fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: rött kött

Nya riktlinjer för skolmat och mat i förskola

av 2 Comments

Nu kommer nya råd från Livsmedelsverket om skolmaten: mer grönt på menyn och inga sötsaker i skolcaféet!

Varken söta bakverk, läsk eller godis borde serveras i skolkafeterior, enligt Livsmedelsverket. Nej, verkligen inte! Det här är ju på tiden!

Livsmedelsverkets nya råd vänder sig till förskolan, grundskolan, gymnasiet och fritidshem och har titeln ”Bra måltider i skolan”. De säger att råden bygger på verkets egna kostråd samt en omfattande värdering av den samlade vetenskapen på området.

Skolrestaurangerna bör erbjuda mer grönsaker och fisk men mindre rött kött, socker och salt. Livsmedelsverket vill också att skolmåltiden integreras i det pedagogiska arbetet och att alla elever får minst 20 minuter på sig att äta i lugn och ro. Det låter ju bra, men 20 minuter är ju väldigt lite. Menar de att barn inte ens erbjuds 20 minuter i nuläget?

Senast verket kom med liknande övergripande råd var 2013. Man har utgått från de råd Livsmedelsverket gett ut tidigare, men sett några områden som behöver tryckas lite extra på, som t.ex. mer grönsaker.

Ett annat av dessa områden är skolkafeteriorna. Ofta skiljer sig skolrestaurangernas utbud från kafeteriornas, speciellt när det gäller socker. Skolkafeterior ska inte servera godis, läsk, glass eller söta bakverk. Skolkafeterian behöver inte tävla med de kommersiella affärer som finns utanför skolan. Det står var och en fritt att gå dit om man är tillräckligt gammal, säger Livsmedelsverket.

Tyvärr lyfter Livsmedelsverket även fram specialkosten och vilka lagar som finns på området. På senare tid har antalet önskemål om individuellt anpassad specialkost ökat och skolorna uppmanas besluta vilken möjlighet de har att tillmötesgå de önskemål som inte omfattas av skol- eller diskrimineringslagen. De tycker att många skolor och verksamheter behöver begränsa antalet speciallösningar på något vis. Jag säger tyvärr om detta eftersom jag har SÅ många klienter som blir bättre när skolor är tillmötesgående och erbjuder t.ex. gluten- och mejerifri kost. Men samtidigt så skriver man att skolorna ska ta hänsyn till elevernas preferenser och önskemål, så det kanske ryms däri?

Råden i korthet:

  • Använd skolmåltiden som en integrerad del av skolans undervisning för att främja elevernas lärande, utveckling och trivsel på skolan.
  • Servera dagligen flera alternativa rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla får ta av, och ett stort salladsbord med minst fem olika sorters grönsaker. (BRA – mer grönsaker åt våra barn!!)
  • Planera näringsriktiga måltider med stor hänsyn till elevernas preferenser och önskemål.
  • Servera lunchen mellan klockan 11 och 13, vid ungefär samma tidpunkt för eleverna varje dag.
  • Ge alla elever minst 20 minuter att sitta ner och äta i lugn och ro.
  • Se till att alla elever, oavsett allergi eller särskilda behov, ges möjlighet till en positiv måltidsupplevelse.
  • Besluta hur långt skolan kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost, utöver vad som är reglerat i lag.

För ett par år sen var jag med och tog fram råd kring mat för barn i förskola och skola. Detta gjordes för ett företag som arbetar med pedagogik och handledning för bl.a. förskolor. Jag ska kolla med dem om de kan tänka sig att vi lägger upp råden här. Skulle vilja sprida dem mer. Återkommer 🙂

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/skola

https://www.hd.se/2018-11-06/livsmedelsverket-inget-godis-i-skolkafeet

Ismannen Ötzi gillade fett (och så lite om energiprocent)

av Leave a Comment

Ismannen Ötzi var en allätare som gillade fett. Forskare har gjort nya upptäckter kring den 5300 år gamla ismannen Ötzi. Den här gången har man analyserat hans sista måltid.

Ötzi, eller ismannen som han också kallas, är en mumie som bevarats i ett isblock i 5 300 år. Han hittades 1991 av tyska turister högt upp i alperna mellan Italien och Österrike. Men för åtta år sen tinade man kroppen för att kunna ta en mängd olika prover.

Den här gången har forskarna studerat maginnehållet på Ötzi. Med kombinationer av nya tekniker har man kartlagt rester av proteiner, fett och arvsmassa i det material man tog ut ur magsäcken 2010. Man har kommit fram till att han var en allätare. Det är rött kött, spannmålsprodukter och även spår efter kryddor som han antagligen hade för att krydda maten. Köttet ser ut att ha kommit från stenbock och kronhjort. Vidare konstaterar forskarna att han hade en kosthållning som skulle kunna liknas med LCHF, dvs lite kolhydrater och mycket fett. Han ser ut att ha haft ca 45 procent fett i sin kost.

