fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Vikt

Brunt fett – anledningen att kyla gör dig frisk och smal

av 7 Comments

Att frysa rejält och länge kan vara ett sätt att hålla sig frisk och smal. Ny svensk forskning visar nu att även det farliga vita bukfettet, som ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, kan förbrännas och omvandlas till nyttigt brunt fett vid sträng kyla.

Forskare har länge känt till att bebisar och vissa djurarter, gnagare bland annat, har något i sina kroppar som kallas brunt fett. Det bruna fettet förbränner kalorier och omvandlar det till värme istället för att lagra kalorierna i vita fettreserver i kroppen. På senare år har man förstått att även vuxna människor kan ha kvar brunt fett. Men för att det bruna fettet ska förbränna kalorier måste det aktiveras, och detta sker bland annat genom kyla. (mer om detta i podcastavsnitt 63)

I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur olika sträng kyla påverkar det dåliga vita bukfettet, det viscerala fettet, hos möss.

Feta möss utsattes för riktigt kalla miljöer i tre till fyra veckor. Man såg då hur det vita bukfettet bit för bit omvandlades och blev brunliknande fett. Ju kallare mössen hade det desto större blev förändringen. De möss som fick vistas i minus 10 grader blev riktigt magra trots att de var feta från början och åt mycket mer än vanligt.

Det vita bukfettet anses vara det farligaste fettet i våra kroppar. Det lägger sig inte bara på buken utan även runt inre organ och bidrar starkt till att öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

Att vitt fett på andra ställen i våra kroppar kan omvandlas till brunt förbrännarfett har forskare visat i tidigare studier, men detta första gången man lyckats visa att naturlig sträng kyla även kan få det vita bukfettet att bli mer brunt och nyttigt. Mössen blev inte bara smalare av kyla, deras blodsocker förbättrades också kraftigt och insulinkänsligheten ökade. Brunt fett kan alltså fungera som en medicin mot diabetes och andra metabola sjukdomar.

Forskarna gick även ett steg längre. De opererade bort det vita bukfettet på vissa möss och utsatte sedan dessa magra möss för samma stränga kyla. De möss som inte hade bukfett när de köldexponerades dog. Därför kanske det inte är lämpligt att operera bort det vita fettet, vilket blivit allt vanligare. Det kan ha en viktig skyddande funktion.

För den som vill bli smalare kan det räcka med att frysa riktigt ordentligt ungefär 30 minuter per dag. I videon via denna länk kan du se hur forskarna tror att processen fungerar: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vad-ar-brunt-fett

Du har väl inte missat podcastavsnittet om brunt fett?! Det gjorde vi redan för 1,5 år sen https://4health.se/63-brunt-fett-kyla-och-fettforbranning-intervju-med-gustaf-sorensen

Mer på bloggen om brunt fett https://4health.se/?s=brunt+fett

Och så en studie som ger en möjlig förklaring till varför kallt väder ökar tjärinfarkterna… Ja inte är det kylan i sig i alla fall: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-fler-far-hjartinfarkt-nar-det-snoar och själva studien: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5305403/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/frys-dig-smal-och-frisk

Studie: Oprocessad mat och Fettrik kost ger viktnedgång och förbättrar blodmarkörer

av 2 Comments

Personer som åt högfettskost minskade rejält i fettprocent och förbättrade även sina riskmarkörer för hjärtsjukdom. Som vanligt alltså 🙂
Före årsskiftet kom en studie där en högfettskost jämfördes med en mer kolhydratrik kost.
Det som var intressant att se var att högfettsgruppen gick ner i genomsnitt 12 kg utan att reducera energiintaget. Viktnedgången skedde också till stor del som reducering av fettprocent. Muskelmassan bevarades bättre än vid traditionell svältbantning.
Både bukfetma och fettet kring organen minskade rejält.

Högfettsgruppen åt så mycket som 73% av energin från fett. Fettet skulle vara så oprocessat fett som möjligt och i huvudsak mättat fett (samt en hel del enkelomättat), inklusive avokado, smör, kallpressad olivolja, kokosolja, nötter och grädde. Fleromättat fett begränsades.

