- Populärast var de olika inläggen om superkort och intensiv träning, bl.a. baserat på BBCs inslag/ vetenskapens värld
https://4health.se/myter-om-traning-och-halsa-vetenskapens-varld
https://4health.se/angaende-det-har-med-3-minuters-traning-vad-behover-vi-for-traning-och-hur-mycket
https://4health.se/the-truth-about-exercise - På andra plats klippet med Nisse Simonsson
https://4health.se/nisse-simonsson-ger-kloka-rad-i-tv4 - Bra klipp om socker i våra kroppar
https://4health.se/3-minuter-om-socker-leptin-och-hur-kroppen-fungerar - Beroendeframkallande ämnen i mejeriprodukter och gluten
https://4health.se/opioida-peptider-anledningen-att-mjol-och-mejeriprodukter-ar-beroendeframkallande - Hur man sötar maten nyttigt
https://4health.se/sota-maten-nyttigt - Kan candida/svamp ge cancer?
https://4health.se/kan-candidasvamp-orsaka-cancer
Search Results for: mejeriprodukter
Sockerberoende och mjölkprodukter
Har nämnt det innan, men en påminnelse är på sin plats.
Som sockerberoende har man sin individuella gräns för vad man triggar på (dvs. vad som skapar sug efter mer – det man är beroende av). Generellt så undvik allt som innehåller snabba kolhydrater (socker, mjöl, potatis, ris, frukt, rotfrukter etc) och allt som smakar sött (cola light, sockerfria tuggumin etc).
De flesta triggar dock även på mjölkprotein (kasein). Det betyder att du gör bäst i att undvika alla mejeriprodukter utom möjligtvis smör. Vill du vara riktigt noga så värmer du smöret och silar bort det lilla protein som finns där, dvs gör Ghee.
Det här med pH, dvs syra-bas-balansen
Jag tror att mina åsikter om "syra-bas balansen" kommer att förändras med tiden eftersom jag ärligt
talat vet för lite om det. Ofta är det bara flum när det här ämnet diskuteras. Men vi pratar alltså om blodets pH, vilket kroppen är enormt noga med att hålla exakt (ca 7,4). Problemet blir ju när kroppen behöver kämpa så hårt att den fäller ut stora mängder mineraler från skelettet för att balansera pH i blodet. Det kan på sikt ge benskörhet och liknande problem.
Problemet man brukar prata om är "försurning", dvs att vi äter försurande mat såsom spannmål och proteinrika livsmedel utan att kompensera med tillräckligt mycket grönsaker som är "basisk"-görande. Då måste kroppen kompensera på diverse sätt, för skulle blodet bli surt så dör vi.
Jag tror på att vi har en kropp som är grymt duktig på att upprätthålla homeostas (jämvikt), men som med allt annat, när vi överbelastat den tillräckligt länge så klarar den inte mer. Parallell – kroppstemperaturen hålls runt 37 grader, men utsätter vi den under längre perioder för temperaturer över 50 grader så kollapsar den. Blodsockret hålls mellan ca 3 och 6 mmol/L oavsett vad vi äter, men överbelastar vi den med kolhydrater (länge) så kollapsar insulinmekanismen och vi får diabetes. Dvs det är bra att vara snäll mot kroppen och ge den vad den vill ha så att den inte måste kämpa så hårt med att upprätthålla homeostas. Blod-pH hålls på 7,4 – ge kroppen vad den vill ha så att den slipper kompensera på diverse sätt, bla. med kalcium från skelettet, så orkar mekanismen hela livet.
Folk testar det saliv och urin med lackmuspapper och tycker sig på så sätt få en bra bild av om de är försurade. Det är ju det som kroppen gör sig av med som man mäter, inte blodets pH (som sagt, hade blodet varit surt hade vi inte överlevt). Är man "sur" så tror jag personligen att det är mer än bara kosten som ställer till det. Skulle det bara vara lite för lite grönsaker så skulle kroppen klara att kompensera det. Stress, mycket träning etc påverkar tex också kroppen på många sätt.
