fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

Studie: Probiotika, omega-3 och D-vitamin kopplat till lägre risk för Covid-19

av Leave a Comment

I en stor observationsstudie har forskare sett ett samband mellan vissa kosttillskott och en lägre risk att testa positivt för det nya coronaviruset, sars-cov-2, som orsakar covid-19.  

Även om inte studierna är på plats ännu så är det för mig tydligt att covid-19 bör behandlas med bl.a. kosttillskott. Vi pratar bl.a. om detta med läkaren Cecilia Fürst i podcastavsnitt 259: https://4health.se/259-dr-cecilia-furst-covid-19 och läkaren David Brownstein som jag precis intervjuat (ej släppt avsnittet ännu 🙂 Håll utkik!) har framgångsrikt behandlat hundratals covid-patienter. Men om man kan förebygga sjukdom med kosttillskott är mer oklart. Nu visar en ny stor observationsstudie att så kan vara fallet.

Forskare från Storbritannien, USA och Sverige har tittat på data från nästan 450 000 personer, varav de flesta var från Storbritannien, en del från USA och knappt 30 000 var svenskar.

Resultaten visar ett samband mellan ett regelbundet intag av framförallt probiotika och en lägre risk att bli smittad av covid-19. Men även multivitaminer, omega-3 och D-vitamin visar liknande samband.

Detta samband återfanns inte när det gäller tillskott av C-vitamin och zink, och inte heller av vitlökstillskott.  

Till att börja med analyserade forskarna data från 372 720 brittiska användare. Bland dem syntes störst effekt av probiotika följt av omega-3, multivitamin och d-vitamin. Den relativa skyddseffekten låg på mellan 9–14 procent. Här syntes effekten bara hos kvinnor.  

Forskarna gjorde sedan samma analys på data från 45 757 amerikaner följt av 27 373 svenskar. I den amerikanska gruppen gav D-vitamin störst effekt följt av omega-3, probiotika och multivitamin.  I den svenska gruppen gav probiotika störst effekt följt av multivitamin, d-vitamin och omega-3. I de här grupperna sågs ingen effektskillnad mellan kvinnor och män. 

Det kan finnas flera anledningar till att olika kosttillskott gav olika stor effekt hos de olika grupperna. Bland annat vet man inte vad de hade för näringsstatus från början.  

Forskarna bakom studien betonar att detta är en observationsstudie med begränsningar (datan är självrapporterad, grupperna inte randomiserade, näringsstatus inte känd osv) .  Studien är också finansierad av ett företag som utför hälsoanalyser.  Men det är likväl intressanta fynd.

Ur studien:

Dietary supplements may ameliorate SARS-CoV-2 infection, although scientific evidence to support such a role is lacking. We investigated whether users of the COVID-19 Symptom Study app who regularly took dietary supplements were less likely to test positive for SARS-CoV-2 infection.

Design App-based community survey.

Setting 445 850 subscribers of an app that was launched to enable self-reported information related to SARS-CoV-2 infection for use in the general population in the UK (n=372 720), the USA (n=45 757) and Sweden (n=27 373).

Main exposure Self-reported regular dietary supplement usage (constant use during previous 3 months) in the first waves of the pandemic up to 31 July 2020.

Main outcome measures SARS-CoV-2 infection confirmed by viral RNA reverse transcriptase PCR test or serology test before 31 July 2020.

Results In 372 720 UK participants (175 652 supplement users and 197 068 non-users), those taking probiotics, omega-3 fatty acids, multivitamins or vitamin D had a lower risk of SARS-CoV-2 infection by 14% (95% CI (8% to 19%)), 12% (95% CI (8% to 16%)), 13% (95% CI (10% to 16%)) and 9% (95% CI (6% to 12%)), respectively, after adjusting for potential confounders. No effect was observed for those taking vitamin C, zinc or garlic supplements. On stratification by sex, age and body mass index (BMI), the protective associations in individuals taking probiotics, omega-3 fatty acids, multivitamins and vitamin D were observed in females across all ages and BMI groups, but were not seen in men. The same overall pattern of association was observed in both the US and Swedish cohorts.

Conclusion In women, we observed a modest but significant association between use of probiotics, omega-3 fatty acid, multivitamin or vitamin D supplements and lower risk of testing positive for SARS-CoV-2. We found no clear benefits for men nor any effect of vitamin C, garlic or zinc. Randomised controlled trials are required to confirm these observational findings before any therapeutic recommendations can be made.

https://nutrition.bmj.com/content/early/2021/03/22/bmjnph-2021-000250

https://www.thelancet.com/journals/landia/article/PIIS2213-8587(21)00051-6/fulltext

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-koppling-mellan-vissa-kosttillskott-och-en-mindre-risk-att-testa-positivt-for-covid-19

Studie: Grönsaksrik och mer paleolik kost => mindre inflammation

av Leave a Comment

En ny studie om skillnaderna mellan en västerländsk kost jämfört med en traditionell fiberrik tanzanisk kost visar att den senare leder till mindre produktion av inflammatoriska ämnen i immunsystemet.

Tidigare studier har visat en ny våg av urbanisering i Afrika söder om Sahara, som får allvarliga konsekvenser för hälsa och sjukdomsmönster i området. De viktigaste förändringarna inkluderar högre frekvens av icke-smittsamma sjukdomar (dvs välfärdssjukdomar), vilket med den nya studien nu, åtminstone delvis, kan förklaras med kost.

Denna nya studie tittade på drygt 300 människor i Tanzania, varav en grupp bodde i staden Moshi och hade mer västerländska matvanor och livsstil. Den andra gruppen bor på landsbygden och äter en traditionell kost med hög andel fibrer, frukt och grönsaker.

Resultaten visar att metaboliter i de två gruppernas blod är signifikant olika. Deltagare från landsbygden hade högre nivåer av flavonoider och andra antiinflammatoriska ämnen i blodet. Blodet från personerna i städerna innehöll mer metaboliter från fetter och bearbetade livsmedel.

Att vara stadsbo och äta en mer västerländsk kost var associerat med inflammation (en proinflammatorisk immunfenotyp). Serum från stadsbor framkallade omprogrammering av immunceller med högre tumörnekrosfaktorproduktion (TNF, tumor necrosis factor, en proinflammatorisk signal/cytokin).

Ur studien:

Sub-Saharan Africa currently experiences an unprecedented wave of urbanization, which has important consequences for health and disease patterns. This study aimed to investigate and integrate the immune and metabolic consequences of rural or urban lifestyles and the role of nutritional changes associated with urban living. In a cohort of 323 healthy Tanzanians, urban as compared to rural living was associated with a pro-inflammatory immune phenotype, both at the transcript and protein levels. We identified different food-derived and endogenous circulating metabolites accounting for these differences. Serum from urban dwellers induced reprogramming of innate immune cells with higher tumor necrosis factor production upon microbial re-stimulation in an in vitro model of trained immunity. These data demonstrate important shifts toward an inflammatory phenotype associated with an urban lifestyle and provide new insights into the underlying dietary and metabolic factors, which may affect disease epidemiology in sub-Sahara African countries.

https://www.nature.com/articles/s41590-021-00867-8

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0305750X13002258

https://jhpn.biomedcentral.com/articles/10.1186/s41043-018-0152-2

Upptäckten som kan bota allergier

av Leave a Comment

Våra kroppar har ett eget ämne som skyddar oss mot de misstag i kroppen som ger allergier, astma och autoimmuna sjukdomar. Fem års studier har gett oss en helt ny upptäckt om hur immunförsvaret fungerar.

