fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Vikt

Mättnadshormonet som försvinner om du överäter – och det här kan du tänka på

av 1 Comment

Tarmen och hjärnan har en väldigt nära koppling när det kommer till vår hunger och mättnad. Om vi blir överviktiga kan balansen i kopplingen mellan tarm och hjärna rubbas. Till exempel har man sett med mättnadshormonet leptin att hjärnan kan bli resistent mot hormonet, och vi får svårare att känna oss mätta. (läs mer om leptin i tidigare inlägg) Men utan att vara överviktiga så finns det andra hormoner som kan få oss att överäta.

Sedan tidgare har forskare vid Thomas Jefferson University upptäckt att ett hormon, uroguanylin, spelar en roll för hunger och mättnad. Studier som forskargruppen gjorde på normalviktiga möss visade att hormonet som bildas i tunntarmen, skickar signaler till hjärnan när vi ätit, så att vi upplever mättnad.

I den nya studien tittade samma forskare på möss som fått överäta, och såg då att mössens tunntarm hade slutat att producera uroguanylin. Receptorerna fanns fortfarande kvar i mössens hjärnor och var till och med fler till antalet. Däremot hade mössen alltså slutat tillverka hormonet, vilket fick forskarna att tro att det var överätningen som var orsaken. Så snart mössen sattes på diet började hormonet produceras igen.

Oavsett om mössen var normalviktiga eller överviktiga så gav överätning samma resultat – uroguanylinproduktionen hämmades. Det här skulle enligt forskarna tyda på att vikten inte spelar någon roll för uroguanylin, utan att det är mängden mat och kalorierna som har störst betydelse.

Forskarnas teori är att när vi äter för mycket stressas tarmcellerna så att de slutar producera mättnadshormonet uroguanylin. I studien spelade det ingen roll om kalorierna kom från kolhydrater eller fett. Forskarna har ännu inte svaret på vilken mängd mat som är för stor, eller exakt hur cellerna känner av att de fått för mycket.

Om du vill hjälpa kroppen på traven att känna mättnad, och inte äta mer än du behöver, kan du förutom att äta riktig bra mat, även tänka på att:

Läs mer om att överäta https://4health.se/?s=överäta

Inlägg i samarbete med Katarina Hagberg

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4895379/

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/06/160615134450.htm

9 gånger högre risk för hjärtsvikt för ungdomar med fetma

av Leave a Comment

Överviktiga tonåringar löper betydligt större risk att drabbas av hjärtsvikt redan i tidig medelålder. Fortsätter fetman att öka bland unga kan hjärtsvikt bli ett allt större hot mot folkhälsan.

En studie som gjorts vid Sahlgrenska omfattar fler än 1,6 miljoner svenskar som undersökts i samband med att de mönstrat till värnplikten under perioden 1968 till 2005. Under de senaste decennierna har antalet män under 45 år som drabbas av hjärtsvikt ökat. Under samma period har antalet 18-åringar med fetma ökat från en procent till fem procent.

Forskarna kunde se en fördubblad risk för hjärtsvikt redan hos dem som vid mönstringen låg i det övre intervallet av normalvikt med ett BMI på mellan 22,5 till 25 jämfört med personer med ett BMI mellan 18,5 och 20.

Ju högre BMI desto större risk att drabbas av hjärtsvikt i tidig medelålder, slår studien fast. Lätt övervikt innebar tre gånger högre risk att drabbas. För de 18-åringar som hade kraftig fetma med ett BMI över 35 var risken nio gånger högre.

Känner du ungdomar som lider av fetma? Ganska troligt har de ett skevt förhållande till mat, kanske ett sockerberoende. Kanske känsloäter de. Lyssna på My Westerdahls egna erfarenheter av sockerberoende i avsnitt 73 och 95 av podden. Själv har hon tappat 95 kg, mer än halva sin kroppsvikt, med hjälp av rätt mat och rätt verktyg.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/overviktiga-unga-riskerar-hjartsvikt

Viktnedgång efter graviditet kontra gifter

av Leave a Comment

Ammande kvinnor brukar avrådas från att gå ner för snabbt i vikt, men det finns få studier som faktiskt undersökt hur mycket halterna av miljöföroreningar i modersmjölk ökar vid viktnedgång.