Hur som helst, mest basiskt är spenat och persilja, så ät gärna mer av det. Lite citron i dricksvattnet ger också en basisk effekt (jag vet, låter konstigt eftersom citron i sig självt är surt, men så är det) och alla grönsaker är bra.
Allting med hög proteinhalt, samt spannmål blir surt. Och undvik mejeriprodukter, särskilt ost, som blir surt.
Som vanligt är det back to basics och stenålderstänk – naturlig mat med kött, fisk, ägg, grönsaker etc så blir det bra!
Ett portugisiskt tips inför helgen
Särskilt bra för den som väljer att inte äta mejeriprodukter, inte ens de feta sorterna, är 
Portugals bitoque (stek). I Portugal, liksom i många andra sydeuropeiska länder, serveras inte ofta sås till maten. När man beställer kött får man istället stekt ägg med lös gula till sin bitoque. Underbart gott och nyttigt alternativ till gräddsåsen!
När du stekt ditt kött knäcker du bara snabbt ner ett ägg i den varma pannan – klart på studs.
De senaste 6 åren har jag återkommit till Portugal flera gånger per år. Mycket för att Atlanten pumpar in fina vågor längs den klippiga vackra kusten, men också för att människor är trevliga och maten är god och nyttig.
Även om det finns onyttiga företeelser i Portugal, såsom deras förkärlek för bröd innan maten och deras många pastelarias (bakelser mm) så är det mycket som är nyttigare än i vår svenska kultur. T.ex. så är nästan all olja som används olivolja och inte billig omega-6-olja. Som snacks/förrätt äter man oliver. Färsk fisk finns på i stort sett alla restauranger till ett bra pris. Var man än är ser man kor som betar gräs, grisar som går ute och bökar och hönor och kycklingar som pickar i marken. Mycket av köttet har alltså troligtvis en fin fettsammansättning och bättre mineralfördelning.
Och väljer man att köpa onyttigheter så är det ofta hembakat utan alla tillsatser som behövs för hållbarhet under lagring, transport etc (arbetskraft är billigare än bensin och transport är troligtvis en förklaring)
Vi har alltså lite att lära av denna svajiga ekonomi som ligger X antal år efter Sverige i utvecklingen. Tyvärr springer man ikapp resten av Europa på många plan: söt barnmat och mjölstinn välling är ett exempel, pommes frites till många maträtter ett annat. Men håller man sig till äkta portugisiska traditioner så hittar man rätt!
Mjölk – kan det vara farligt?
Bra vecka hos Malou i Efter Tio. Temat är “De vita gifterna”. Måndagens inslag handlade om mjölk och hur det kan förvärra och även initiera sjukdomar och besvär (se klippet längre ner). Jag har skrivit om det tidigare, hur mjölkprotein kan förväxlas med hormoner av kroppens celler och därmed ställa till besvär. Särskilt autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1, respektive ADHD verkar vara kopplat till detta. Men även mag- och tarmsjukdomar såsom Crohns och Ulcerös colit kan bli bättre om man undviker mejeriprodukter.
I programmet pratade man även om kopplingen till prostatacancer. Men fokus var mycket på processad mjölkpulver (där en del ämnen är förstörda) som finns i allt från glass till välling.
Rent statistiskt så ser man att en del besvär ökat betydligt mer i länder som Sverige där vi dricker mjölk på ett helt annat sätt än på andra ställen i världen.
Mjölk tillhör ju inte den paleolitiska kosten (det vi är anpassade till) och många med hälsobesvär blir bättre utan. Tänk dock på att det man framför allt kopplat till besvär är mjölkproteinet, så väljer man att äta mejeriprodukter välj de feta produkterna. Då får man i sig en totalt sett mindre mängd.
Själv försöker jag minimera mejeriprodukterna, men lägger till det som en god gräddsås eller dyl. Jag använder även gärna smör som i stort sett bara är mjölkfett. Till den som har hälsobesvär brukar jag rekommendera att testa en tid helt utan mejeriprodukter. Det kan hjälpa mot en rad besvär, såsom många av de autoimmuna sjukdommarna, koncentrationssvårigheter, ADHD och liknande, magproblem osv.