Även gruppen som åt mer traditionellt gick ner i vikt. Fokus i den gruppen var dock också på oprocessad mat och kolhydraterna var av “långsam” natur. En intressant skillnad är att personer på högfettskost visade sig ta längre tid på sig innan viktnedgången börjar ske, medan kosten med mindre fett fick effekt mer direkt (men det är ju inte säkert så hållbart) Det visar också att studier som jämför olika sorters kost för viktnedgång bör pågå längre tid för att inte ge ett missvisande resultat.

Det verkar alltså också som att “whole foods”, alltså riktig oprocessad mat, kan ge hälsofördelar och viktnedgång oavsett fördelning av makronäringsämnen. Som vanligt är alltså det viktigaste att skippa mjöl och socker…

http://ajcn.nutrition.org/content/early/2016/11/30/ajcn.115.123463.abstract

http://www.divergent.no/2016/12/02/ny-studie-avliver-myten-om-mettet-fett-og-helsefare/

Fysisk aktivitet samt lägre kroppsvikt – bättre spermier

av Leave a Comment

Måttlig fysisk träning verkar kunna förbättra spermakvaliteten hos män. Det antyder både tidigare studier och en ny studie som lät några hundra friska män börja med fysisk träning i olika grad.

Jämfört med en kontrollgrupp som inte tränade ökade spermiekvaliteten hos personerna i studien som började träna. Detta mättes bland annat i antalet spermier. Störst ökning av spermakvaliteten, 15-20 procent fler spermier, syntes hos dem som sprang en halvtimme tre gånger i veckan. Detta definierades i studien som måttlig träning.

Försökspersonerna som tränade gick också ned i vikt under de månader som studien pågick. Studien pekar på att viktminskning minskar inflammationsparametrar i kroppen. Det har man visat i andra studier. Minskad inflammation i kroppen betyder mindre oxidativ stress, som det kallas. Och minskad oxidativ stress kan ha en positiv effekt på spermakvaliteten enligt tidigare forskning

Det som är nytt är det samlade konceptet: att måttlig motion leder till viktreduktion och minskad inflammation – och att det kan vara kopplat till bättre spermakvalitet. Varken tidigare studier eller den nya säger dock något om huruvida träning faktiskt leder till att man lättare får barn – eller om det är effekten av viktnedgång / minskad inflammation.

Män med minskad fertilitet har, enligt forskning, i genomsnitt högre BMI än män som inte har fertilitetsproblem. Är det fetman som leder till att man får försämrad spermiekvalitet? En del tror det. Man tror att den försämrade spermiekvaliteten kommer sig av en inflammationsreaktion i kroppen som utlöses av oxidativ stress som i sin tur utlöses när man är överviktig.

Men män som har fertilitetsproblem har också ofta låga halter av det manliga könshormonet testosteron. En testosteronbrist kan i sig leda till att man blir överviktig.

Det finns inte så mycket forskning kring vad som ökar manlig fertilitet. Det är dock visat i många studier att rökning har en negativ påverkan. Tidigare på ämnet manlig fertilitet om effekten av bl.a. folat, kemikalier och gluten: https://4health.se/?s=spermie och https://4health.se/?s=manlig+fertilitet

http://www.reproduction-online.org/content/153/2/157.abstract?sid=9c0c3a24-5b49-497d-834e-d3d334d3fd9f

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6582304

Därför går du upp i vikt när du tar igen dig efter sömnbrist och stress

av Leave a Comment

Jag har hört många funderingar från personer som upplever att de lägger på sig ett par kilon efter en stressig period med sömnbrist – när de sedan väl tar igen sig och sover mer. Flera kommenterade detta i somras: när de väl gick på semester och fick sova, då la de på sig i vikt.

Det här handlar inte om fett. Man lägger inte på sig 2 kg fett över en natt 🙂

Liksom allt annat är det hormonellt.  Och framförallt handlar det om de hormoner som reglerar din vätskebalans i kroppen.

Vätskan och saltet i kroppen regleras av hormoner som ADH (antidiuretic hormons, kallas också vasopressin) och aldosteron. Dessa hormoner får kroppen att binda salt, och njurarna att återabsorbera mer vatten från urinet.
Aldosteron utsöndras från binjurarna och talar om för njurarna att behålla salt och vatten. ADH utsöndras från hypofysen i hjärnan och signallerar ungefär samma sak.

Vad händer då vid stress och återhämtning?

