fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Vikt

Lightläsk bromsar viktnedgång

av Leave a Comment

En ny studie visar att Cola light, Fun light eller annan lightläsk eller lightdryck kan hindra viktnedgång.

I studien följdes 62 kvinnor som försökte gå ner i vikt, under 24 veckor. Hälften av kvinnorna drack vatten och hälften drack en lightdryck om dagen, fem dagar i veckan.

Det var överviktiga kvinnor som studerades, och som normalt drack lightläsk eller annan dryck sötad med sötningsmedel. Medan den ena gruppen fick byta ut lightläsken mot vatten, fick den andra gruppen fortsätta dricka (begränsat med) lightläsk – en lightdryck om dagen efter lunch fem dagar i veckan. Ett beteende som liknar många personers, dvs att varje arbetsdag köpa tex en Cola Zero.

Kvinnorna som drack vatten gick ner i genomsitt 1,2 kg mer än kvinnorna som drack lightdryck. De förbättrade också fasteinsulin, tecken på insulinresistens och glukostolerans, jämfört med lightdrycksgruppen.

Forskarnas slutsats lyder “Replacement of DBs [diet beverages] with water after the main meal may lead to greater weight reduction during a weight-loss program. It may also offer clinical benefits to improve insulin resistance.”

Det är tidigare visat att sötningsmedel påverkar tarmfloran, och på så vis ökar risken för bland annat diabetes och övervikt. Jag har pratat tarmflora i avsnitt 44,46, 51 i podcasten, och tagit upp även andra aspekter av lightprodukter bl.a. i avsnitt 39.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26537940

Kost med lite fett är sämre än andra dieter för viktnedgång

av 1 Comment

Välgjorda (randomiserade kontrollerade studier) stödjer inte lågfettskost jämfört med annan kost för långsiktig viktnedgång

“evidence from RCTs does not support low-fat diets over other dietary interventions for long-term weight loss.”

Så lyder slutsatsen av en ny stor metaanalys. 53 studier mötte deras kriterier när forskarna gick igenom flera tusen studier.

Low carb gav signifikant mer viktnedgång än low fat. Low fat gav bara mer viktnedgång i de studier där det jämfördes med en standarddiet, inte då det jämfördes med low carb eller high fat.

http://www.thelancet.com/journals/landia/article/PIIS2213-8587(15)00367-8/abstract

Hur går det med magen?

av 2 Comments

Förra veckan var vi några som startade en liten magutmaning: https://4health.se/magutmaning-hang-med-och-fa-platt-mage

Min baktanke med de två enkla övningarna var ju hälsa – att bli starkare och minska stress tex, men det är också avgörande för en platt mage.

Hur har det gått första veckan? Ska vi fortsätta i tre veckor till så att vi hinner skapa oss en rutin? Och ni som inte var med från början, är ni sugna på att testa resterande tre veckor med oss?

Vad är era erfarenheter från första veckan – hur känns det i magmusklerna, känner ni er starkare? Känns magen plattare?

Hur känns det efter avslappningsövningen/mindfulnessen? Lugnare eller samma?

Jag kommer ihåg magövningen vid tandborstning. Ibland har jag missat att göra avslappningsövningen på dagen, men då gör jag den i samband med att jag ska sova på kvällen och somnar gott 🙂 Men jag skulle behöva göra den på dagen, så tänkte fortsätta och försöka få rutin på det.

Magutmaning! Häng med och få platt mage

av 10 Comments

Låt oss bli lite fåfänga och samtidigt göra en god gärning för hälsan tänker jag! Om inte hälsan kan vara motivationen, så kanske en platt mage kan 😀

Jag tänker att vi ska göra två enkla saker varje dag som kan göra din mage platt och snygg, och samtidigt vara bra för hälsan. Delmål 1 är att vi kör detta var dag i en vecka och delmål 2, om detta kändes ok, är att vi fullföljer det en månad. Efter 30 dagar är man på god väg mot att ha skapat en rutin, så då kanske det bara rullar vidare för dem av er som tyckt det funkade bra.

Är ni med??!! Jaaa, så klart 😀

De två enkla sakerna vi ska göra varje dag, först nu i en vecka, är att

1. Vid varje tandborstning, stå med en god hållning, och dra in magen nedanför naveln allt vad du kan. Ta i, ställ dig i profil och se att magen verkligen dras in ordentligt. Det ska kännas jobbigt i magmusklerna. Det här kommer att stärka bålmuskulaturen så att vi dels undviker värk för att vi kan hålla upp våra kroppar, men också stärker just de här korsettmusklerna som drar in magen så att den blir snygg och platt, bra va?! Varje tandborstning alltså – tar alltså inte någon extra tid.