Tänk dock på att inte ersätta komjölken med någon konstig ersättning som sojamjölk eller dylikt. Det är vi definitivt inte anpassade till. Ersätt hellre gräddsåsen med avokadoröra eller hemmagjord majonnäs. I programmet gör man även mandelmjölk på mandel och vatten i mixer.
Uppdaterat: här är klippet med bara mjölk (dvs inte hela programmet):
Här är klippet. Mjölktemat är i slutet av programmet. Det börjar 46 minuter in i programmet (efter tredje reklampausen).
Bemötanden av senaste veckornas kritik mot högfettskost/LCHF
Jag får en del frågor om kritiken mot högfettskost. Här kommer därför ett par 
bemötanden från läkare, docenter, biologer, författare. Först ur en hälsoaspekt och sedan miljöaspekt.
I läkartidningen bemötte Uffe Ravnskov (med dr, docent, Lund) och Bo H Jonsson (med dr, överläkare, Stockholm) kritiken ur en hälsoaspekt.
De skriver bl.a. på följande teman:
Ang. kritiken från Charlotte Erlanson-Albertsson
“Hon har några förnuftiga kommentarer, men de flesta av hennes argument håller inte.”
“Det är förmodligen korrekt att generna styr förmågan att bränna fett. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att feta kvinnor med normal insulinkänslighet bantar lättare på en kolhydratrik diet, medan feta med nedsatt insulinkänslighet gör det bäst på en kolhydratfattig [1]. Detta kan vara förklaringen till att många kostexperiment inte har kunnat visa någon större skillnad mellan en kolhydratrik och en kolhydratfattig diet.
Det finns emellertid mer än tjugo väl genomförda experiment på patienter med typ 2-diabetes eller metabola syndromet där en kolhydratfattig diet visar positiva resultat på samtliga riskfaktorer hos diabetikerna, bättre ju färre kolhydrater kosten innehåller [2].”
Blodfetter/ kolesterol
“Erlanson-Albertsson har också noterat att en fettrik, kolhydratfattig diet inte har några negativa effekter på blodfetterna.”
“Då en kolhydratrik kost är associerad med och resulterar i höga triglyceridvärden [2, 4], medan en kolhydratfattig i alla studier resulterat i ett kraftigt fall [2], är deras fynd alltså ett indirekt stöd för en kolhydratfattig diet. Detta är också i överensstämmelse med talrika studier som visat att höga triglyceridvärden hos diabetiker är en riskfaktor för både hjärtmortalitet och totalmortalitet, medan få studier har kunnat visa att detta även gäller för kolesterol.”
Diabetikerkost
“Högfettdieten för diabetiker byttes till exempel inte till en högkolhydratdiet på 1930-talet utan i samband med den officiella starten av 1984 års kolesterolkampanj i USA [4]. Den baserades på konsensus. Inga experiment har vare sig förr eller senare visat att den kan förlänga livet för diabetiker eller förebygga sena komplikationer.”
Alzheimer och parkinson
…”menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater.”
Depression
“att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.”
Prestation/ träning
…”en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och sedan ökar förmågan.”
Minne
“Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].
I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. ”
“Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen randomiserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.”
Läs hela artikeln här: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?sectionId=0&articleId=17888
I Sydsvenskan bemötte Per Wikholm kritiken ur en miljöaspekt:
“LCHF är precis som namnet antyder en högfettskost och inte en högproteinkost. I så fall skulle kosten ha hetat LCHP vilket den inte gör.”
“LCHF handlar också om att återgå till en för människosläktet mer normal och begränsad fruktkonsumtion där inte söta frukter flygs in från andra sidan jordklotet”
“Att LCHF är så framgångsrik som viktnedgångsmetod beror på att den fettrika och kolhydratsreducerade maten ger ökad mättnad och en spontan minskning av kalorier. Och färre kalorier medför minskad belastning på miljö och klimat.”
“I konceptet ingår att äta en större del av hela djuret. Fettränder ska inte skäras bort och kastas. Och man ska köpa hel kyckling med det feta skinnet istället för fettsnåla kycklingfiléer.
Mjölkens fett ska konsumeras istället för att lagras upp i ett EU-smörberg.