Allergier är enormt vanliga. Allergi- och överkänslighetsreaktioner är onormala försvarsreaktioner med antikroppar mot ämnen, tex proteiner i olika livsmedel, som för de flesta människor är helt ofarliga (mer om detta bl.a. i podcastavsnitt 174).

Och vi känner till över 80 autoimmuna sjukdomar. Autoimmunitet innebär att vi har antikroppar som binder till våra egna vävnader och attackerar våra kroppar, istället för att rikta sig mot patogener som virus och bakterier. Så kallade autoantikroppar (mer om detta bl.a. i podcastavsnitt 281 och 83)

Men vi har ett inbyggt skydd mot dessa obalanser och misstag som ger allergier och autoimmunitet. Detta är en helt ny upptäckt som forskare hittat genom studier på möss och kulturer av celler som tagits från mänskliga halsmandlar.

Forskarna hittade ett protein som kallas neuritin, producerat av immunceller. Det fungerar lite som ett inbyggt antihistamin. Eller ett ämne som fungerar som chefen över det som ska dämpa immunsystemet.

Det forskarna såg var att neuritin fungerar som ett antihistamin och bl.a. hämmar bildandet av de plasmaceller som producerar skadliga antikroppar.

Vi visste redan att immunsystemets regulatoriska T-celler (Tregceller, mer om dessa i podcastavsnitt 281) hämmar sådana självriktade antikroppar (autoantikroppar); och immunglobulin E (IgE), antikropparna som ökar frisättning av histaminer som svar på allergier. Men man har inte vetat hur. Detta “hur” har nu forskarna studerat i fem år.

Det är en sorts celler som kallas follikulära Treg-celler (follicular regulatory T cells, Tfr) som producerar neutrin, vilket i sin tur fungerar som ett antihistamin och minskar produktionen av IgE-antikroppar. Dessutom dämpar det andra sådana här skadliga reaktioner i immunsystemet, genom att hindra och dämpa felriktade plasmaceller, och hindrar på så sätt autoimmunitet.

Möss utan förmåga att producera neuritin hade en ökad risk att dö av en anafylaktisk reaktion när de injicerades med albumin från ägg. Hos dessa möss, genetiskt uppfödda för att sakna neuritinproducerande Tfr-celler, växte felaktiga plasmaceller till sig tidigt i deras liv. Det här är cellerna som utvecklade attacker mot egna kroppen.

Men när man behandlade Tfr-fria möss genom att injicera neuritin i dem verkade de plötsligt friska. Denna behandling med neutrin ledde också till att de dåliga/skadliga B-cellerna (plasmacellerna) försvann.

Forskarna påpekar att vi ännu inte förstår hela processen som är involverad i dessa immunmekanismer eller effekterna av neuritin på andra processer i kroppen. Men för att komma närmare svaret analyserades vita blodkroppar från humant blod och mandlar i närvaro av det här proteinet, neutrin.

Resultaten kan leda till en bättre förståelse för hur vi kan använda neuritin för att behandla sjukdomar i immunsystemet. Det kan bli ett helt nytt tillvägagångssätt för att behandla allergier och autoimmuna sjukdomar. Om detta tillvägagångssätt lyckades skulle vi inte behöva dämpa hela immunförsvaret. I stället skulle vi bara behöva använda de proteiner som vår egen kropp använder för att säkerställa immuntolerans.

https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S009286742100177X

https://www.sciencealert.com/our-bodies-do-have-a-natural-answer-for-killer-allergies-and-autoimmune-diseases

Bor – spårämnet på allas läppar

av 15 Comments

Bor är ett spårämne, ett mineral, som blivit hett hett hett i hälsokretsar. Morley Robbins har pratat om det i några år, de som förespråkar jodprotokollet pratar bor, de som optimerar hormoner använder sig av bor osv.

Länge ansågs bor inte ha någon funktion, men man vet nu att bor bl.a. påverkar omsättningen av steroidhormoner (könshormoner och stresshormoner tillhör steroidhormoner) och hormonaktivitet som påverkar kalciumomsättningen.

Kroppen utsöndrar överskottsbor främst via urin och halveringstiden för denna utsöndring är bara 21 timmar, vilket tyder på att kontinuerlig tillförsel kan vara viktig. Bor lagras främst i benstommen.

Varför behöver vi bor?

Vi har inte mer än ca 10 mg bor i våra kroppar, men denna lilla mängd är involverad i många funktioner. Könshormoner har jag redan nämnt, och man har i studier sett ökade koncentrationer av både östrogen och testosteron med tillskott av bor hos kvinnor som genomgått klimakteriet. Bor kan bl.a. stimulera DHEA som är moderhormon till många könshormoner och binjurehormoner.

Bor i kombination med andra viktiga näringsämnen är viktiga för skelettet (näringsämnen såsom K-vitamin, D-vitamin, magnesium, och kisel), för att stimulera en stark benstomme (https://4health.se/106-benskorhet-myter-om-mejerierkalcium-och-massor-om-mineraler-och-vitaminer). Bor är nämligen involverat i upptag och användning av kalcium för benstommens omsättning, och det påverkar troligtvis även metabolismen av andra mineraler, inklusive koppar, magnesium, kalium och D-vitamin. Tillskott av bor hos kvinnor efter klimakteriet har visat sig öka retention av kalcium och magnesium – mineraler viktiga för skelettet. En av funktionerna är att bor är involverat i aktivering av D-vitamin, vilket påverkar östrogen som i sin tur är viktigt för kalciumabsorption. Men bor är också en viktig komponent i själva skelettet.

Ökat borintag förebygger och kan användas terapeutiskt mot cancer enligt studier “has demonstrated preventive and therapeutic effects in a number of cancers, such as prostate, cervical, and lung cancers”

Bor är viktigt för sårläkning.

Det finns indikationer på att tillskott av bor i kosten kan förbättra minnet och den kognitiva funktionen genom att vara involverat i hjärnans aktivitet.

På vissa håll har man använt bor för att behandla inflammationer och värk, inklusive reumatism. Områden med mindre mängd bor i marken har ökad förekomst av artrit. Och bor har visat sig minska inflammatoriska biomarkörer, såsom CRP.

Bor används även som lugnande och verkar också motverka psykiska sjukdomar

Bor höjer nivåer av kroppsegna antioxidanter, såsom SOD och glutationperoxidas; och skyddar mot oxidativ stress från toxiner och tungmetaller.

Bor kan dessutom påverka viktiga processer i kroppen, inklusive metylering och energiproduktion genom dess påverkan på några viktiga nyckelmolekyler i kroppen, inklusive SAMe och NAD+.

Brist på bor

Brist på bor kan ge effekter på alla ovan områden, symtom inkluderar artrit och ledsjukdomar, benskörhet, hormonella obalanser, värk, påverkan på minnet mm.

Många personer vittnar också om att de botat jästsvampöverväxt, som candida, med bortillskott.

Hur får vi i oss bor?