2. Varje dag lägga 5-10 minuter på en enkel övning i form av meditation, mindfulness, andnings- eller avslappningsövning. Jag rekommenderar att vi kör 7-minuters mindfulnessövningen som vi har i avsnitt 42b av podden och som du hittar här. Men föredrar du någon annan övning så kör på det. Här är ett annat förslag. Det tar dig alltså bara 7 minuter varje dag, men du kommer att ha igen det eftersom du i längden kommer att bli effektivare, somna snabbare och sova bättre. Jag gissar alltså att de här 7 minuterna kan vara en investering som sparar dig tid varje dag. Har du möjlighet så gå ifrån på jobbet – sätt dig utomhus eller i ett mötesrum och andas / enligt ovan övningar.
Fördelen med detta är att det förbättrar vår mentala hälsa samtidigt som vi sänker stressnivåerna. Att sänka stressnivåerna är avgörande för att få en platt mage. Stress ger bukfetma.

Så, jag frågar igen: Är ni med??!!

Katter blir feta i takt med oss människor

av Leave a Comment

Katter blir allt fetare. Nära var tredje svensk katt är överviktig och forskare tror att de blir fetare i takt med att vi människor blir det.

Enligt artikeln i svt (http://www.svt.se/nyheter/inrikes/feta-katter-motionerar-for-lite) beror detta på att de rör sig för lite och äter för mycket.

“Katterna har anammat vår västerländska stillasittande livsstil. Men de är gjorda för att vara ute och jaga små gnagare. De ska röra på sig, inte ligga i soffan och bli serverade”

Sure… Den verkliga förklaringen är såklart samma som för den med feta hundar, och feta människor – vi ger katter en massa mat som de inte är gjorda för att äta, med en massa kolhydrater och skit. Katter är rovdjur. Punkt!

Men ett bra uttalande i artikeln är följande:

“Enligt veterinär Malin Öhlund är burkmat att föredra framför torrfoder. Burkmaten liknar mest katternas ursprungliga föda, som möss och smågnagare. Den innehåller mer fett och protein och mindre kolhydrater än torrfoder.”

Fruktsocker ger mer aptit och mindre mättnad än socker i form av glukos

av 1 Comment

Nu har det kommit en ny studie som ger liknande resultat som tidigare studier – dvs att fruktos är aptitstimulerande.

Jag har skrivit om precis det här tidigare, bl.a. här https://4health.se/fruktos-och-modifierade-former-av-majs-en-riktig-aptithojare , se allt om fruktos https://4health.se/?s=fruktos

Fruktos/ fruktsocker uppmuntrar hjärnan att fortsätta äta och stillar inte hunger eller sötsug på samma sätt som glukos (inte för att glukos är särskilt mättande om man skulle jämföra med tex fett och protein, men det är en annan historia)

Försökspersoner i den nya studien var till och med villiga att betala pengar för att få äta onyttig mat efter att de fått i sig fruktos.

Glukos finns naturligt i många livsmedel, bl.a. i form av stärkelse, och är den sockerart som till exempel potatis, bröd och pasta bryts ner till i kroppen. Fruktos, eller fruktsocker, finns naturligt i frukt men tillsätts också i stor utsträckning som sötning i de flesta söta livsmedel. Vanligt strösocker består av ungefär lika mycket fruktos och glukos.

Resultaten i den nya studien visar att fruktos inte skapar samma mättande effekt som glukos eftersom det inte stimulerar hjärnan att säga till oss att sluta äta. Istället stimulerar den de delar av hjärnan som reglerar aptiten och är del av vårt belöningssystem, och uppmuntrar oss att äta ännu mer.

Fruktosen smakar både sötare och frisätter inte insulin på samma sätt när vi äter det eftersom det först ska brytas ner i levern, och det kommer ingen signal att sluta äta.

När vi äter glukos frigörs insulin som gör att blodsockret (glukos) kan tas upp och/eller lagras av cellerna. Och när insulinet når hjärnan reducerar det aktiviteten i de områden som kontrollerar aptiten. När man har ätit och fått i sig tillräckligt med energi ska dessa områden vara inaktiverade för att signalera att vi borde sluta äta. Men fruktosen gör alltså inte detta, utan lockar oss att fortsätta, trots att glukos och fruktos har samma energiinnehåll.