Inälvsmat som lever, njurar, märg, bräss, lungor, tarmar och tungor ska tas tillvara och användas för mänsklig konsumtion istället för att dumpas som djurfoder till djur som inte ens är köttätare.
Att förespråka att man bara ska äta vissa delar av djuren är kanske den mest omoraliska aspekten av de nuvarande kostråden”
“Catarina Rolfsdotter-Jansson har en blind fläck när det gäller fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling. Den bygger på ett stort inslag av konstgödsel som kräver fossil naturgas och den ändliga resursen fosfor och ofta även på användande av bekämpningsmedel. Den kräver också stora vattenresurser som på många håll i världen är på väg att sina.”
…”fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling har resulterat i djurfabriker. De producerar inte mer kött per använd yta. Däremot ger de billigare kött tack vare billiga fossila bränslen och statliga subventioner. Det billigare köttet har orsakat den ökade köttkonsumtionen under de senaste decennierna, långt innan begreppet LCHF fanns.”
“Naturbete kan vara lika effektivt för att producera kött och mejeriprodukter per hektar som att ge djuren kraftfoder även om det blir dyrare därför att det kräver mer arbete.”
…”naturbete på ängsmark binder kol och därför bidrar till en positiv klimatpåverkan”
Läs hela artikeln här: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1610970/LCHF-ar-miljo–och-klimatsmart-Debatten-ar-verklighetsframmande.html
Också relevant att läsa ett tidigare inlägg om den verkliga miljöboven i diskussionen enligt bl.a. Lierre Keith: https://4health.se/jordbruket-%E2%80%93-det-storsta-hotet-mot-var-planet
På miljötemat, så ligger på att läsa-listan ligger nu även Lars Wilssons “Rädda år jord” (författaren av Rädda vår mat, även den mycket läsvärd)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412348 eller http://www.bokus.com/bok/9789172412347/radda-var-jord-jorden-ar-gammal-bonden-ar-ung/
I kriget mellan lågfett och LCHF
Så undrar de allra flesta vad man egentligen ska äta.
Vad det handlar om, och som många missar, är att äta en näringstät kost. Vi behöver aminosyror och fettsyror, det är de flesta LCHF:are medvetna om. Vi behöver mineraler och vitaminer, det är de allra flesta medvetna om, men jag tror inte att man så ofta förstår hur mycket av våra olika näringsämnen som egentligen är optimalt för kroppen.
Fyller vi en stor del av tallriken med något som ger energi, men inga eller ett fåtal vitaminer och mineraler så kan vi möjligen lyckas uppnå RDI (rekommenderat dagligt intag) av de flesta näringsämnen om vi gör allt annat rätt, men vi får aldrig ett optimalt intag av allt. Troligtvis får vi dessutom en snedvridning och väldigt mycket av väldigt få näringsämnen om nästan halva tallriken dag ut och dag in består av ett eller två olika livsmedel.
Kompletterar vi med tillskott som multivitaminer så är snedvridningen ett faktum. För hur får vi i oss alla de ämnen som kroppen mår bra av men som ännu inte är upptäckta eller dåligt utforskade? Tänk på alla spännande fytonäringsämnen t.ex. Vi har flavonoider i grönt te, lök mm, lykopen i tomat osv – som alla verkar ha avgörande effekter på vår hälsa, men som är långt ifrån att hamna på en lista med RDI.
De här en eller två livsmedel som ofta utgör halva tallriken kan vara mjölprodukter som pasta och bröd eller potatis. Men det här gäller även om man väljer att äta LCHF. Det går att göra fel med en LCHF-kost, vilket inte alla kanske är medvetna om. De flesta som lämnar en traditionell fettsnål tallriksmodell och går över till LCHF mår jättebra när kroppen äntligen får fylla på med några av de ämnen den saknat under många år (framförallt fettsyror av olika slag) eller fått bristfälligt av (fettlösliga vitaminer, vitamin B12 etc). Men här gäller samma sak, fyller vi halva tallriken med samma livsmedel dag ut och dag in så äter vi inte optimalt.