Ett halvt kilos viktnedgång i veckan är ett lagom tempo för ammande kvinnor som håller på att göra sig av med sina graviditetskilon enligt en svensk studie från Sahlgrenska.

I studien har man undersökt miljöföroreningar i mjölken hos ca 30 kvinnor. Prover på bland annat industrikemikalien PCB togs cirka 10 respektive 20 veckor efter förlossningen. Studien visar att halterna av den vanligast förekommande PCB-varianten, PCB 153, ökade med ca 12 procent i mjölk från de 27 kvinnor som gick ner i vikt.

PCB är en industrikemikalie som förbjöds på 1970-talet. Trots att det var länge sedan PCB förbjöds finns ämnet kvar i miljön eftersom det är svart att bryta ner. Människor får främst i sig PCB via maten och det lagras i fett hos både människa och djur. PCB förs sen över till foster och spädbarn via moderkakan och modersmjölken – särskilt då vi mobiliserar fettdepåerna där det lagras. Under foster- och spädbarnsperioden är också känsligheten för miljögifter som PCB som störst. I djurförsök har man sett att PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen samt orsaka cancer.

De första veckornas snabba viktminskning till följd av vätskeförlust tros inte påverka mjölken. Rådet om ett halvt kilos viktnedgång i veckan gäller perioden därefter.

Det allra bästa är ju att försöka att äta bra under graviditeten så att man inte lägger på sig så mycket utöver själva magen med barnet och fostervattnet. Ett par kilos extra skyddande fettvikt är ingen nackdel, men mer än så gynnar varken kvinna eller barn. Dessutom – både mamma och barn mår bäst av en kost som inte leder till en stor viktuppgång under graviditeten, en kost som vi är anpassade till med naturligt fett, mycket grönsaker och protein från djur som haft det bra! Det är samma kost som både gör att du inte går upp mer än nödvändigt under graviditeten och som gör att du inte heller tappar för mycket för snabbt efteråt.

Tidigare om graviditet och barn och miljögifter.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sahlgrenska-tappa-inte-graviditetskilon-for-fort

Fetmaepidemin

av 2 Comments

För första gången i världshistorien finns det nu fler feta människor än underviktiga på jorden.

Svt skriver bra om fetmaepidemin, och hur det handlar om en global fetmaepidemi.

Idag lider omkring 15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige av fetma, och vi blir allt fetare. I våras publicerade tidskriften Lancet resultatet från en enorm studie där man har följt 19 miljoner människor i 186 länder sedan år 1975. Forskarna konstaterar att befolkningen i nästan alla länder, förutom utvecklingsländerna i Afrika och Sydasien, stadigt går upp i vikt.

Fetma går framför allt hand i hand med typ 2 diabetes,  två epidemier alltså. Men kopplingen är även stark till hjärt-kärl problem, artros och psykiska sjukdomar.

Erik Hemmingsson har forskat på vilka orsaker som kan finnas till fetmaepidemin i vår miljö, och enligt honom behöver man bara gå en sväng på stan för att förstå grundproblemet. Han berättar hur skräpmaten och snabba kolhydrater verkligen har invaderat vår närmiljö. Hela vår offentliga miljö är nedlusad av bilder på mat, och de triggar verkligen i gång oss.

Professorn i neurobiologi, Suzanne Dickson forskar på vad hunger gör med våra känslor. Hon berättar hur hungerhormonet ghrelin, som utsöndras i magsäcken när den är tom, också är kopplat till hjärnans belöningscentrum. Att leta efter mat och förvänta oss en härlig måltid gör oss lyckliga. Ur ett evolutionärt perspektiv har det varit helt livsnödvändigt.

En annan riskfaktor är stress. Det är ingen tvekan om att vardaglig stress gör att man äter mer, och går upp i vikt, säger professorn. Forskning har också visat att fetma är mycket mer förekommande hos dem som lever under en slags existentiell stress, alltså när livet inte blir som man har tänkt sig.

Olika länder försöker tackla det här på olika sätt, och ett aktuellt exempel är att införa skatt på socker. Om vi inte lyckas stoppa den här utvecklingen beräknas som många som var fjärde svensk lida av fetma år 2025, enligt studien i Lancet.

