och har en vältrimmad intuition. Jag har massor av energi och växer i meningsfulla relationer.

Jag är tacksam för livet och för resan jag gjort och fortsätter att göra. Det har väckt en tro i mig, en tro på att ingenting är omöjligt. Det finns fortfarande saker jag jobbar på och jag är inte på något sätt färdig. Jag vet ingenting om framtiden och kan inte med säkerhet veta hur min hälsa kommer att utvecklas. Det enda jag vet är att allt förändras, hela tiden. Idag litar jag på min förmåga att möta de utmaningar som livet innebär, stora som små. Om jag får skicka med någonting till dig om kämpar med kroniska symptom eller sjukdom, psykisk ohälsa, trauma, matintoleranser eller andra utmaningar är det detta: det finns en väg ut! Det finns lösningar, det finns vägar, det är aldrig för sent. Du är värd att fortsätta framåt! Ge aldrig upp.

Tips för att börja läka hjärnan och nervsystemet

  • Bli medveten om dina tankar och känslor
  • Uppmärksamma på vilket sätt rädsla och stress påverkar dina symptom
  • Begränsa hur mycket du pratar om, läser om eller tänker på symptom och sjukdomar
  • Avfölj allt på internet som triggar stress och rädsla, inklusive sjukdomsgrupper och nyheter
  • Försök att fokusera på annat än symptom. Prova en ny hobby!
  • Kom tillbaka till nuet genom att aktivera alla dina sinnen. Vad kan du se, höra, dofta, smaka, känna?
  • Gör sådant du mår bra av och som gör dig glad. Njutning och glädje skapar läkande signalsubstanser i hjärnan!
  • Konsumera hellre humor och feelgood än drama och skräck. Undvik sådant som skapar adrenalin
  • Sätt gränser för dig själv och andra och börja prioritera ditt eget välbefinnande
  • Skratta och le – läkande signalsubstanser produceras av detta oavsett hur du mår
  • Använd visualiseringsövningar som ger lugn och njutning
  • Prova olika kroppsbaserade övningar för nervsystemet (tips på sådana kommer i ett sen länge planerat inlägg från mig/ Anna med tidsbrist…😅)
  • Djupa andetag med förlängd utandning kan aktivera det parasympatiska nervsystemet
  • Skapa kontakt med naturen
  • Lär dig något nytt – detta främjar hjärnans neuroplasticitet!

Allt gott och tack för att du läste!

Karins hittar du på https://karinsparrings.se där du kan läsa mer om hennes resa, neuroplasticitet och nervsystemet Mer om programmet DNRS kan du läsa på https://retrainingthebrain.com/

Läsa godnattsaga är viktigt för hälsan

av Leave a Comment

Att läsa en bok vid sänggåendet sänker stresshormoner och ökar måbra-hormoner. Att läsa för ett barn kan på så sätt bl.a. hjälpa till att minska smärta enligt en ny studie.

Godnattsagan visade sig sänka nivåerna av kortisol och ökade nivåerna av det så kallade beröringshormonet oxytocin, som också är kopplat till empati.

Barnen rapporterade också att de kände sig bättre.

Forskare i Brasilien fann att om barnen spelade ett spel mådde de också bättre, men effekten var dubbelt så stark för historier.

Åttio barn i åldrarna två till sju år på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus deltog i studien. Patienter led av bl.a. astma, bronkit och lunginflammation. För hälften av barnen lästes berättelser i en halvtimme.

Salivprover togs från varje barn före och efter och analyserades med avseende på nivåer kortisol och oxytocin.

Berättandet är effektivt på grund av ett fenomen som kallas “narrative transportation”. Barnet kan genom fantasi uppleva förnimmelser och tankar som transporterar honom eller henne till en annan värld, en plats som skiljer sig från sjukhusrummet och därmed är långt ifrån de aversiva sjukhusvistelserna.

https://www.pressreader.com/uk/the-daily-telegraph/20210525/281943135790166

Covid-regler har lett till nedsatt mental hälsa, stillasittande och mer mer övervikt

av 4 Comments

Munskyddskrav på Bakken i Danmark i somras

I en ny studie av effekterna av riktlinjerna under Covid-19 ser man hur reglerna om att stanna hemma och inte träffa andra har lett till ökat stillasittande, viktuppgång och sämre psykiskt mående. Dessutom har en stor andel försämrat sina matvanor bl.a. genom att äta mer ohälsosamma snacks/ mellanmål. Och många hade också försämrade sömnvanor genom att de somnar senare.