I kosten finns bor framförallt som fruktoborat i grönsaker och frukt. Soja, plommon och nypon, mandel och nötter samt jordnötter är alla livsmedel som är rika på bor. Så är även dadlar. Men även andra frukter, såsom citrusfrukter och äpple, samt persilja kan innehålla betydande mängder bor. Dock verkar en del befolkningar få i sig väldigt lite bor då marken innehåller lite bor på en del ställen i Europa. Och i bl.a. USA får man troligtvis i sig mer bor än hos oss.

Här kan man köpa bor som tillskott:
Bra magnesium med bor: https://www.naturshopen.se/wake-up-maggie-magnesium-kapslar
Bordroppar: https://www.naturshopen.se/trace-minerals-liquid-ionic-boron-6mg
(uppdatering maj: rabattkod sparre21 ger 10% rabatt hos Naturshopen)

När det gäller tillskott av bor så brukar terapeutiska doser vid tex benskörhet, artros och artrit ligga på mellan 2 och 9 mg per dag. Väldigt höga doser bor (betydligt högre än så) är dock toxiska, och källor till sådana toxiska doser kan vara rengöringsmedel och flamskyddsmedel.

Bor finns i nötter, frukt, grönsaker och bär
Ta gärna bor tillsammans med andra mineraler i form av oraffinerat salt, mineraldroppar, magnesiumsalt mm

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4712861/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3678698/

Studie: Socker orsak till inflammatorisk sjukdom i tarmen

av 3 Comments

Vi vet det egentligen redan, men med tanke på att patienter ibland fortfarande får höra från sin läkare eller “experter” att det inte finns något man kan göra med sin kost, så är det tur att studierna fortsätter komma.

IBD / Kolit, dvs inflammatorisk tarmsjukdom såsom Ulcerös Kolit och Crohns, anses fortfarande inte ha någon tydlig orsaksförklaring, även om det i egna klienter går att se en tydlig koppling till kost, tarmflora samt genetiska anlag för inflammation och autoimmunitet.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kännetecknas av kronisk gastrointestinal inflammation. Västerländsk kost och livsstil är förknippad med högre IBD-förekomst, men man anser sig ännu inte känna till orsakssamband.

I en ny studie tittade man på effekten av en kost med hög sockerhalt (i djurmodell). Man visade att en kost med högt innehåll av enkla sockerarter som glukos och fruktos både kunde sätta igång och förvärra kolit / IBD, och att effekten förmedlades genom förändring av tarmfloran (precis det vi ser i klienter – kost och tarmflora alltså).

Möss med genetiska anlag för tarminflammation (IL10) utvecklade en mycket värre tarminflammation om de utfodrades med mer socker. Och man kunde även få möss utan dessa anlag att utveckla tarminflammation om de fick socker i sitt dricksvatten.

Om man däremot slog ut effekten av tarmfloran (tog bort tarmfloran helt enkelt) så såg man inte denna effekt.

Förändringarna i tarmfloran med den sockerrika kosten bestod bl.a. av en ökning av mukolytiska bakterier som ökar nedbrytning av tarmbarriären / tarmslemhinnan.

Specifikt förökades tarmbakterier av sorten Akkermansia, en bakteriesort som är bra i lagom mängd, men som också är nedbrytande av tarmslemhinnan. Andra nyttiga bakterier som Lactobacillus minskade. Forskarna rapporterade att högre mängd slemhinnenedbrytande bakterier, inklusive Akkermansia muciniphila och Bacteroides fragilis, pga ökat sockerintag (ffa glukos) är en potentiell risk för tarmbarriären. Att bryta ner den skyddande epitelbarriären utlöser tarminflammation och spelar en nyckelroll i utvecklingen av kolit / IBD.

Glukos visade sig vara värst, men alla tre sockerarter som testades ändrade tarmfloran negativt.

Resultaten visar alltså att kost med hög sockerhalt kan främja dysbios och IBD-utveckling.

Ur studien:

The higher prevalence of inflammatory bowel disease (IBD) in Western countries points to Western diet as a possible IBD risk factor. High sugar, which is linked to many noncommunicable diseases, is a hallmark of the Western diet, but its role in IBD remains unknown. Here, we studied the effects of simple sugars such as glucose and fructose on colitis pathogenesis in wild-type and Il10−/− mice. Wild-type mice fed 10% glucose in drinking water or high-glucose diet developed severe colitis induced by dextran sulfate sodium. High-glucose–fed Il10−/− mice also developed a worsened colitis compared to glucose-untreated Il10−/− mice. Short-term intake of high glucose or fructose did not trigger inflammatory responses in healthy gut but markedly altered gut microbiota composition. In particular, the abundance of the mucus-degrading bacteria Akkermansia muciniphila and Bacteroides fragiliswas increased. Consistently, bacteria-derived mucolytic enzymes were enriched leading to erosion of the colonic mucus layer of sugar-fed wild-type and Il10−/− mice. Sugar-induced exacerbation of colitis was not observed when mice were treated with antibiotics or maintained in a germ-free environment, suggesting that altered microbiota played a critical role in sugar-induced colitis pathogenesis. Furthermore, germ-free mice colonized with microbiota from sugar-treated mice showed increased colitis susceptibility. Together, these data suggest that intake of simple sugars predisposes to colitis and enhances its pathogenesis via modulation of gut microbiota in mice.

https://stm.sciencemag.org/content/12/567/eaay6218

Studie: Fasta och högfettskost fungerar mot fettlever

av Leave a Comment

Kostfonden, där jag och 4Health är företagspartners för att stödja god forskning, har förra veckan publicerat studien av kost vid fettlever.

Båda de kostbehandlingar som forskarna har testat – en LCHF-kost och en 5:2-fasta – gav god effekt. Deltagarna halverade i genomsnitt mängden fett i levern och hälften botades från sjukdomen. 

Att leverfettet minskar har stor betydelse, eftersom det kan bidra till att förebygga levercancer, skrumplever, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 

Studien inkluderade 74 patienter och pågick under tre månader. De deltagare som fick stöd att följa en 5:2-fasta eller en kalorikontrollerad LCHF-kost, halverade i genomsnitt mängden fett i levern och ungefär hälften av dem botades från sjukdomen. I kontrollgruppen minskade leverfettet med 16 procent, och endast 8 procent blev botade. 

Antalet personer med fettlever har ökat dramatiskt i fotspåren av bukfetmaepidemin. Fettlever ger en förhöjd risk för levercancer och skrumplever, och många med fettlever har svårbehandlad typ 2-diabetes som ökar risken för hjärt-kärlproblem. Men trots att fettlever både är vanligt och kan ge allvarliga följdsjukdomar, saknas i dagsläget effektiva medicinska behandlingar. Länge har läkare visserligen vetat att fettlever kan botas med hjälp av en varaktig viktnedgång, och de har rekommenderat patienter att minska på mängden kalorier i maten och dra ner på alkoholen och sötsakerna. Men få har lyckats vända sin sjukdom. 

Att båda dessa kostmetoder ger en positiv effekt, innebär att patienterna nu kan erbjudas fler verktyg i kampen mot fettlevern och övervikten.

Ur studien:

  • Weight reduction is the only generally available treatment for NAFLD today.
  • High-fat diets, such as the LCHF, are controversial in treating NAFLD.
  • The 5:2 diet has become popular and is widely used to achieve weight-loss.
  • In this RCT, both the LCHF and 5:2 diets were highly effective in treating NAFLD.
  • The 5:2 diet reduced LDL and liver stiffness and was tolerated to a higher degree

First-line treatment for non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD) is weight reduction. Several diets have been proposed, with various effects specifically on liver steatosis. This trial compared the effects of intermittent calorie restriction (the 5:2 diet) and a low-carb high-fat diet (LCHF) on reduction of hepatic steatosis.