Artikeln avslutas på ett klokt sätt angående en potentiell lösning:

“Vi lagar mycket mat hemma, och då har man kontroll över ingredienserna”

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/global-epidemi-gor-varlden-fetare

Jojobanta a la Biggest Loser

av 1 Comment

Funkar det att äta mindre och träna mer? De flesta som försökt säger nej, inte i längden. Det man går ner i vikt lägger man på sig igen (och kanske lite till). Dessutom blir det svårare att gå ner i vikt “nästa gång”.

Men, säger en del, kolla deltagarna i Biggest Loser – vilka success stories! Ja, visst är det enastående bedrifter, men håller det i längden? Nej, inte enligt de forskare som nu undersökt deltagarna från säsong åtta, dvs under sex år efter programmet. Nästan alla har gått upp massor i vikt igen, och flera väger mer än de gjorde före de deltog i programmet. Bara en enda deltagare som studerats väger mindre idag än han gjorde när programmet slutade för sex år sen (en av dem som tappade minst i vikt under programmets gång)

Forskarna konstaterar att deltagarna hade en normal ämnesomsättning när programmet började, men efteråt hade ämnesomsättningen minskat radikalt. Kropparna hade gått in i ett stadium av svält. De förbrände helt enkelt inte tillräckligt mycket för att bibehålla sin nya “smala” vikt.

Detta i sig var inte någon överraskning, men det viktiga i studien var det faktum att ämnesomsättningen inte återhämtade sig med åren efter denna hårda svältkur. Deltagarna fortsatte att ha låg ämnesomsättning. Det verkar alltså som att varje gång du bantar så sänker du din ämnesomsättning mer eller mindre permanent. Jag tror inte att detta kommer som någon överraskning för många av de (oftast kvinnor) som jag träffar och som har svårt att gå ner i vikt efter många försök på olika dieter.

“As long as you are below your initial weight, your body is going to try to get you back.” konkluderar forskarna

Men det var inte bara ämnesomsättningen i sig som sjönk, en nyckel var nämligen hormonet leptin (läs mer om leptin genom att söka efter leptin här på sidan https://4health.se/?s=leptin). Efter programmet hade mättnadshormonet leptin rasat i botten, vilket gjorde att deltagarna upplevde konstant hunger och cravings, de hade svårt att bli mätta. Efter programmet hade de nästan obefintliga nivåer av leptin. Med tiden (och med viktuppgång) ökade leptinet, men bara till nivåer som motsvarade hälften av de leptinnivåer deltagarna hade när de startade sin Biggest Loser-resa. Och inte bara leptinet, utan även nivåer av andra mättnadshormoner sjönk hos deltagarna.

Resultat ur studien (RMR är ämnesomsättningen):

“Weight loss at the end of the competition was (mean ± SD) 58.3 ± 24.9 kg (P < 0.0001), and RMR decreased by 610 ± 483 kcal/day (P = 0.0004). After 6 years, 41.0 ± 31.3 kg of the lost weight was regained (P = 0.0002), while RMR was 704 ± 427 kcal/day below baseline (P < 0.0001) and metabolic adaptation was −499 ± 207 kcal/day (P < 0.0001)

Några citat ur den amerikanska artikeln:

“When the show began, the contestants, though hugely overweight, had normal metabolisms for their size, meaning they were burning a normal number of calories for people of their weight. When it ended, their metabolisms had slowed radically and their bodies were not burning enough calories to maintain their thinner sizes.”

“What shocked the researchers was what happened next: As the years went by and the numbers on the scale climbed, the contestants’ metabolisms did not recover. They became even slower, and the pounds kept piling on. It was as if their bodies were intensifying their effort to pull the contestants back to their original weight.”

“Slower metabolisms were not the only reason the contestants regained weight, though. They constantly battled hunger, cravings and binges. The investigators found at least one reason: plummeting levels of leptin. The contestants started out with normal levels of leptin. By the season’s finale, they had almost no leptin at all, which would have made them ravenous all the time. As their weight returned, their leptin levels drifted up again, but only to about half of what they had been when the season began, the researchers found, thus helping to explain their urges to eat.”

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/oby.21538/full

http://www.nytimes.com/2016/05/02/health/biggest-loser-weight-loss.html?ref=health

Även Ann Fernholm har skrivit om detta här.