Jag känner verkligen av det där med det mentala måendet själv. Som ensamstående då jag varannan vecka inte har min son och träffar mindre människor än normalt. Det är som om min kropp har cravings efter fysisk närhet och att umgås med andra. Jag har aldrig upplevt detta så här tidigare. Och då träffar jag ändå ett fåtal väl valda vänner, som får agera familjesubstitut. Jag känner hur bristen på närhet och att umgås som vanligt med vänner och familj påverkar det mentala måendet. För vissa kanske det mer handlar om oro över pandemin som sådan, för mig handlar det om att jag känner att vi är flockdjur och att detta inte är normalt. Oavsett så påverkas vårt mående.

Positiv beröring är livsviktigt för hälsan. Hudkontakt utsöndrar en cocktail av må bra-hormoner som oxytocin, men även dopamin och serotonin. Dessutom minskar beröring stresshormonet kortisol. 

Det finns en evolutionär förklaring. Beröring var ett sätt att hålla ihop gruppen. Att röra varandra är ett sätt att visa att man är vänner och är nära varandra. Har man inte fått beröring på lång tid då betyder det att man hamnat utanför.

Social distansering under pandemin gör nu att många saknar hudkontakt. Men en annan ny studie visar att husdjur kan kompensera för det till stor del. 

Har du märkt några negativa eller positiva effekter på din hälsa under detta coronaår?

Observera att detta inte är jag som lägger någon värdering i vad som är rätt och fel mht corona. Bara forskning och en reflektion av vad som händer i oss. Jag tror att vi bör begränsa smittspridningen på olika sätt, men jag tror bl.a. baserat på detta att den svenska modellen är bättre än lockdown. Och jag tror mer på frihet och ansvar, istället för frihetsberövande av friska människor så som vissa länder gjort.

Undersökningens deltagare är främst från engelskspråkiga länder, och inte minst USA. Den svenska modellen har ju varit annorlunda, så detta är ju främst applicerbart på andra länder. Samtidigt har Sverige flest ensamhushåll i världen, så det kanske drabbar oss hårdare av den anledningen.

Ur studien:

Objective: Stay-at-home orders in response to the COVID-19 pandemic have forced abrupt changes to daily routines. This study assessed lifestyle changes across different BMI classifications in response to the global pandemic.

Methods: The online survey targeting adults was distributed in April 2020 and collected information on dietary behaviors, physical activity, and mental health. All questions were presented as “before” and “since” the COVID-19 pandemic.

Results: In total, 7,753 participants were included. The sample included 32.2% of individuals with normal weight, 32.1% overweight, and 34.0% had obesity. During the pandemic, overall scores for healthy eating increased (p<0.001), due to less eating out and increased cooking (p<0.001). Sedentary leisure behaviors increased while time spent in physical activity (absolute time and intensity-adjusted) declined (p<0.001). Anxiety scores increased 8.78±0.21 during the pandemic and the magnitude of increase was significantly greater in people with obesity (p≤0.01). Weight gain was reported in 27.5% of the total sample compared to 33.4% in participants with obesity.

Conclusions: The COVID-19 pandemic produced significant health effects, well beyond the virus itself. Government mandates together with fear of contracting the virus have significantly impacted lifestyle behaviors alongside declines in mental health. These deleterious impacts have disproportionally affected individuals with obesity.

….43.5% reported an increase in unhealthy snacking. Overall, 20.7% perceived they were eating healthier and 35.6% reported eating less healthy. A perceived shift towards unhealthy eating was accompanied by increases in sedentary behaviors, declines in physical activity, a later sleep onset time, and nearly twice the increase in reported anxiety compared to those eating healthier. ..