Mejeriprodukter tex, kan sägas vara relativt näringstäta med fettsyror, en del mineraler och vitaminer, men att låta detta utgöra huvuddelen av kosten ger en viss enformighet. Turkisk yoghurt till frukost, ost till mellanmål, LCHF-bröd baserat på grädde, ost och ägg på kvällen och andra LCHF-recept på nyttiga onyttigheter är också det enformigt. Mejeriprodukter är inte heller stenålderskost, det är inget vi är anpassade till av miljoner år av evolution. Däremot är fördelningen av kolhydrater, fett och protein mer lik evolutionär kost om man väljer de feta mejeriprodukterna än den någonsin kan bli med spannmål. Man äter inte heller riktigt lika stora mängder när man väljer feta produkter. Så om du mår bra av det, använd feta mejeriprodukter för att förgylla tallriken, som sås t.ex.
Tänk stenåldern och tänk färg! Vad skulle du ätit om du levde i en skog vid ett vattendrag på stenåldern? Troligtvis fisk, troligtvis bär, nötter, växtdelar. Färgrika växter som ser goda ut och låter sig hittas lätt. Troligtvis ägg. Troligtvis skulle du äta kött när du lyckades fånga det (“naturbeteskött”/vilt) Dessutom skulle du troligtis ha valt feta livsmedel eller delar som gav mycket mättnad.
Gör te på örter och ingefära. Krydda din mat med färska örter och kryddor med färg, såsom gurkmeja och chili. Låt din tallrik bli en färgexplosion av grön avokado, rött kött eller rosa fisk, röda, mörkgröna, gula grönsaker, gul (och hemmagjord) majonnäs så är du på god väg!
Så är du osäker så glöm hellre kriget mellan fett och kolhydrater och välj stenåldern 🙂
Även om de flesta LCHF:are skulle undvika rödbetor, morötter, frukt och andra sockerrika växter så innehåller de även bra saker och är betydligt bättre än raffinerade livsmedel som socker, mjöl, vitt ris och växtoljor.
Livsmedelsverkets LCHF-definition (uppdaterat inlägg med kommentarer)
Jag lovade att återkomma med lite kommentarer till detta, vilka kommer här.
Livsmedelsverket har nu lagt upp en definition, frågor och svar om LCHF.
http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Fragor-och-svar-om-LCHF/
Mina kommentarer:
De beskriver relativt korrekt vad LCHF är, dvs. att det finns många varianter och vad man undviker. Däremot klassar jag själv en kost med mycket grönsaker, nötter etc som en LCHF-kost (I SLV-texten ligger betoningen på lite). Efter detta stycke börjar dock uppradningen av tvivelaktiga påståenden.
“När man börjar äta LCHF-diet är det många som blir illamående, trötta och matta och får dålig andedräkt, vilket beror på att kroppen måste använda fett som bränsle i stället för glukos.” Jag håller inte med. Av alla de många fall jag följt av övergång till en lågkolhydratkost/LCHF har de som gjort en stor förändring, dvs direkt begränsat kolhydratintaget ordentligt, ibland upplevt lite trötthet de första 1-2 veckorna. Helt normalt eftersom kroppen behöver ställa om sig från förbränning av turbobränsle till bl.a. fettförbränning. De som börjar lugnare, med att skippa pasta, ris och potatis till maten brukar inte märka något annat än stabilare blodsocker och andra positiva effekter. Illamående har jag aldrig hört om.
“Eftersom LCHF ger väldigt lite fibrer är det många som får förstoppning.” Nej, äter man LCHF på rätt sätt, som vi är gjorda för, dvs med ordentligt med grönsaker, kött, fisk etc får man inte förstoppning. Tvärtom är det många som blir av med magbesvär. Ett par av mina klienter har blivit lite hårda i magen, men detta efter att ha gjort ett vanligt nybörjarfel – frossa i mejeriprodukter och glömma bort den “riktiga” evolutionära kosten.
“Men att äta LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt.
Det finns ännu ingen forskning som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-diet under lång tid, som tio-tjugo år. ” Det finns för det första ingenting som tyder på att LCHF skulle vara skadligt på lång sikt. Och vad som händer med en lågfettskost (SLVs rekommenderade kost) på motsvarande tid kan man se av de diagram som visar utvecklingen av fetma och välfärdssjukdomar, framför allt diabetes, de senaste 30 åren.