Tarmfloran som gör dig fet med bibehållen insulinkänslighet

av 3 Comments


Specialiserade tarmbakterier tar upp energi extra effektivt. Och björnars tarmflora hjälper dem att bunkra fett inför vintern visar ny svensk forskning.

Björnar har förmågan att kunna kombinera högt födointag med orörlighet under lång tid, utan att drabbas av sjukdomar som diabetes eller hjärtkärlproblem.

En forskargrupp från Göteborg analyserade avföringsprover från 16 frigående björnar – både under sommaren och under vintern. Tarmfloran från vinterbjörnarna uppvisade mycket lägre diversitet, alltså färre sorts bakterier. Mer specifikt så skiftade tarmfloran från att på sommaren innehålla mer firmikuter (Firmicutes) och actinobakterier (Actinobacteria) till att under vintern innehålla mer bakteroideter (Bacteroidetes).

Det verkar som att tarmfloran under sommaren, när björnarna ska äta upp sig inför den långa tiden i idet, är mer aktiv och dessutom har en unik förmåga att lagra energi.

Även triglycerider, kolesterol, and galla påverkades av vintersömnen. De ökade i takt med lipolysen, dvs i takt med att björnarna använde fett från fettdepåerna som energi.

Forskarna tog tarmflora från björnarna både sommar- och vintertid och odlade bakterierna på laboratorium. Sen fördes bakteriefloran in i bakteriefria möss och så observerade man hur det påverkade mössen.

Trots att båda grupperna med möss fick samma kost blev sommartarmfloramössen fetare. Och det som överraskade forskarna var att det skedde utan att de förlorade sin känslighet för insulin. Hos människor associeras fetma med högre insulinresistens och risk för diabetes, men hos möss med sommarbjörntarmflora fanns alltså inga sådana tecken.

Björnarnas sommartarmflora, verkar alltså hjälpa björnarna att samla på sig ett fett inför vintern och ändå behålla hälsan.

Nu tror forskarna att människor som lider av undernäring skulle kunna ha nytta av de här nya kunskaperna.

http://www.cell.com/cell-reports/abstract/S2211-1247(16)00047-4

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/02/160204150555.htm

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tarmbakterier-bjornens-hemliga-vapen

Resultat midjemått, vikt och fettprocent

av 1 Comment

Underbart när man får bilden nedan i ett sms med texten “Hej Anna.Tack för pushandet
Midjemått -8 cm
Vikt: -6,9 kg
Snart når jag ett av mina delmål: Att komma i ett par tajta jeans från 2011 (2 cm kvar) ”
Från en man som jobbar med mig

Rätt mat och en dos psykologi gör susen 🙂 Grattis Andreas! (som godkänt att jag lägger upp detta som lite inspiration)

Mer på temat i kategorin vikt

Tarmbakterier till överviktiga människor – ny studie

av Leave a Comment

Förändringar i sammansättningen av tarmfloran, ditt mikrobiom, har kopplats till både sjukdomar och fetma. En del bakterier verkar bland annat få kroppen att ta upp och lagra mer fett.

Forskare har testat detta, bland annat genom avföringstransplantationer på möss och råttor (se tidigare inlägg https://4health.se/hur-magfloran-paverkar-din-vikt-och-vad-du-kan-gora), men i år ska det också göras försök på överviktiga människor. En randomiserad, kontrollerad klinisk stude genomförs vid Massachusetts General Hospital och ska undersöka hur kapslar med frystorkad avföring som donerats av hälsosamma, magra individer kan påverka vikten hos överviktiga. Patienterna kommer att få ta dessa piller i sex veckor, med start i mars och forskarna kommer sedan att följa deras vikt under minst ett år.

Läs mer på ämnet: https://4health.se/tag/microbiome

http://www.mentalfloss.com/article/73600/doctors-are-testing-freeze-dried-poop-pills-treat-obesity

Före- och efterbilder

av Leave a Comment

Låt oss inleda det nya året med lite inspiration från en av mina fantastiska klienter. Den här kvinnan har arbetat med mig genom telefoncoaching (hon bor inte i Skåne) och med en PT i sin hemstad. Hon kom till mig för ett år sen med ett stort sötsug, 105 cm midja och höll på att slå i 100 kg-strecket.