Att sen höga insulinnivåer pga insulinresistens kan påverka mättnadshormonet leptin negativt är också en annan historia som du kan läsa om genom att söka på leptin här på sidan. Det jag vill säga är alltså att inte heller glukos i stora mängder är någon höjdare, även om det är bättre än fruktos.

När försökspersonerna i studien hade intagit fruktos rapporterade de större hunger och visade mer aktivitet i hjärnans känslocentrum när de såg matbilderna jämfört med efter glukosintag.

Försökspersonerna erbjöds också en belöning i form av pengar om de avstod från den onyttiga maten i en timme. När deltagarna fått i sig fruktos visade de större villighet att offra pengarna för att få äta maten direkt jämfört med glukos.

Förutom att fruktos kan leda till övervikt, kan för stora mängder också vara farligt för levern. Eftersom fruktosen måste gå genom levern för att tas upp av kroppen kan man utveckla fettlever om man får i sig för mycket.

I USA, som har en gigantisk majsindustri, tillverkas corn syrup som processas och får ett mycket högt innehåll av fruktos. Det tillsätts sedan i väldigt många livsmedel. Man kan se denna ingrediens som HFCS (high fructose corn syrup) på innehållsförteckningen.

Ett halvt kilo frukt motsvarar fruktosen i fem godbitar by the way. Och frukt innehåller dessutom fibrer som gör att fruktsockret kommer långsammare ut i kroppen, samt antioxidanter som skyddar det känsliga fruktsockret från att göra skada i kroppen.

http://www.pnas.org/content/early/2015/04/29/1503358112

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-okar-frukt-var-aptit

Därför blir du illa till mods av hunger – så fungerar det i hjärnan

av 1 Comment

I hjärnan finns celler som gör oss illa till mods när vi är hungriga, en känsla som inte försvinner förrän vi stoppar mat i munnen. Alla som bantat känner antagligen igen känslan.

Tidigare har man trott att ätbeteende främst styrs av belöningar i form av positiva känslor. Men forskare konstaterar nu att negativa känslor tycks vara minst lika viktiga.

Exakt vad som händer i hjärnan vet man inte, men en grupp nervceller i hypotalamus i hjärnan som kallas för AgRP (Agouti-related peptide) tycks ha en viktig funktion för att kontrollera ätbeteendet. Forskare i USA har i en serie experiment visat att aktivitet i dessa celler resulterar i en obehagskänsla som inte försvinner förrän vi äter.

Genom att manipulera möss kunde forskarna aktivera alternativt inaktivera cellerna när mössen åt olika sorters mat eller befann sig på olika platser. Samtliga experiment visade att mössen aktivt försöker stänga av signaleringen, antingen genom att äta eller genom att undvika vissa platser.

“When these AgRP neurons are ‘turned on,’ either by fasting or by artificial means, laboratory animals eat voraciously.

AgRP neurons sense the low energy reserves, become activated and, through the release of inhibitory neurotransmitters, suppress the activity of downstream neurons, which are responsible for feelings of fullness, or satiety. This causes hunger.”

Samma forskarteam har också studerat en särskild krets i hjärnan, närmare bestämt en “melanocortin 4 receptor-regulated (MC4R)” krets som förhindrar och kontrollerar ätande. Den här funktionen i hjärnan aktiverar mättnadskänslor och tar också bort den jobbigast känslan av hunger, dvs just den här känslan av att må dåligt av hunger.

När forskarna aktiverar den här funktionen i hjärnan hos möss klarar mössen att äta mindre utan att må dåligt.

De där nervcellerna som får oss att m dåligt av hunger, AgRP, utsöndrar däremot ett ämne (AgRP-peptid) som blockerar MC4R-kretsen.

Även om man matar möss i försök, så äter de hämningslöst om man blockerar MC4R-kretsen i hypotalamus. Och tvärtom, om man istället aktiverar dem, så slutar mössen äta.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-lurar-hjarnan-oss-att-ata

http://hms.harvard.edu/news/how-short-circuit-hunger-0

Fetmaoperationen duodenal switch

av 2 Comments

I en studie som publicerades tidigare i år så kom man fram till att den mest effektiva operationsmetoden mot fetma, duodenal switch, har mycket stora risker för allvarliga biverkningar.