We conducted an open-label randomized controlled trial that included 74 patients with NAFLD randomized in a 1:1:1 ratio to a 12 weeks treatment with either LCHF or 5:2 diet, or general lifestyle advice from a hepatologist (SoC). The primary outcome was reduction of hepatic steatosis as measured by Magnetic Resonance Spectroscopy. Secondary outcomes included transient elastography, insulin resistance, blood lipids and anthropometrics.

The LCHF and 5:2 diets were both superior to SoC treatment in reducing steatosis (absolute reduction: LCHF: -7.2% [95%CI= -9.3 to -5.1], 5:2: -6.1% [95%CI= -8.1 to -4.2], SoC: -3.6% [95%CI= -5.8 to -1.5]) and body weight (LCHF: -7.3kg [95%CI= -9.6 to -5.0]; 5:2: -7.4kg [95%CI= -8.7 to -6.0]; SoC: -2.5kg [95%CI=-3.5 to -1.5]. There was no difference between 5:2 and LCHF (p=0.41 for steatosis and 0.78 for weight). Liver stiffness improved in the 5:2 and SoC but not in the LCHF group. The 5:2 diet was associated with reduced low-density lipoproteins (LDL) levels and was tolerated to a higher degree than LCHF.

The LCHF and 5:2 diets were more effective in reducing steatosis and body weight in patients with NAFLD than SoC, suggesting dietary advice can be tailored to meet individual preferences. 

https://www.jhep-reports.eu/article/S2589-5559(21)00032-X/fulltext

https://www.kostfonden.se/korttidsfasta-och-lchf-effektivt-mot-fettlever
https://www.kostfonden.se/fettleverstudie/

Hälsan drabbas hårt av restriktionerna

av 1 Comment

Jag har tidigare skrivit om hur Covid-regler har lett till nedsatt mental hälsa, till stillasittande och till mer övervikt https://4health.se/covid-regler-har-lett-till-nedsatt-mental-halsa-stillasittande-och-mer-mer-overvikt

Men trots att det är de äldsta som har haft hårdast restriktioner, så kommer nu flera rapporter kommer om att unga är den mest utsatta gruppen när det gäller psykisk ohälsa. Och även deras fysiska hälsa är påverkad.

Flera internationella studier som Folkhälsomyndigheten har sammanställt i en rapport visar att den psykiska ohälsan har ökat både i Sverige och utomlands.

En av grupperna som sticker ut är unga vuxna, inte minst studenter. Studenter är en grupp som i vanliga fall har en högre förekomst av psykiska besvär jämfört med jämnåriga och övriga befolkningen. Under pandemin har deras psykiska hälsa försämrats ytterligare.

Resultaten från studier indikerar att det är de yngsta – mellan 20 och 30 år som verkar må sämst. I en studie var det över 60 procent i åldersgruppen 18-24 år som var deprimerade eller oroliga. En fjärdedel hade under juni 2020 funderat på självmord de senaste månaderna. Ökningen av depressioner skedde i samband med att restriktioner i form av stängda skolor, social distans och att stanna hemma infördes. Unga som inte har en etablerad tillvaro, inget jobb, ingen egen familj, och är mer beroende av sina vänner; är mer utsatta.

Dessutom kan stängda skolor under pandemin kan påverka elevers framtida löner.

Stängda skolor och distansundervisning gör att elever har svårare att ta till sig kunskap visar forskning. Det kan också minska elevers chanser att få högavlönade jobb i framtiden, enligt Världsbanken. De kommer in på universitet på samma sätt som tidigare, men kommer att ha sämre förkunskap. 

I april förra året stängde nästan alla länder i världen helt eller delvis sina skolor för att stoppa coronasmittan. Omkring 1,6 miljarder elever drabbades. Det innebär att eleverna får sämre möjlighet att få ett bra jobb med en hög lön i framtiden – vilket uppskattningsvis innebär 10 000 miljarder dollar i förlorad framtida löneutveckling, enligt Världsbankens beräkningar. 

Och fysiskt ser man att unga människor rör sig mycket mindre i dag än före pandemin. Covid-19 har också påverkat kvinnors fysiska aktivitet mer än mäns.

Man ser en kraftig nedgång i den fysiska aktiviteten på befolkningsnivå. Särskilt bland barn och unga, där ser man en nedgång i fysisk aktivitet i alla åldrar. När det gäller åldersgruppen 18–24 år har det skett den största förändringen. De går framförallt mindre.

Här måste jag dock säga att jag tror mig se positiva effekter på min sons skola, eftersom mer aktiviteter i skola och på fritids förläggs utomhus. Det gynnar inte bara hälsan i form av mer dagsljus, utan brukar också leda till mer fysisk aktivitet.

Men det är ju galet att man stängde ner sportaktiviteter för barn, även utomhus, medan Systembolaget stod öppet som vanligt…

Men det är inte bara barn och unga vuxna som skiljer ut sig i statistiken. Det verkar vara så att kvinnor har slutat röra på sig i högre grad än män. Minskningen syns i alla åldersgrupper, men är allra tydligast hos kvinnor över 65.

Den positiva effekten av restriktionerna är dock att vi minskat koldioxidutsläppen med sju procent globalt under 2020 jämfört med 2019.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemin-och-befolkningens-psykiska-halsa–vad-indikerar-longitudinella-studier-/?pub=86665

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/unga-ror-sig-mindre-nu-an-innan-pandemin

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stangda-skolor-elever-kan-drabbas-kunskapsmassigt-och-ekonomiskt-i-framtiden

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/pandemin-driver-pa-psykisk-ohalsa-hos-unga

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-koldioxidutslappen-minskade-med-sju-procent-under-pandemin

Fler dör av restriktionerna än av Covid-19! Och internationellt upprop mot nedstängningar genererat av forskare, professorer och läkare

av 1 Comment

Det är ett faktum att covid-19-restriktionerna har kostat miljontals liv i andra sjukdomar. De flesta länder har stoppat fri rörlighet, stängt skolor och mycket sjukvård har ställts in sedan i mars förra året för att minska smittspridning. Fram till februari i år har det dött uppskattningsvis två och en halv miljon människor i världen med covid-19. Men coronarestriktionerna har haft ett lika högt pris, och högre lär det bli över tid.

Senaste FN-statistiken visar hur undernäring ökat och vård samt vaccinering minskat efter att coronaviruset slog till för ett år sedan. Minst lika många, två och en halv miljon människor, har dött av coronarestriktionerna.

Om världen delas upp i en rik och en fattig halva, så bodde nästan alla som dött med corona, 9 av 10, i rika länder och de flesta var över 60 år. Medan de som dött i spåren av pandemirestriktioner främst bodde på den fattiga halvan och var unga. Det är kvinnor som har dött i barnsäng, nyfödda som har dött, barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är undernärda eller inte blivit vaccinerade. Man ser också en överdödlighet hos unga vuxna i fullt behandlingsbara och förebyggbara sjukdomar som till exempel tbc och hiv. Vi har förlorat åratal, kanske upp till ett decennium av utveckling på bara ett år, säger experterna. 

Man räknar också med att på grund av de här nedstängningarna av skolan så har minst 13 miljoner små flickor gifts bort. Tusentals flickor har könsstympats.