“Det man vet är att”…”
- LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. “ Jag har hört fler fall av förbättrade blodfetter än tvärtom. Ofta höjs det goda kolesterolet, sänks triglyceridvärdet och förbättras apo-kvoten. Totalkolesterol och LDL kan gå upp, men detta verkar vara för att LDL-partiklarna blir stora och “snälla” istället för små, oxiderade och farliga.
- “mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett.” Har aldrig sett god vetenskap bevisa detta. Vilka studier bygger Livsmedelsverket detta på? Troligtvis studier som visar att mättat fett höjer kolesterolet, inte studier som visar på riktiga följder.
- “personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.” Har man helt missat den stora WHI-studien? Den motbevisade ju exakt detta. En stor välgjord studie på 48000 kvinnor under 6 år och uppåt.
- “en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.” LCHF ger de mjuka fina fibrerna från grönsaker. Jag äter definitivt inte för lite fibrer. Fullkorn behöver ingen, snarare blir många med magproblem bättre av att ta bort fullkorn, så jag skulle vilja se den välgjorda forskning som visar fördel av fibrer från just fullkorn. Jag undrar också hur vi människor under flera miljoner år klarat oss utan fullkorn och då varit friskare. Man ser ju en klar försämring av ben etc från arkeologiska fynd efter jordbrukets (och fullkornets) införande jämfört med när vi levde som jägare och samlare och åt just en form av LCHF.
“Men det är också många som inte mår bra av LCHF-diet.” Jag vet inte någon som inte mått bra av att minska på kolhydraterna och öka fettet. Inte någon. En enda klient har jag haft som inte ville äta helt strikt eftersom hon tyckte att hon optimerade sin energi bättre med några små undantag. Fördelarna övervägde dock, bl.a. ett jämnare humör, inga blodsockersvackor, bättre blodsockervärden och bättre mage.
Man återkommer till kolesterolvärdena. Jag ställer gärna upp och testar mina. Har inte testat dem sen den tid då jag bodde ett halvår i Tyskland för ca 15 år sedan. Då levde jag framförallt på pasta, fullkornsbröd, lite grönsaker och frukt. Dvs ganska likt det som rekommenderas av Slv. Läkaren uttryckte då sin oro för mina dåliga kolesterolvärden. Tilläggas bör att jag under denna tid åkte på förkylning efter förkylning och jag tror att dte var en urinvägsinfektion som gjorde att jag var hos läkare. Är helt övertygad om att de är bättre nu. Och det beror inte på någon viktnedgång, jag väger minst 5 kg mer nu.
Det kommer ytterligare två korrekta påståenden i slutet av texten: “börjar äta mer bacon, grädde och smör men i övrigt fortsätter att äta som vanligt med mycket sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser” Det stämmer. Socker är alltid farligt och hindrar dessutom mättnadskänslorna som normalt kommer av den fetare maten. Man säger sedan att man äter för lite omega-3, vilket också detta är korrekt.
“Många LCHF-förespråkare påstår att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Men det stämmer inte.” Hänvisar till Uffe Ravnskovs böcker som går igenom hur mycket vetenskap som helst i ämnet och vars slutsats är att varken fett, mättat fett, eller kolesterol är farligt.
Jag ser fram emot ett försök från Livsmedelsverket att visa på vilka vetenskapliga grunder de bygger sina påståenden. Det är väldigt ironiskt att Livsmedelsverket först skriver att det inte finns forskning som visar vad som händer med en LCHF-kost på lång sikt, och sen själva inte ha vetenskapliga belägg för det de skriver.
LCHF för dig som tränar OCH vill gå ner i vikt
Har stött på många klienter som äter LCHF, tränar/motionerar relativt mycket och har 
svårt att gå ner i vikt.