I studien jämfördes fetmaoperationsmetoden duodenal switch med gastric bypass, och så drogs slutsatsen att duodenal switch är mycket värre. Och då ska man komma ihåg att även “vanlig” gastric bypass ger mycket biverkningar. Läs mer under taggen gastric bypass https://4health.se/tag/gastric-bypass och kanske särskilt https://4health.se/komplikationer-av-gastric-bypass

Vid duodenal switch tas stora delar av magsäcken bort och kroppen har betydligt kortare tid på sig att ta upp näring ur maten medan den vandrar genom tarmen. Den här operationsmetoden leder till den största viktnedgången. Men biverkningarna, är allvarliga och många fler än vid andra metoder. Det konstateras när man följt patienter i fem år efter operationen. Man hade betydligt fler komplikationer, som till exempel näringsbrist, och man behövde ligga inne på sjukhus och göra fler operationer efter duodenal switch.

I studien skriver man bl.a. att
“Five years after surgery”….” Serum concentrations of vitamin A and 25-hydroxyvitamin D were significantly reduced after duodenal switch compared with gastric bypass. Duodenal switch was associated with more gastrointestinal adverse effects.”…”. Patients with duodenal switch underwent more surgical procedures related to the initial procedure”…” and had significantly more hospital admissions compared with patients with gastric bypass.”

Jag har också hört många personer som inte tyckte att operationen var värt de besvär och biverkningar som uppstått. Här kan du läsa om några exempel: https://4health.se/gastric-bypass och http://www.expressen.se/nyheter/camilla-46-dement-efter-magoperation/

Så lyssna hellre på intervjun med Tommy “Tappar” Runesson (https://4health.se/28-sa-tappar-du-halva-din-kroppsvikt-en-intervju-med-tommy-tappar-runesson-om-strikt-lchf-goda-fettkallor-sociala-sammanhang-mm) och sök hjälp utanför vården. Jag har haft flera personer hos mig som avvägt fetmaoperationer, men som efter viktnedgång mha främst kostförändring inte behövt det längre. Så vänd dig hit innan du tar beslutet https://4health.se/kostradgivning

Studien http://archsurg.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=2107252

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6087603

Därför bör du äta kolhydrater på kvällen – om hormonell balans

av 12 Comments

Det jag vill säga med det här inlägget är dels att du bör förlägga ätandet av dina kolhydrater till kvällen, dels att du kanske ska äta lite mer kolhydrater än du gör nu, beroende på vem du är. Jag ska förklara.

Insåg när jag skrivit det här inlägget att jag nog ska börja med en liten hormondefinitionslista:

  • Insulin är hormonet som stimuleras av ett högt blodsocker. Insulinet är en signal till cellerna om att blodsockret är högt, vilket säger “det finns fri energi, förbränn inte fettet i depåerna, utan lagra in”. Det gör att näringsämnen kan lagras in, tex kan blodsockret lagras in som fett (eller glykogen). Insulin utsöndras från Langerhaanska öarna vid bukspottkörteln. Ett högt insulin kan öka din aptit av flera anledningar, tex för att när blodsockret sjunker (vilket det gör av insulin) snabbt så gör det dig hungrig. Läs mer via taggen insulin https://4health.se/tag/insulin
  • Leptin är hormonet som utsöndras från fettvävnaden och stimuleras av att du går upp i vikt. Dvs lägger du på dig ett kilo så utsöndras mer leptin. Leptin är en signal till cellerna om att det finns gott om lagrad energi,  vilket gör att du känner dig mätt och får lättare att förbränna fett från dina fettdepåer. Läs mer genom att söka på leptin https://4health.se/?s=leptin
  • Kortisol är “stresshormonet” som utsöndras från binjurarna enligt en dygnsrytm. Det är normalt högre på morgonen för att väcka oss och lägre på kvällen och natten. Kortisolet höjs också för att kroppen ska kunna hantera stress av olika slag. En av kortisolets huvudfunktioner är att höja blodsockret. Läs mer bl.a. under taggen stress https://4health.se/tag/stress
  • Melatonin är ett hormon som utsöndras från tallkottkörteln när det är mörkt och när vi sover. Det gör oss trötta. Även melatoninet har en dygnsrytm och styr andra hormoners rytm. Läs mer genom att söka på melatonin https://4health.se/?s=melatonin

En av anledningarna till att det är bra att äta sina kolhydrater på kvällen har med leptin och insulin att göra. Och om du äter extremt lite kolhydrater – kanske du till och med ska äta lite mer än du äter nu.