Men också i rika länder har nedstängningar allvarliga konsekvenser.

I ett upprop som skapades i oktober och nu börjar spridas ordentligt skriver man bl.a. om att barn bör gå i skolan. För barn är COVID-19 mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa. Det bästa tillvägagångssättet för att uppnå flockimmunitet, vilket kommer att skydda hela samhället, är att låta dem som löper minimal risk för dödsfall leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre.

De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Skolor och universitet bör hållas öppna. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas.

Great Barringtondeklarationen är ett internationellt upprop mot de nedstängningar som länder praktiserar till följd av covid-19 och som skapats av Dr. Martin Kulldorff, som är professor i medicin vid Harvard och expert på just sjukdomsutbrott, tillsammans med Dr. Sunetra Gupta, professor vid Oxford och expert på immunologi samt Dr. Jay Bhattacharya, professor vid Stanford.

I skrivande stund har 14 000 forskare, 41 000 läkare och 754 000 övriga personer skrivit under.

Man uttrycker att man som specialister på infektionssjukdomar och folkhälsa hyser stor oro för de skadliga fysiska och mentala effekter på folkhälsan som kommer av rådande COVID-19-policy. Man. rekommenderar ett alternativt tillvägagångssätt som man kallar Riskbaserat Skydd.

Den nedstängningsstrategi som råder i större delen av världen ger förödande effekter på folkhälsan på kort och på lång sikt. Resultaten av nedstängning inkluderar bl.a. försämrad kardiovaskulär hälsa, färre cancerscreeningar och försämrad mental hälsa – vilket leder till högre överdödlighet under de kommande åren.  Lägre samhällsklasser, yngre och barn bär den tyngsta bördan. Att hålla skolor stängda för elever är gravt orättvist.

Att hålla dessa åtgärder på plats tills ett vaccin är tillgängligt kommer att orsaka irreparabla skador.

Vi vet att risken att dö av COVID-19 är mer än tusen gånger högre hos de gamla och svaga än de unga. För barn är COVID-19 faktiskt mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa.

I takt med att immuniteten byggs upp i befolkningen minskar risken för infektion för alla, inklusive för riskgrupper. Vi vet att alla populationer så småningom kommer att nå flockimmunitet – dvs. nå den punkt där graden av nya smittade/infektioner är stabil. Detta kan påskyndas eller förstärkas (men är inte beroende) av ett vaccin. Vårt mål bör därför vara att minimera dödlighet och skadliga effekter på samhället tills vi når flockimmunitet.

Det mest empatiska tillvägagångssättet som balanserar risker och fördelar för att uppnå flockimmunitet är att låta dem som löper minimal risk för dödsfall leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre. Vi kallar detta Riskbaserat Skydd.

Åtgärder för att skydda riskgrupper bör vara det centrala målet för hantering av COVID-19. Till exempel bör vård/omsorgshem använda personal med förvärvad immunitet och utföra frekvent testning av annan personal och alla besökare. Personalomsättning bör minimeras. Pensionärer som bor hemma bör få matvaror och andra nödvändiga saker levererade till sitt hem. När det är möjligt bör de träffa familjemedlemmar utomhus hellre än inomhus. En omfattande och detaljerad lista över åtgärder, inklusive tillvägagångssätt för hushåll med både äldre och yngre generationer, kan implementeras och ligger inom folkhälsoexperters kunskapsområde och kompetens.

De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Enkla hygienåtgärder, som frekvent handtvätt och att stanna hemma när man är sjuk bör utövas av alla för att minska tröskeln till flockimmunitet. Skolor och universitet bör hållas öppna för undervisning på plats. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas. Personer i riskgrupp kan delta om de vill, medan samhället som helhet åtnjuter det skydd de utsatta ges av dem som har byggt upp flockimmunitet.

Här kan man skriva på https://gbdeclaration.org/#sign

Mer info om följderna av nedstängningar:

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/miljontals-har-dott-av-restriktionerna

https://www.thelancet.com/journals/lanres/article/PIIS2213-2600(20)30555-5/fulltext

Professorer och läkare från Storbrittaniens mest kända universitet som skapat upproret

Mer via https://4health.se/?s=corona

Ny studie med D-vitamin mot Covid-19 – och vad som mer kan vara användbart om du drabbas

av 2 Comments

Det kom en ny större studie som visade fina resultat av D-vitamin som behandling mot Covid-19. Men, liksom många andra studier nu, så fanns den tillgänglig före den hade granskats (sk peer-review vilket säkerställer kvalitet på studier), så studien är tillfälligt borttagen.

Det detta preprint visade var att calcifediol, en form av D-vitamin (här kan du läsa mer om formerna, vanligen används i tillskott Cholecalciferol https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7352679/), minskade behov av intensivvård och minskade också dödligheten i covid-19 kraftigt.

Av de 551 patienter som behandlades med D-vitamin behövde bara 5,4% intensivvård. Medan 21% av de 379 som inte fått D-vitamin behövde intensivvård. Och D-vitamintillskottsgruppen hade 64% lägre dödlighet i Covid-19.

Studien hade 930 covid-19-patienter som deltagare, och är en större variant av den studie på D-vitamin mot Covid-19 som jag skrivit om tidigare. Alla inlagda patienter fick standardbehandling mot Covid och D-vitamin adderades till denna behandling för en del av patienterna.

Problemen med studierna på D-vitamin

Men det fanns några potentiella problem med studien, förutom att den inte hade granskats. Problemen inkluderade att deltagarna i studien inte hade randomiserats (de hade alltså inte slumpmässigt hamnat i behandlings- eller kontrollgrupp), istället hade man sagt att vissa avdelningar på sjukhuset skulle få D-vitamin och andra inte. Det fanns också olikheter mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen, såsom att kontrollgruppen hade färre kvinnor och lägre D-vitaminnivåer vid studiens start (dock var inte skillnaderna jättestora). Studien var inte heller placebokontrollerad.
Studien låg som sk preprint (och kommer troligen att finnas) här om den blir godkänd: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3771318

Jag har tidigare skrivit om en den mindre studien här: https://4health.se/studie-d-vitamin-effektiv-behandling-av-covid-19

Jag vill också betona att de flesta övriga studier, förutom dessa två, enbart är observationsstudier som tex visar samband mellan blodstatus av vitamin D och hur man insjuknar i Covid-19. Dessa resultat behöver inte säga någonting alls. Bl.a. för att man måste mäta alla olika former av D-vitamin för att kunna uttala sig om detta. Blodstatus går inte heller att översätta till att tillskott av D-vitamin skulle vara hjälpsamt. Tex kan lägre nivåer av lagringsformen av D-vitamin bero på att mer är omvandlat till aktivt D-vitamin, tex vid pågående inflammation.

Vad jag personligen skulle använda mot Covid-19

Om jag skulle drabbas av Covid-19 så skulle jag använda mig av bl.a. D-vitamintillskott, glutation, NAC, gurkmeja och kurkumin samt C-vitamin (trots att jag INTE rekommenderar tillskott av syntetisk C-vitamin /askorbinsyra/ askorbat i vardagen https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin).

I ett tidigt skede skulle jag även använda mig av diverse antimikrobiella preparat och livsmedel, inklusive vitlök, salvia och KS (kolloidalt silver). Samt jod

Troligen skulle jag även använda mig av allmänt immunhöjande / T-cellshöjande åtgärder, inklusive medicinalsvampar som reishi och sidenticka.