..Sleep onset and wake time significantly changed (onset: 42.41±1.61 and wake: 59.33±2.15 minutes later, both p<0.001). Changes to sleep quality varied, 43.8% reported worsened sleep quality while 10.2% reported improved sleep quality…

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33043562/

(fulltext: https://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC7675243&blobtype=pdf)

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/husdjur-spelar-viktig-roll-under-pandemin

7 övningar för medkänsla – mot stress, för ökat välbefinnande

av 3 Comments

Visste du att medkänsla kan göra allt från att stärka immunförsvaret och minska infektioner, till att minska stress och öka välbefinnandet?! Men vad är då medkänsla, och hur tränar du upp den?

Medkänsla kan nästan sägas vara motsatsen till stress. När du är stressad kör du bara på och blir mindre medkännande. Medkänsla ger sammanhållning och att vi själva mår bra inombords. Bl.a. genom att det ökar utsöndringen av oxytocin. Medkänsla är att ta hänsyn till vad jag själv eller någon annan behöver just nu.

Det är viktigt att veta att det är stor skillnad mellan empati och medkänsla. Empati aktiveras när vi själva eller någon annan upplever smärta. Då ökar negativa känslor och obehag hos oss. Empati kan öka risken för stress och utmattning. Medkänsla däremot ökar de positiva känslorna. Det handlar om mod och villighet att närma oss och hjälpa den som har det svårt, och leder inte till stress.

Så hur tränar man upp sin medkänsla och kammar hem de positiva effekterna av den? I huvudsak handlar det om att regelbundet lyssna på kroppen. Det blir också enklare om man försöker sätta ord på känslor. Vad är det jag känner just nu? Är jag orolig? Rädd? Trött? Ledsen?

Ju bättre du blir på att lyssna på dig själv och din egen kropp, desto bättre blir du i regel på att känna in hur andra har det.

Hittade en artikel baserad på Ola Schenströms (läkare och mindfulnesslärare) bok 52 vägar till medkänsla. Där ger han följande 7 konkreta tips på hur du ökar sin medkänsla och därmed kan förbättra din hälsa.

  1. Lyssna på kroppen regelbundet och lägg märke till när du tex är trött eller spänd. Fundera på vad du kan göra åt det.
  2. Sätt ord på känslor. Då blir det lättare att reglera dem. Man har sett i forskning via hjärnröntgen att när man sätter ord på känslor så lindras de ofta.
  3. Observera dina tankar. Se dina tankar som just tankar och inte som sanningar. Tex självkritiska tankar. Vi har tankar – vi är dem inte.
  4. Pausa i vardagen. Stanna upp ibland. Det hjälper dig att bli mer medveten om ifall du själv eller någon i din närhet inte mår bra. Och att det är helt okej att må dåligt ibland.
  5. Var snäll mot dig själv och ta hänsyn till dina behov. Ta en paus, gå en promenad om du behöver det. Lägg en hand på bröstet om du råkar ut för en jobbig situation. Beröringen gör att du återhämtar dig snabbare – ett effektivt verktyg tex om någon kritiserar dig.
  6. Fråga dig själv hur vänlig du varit idag. Mot dig själv och mot andra. Checka av regelbundet.
  7. Ge bort lite vänlighet till någon som behöver det. Det kan vara så enkelt som att hjälpa dem att transportera kartonger till återvinningen 🙂

 

Tarmflorans direkta koppling till din hjärna

av Leave a Comment

Det finns en tydlig koppling mellan tarmen och din hjärna. Allt mer forskning kommer kring kopplingen som tarmfloran har till demens, autism, depression mm.

Bra sammanfattande artikel i The New York times om kopplingen mellan din tarmflora och hjärna. Länk nedan, här saxat ur artikeln:

“Germs in Your Gut Are Talking to Your Brain.” 
“The body’s microbial community may influence the brain and behavior, perhaps even playing a role in dementia, autism and other disorders.