Hon är nu vältränad som få, väger under 78 kg muskelmassa med ett midjemått på 85 cm (-20 cm!!). Sockersuget är borta och hon har nått sitt mål att komma i vanliga storlekar och att kunna handla kläder i vilken affär som helst – och mer därtill; De normalstorlekskläder hon inhandlade under hösten har redan blivit för stora! 🙂 Dessutom har non fått flertalet hälsoeffekter såsom mer energi, mer styrka etc.

Stort grattis Lolo och bra kämpat!

Ps. Det här är lolos bilder och hon har såklart godkänt att jag lägger upp dem

Tarmfloran är ansvarig för att signallera att du är mätt

av 1 Comment

Ny forskning visar hur bakterier i din tarm “säger åt dig” att sluta äta när du är mätt. Jag har tidigare skrivit om en rad olika effekter som tarmfloran (https://4health.se/tag/microbiome) har på ditt beteende och din hälsa, bl.a. om hur den styr din aptit (https://4health.se/det-ar-vara-magbakterier-som-styr-vad-vi-ater) Mikroorganismernas behov styr vad vi äter. Vissa magbakterier styr vårt sug efter de näringsämnen som bakterierna i fråga livnär sig på.

Men, den nya studien visar att bakterier i tarmen också har en förmåga att signalera motsatsen: när det är dags att sluta äta. Forskarna tror att det här beror på att det ligger i bakteriens intresse, eftersom de vill bibehålla en stabil population – de tjänar helt enkelt inte på att bli alldeles “överbefolkade” i tarmen.

Efter att ha brutit ner mat, skickar bakterierna ut en viss uppsättning proteiner. När de bryter ner mat skickar de ut andra proteiner. Uppsättningen som skickas ut när bakterierna inte behöver mer näring verkar få den mänskliga vävnaden runtomkring att producera hormon som förknippas med mättnadskänsla (och effekten är den motsatta när mer näring behövs).

20 minuter efter en måltid producerar mikroberna i din tarm proteiner som kan minska matintaget – helt andra proteiner än bakterier producerade innan du ätit. Forskarna testade också hur dessa proteiner påverkar hjärnan och minskar aptiten, genom att injicera små mängder av de ämnen som bakterierna producerar i möss och råttor.  De kunde se att mössen reagerade genom att producera mer av de hormon som signalerar mättnad.

Det handlar alltså om att hormoner från matsmältningssystemet signalerar till hjärnan när vi är hungriga eller när vi ätit tillräckligt. Detta är känt sen tidigare, men nu visar man alltså hur det är bakterier i tarmen som påverkar denna mekanism.

Proteinerna som man studerat produceras av E.coli-bakterier i tarmen efter att dessa bakterier ätit sig mätta. Och dessa proteiner påverkade utsöndringen av “gut-brain”-signaler som tex GLP-1 och PYY, och aktiverade aptitreglerade neuroner i hjärnan (hjärnceller alltså).  GLP-1 påverkar insulinutsöndringen, och PYY, peptide YY, är ett hormon som associeras med mättnad.

Ett av mättnadsproteinerna från bakterierna heter ClpB. ClpB påverkade inte bara hormoner/signalsubstanser, utan ökade aktiviteten i neuroner i hjärnan som minskar aptit.

Just 20-minuters-intervallet var intressant eftersom det ofta är den tid det tar för en person att känna sig mätt efter en måltid.

Forskarna tror att resultaten kommer att gälla även för människor, eftersom mönstret är i linje med de befintliga teorier som finns om hur hunger styrs.

Detta betyder alltså att en nedsatt tarmflora också kan ge dig sämre mättnadssignaler.

Intressant är också att man i tidigare studier sett en koppling mellan just det här proteinet som bakterierna utsöndrar när vi ska känna mättnad, ClpB, och ätstörningar. Bland annat har tester på patienter med ätstörningar visat att de har mer antikroppar mot ClpB, vilket forskarna tror tyder på förhöjda nivåer av proteinet ClpB. Man vet dock inte om dessa högre nivåer ClpB är en orsak till ätstörningen eller en följd av den.

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413115005665

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2015-11/cp-gms111715.php

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/magbakterier-sager-till-nar-du-ar-matt

http://psychcentral.com/news/2015/02/10/gut-bacteria-may-affect-appetite/81046.html