För det första har vi stresshormonet adrenalin som gör att vi vid akut stress utsöndrar mer vätska.
Så när du väl tar igen dig igen, så kommer du också att lägga på dig den vätska du förlorade vid stress. Vikten ökar.

För det andra har vi stresshormonet kortisol. Även om vi vid tidig kronisk stress får ökad blodvolym av ökad vätska när binjurarna pumpar ut kortisol och aldosteron sida vid sida, så blir det en omvänd effekt senare i livet efter mycket stress. Då verkar det som att binjurarna inte “orkar” prioritera aldosteron vid stress, utan kortisolet är det som prioriteras, aldosteronet är lågt och salt- och vätskenivåerna i kroppen sjunker av stress. Dessutom så gör stora mängder av stresshormonet kortisol att det andra vätskereglerande hormonet, ADH, minskar – vilket också gör att du tappar vätska.
Återigen så kan du av stress ha mindre vätska i kroppen, och när du väl tar igen dig igen, så kommer du också att lägga på dig den vätska du förlorade vid stress.

För det tredje har vi insulinet. Det är visat i forskning att du redan efter en natts sömnbrist minskar din insulinkänslighet, dvs blir lite insulinresistent. Så när du väl hinner sova och äta igen, så har kroppen en tendens att “spara” och lagra in det du äter. Något som alltså också kan bidra till att du ökar i vikt.

För de flesta jämnar detta ut sig i längden. Oroa dig inte över att vikten fluktuerar ibland. Hos oss kvinnor sker det var månad med menstruationscykeln, och som visat ovan så kan även andra faktorer spela in. Många mår bäst av att kasta ut vågen helt och hållet. Men vill man gärna väga sig ofta så behöver man jämföra trenden över lång tid, inte dag till dag.

Jojo-bantning beror på tarmfloran

av 1 Comment

En ny studie visar att tarmfloran är involverad i så kallad jojo-bantning, dvs fenomenet att man tappar vikt och sen går upp samma vikt igen (eller oftast går upp ytterligare lite till, eftersom kroppen gärna lägger på en liten reserv om utifall den nu skulle bli utsatt för svält igen) Jojo-bantning handlar alltså om perioder av viktnedgång varvat med viktuppgång.

I studien kunde forskarna, genom att studera mössens tarmflora efter en lyckad viktminskning, se en förändring i bakteriefloran. Den förändringen bidrog till att mössen snabbare gick upp i vikt. Man testade även att transplantera “viktuppgångstarmfloran” till andra möss – vilket även i dessa möss ledde till mer viktuppgång.

För att kunna koppla resultatet till människan måste vidare studier göras, men forskningen föreslår ändå att reglering av tarmfloran skulle kunna leda till en långvarig och mer stabil vikthantering.

“Here, we identify an intestinal microbiome signature that persists after successful dieting of obese mice, which contributes to faster weight regain and metabolic aberrations upon re-exposure to obesity-promoting conditions and transmits the accelerated weight regain phenotype upon inter-animal transfer.”

http://www.nature.com/nature/journal/vaap/ncurrent/full/nature20796.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6571833

Tarmflora: Barn födda med kejsarsnitt blir lättare överviktiga

av Leave a Comment

Barn födda med kejsarsnitt löper större risk att bli överviktiga i ungdomen, jämfört med barn födda på traditionellt vaginalt vis, visar ny forskning.

Forskarna bakom studien har studerat data från 1 441 förlossningar utförda både vaginalt och med kejsarsnitt. När barnen befann sig i 2-8 års åldern, mätte de andelen som var överviktiga eller feta. Det visade sig att övervikt var 40 procent vanligare bland av barn som var förlösta med kejsarsnitt.

Forskarna, och jag själv, tror att den stora skillnaden kan bero på att de barn som föds med kejsarsnitt går miste om de nyttiga mikrober som finns i förlossningskanalen.

I studien har man även tagit hänsyn till faktorer som moderns ålder, utbildning, ekonomi, vikt innan och under graviditeten, barnets vikt vid förlossning samt exponering av luftföroreningar under barnaåren.

Liknade samband har också setts i andra och större studier.