Jag rekommenderar dock inte stora doser D-vitamin förebyggande. Jag instämmer till stor del med det Morley Robbins säger i våra podcasts om D-vitamin. (Lyssna främst på avsnitt 218-221, och då särskilt på  https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2 ) D-vitamintillskott kan sätta annat ur balans i kroppen. Bl.a. kan en obalans mellan vitamin D och A, hindra A-vitamin. Vilket i sin tur behövs för koppar / ceruloplasmin, vilket i sin tur behövs för cellenergi, användningen av järn i kroppen mm. Men att ta D-vitamin tillfälligt vid infektion, eller i liten dos någon månad under vintern vid sidan av torskleverolja, kan vara vettigt.

Skilj alltså på vad jag skriver om att använda vid smitta och att använda förebyggande och dagligen för ett bra immunförsvar.

Mer via https://4health.se/?s=corona

Vi behöver mer jod!

av 56 Comments

Jodtillskott eller inte?

Det diskuteras mycket huruvida man bör ta jod eller inte. Och särskilt gäller detta vid sköldkörtelsjukdomar. Jod har fått oförtjänt dåligt rykte i samband med sköldkörtelsjukdom. Det handlar dock inte om att det inte finns ett behov av jod i dessa personer – bara att det gäller att göra saker i rätt ordning och på rätt sätt.

Jod kommer nämligen dels med stor sannolikhet att sätta igång en detoxreaktion, och dels behöver din kropp ett antal andra ämnen som samverkar med jod för att klara av större doser jodtillskott.

Faktiskt så botade man struma i Kina redan för 3000 år sedan genom att ge jodrika alger.

Det finns många världen runt som vittnar om fantastiska hälsofördelar med stora doser jod hela tiden. De följer något som ofta kallas för jodprotokollet (kommer till detta strax). Personligen är jag lite mer försiktig, men tror att det är bra att ta lite större doser periodvis för att låta kroppen fylla på med jod och göra sig av med halogener som brom och fluor. Och däremellan använda relativt stora mängder av matbaserade produkter i form av kelp och andra alger. Och för den som drabbas av sjukdom, som t.ex. bröstcancer, kan det vara värt att testa större doser både invärtes och utvärtes.

De tillskott jag skriver om i inlägget går bl.a. att hitta här: https://www.naturshopen.se/halsa-kosttillskott/anvandningsomrade/jodprotokollet (uppdatering: rabattkod sparre ger rabatt hos Naturshopen)

Varför behöver du jod?

Kort sagt – jod är viktigt för många av kroppens funktioner, vilket jag kommer till. Och problemet är dels att vi har för lite jod i vår mat och dels att det finns toxiner som konkurrerar med jod i kroppen. Jag kommer även till detta.

Av det jod som finns i kroppen finns största delen i sköldkörteln och i musklerna. Dessutom finns det i hud och skelett samt i organ som äggstockar, bröstkörtlar, prostata och nervsystem. Kroppen har inget direkt sätt att återuppta eller lagra jod på. Därför är tillräcklig tillförsel viktig.

Jod ingår i våra sköldkörtelhormoner, kroppens “gaspedal”, men är nödvändigt för en korrekt funktion av många av kroppens organ och vävnader, inklusive bröst, bukspottkörtel, hjärna mm. Musklerna och hjärnan behöver jod. Normal funktion av hormoner i kroppen kräver jod.

Jodbrist kan leda till diverse symtom, inklusive hjärndimma, fibromyalgi, fibrocystiska bröst, hypotyreos och mycket annat. Några studier har visat att jodbrist leder till en högre risk att utveckla olika cancerformer, särskilt bröst-, prostata- och äggstockscancer. Och cancerpatienter har ofta allvarlig jodbrist. En del av mina klienter får också besvär med insomning (sömnen alltså) vid jodbrist.

Jod kan även användas mot infektioner, inklusive virusinfektioner. Den som har djur känner ofta till att man använder antiseptiska salvor med jod på sår etc.

Jodbrist anses vara den främsta anledningen till att man får sköldkörtelbesvär som hypotyreos, och möjligen även hypertyreos. Men det verkar vara involverat i många andra sjukdomstillstånd, vilka jag kommer till nedan.

De flesta har jodbrist (bortsett från människor som bor i Japan, och möjligen även på Island). Dr Guy Abrahams, en ledande forskare på jod, anser att ett dagligt intag för att försörja hela kroppen bör vara 13 mg per dag för kvinnor. Enligt honom behöver sköldkörteln 6 mg, brösten 5 mg och övriga kroppen 2 mg. Detta är alltså långt över rekommenderat dagligt intag, RDI, vilket ligger på 150 mikrogram per dag. (1000 mcg = 1 mg)

Hur var det med toxiner då?

Jo, giftiga halider / halogener, inklusive fluor, men inte minst brom, har en liknande struktur som jod. Dessa ämnen kan därför hindra jod i kroppen. Det tar helt enkelt jodets plats.

Tillskott av jod kan fylla på med jod samtidigt som det hjälper kroppen att göra sig av med gifter.

Jod, fluor, brom och klor tillhör samma grupp i periodiska systemet – de är alla halogener. De är alltså väldigt lika varandra, vilket gör att fluor, brom och klor fäster på de receptorer på cellerna som är avsedda för jod. Om man då samtidigt får i sig för lite jod, så får de funktioner i kroppen som kräver jod sämre funktion, inte minst gäller detta sköldkörteln, vars hormoner byggs av jod.

Jag har skrivit en del tidigare om problem med fluor (https://4health.se/?s=fluor). Hur det kan påverka sköldkörtelns funktion, att det kan vara kopplat till cancer och ha effekter på hjärnans utveckling. Fluor verkar även kunna orsaka inflammationer i leder, med symptom som vid många reumatiska sjukdomar.

Men brom / bromid verkar vara den allra största boven i dramat.

Brom används som flamskyddsmedel i och på många föremål du stöter på i din vardag. Dessa inkluderar bl.a. möbler, madrasser, kläder, mattor, datorer, mobiltelefoner och bilar. Brom kan till och med finnas i mat, i vissa bakverk som innehåller bromerat mjöl eller en del vegetabilisk olja samt citrusbaserad läsk. I många år användes det i form av metylbromid som bekämpningsmedel på jordgubbar.

Jod är nödvändigt för något som kallas P53, en så kallad tumour supressing gene. Utan jod (och selen) har vi därför inte optimal funktion när det gäller att eliminera cancerceller och andra abnormala celler från kroppen.

Att tillföra jod i tillräcklig mängd gör att vi kan avgifta kroppen/cellerna från fluor, brom och klor. Det kan även vara till hjälp när kroppen gör sig av med andra gifter, tex kvicksilver.

Brom i kroppen -och även vid avgiftning av brom – kan ge en rad symtom; allt från ryckningar i ögonlock, domningar, stickningar till nedstämdhet och oro. Det kan ge hudutslag och reaktioner, håravfall, ledvärk, metallisk smak eller torr mun, rinnande näsa, konstig känsla när man sväljer, konstig kroppslukt (i svett, urin mm, grekiskans bromos betyder stank), drömmar mm.