In 2014 John Cryan, a professor at University College Cork in Ireland, attended a meeting in California about Alzheimer’s disease. He wasn’t an expert on dementia. Instead, he studied the microbiome, the trillions of microbes inside the healthy human body.

Dr. Cryan and other scientists were beginning to find hints that these microbes could influence the brain and behavior. Perhaps, he told the scientific gathering, the microbiome has a role in the development of Alzheimer’s disease.

The idea was not well received. “I’ve never given a talk to so many people who didn’t believe what I was saying,” Dr. Cryan recalled.

A lot has changed since then: Research continues to turn up remarkable links between the microbiome and the brain. Scientists are finding evidence that microbiome may play a role not just in Alzheimer’s disease, but Parkinson’s disease, depression, schizophrenia, autism and other conditions.

For some neuroscientists, new studies have changed the way they think about the brain.”

“One of the skeptics at that Alzheimer’s meeting was Sangram Sisodia, a neurobiologist at the University of Chicago. […] he decided to put the idea to a simple test.”

“He and his colleagues gave antibiotics to mice prone to develop a version of Alzheimer’s disease, in order to kill off much of the gut bacteria in the mice. Later, when the scientists inspected the animals’ brains, they found far fewer of the protein clumps linked to dementia.

Just a little disruption of the microbiome was enough to produce this effect. Young mice given antibiotics for a week had fewer clumps in their brains when they grew old, too.”

“For someone with a background in molecular biology and neuroscience, this is like going into outer space.”

Following a string of similar experiments, he now suspects that just a few species in the gut — perhaps even one — influence the course of Alzheimer’s disease, perhaps by releasing chemical that alters how immune cells work in the brain.

He hasn’t found those microbes, let alone that chemical. But “there’s something’s in there,” he said. “And we have to figure out what it is.”

“Scientists have long known that microbes live inside us. In 1683, the Dutch scientist Antonie van Leeuwenhoek put plaque from his teeth under a microscope and discovered tiny creatures swimming about.

But the microbiome has stubbornly resisted scientific discovery. For generations, microbiologists only studied the species that they could grow in the lab. Most of our interior occupants can’t survive in petri dishes.

In the early 2000s, however, the science of the microbiome took a sudden leap forward when researchers figured out how to sequence DNA from these microbes.”

“The brain is shielded from microbial invasion by the so-called blood-brain barrier. Normally, only small molecules pass through.

“As recently as 2011, it was considered crazy to look for associations between the microbiome and behavior,” said Rob Knight, a microbiologist at the University of California, San Diego.

“Investigators took stool from mice with a genetic mutation that caused them to eat a lot and put on weight. They transferred the stool to mice that had been raised germ-free — that is, entirely without gut microbiomes — since birth.

After receiving this so-called fecal transplant, the germ-free mice got hungry, too, and put on weight.

Altering appetite isn’t the only thing that the microbiome can do to the brain, it turns out. Dr. Cryan and his colleagues, for example, have found that mice without microbiomes become loners, preferring to stay away from fellow rodents.

The scientists eventually discovered changes in the brains of these antisocial mice. One region, called the amygdala, is important for processing social emotions. In germ-free mice, the neurons in the amygdala make unusual sets of proteins, changing the connections they make with other cells.”

“Children with autism have unusual patterns of microbial species in their stool. Differences in the gut bacteria of people with a host of other brain-based conditions also have been reported.

But none of these associations proves cause and effect. Finding an unusual microbiome in people with Alzheimer’s doesn’t mean that the bacteria drive the disease. It could be the reverse: People with Alzheimer’s disease often change their eating habits, for example, and that switch might favor different species of gut microbes.

Fecal transplants can help pin down these links. In his research on Alzheimer’s, Dr. Sisodia and his colleagues transferred stool from ordinary mice into the mice they had treated with antibiotics. Once their microbiomes were restored, the antibiotic-treated mice started developing protein clumps again.

“We’re extremely confident that it’s the bacteria that’s driving this,” he said. Other researchers have taken these experiments a step further by using human fecal transplants.”