Den mikrobiella förklaring som författarna till den här studien anger kan vara en bidragande orsak till fetma. En annan orsak kan vara att barn till kejsarsnittade kvinnor får en senare amningsstart och ammas i genomsnitt kortare tid än barn som föds den normala vägen. Även det påverkar tarmfloran och risken för barnfetma.

Men barn som föds med planerat kejsarsnitt går också miste om ”stressen av att födas” och uppvisar lägre grad av gener som aktiveras vid födseln. Bland annat kan gener som reglerar kroppens svar på föda påverkas.

Mer om tarmflora via taggen microbiome

Om du är intresserad av detta ämne finns det också många fina podcastavsnitt på temat. Nu senast avsnitt 109 med Sanna Thörsleff berglund, och tidigare inlägg där jag har pratat tarmflora – avsnitt 44, 46, 51, 80

Sömnbrist påverkar de tarmbakterier som gör dig överviktig

av 1 Comment

Forskningen är tydlig kring att för lite sömn kan göra dig både sjuk och överviktig. Visserligen har man kunnat se att insulinkänsligheten snabbt påverkas av sömnbrist, men hittills har man inte riktigt kunnat förklara varför.

Nu visar ny forskning från Uppsala Universitet att sömnbrist kan öka förekomsten av tarmbakterier som i tidigare forskning kopplats till försämrad ämnesomsättning. Det här är första gången forskare visat att för lite sömn kan påverka själva tarmfloran, alltså de bakterier som vi har naturligt i mage och tarm.

I studien deltog nio försökspersoner, och redan två nätter av sömnbrist ledde till en förändring i tarmfloran. Man såg en förändrad kvot vad gäller två stora grupper, Firmicutes jämfört med Bacteroidetes. Det här har man i vissa studier tidigare har kunnat se är något som sker just hos personer som lider av fetma, jämfört med normalviktiga. (Läs om detta i tidigare inlägg bl.a. https://4health.se/tarmfloran-som-gor-dig-fet-med-bibehallen-insulinkanslighet / använd taggen microbiome eller lyssna på podcastavsnitten om tarmflora, bl.a. avsnitt 80)

Tidigare har andra forskargrupper kunnat se att när Firmicutes ökar jämfört med Bacteroidetes kan förmågan att utvinna näringsämnen och ta upp dem ur maten öka. I och med att man såg förändringar i denna riktning efter sömnbrist i studien, skulle det kunna vara en anledning till varför brist på sömn kan göra att man har en ökad risk att gå upp i vikt.

Dessa förändringar i tarmfloran får sannolikt inte någon konsekvens direkt. De här förändringarna som man ser i studien kanske inte är förklaringen till den akut försämrade insulinkänsligheten som bara en eller ett par nätter av dålig sömn kan ge, men däremot varför man går upp i vikt på sikt om man inte prioriterar sin sömn.

Efter tillståndet med sömnbrist fann man även i denna studie att deltagarna hade en försämring på cirka 20 procent vad gällde deras förmåga att svara på hormonet insulin. Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottskörteln och krävs för att sänka blodsockernivån. Ett hormon som är fettinlagrande. Denna försämrade insulinkänslighet var emellertid i denna studie inte kopplad till hur tarmfloran såg ut efter sömnbrist.

Tarmfloran är ett mycket rikt men komplext system, och rollen som den spelar för vår hälsa är långt ifrån kartlagd

http://www.uu.se/forskning/forskningsnytt/artikel/?id=7496&area=4,10,16&typ=artikel&lang=sv

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6548053

Sömn påverkar inte bara din hälsa – även din vikt och aptit!

av Leave a Comment

Jag tjatar och tjatar på alla om vikten av att sova tillräckligt länge och på rätt tider. Mycket av detta är rent hormonellt. Vi behöver få vår optimala utsöndring av melatonin för att det i sin tur ska kunna påverka kroppens andra hormoner.

Det verkar också som att kroppen skriker efter sånt som höjer serotoninet vid sömnbrist. Serotonin ombildas ju sedan vidare till melatonin. Kroppen gör alltså sitt bästa för att få sömn. Typiska serotoninhöjare (om än kortvariga kickar) är sött/kolhydrater och mat i allmänhet.

I en ny studie studerades barn.  Barn som gick och la sig 2-3 timmar senare än vanligt visade sig äta betydligt mer kolhydrater, socker och mat/ kalorier påföljande dag, dvs vid sömnbrist.