Som jag berättade i inlägget om cyklisk ketos (https://4health.se/battre-att-inte-vara-i-konstant-ketos), så kan lite mer kolhydrater ibland fungera som en ”reset” (typ en omstart) av bl.a. ditt insulin/ din insulinkänslighet, men också av ditt leptin och leptinkänsligheten. Någon slags naturlig variation i hormonutsöndringen kan ofta öka känsligheten för hormonet.

När du äter kolhydrater så ökar du dina insulinnivåer, vilket minskar/blockerar leptin. Mindre leptin betyder mindre mättnad/mer aptit. Anledningen att du då ska äta kolhydraterna på kvällen är för att insulinutsöndringen och den därmed minskade leptinutsöndringen ska ske under natten, men på dagen vill du ha optimala/ högre leptinnivåer för att minska sug, äta bra mat och ha tillgång till att förbränna fett från dina fettdepåer.

Anledningen att du ska äta kolhydraterna överhuvudtaget är som sagt för att ett varierande intag av kolhydrater potentiellt kan öka hormonkänsligheten, men också för att kortisolrytmen ska bli korrekt, vilket jag kommer till strax.

Om du sen minimerar kolhydraterna under morgonen och dagen så behöver kroppen då använda fett och har bra leptinnivåer/mättnadssignaler och en god fettförbränning hela dagen.

Nästa anledning gäller din dygnsrytm, som framförallt styrs av stresshormonet kortisol och sömnhormonet melatonin. I en frisk och sund kropp ska kortisolet vara förhöjt på morgonen för att vi ska kunna vakna, men lågt på kvällen och natten när vi ska bli trötta och sova. Det är dock väldigt vanligt med störningar i den här kortisolcykeln så att man har förhöjda värden av kortisol på natten och har svårt att sova (eller är ”wired and tired”, dvs trött, men rastlös) och ibland även för låga kortisolvärden på morgonen, så att det dessutom är svårt att komma ur sängen. Dvs en omvänd rytm.

En anledning till att kortisol höjs är för att det stimulerar bildandet av blodsocker. Har vi då minimerat kolhydraterna väldigt strikt på kvällen så är det större risk att kortisolet behöver utsöndras på natten för att höja blodsockret. Kortisolet gör oss vakna och minskar melatoninet, sömnhormonet, så det vill vi inte ska hända på natten.

Det effektivaste kolhydratbränslet är dessutom muskelglykogen. Muskelglykogen gör du lättast genom att äta dina kolhydrater på kvällen och låta kroppen producera glykogen i lugn och ro under kvällen och natten när kortisolet inte förhindrar denna process.

På morgonen och mitt på dagen vill vi däremot ha våra högsta kortisolnivåer. Därför är det toppen att minimera kolhydraterna så mycket som möjligt så att den energi vi behöver frigöra och det blodsocker som vi behöver bilda, stimuleras med hjälp av kortisolutsöndring.

Dessutom kan en lite lagom mängd kolhydrater på kvällen stimulera lite serotoninbildning, vilken sen kan bli melatonin – sömnhormonet.

En liten parentes här är att om du äter mycket fett och har en hög fettförbränning så behövs överhuvudtaget mindre blodsocker eftersom kroppen har lättare för att använda fett som bränsle, både natt och dag.

För att ytterligare förstärka argumentet att den som äter extremlite kolhydrater kanske ska äta lite på kvällen så ska jag berätta vad en läkare funnit. Dr Alan Christianson testar blodsockernivåer på olika personer och ser att de som äter väldigt lite kolhydrater ofta har högre blodsockernivåer än de som kanske hamnar på nivåer runt 50 gram kolhydrater per dag eller lite mer. Dvs ett tecken på att de personer som ”nollar” kolhydrater kanske har en högre stressrespons med ett högre kortisol och i slutänden kanske ett minst lika högt blodsocker som den som äter något mer kolhydrater.

Jag säger inte att du ska äta high carb, utan fortfarande low carb, men lägg de kolhydrater du äter på kvällen. Och är du frisk kanske du inte behöver vara superlowcarb så länge du äter carbsen på kvällen. Äter du superlowcarb, men ändå inte går ner i vikt? Eller äter du superlowcarb och har problem med sömnen eller trötthet? Då kanske det kan vara värt att leka lite biohacker och testa att öka kolhydratintaget lite på kvällen. Har du någon metabol störning, såsom diabetes kan det såklart vara annorlunda.