Ett vanligt förekommande problem hos dem som både tränar och vill gå ner i vikt är att de ofta är hungrigare och inte får samma mättnadskänsla av fet mat som de som tränar lite eller inget. Man lyckas ibland överäta fett och särskilt mejeriprodukter. Lösningen kan vara att under en period plocka bort mycket av mejeriprodukterna och faktiskt ha en lite större andel grönsaker och protein i förhållande till fett, eftersom det ger utfyllnad under måltiden så att man inte överäter. Man äter ju totalt sett mer mat, så den absoluta mängden fett blir inte mindre än för den som inte tränar.
Tänk på att du dessutom tål (och kanske behöver) lite mer kolhydrater i form av grönsaker när du tränar. I dessa fall kanske det inte är några gram extra kolhydrater som gör att du inte får din önskade viktnedgång, utan att du helt enkelt äter för mycket mat. Det kan då vara lättare att hålla sig till vettiga mängder energi genom att fylla ut måltiderna lite med grönsaker (dvs vatten och fiber som fyller ut magsäcken, och några gram kolhydrater) och protein (stora jobbiga molekyler för kroppen att bryta ner, vilket ger snabb mättnadskänsla)
Dessutom – tränar du för långa pass kan kroppen reagera lite på motsvarande sätt som om man kaloribantat den. Dvs. den skriker efter energi och vill gärna lägga på sig lite extra för säkerhets skull. Lite reservförråd för de tuffa maratonpass du utsätter kroppen för. Tränar du för hälsa (och vikt) så är det ofta bättre att hitta kortare, effektiva pass som du gör oftare.
(Förstå mig rätt här: Träna hårt och intensivt så att du tar ut dig, det ger bäst resultat, det jag syftar på ovan är om du tränar för långa pass)
Vill ändå avsluta med mitt motto, så att du inte slutar träna för att du inte går ner i vikt: All träning är bättre än ingen träning!! Kroppen behöver röra på sig, den är gjord för det. Fortsätt med det så hjälper jag dig gärna med en kost som fungerar för dig.
En Barbados-dag – mat, träning, foton
Hade en helledig dag igår, utan jobb och med lite mindre surf. Gick upp strax efter 5 (jag vet, tidigt, men behåller lite jetlag med avsikt för att få det fina morgonsurfet).
Åt ett par kokta ägg med smör och drack ett halvt glas fet mjölk (dricker aldrig mjölk hemma, men i brist på annat och en snabb lösning när man vill ha lite mer kolhydrater).
Sen blev det surf i soluppgången. Satte på kameran på brädan 🙂 Var ensam med några stora sköldpaddor innan det dök upp några surfare till.
Åt en “second breakfast”, vilket blev kamomillte, en ostomelett med sallad, olja och vinäger. Hemmagjort nyttigare chokladgodis fanns dessutom i kylen 🙂
Vi tog en tur till Bridgetown. Åkte varm buss med sköna männiksor och karibisk reggae. På 
plats blev det en kokosnöt och, efter kakao- och knäskyddsinköp, ganska typisk mat: fisk med någon aioliliknande sås, sallad och coleslaw (denna gång mycket sallad i förhållande till fisk och sås dock. Lite väl magert för min smak)
På vägen hem hoppade vi av på fiskmarknaden och köpte 2,5 kilo fisk för 175kr (i stort sett det enda som är billigt på Barbados. Som jämförelse kostar en liter grädde nästan 100 kr. Men så ska man inte heller försöka äta icke-Barbados-mat som mejeriprodukter). Mahi-mahi och tonfisk var det som fanns.
Så på kvällen blev det fisk (igen!) Inser att det blev väldigt mycket ägg och fisk idag, men man äter nästan alltid fisk – den är supergod och färsk och dessutom nyttig. På den häller man en karibisk kryddblandning – med naturliga ingredienser. Inga konserveringsmedel, inget socker etc. Om man lyckas med det i ett så här varmt land kan man undra varför vi inte lyckas i Sverige (utan konstiga tillsatser mm menar jag)
Ett litet exempel bara. Normalt blir det jobb när solen står som högst (kostrådgivning via email, distanskurser mm) och sen ett eftermiddagssurf också.
Tyvärr ser man många överviktiga europeer som väljer den friterade maten som också finns här. Synd. Det är både godare och nyttigare med superfärsk fisk och kokosnötter!
Senaste kommentarer