“Children consumed 21% more kilocalories, 25% more sugar and 26% more carbohydrates on the day of sleep restriction, as well as 14% more kilocalories and 23% more fat on the day of sleep recovery”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27641365

Ketogen/ lågkolhydratkost vid diabetes

av Leave a Comment

I en ny randomiserad interventionsstudie behandlade man typ 2-diabetiker med kost, både för att få bukt med blodsocker och för viktnedgång. (Typ 2-diabetes är tätt sammankopplat med övervikt) En grupp fick äta lowcarb / ketogen kost med mindre än 50 gram kolhydrater per dag, den andra gruppen fick äta en lågkalorikost.

Man ville både mäta effekten av, och testa om det var säkert, att använda en ketogen kost.

Studien pågick i fyra månader.

Man såg inga skillnader i säkerhet, det verkar alltså (som väntat) helt ofarligt att behandla diabetes och övervikt med en strikt lågkolhydratkost. Däremot såg man skillnader i blodsockernivåer och även mycket stora skillnader i resultat på vikt och midjeomfång.

Lågkolhydratgruppens glykemiska kontroll och HbA1c var bättre i lågkolhydratgruppen, och deras midjemått och kroppsvikt minskade mycket mer än gruppen som drog ner på kalorierna, utan att tänka på kolhydraterna. (som väntat alltså 🙂 )

Vill du lära dig mer om ketogen kost så kan du lyssna på avsnitt 12 av podcasten

http://www.nature.com/nutd/journal/v6/n9/abs/nutd201636a.html?

Det finns ingen hälsosam fetma

av 5 Comments

Det har kommit flera studier som pekar på att det går att vara rejält överviktig men ändå frisk, och utan ökad risk för diabetes typ 2 eller hjärt- och kärlsjukdom. Bl.a. kom det en sån studie häromdagen. Men en ny välgjord studie pekar på att “hälsosam fetma” är en myt.

Däremot är inte alla smala personer hälsosamma.

Det har talats om att det skulle finnas en “hälsosam” fetma. Det finns personer som är ordentligt överviktiga men som ändå uppvisar normala hälsovärden och normal  insulinkänslighet. Därmed har det förutsatts att de inte löper samma risk att drabbas av sjukdomar som tex diabetes typ 2, som andra med fetma. En teori till varför det är så här är att de som kallas “hälsosamt feta” skulle ha en “snällare” fettväv som inte reagerar på insulin på samma sätt som andra överviktiga. Det har hävdats att uppemot en tredjedel av alla som är rejält överviktiga har en normal ämnesomsättning och därmed inte behöver oroa sig för sin vikt.

Den nya studien har gjorts vid Karolinska institutet. För att testa om fettväven verkligen reagerar annorlunda hos de som kallas hälsosamt feta undersökte man bukfettet hos två grupper av kraftigt överviktiga kvinnor. Den ena gruppen kunde ses som “hälsosamt feta”, eftersom de hade en mer normal insulinkänslighet i kroppen som helhet.

Men trots att insulinkänsligheten skilde grupperna åt i kroppen som helhet, visade det sig att just fettvävens svar på insulin var detsamma hos båda grupperna. Aktiviteten i cellerna ökade som om de blev stressade. Forskarna såg hur genuttrycket reglerades av insulinet (apropå helgens podcast)  Stressen i fettväven såg forskarna inte hos normalviktiga, vars fettväv knappt reagerade på insulinet. Den skillnad man fann mellan “hälsosamt feta” och “vanliga feta” var ett litet antal gener.

Det verkar alltså inte som att det finns någon “snäll” fettväv hos en del överviktiga. Allt fler studier pekar nu på att idén om en mer hälsosam fetm är en myt, åtminstone vad gäller svaret på insulin. Det kan fortfarande skilja när det gäller hjärthälsa. Man hittar kliniska skillnader när det gäller kardiometabola parametrar hos “hälsosamt feta” och andra med fetma.

Om man kan hitta förklaringar till skillnaderna så är det också lättare att välja behandling av metabola sjukdomar.

http://www.cell.com/cell-reports/fulltext/S2211-1247(16)31014-2

http://ki.se/nyheter/ny-forskning-motbevisar-snall-fettvav

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6499250