Jod som skydd mot sjukdom

Jod verkar särskilt intressant vid cancer, inte minst bröstcancer. I en studie från 2017 tittade forskare på urinhalter av jod hos patienter med olika former av cancer. De flesta av cancerpatienterna led av allvarlig jodbrist. 88% led av grav jodbrist, jodkoncentrationer i urin som är mindre än 20 μg/L. Och av resterande patienter hade de flesta måttlig eller mild jodbrist (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28441792/).

Jodbrist associeras särskilt med ökad risk för cancertyper som har receptorer för sköldkörtelhormoner. Detta inkluderar t.ex. bröstcancer, sköldkörtelcancer och magcancer. Ökat jodintag i områden med jodbrist minskar fall av magcancer.

Tillförsel av jod kan öka programmerad celldöd (apoptos) i bröstcancerceller (50 mg jod per dag) och även i prostatacancerceller.

En studie från 2003 visade att jod även fick lungcancerceller att genomgå programmerad celldöd (apoptos) (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12941836/)

I länder med högt intag av jod i maten, som i Japan och på Island, är det färre som drabbas av struma (förstorad sköldkörtel) och bröstcancer. I Japan är jodkonsumtionen 13,8 milligram per dag (jämfört med RDI på 150 mikrogram, som verkar vara långt ifrån optimalt).

Jodbrist orsakar fibrös vävnad, vilket är vanligast i brösten. Jodbrist har kopplats till fibrocystisk bröstsjukdom, och fibrocystisk vävnad kan omvandlas till normal vävnad av behandling med jod. Jodbrist kan också orsaka cystor på äggstockar.

Brist på jod i magsäckens celler kan leda till brist på saltsyra, vilket gör att man inte aktiverar matsmältningsenzymer, inte bryter ner maten och därmed får sämre näringsupptag. Detta kan dessutom göra att mat ligger för länge i tarmen, vilket kan ge tillväxt av oönskade mikrober eller SIBO/ IBS. Saltsyran behövs dessutom som skydd mot patogener. (https://4health.se/188-magsyra-och-sanningen-om-sura-uppstotningar ) Jod ger skydd mot bakterietillväxt i mage/tarm, såsom mot bakterien Helicobacter pylori.

Jod kan dessutom minska behovet av insulin hos diabetespatienter.

Jag återkommer till just bröstcancer eftersom jod verkar vara extra viktigt för att förebygga detta. Jod har visat sig vara effektivt vid både förebyggande och behandling av bröstcancer.

Studier visar att jodbrist ökar risk för bröstcancer. Jod har en antiproliferativ effekt på bröstcancerceller (vilket betyder att cancerceller inte förökar sig). Det verkar även antiinflammatoriskt och hjälper med apoptos (programmerad celldöd hos skadade celler).…”its probable role in prevention of cancers through its antioxidant, antiinflammatory, prodifferentiating, and proapoptotic effects. This is particularly evident with stomach and breast cancers but may be relevant for many other cancers that have yet to be substantially studied”

Dr David Brownstein, känd jodexpert som också är läkare och forskare, beskriver i sin bok ett antal fallstudier där kvinnor med bröstcancer blev cancerfria genom att ta tillskott av jod. Kvinnorna tog 50 mg jod dagligen (väldigt hög dos), och alla blev senare friskförklarade. Jag har också hört om fallstudier där man framgångsrikt applicerar jod även utvärtes på brösten, samtidigt som man tar det oralt, som tillskott.

Det rekommenderade dagliga intaget för jod är alltså bara 150 mikrogram (mcg). Små mängder jod tillsätts ofta till vanligt bordsalt för att säkerställa att vi får i oss denna mängd. Men det finns läkare och forskare som menar att denna mängd jod är för låg. Inte minst för att skydda mot sjukdomar som cancer. Och dessutom verkar inte den form du får i dig via jodiserat salt vara den bästa.

Dr. Guy Abraham skriver i sin bok att jod kan konsumeras säkert i nivåer upp till 100 000 gånger högre än RDI…

Att ta jod i terapeutisk dos på minst 12,5 mg dagligen kan förhindra och till och med vända olika sjukdomstillstånd, enligt Dr Abraham , Dr Brownstein mfl. Dessa inkluderar hypotyreoidism (underfunktion i sköldkörteln), fibrocystisk sjukdom, diabetes, migrän, bröstnoduler, cystor, fibromyalgi mm.

Jod i maten

Jod finns rikligt i tång, fisk och skaldjur, dvs livsmedel från havet. Bortsett från i länder som Japan, där man får i sig 10-15 mg jod dagligen (milligram är alltså 1000 ggr så mycket som mikrogram, mcg) så konsumerar vi väldigt lite av dessa livsmedel och får också i oss väldigt små mängder jod. Lägg till detta att vi också utsätts för gifter som hindrar det lilla jod vi faktiskt får i oss.

Tillskott av jod och att ta jod på rätt sätt (jodprotokollet)

Om du bestämmer dig för att ta tillskott av jod, så var noga med att välja rätt sorts jod. Använd inte lösningar som är avsedda för utvärtes bruk, och välj jod som innehåller både jodid och jod. Förklarar mer snart.

Det viktigaste när du tar tillskott av jod är att du samtidigt tar selen och använder rikligt av oraffinerat salt.

En anledning till att man avråder från jod vid autoimmun sköldkörtelsjukdom är att det finns studier som tittat på effekten av jodiseringen av salt i delar av världen där man har jodbrist. Efter att man jodiserat saltet, så har man kunnat se en ökning av fall med Hashimotos. I dessa länder har man dock även selenbrist. Selen är mycket viktigt för sköldkörteln, för produktionen av sköldkörtelhormon och omvandlingen mellan sköldkörtelhormonerna T4 och T3.

En bra form av selen är den på bilden, Se-Methyl L-Selenocysteine (Finns t.ex. här https://www.naturshopen.se/life-extension-se-methyl-l-selenocysteine) . Du bör också använda ett oraffinerat havssalt. Förutom alla andra viktiga effekter av salt, så hjälper saltet kroppen att föra ut de gifter som jod frigör. Gifterna utgörs av framförallt av halogener som brom och fluor. Det vita havssalt du köper i matvaruaffären är raffinerat. Oraffinerat grått salt är tex Celtic som på bilden (Finns t.ex. här: https://www.naturshopen.se/celtic-havssalt-grovmalet-454-gram ) . Börja gärna att använda selen och salt ett par veckor innan du inför jodtillskott.

Du bör också ta magnesium som tillskott (detta är ett av få tillskott “alla” bör ta, lyssna på mina podcastavsnitt med Morley Robbins för mer information. Börja med 218: https://4health.se/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1 ).
(Här finns bra former: https://www.naturshopen.se/catalogsearch/result/?q=magnesium )

C-vitamin är ett annat ämne som är viktigt vid användning av jod. Personligen rekommenderar jag inte askorbinsyra i någon form för långvarigt bruk (dvs inte heller syraneutral askorbat eller liposomalt C-vitamin, vilka alla är former av askorbinsyra). Det bästa är att ta matbaserat tillskott av C-vitamin (som det på bilden): https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin
(Finns t.ex. här: https://www.naturshopen.se/dr-wolz-acerola-vitamin-c-citrusflavonoider)

B-vitaminer är också viktiga. Ät mycket inälvsmat som lever och mörkgröna grönsaker.