Det här är alltså tvärtom vad de flesta rekommenderas. Det är ju norm att äta kolhydratrik frukost, eller hur?! Och äter gemene man lowcarb vid något mål, så är det ju snarast middagen som kanske blir en bit kött och en sallad.

Spring nu inte iväg och köp en påse godis eller tryck i dig kanelbullar på kvällen. För det första pratar jag alltid om näringsrik mat, så välj lite rotfrukter, nötter eller sötpotatis tex. För det andra så är det främst glukosbaserade kolhydrater vi är ute efter, inte fruktos (vilket bl.a. finns i juice och i vanligt vitt socker)

Men jag vet att många som äter paleo/LCHF eller liknande fortfarande har svårt att överge tanken om att frukost inte är bröd eller liknande och därför stoppar i sig bröd gjort på mandelmjöl eller dyl. Är man inte sugen på riktig mat så beror det nästan alltid på en av två anledningar; Antingen är du inte hungrig (hungrig är man när man är sugen på fisk och broccoli) eller så har du svårt att smälta protein. Vänta med att äta tills du kan tänka dig riktig mat!

Recension: Keto Clarity – en utmärkt guide till en bra ketogen livsstil

av Leave a Comment

Jimmy Moore’s bok Keto Clarity är din definitiva guide till allt som har med ketoner och ketos att göra. Även du som inte vet vad jag pratar om när jag säger ketoner; det är också en riktigt fin introduktionsbok till lowcarb-världen, samtidigt som den berör lite mer avancerade frågor som tex sköldkörtelbesvär vs. LCHF (lyssna även här: https://4health.se/avsnitt-6-skoldkortelbesvar-och-lagkolhydratkost-lchf )

Jimmy inleder öppet med sin bakgrund som kraftigt överviktig, om sina känslor och upplevelser. Det är svårt att låta bli att fångas av texten och jag vill bara läsa vidare. Men jag kan inte riktigt bärga mig, utan måste hoppa mellan kapitlen av ren nyfikenhet. Först läser jag om Jimmys spännande n=1-experiment, dvs hans experiment på sig själv med att vara i mätbar ketos under ett år.

Jag hoppar också till mittuppslaget av boken som innehåller en bra FAQ, med utförliga svar på vanliga funderingar kring ketos.

Innehållet i de olika kapitlen är

  1. Vad är ketos och varför vill du ha det
  2. Vad är skillnaden mellan keto och Atkins
  3. Vad säger hälsoorganisationer om ketos
  4. Läkare använder ketos med stor framgång
  5. Hitta din kolhydratnivå
  6. Hitta din proteintröskel
  7. Ät dig mätt på fett
  8. Använd teknik för att mäta ketos
  9. N=1-experimentet
  10. Fem lowcarb-misstag
  11. Periodisk fasta och ketos
  12. Keto FAQ
  13. Framgångshistorier
  14. Tio anledningar till att du inte producerar tillräckligt med ketoner
  15. Kritik mot ketogen kost
  16. Vetenskaplig grund för att använda ketogen kost i behandlande syfte
  17. Starka bevis för fördelarna med ketos
  18. Forskningsområden för ketos
  19. Inhandlingslista för att komma i ketos
  20. LCHF-recept för ketos
  21. 21-dagars måltidplanering för en kickstart in i ketos

Det enda lilla jag personligen kände var att det inte var så mycket nytt för mig i boken. Men det beror delvis på att det är ett intresseområde och delvis på att jag fått en del av faktan just från Jimmy Moore’s intervjuer med experter på temat ketos. Jag tror att för de allra flesta så är boken fullspäckad med både fakta och tips. Jag njöt själv av att läsa om Jimmys personliga erfarenheter, och av att få tips på bra recept!

En hel rad experter i form av läkare, forskare och andra hälsokunnniga har bidragit till boken och summerat är det en bok med mycket bra fakta i och på samma sätt underhållande och enkel att läsa. Rekommenderas varmt!

Här finns den att beställa:

http://www.bokus.com/bok/9781628600070/keto-clarity/

http://www.amazon.com/Keto-Clarity-Definitive-Benefits-Low-Carb/dp/1628600071 (om du vill slippa frakt så kan du köpa den som ljudbok)

http://www.adlibris.com/se/bok/keto-clarity-9781628600070