“If you hold a mouse by its tail, it normally wriggles in an effort to escape. If you give it a fecal transplant from humans with major depression, you get a completely different result: The mice give up sooner, simply hanging motionless.

“To study autism, Dr. Mauro Costa-Mattioli and his colleagues at the Baylor College of Medicine in Houston investigated different kinds of mice, each of which display some symptoms of autism. A mutation in a gene called SHANK3 can cause mice to groom themselves repetitively and avoid contact with other mice, for example.

In another mouse strain, Dr. Costa-Mattioli found that feeding mothers a high-fat diet makes it more likely their pups will behave this way.

When the researchers investigated the microbiomes of these mice, they found the animals lacked a common species called Lactobacillus reuteri. When they added a strain of that bacteria to the diet, the animals became social again.

Dr. Costa-Mattioli found evidence that L. reuteri releases compounds that send a signal to nerve endings in the intestines. The vagus nerve sends these signals from the gut to the brain, where they alter production of a hormone called oxytocin that promotes social bonds.

Other microbial species also send signals along the vagus nerve, it turns out. Still others communicate with the brain via the bloodstream.

It’s likely that this influence begins before birth, as a pregnant mother’s microbiome releases molecules that make their way into the fetal brain.

Mothers seed their babies with microbes during childbirth and breast feeding. During the first few years of life, both the brain and the microbiome rapidly mature.”

“the amygdala, the emotion-processing region of the brain”

“Dr. Knickmeyer and her colleagues measured the strength of the connections between the amygdala and other regions of the brain. Babies with a lower diversity of species in their guts have stronger connections, the researchers found.

Does that mean a low-diversity microbiome makes babies more fearful of others? It’s not possible to say yet “

“In the early 1900s, neurologists found that putting people with epilepsy on a diet low in carbohydrates and high in protein and fat sometimes reduced their seizures.

Epileptic mice experience the same protection from a so-called ketogenic diet. But no one could say why. Elaine Hsiao, a microbiologist at the University of California, Los Angeles, suspected that the microbiome was the reason.

To test the microbiome’s importance, Dr. Hsiao and her colleagues raised mice free of microbes. When they put the germ-free epileptic mice on a ketogenic diet, they found that the animals got no protection from seizures.

But if they gave the germ-free animals stool from mice on a ketogenic diet, seizures were reduced.

Dr. Hsiao found that two types of gut bacteria in particular thrive in mice on a ketogenic diet. They may provide their hosts with building blocks for neurotransmitters that put a brake on electrical activity in the brain.

It’s conceivable that people with epilepsy wouldn’t need to go on a ketogenic diet to get its benefits — one day, they may just take a pill containing the bacteria that do well on the diet.

Sarkis Mazmanian, a microbiologist at Caltech, and his colleagues have identified a single strain of bacteria that triggers symptoms of Parkinson’s disease in mice. He has started a company that is testing a compound that may block signals that the microbe sends to the vagus nerve.

“Dr. Costa-Mattioli hopes that L. reuteri some day will help some people with autism, but he warns parents against treating their children with store-bought probiotics. Some strains of L. reuteri alter the behavior of mice, he’s found, and others don’t.

Dr. Costa-Mattioli and his colleagues are still searching for the most effective strain and figuring out the right dose to try on people.

Mer via taggen https://4health.se/tag/microbiome

https://www.nytimes.com/2019/01/28/health/microbiome-brain-behavior-dementia.html

Fysisk närhet (eller avsaknad av) ger epigenetiska förändringar

av Leave a Comment

Om vi får mycket fysisk närhet, särskilt som spädbarn, så får vi epigenetiska förändringar som bl.a. gör oss mer stresståliga. Detta visar både forskning på djur och ny forskning på människor.
Lyssna på andra halvan av det här klippet, dvs från 3 minuter.

Första halvan av klippet handlar om det jag skrev om för några veckor sen om att vi läker olika bra på olika tider på dygnet: https://4health.se/till-och-med-kroppens-lakningsprocesser-har-en-dygnsrytm-fungerar-battre-ratt-tid-pa-dygnet