Jod bör man sedan använda som en kombination av jod och jodid i så kallad Lugols lösning. (Finns t.ex. här: https://www.naturshopen.se/lugols-solution-30ml)

En del rekommenderar att börja direkt med 2 droppar, vilket motsvarar 12,5 mg totalt jod (jod+jodid). Man menar att för lite jod kan ge en negativ reaktion. Cellerna i sköldkörteln klarar att producera hormoner med mycket mindre mängd jod, men att cellerna i andra organ måste ha ytterligare jod för att även kunna producera jodlipider, som används för allt från celldelning till skydd mot inflammation och cancer. Notera att RDI endast ligger på 150 mcg. Detta är dock som sagt troligtvis långt från optimalt intag och långt under de doser man får i sig hela livet i länder som tex Japan. Kontentan är i alla fall att jodupptag/intag upp till en viss dos går främst till sköldkörteln. Vid högre doser går jodet till övriga depåer, som t.ex. bröst.

När jag tar jod tar jag det med dagens första mål mat. 1-2 droppar blandat med lite vatten. Med mat för att det är lite skarpt för magen. På förmiddagen för att det kan ha en uppiggande effekt. En del rekommenderar också att man inte tar sitt C-vitamin och andra antioxidanter vid samma tidpunkt som jod. Man menar att det reagerar med elementärt jod så att allt jod omvandlas till jodid. Kroppen behöver båda formerna. Jodid för sköldkörteln, jod för bröst och organ.

En del trappar upp jod gradvis ända upp till 50 mg per dag. Jag är själv försiktig med kontinuerlig användning av sådana megadoser, men anekdoter visar att det hjälpt bl.a. bröstcancerpatienter, MS-patienter och sköldkörtelpatienter. Vid bröstcancer kan det även vara värt att använda jod i form av Lugol’s lösning utvärtes på brösten.

Vill man använda jod mot allvarlig tarminfektion som salmonella har jag hört att man kan använda Lugols så här: sex droppar Lugols jod i ett halvt glas vatten fyra gånger om dagen, efter måltid och vid läggdags i 3 dagar, sedan efter behov.

Om du upplever reaktioner när du tar jod så beror det med stor sannolikt på den kraftiga detox-effekt jod har – inte minst när det gäller brom. Dessutom är det antimikrobiellt och kan ge “die-off” symtom om du har elakingar i din tarm (dysbios med överväxt av sämre bakterier eller jästsvamp som candida). Du kan då minska intaget av jod eller pulsdosera, dvs pausa jodet ett par dagar ibland men dessa dagar fortsätta med salt, selen mm; så att kroppen och levern hinner med. Du kan då också använda dig av något som kallas för Salt Loading Protocol / saltbelastningsprotokollet:

  • Utför saltprotokollet om du upplever avgiftningssymptom med jodtillskott. Använd i upp till 3 dagar. Fortsätter symtomen så minska mängden jod.
  • Ta 1/2 tsk oraffinerat salt, tex Celtic, i 1/2 glas varmt/ ljummet vatten. Drick detta följt av ett stort glas vatten.
    Upprepa vid behov. Upp till var 30-45 minuter tills du kissar.
  • Saltet binder till bromiden och hjälper kroppen att transportera ut den via njurarna.

Bästa livsmedelskällorna för jod är mat från havet i form av alger, skaldjur och fisk. Kombu, arame, dulse och kelp. Fisk som kolja, vittling och sill.

Är du mer intresserad av jod så kan du titta på det arbete som Dr David Brownstein gör. Även boken “Iodine Crisis” av Lynne Farrow är läsvärd.

Mer om Lugols lösning

Saxat ur en artikel om just Lugols jodlösning i Läkartidningen av Jan Calissendorff, överläkare, kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset:

En fransk läkare och hans användbara lösning

Arbetet med en vetenskaplig artikel om »Lugols lösning« gav endokrinologen Jan Calissendorff anledning att intressera sig för läkaren bakom en 1800-talsuppfinning som visar sig ha flera användningsområden än i dag.

Jean Guillaume August Lugol (1786–1851) …. Han tog läkarexamen i Paris 1812, och verkade där som läkare på Hôpital Saint-Louis från 1819 till sin död.

Hans stora intresse var skrofler, en samlingsterm för tuberkulös lymfkörtelförstoring, ….. Skrofler var i många år känt som »den kungliga sjukdomen«, eftersom de som led av den sades kunna bli botade av en kunglig beröring.

Lugol har mest låtit tala om sig för den jodlösning han sammanställde mot skro­fler, vid en tid långt före bakteriologins framväxt …

Den jodlösning som Lugol sammanställde består av 5 procent jod, 10 procent kaliumjodid och destillerat vatten. Effekten mot tuberkulos blev en besvikelse. Lösningen har därefter använts – och används – i en rad olika sammanhang. Den fungerar inom antiseptiken, dels i tvättdukar, dels inom dentalvården.

Inför vävnadsprov av misstänkt malignitet har lösningen också använts. Om preparat från esofagus blir ofärgat av Lugols lösning talar det för ett område med skivepitelcancer; dysplasi färgar till liten del. Vid båda tillstånden ses skarp gräns mot omgivande frisk vävnad. Demarkationsgränsen beror på abrupt eller gradvis skillnad i glykogeninnehållande friska celler jämfört med celler som inte innehåller glykogen.

Ett liknande användningsområde är gynekologin. Även här används färgning av abnormt epitel i vagina och cervix diagnostiskt, Schillers test. Normalt epitel i denna region innehåller glykogen och färgas mörkbrunt av jodlösning. Abnormt epitel innehåller inte glykogen och något färg­omslag ses inte, och områden utan färgomslag kan väljas för vävnadsprov. Testet är inte specifikt eftersom även inflammation, ulcerationer och keratotiska lesioner kan sakna färgomslag.

Inom endokrinologin och endokrinkirurgin används fortfarande Lugols lösning. Det stora jodinnehållet medför att jod tas upp i tyreoidea. Hos patienter med hypertyreos på bas av Graves sjukdom medför det paradoxalt en övergående hämning av hormonsyntes, Wolff–Chaikoff-effekten. Hos patienter med nodulär struma kan tvärtom hypertyreos utvecklas då körteln laddas med jod. Redan på 1920-talet introducerades behandling med Lugols lösning inför tyreoidektomi vid Graves sjukdom. Komplikationer minskade påtagligt. Detta blev standard fram till introduktionen av tyreostatika vilket nu ofta är första behandling vid Graves sjukdom, både som möjlig bot och som förbehandling inför operation. Även radiojodterapins introduktion har minskat användningen av Lugols lösning. Internationellt används jod mer; i amerikanska riktlinjer rekommenderas förbehandling med Lugols lösning inför operation av Graves sjukdom, men vetenskapliga evidens för detta är ifrågasatta. 

Anekdotiskt har kirurger talat sig varma för att det är lättare att operera pati­enter som är förbehandlade med Lugols lösning. Det finns nu också stöd för att blödningar blir mindre. Mekanismen på kärlsidan har föreslagits vara via minskad angiogenes och minskat blodflöde via minskade nivåer av IL-16 och VEGF, som båda reduceras signifikant av Lugols lösning. Exakt hur detta hänger ihop är ännu oklart, snart 200 år efter det att monsieur Lugol blandade ihop sin lösning.

https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2017/11/en-fransk-lakare-och-hans-anvandbara-losning/

Med textbidrag från bl.a. Leif Kring