Jag gissar att det här är faktiska procent, inte energiprocent, annars är det ju inte jättemycket. Alltså om de som exempel hade hittat 45 g fett, 20 g protein, och 35 g kolhydrater och fibrer, så motsvarar ju det 45×9 kcal fett, 20×4 kcal protein och upp till 35×4 kcal kolhydrater (beroende på hur mkt som är osmältbara fibrer). Alltså är energiinnehållet upp till 625 kcal, varav 405 kcal fett, då är det minst 65 energiprocent fett i hans kost.

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6997087

Personer som äter nyttigt har större hjärnor

av Leave a Comment

En ny studie visar att personer som äter mycket grönsaker och fisk har större hjärnor. Forskarna har tittat på drygt 4 200 nederländare i åldern 45 och uppåt. Ingen av deltagarna hade demens eller någon annan form av kognitiv nedsättning.

Man har tittat på en stor mängd individer som genomgått en hjärnavbildning. Deltagarna fick först fylla i en enkät bestående av nästan 400 frågor där de rapporterade hur mycket de ätit av olika livsmedel månaden innan. Efter att ha fyllt i enkäten fick de genomgå en hjärnscanning för att forskarna skulle kunna mäta deras hjärnvolym.

I sin analys såg forskarna att de som åt en kost rik på bl.a. grönsaker, frukt, nötter och fisk, med ett begränsat intag av sockerhaltiga drycker, hade störst hjärnor.

Hjärnornas volym var i genomsnitt två milliliter större, jämfört med dem som åt en kost rik på bl.a. sockerhaltiga drycker och rött eller processat kött.

Det har tidigare funnits indikationer på ett förhållande mellan hjärnstorlek och matvanor men den här studien är mer robust på grund av storleken av den.

När vi blir äldre minskar hjärnans volym eftersom nervceller dör naturligt. Ett års åldrande motsvarar en minskning på 3,6 milliliter. Personer med större hjärnvolym har i andra studier visat sig ha bättre kognitiva förmågor, så att förbättra kosthållningen kan vara en bra strategi för att bibehålla hjärnans förmågor på äldre dagar.

Det är ju endast en enkätstudie, så det går egentligen inte riktigt att dra slutsatser. Och särskilt viktigt tycker jag att det är att notera att man inte undersökt en kostfaktor i taget, utan tex grupperat ihop allt rött kött i en grupp (oavsett om det är färdiga köttbullar på dåligt uppfödda djur och med mycket tillsatser, eller gräsbetande frigående djur)

“Results We found that better diet quality related to larger brain volume, gray matter volume, white matter volume, and hippocampal volume. Diet quality was not associated with white matter lesion volume, lacunes, or microbleeds. High intake of vegetables, fruit, whole grains, nuts, dairy, and fish and low intake of sugar-containing beverages were associated with larger brain volumes.

Conclusions A better diet quality is associated with larger brain tissue volumes. These results suggest that the effect of nutrition on neurodegeneration may act via brain structure. More research, in particular longitudinal research, is needed to unravel direct vs indirect effects between diet quality and brain health.”

http://n.neurology.org/content/early/2018/05/16/WNL.0000000000005691

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-personer-som-ater-nyttigt-har-storre-hjarnor

Hitta dina dolda matintoleranser – Elimineringskost del 1

av 4 Comments

Reaktioner mot gluten, mjölk, soja eller andra vanliga livsmedel kan ligga bakom många symtom på ohälsa. Med hjälp av en elimineringsdiet kan du ta bort det som stör immunförsvar och tarm och skapa din personliga läkande kost.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 83 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost

Du kanske har hört Anna eller Cecilia Fürst nämna här på 4Health nyttan med att göra en elimineringsdiet? Principen för en elimineringsdiet enligt funktionsmedicinen är att du först utesluter flera livsmedel som misstänks orsaka hälsoproblem under en period. Sedan återintroducerar du dem ett efter ett, och känner efter hur du då mår. Genom att göra på det här sättet och inte prova livsmedlen ett och ett, får du tydligare signaler från kroppen om vad den reagerar negativt på. Vill du veta mer om hur du gör har jag, Katarina Hagberg tillsammans med Victoria Carinci skrivit en bok i ämnet: Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost.

Fördröjda reaktioner på mat ofta luriga

Vad pratar vi om för slags reaktioner här egentligen? Det är inte de allergiska där du efter att du ätit något du inte tål får rinnande näsa eller kli i munnen. Här är vi istället ute efter att hitta reaktionerna som är mer smygande och diffusa. Symtomen på matöverkänsligheter är ett väldigt brett spektrum och kan vara allt från som huvudvärk, låg energi, hudproblem, ledvärk med flera.

De här reaktionerna brukar kallas fördröjda och det beror på att det kan ta upp till tre dagar innan reaktionen kommer. Äter du ost på måndagen är det inte säkert att du får migränattacken förrän på onsdagen. Två veckor, eller mer om du behöver det, på en Clean Reset gör kroppen lugn och många symtom blir bättre. Inflammation minskar och immunförsvaret samlar kraft när det inte ständigt är retat längre.

Då är det dags att börja prova vilka livsmedel du ska behålla i din kost och vilka du inte mår bra av. Viktigt är att göra återintroduktionen som ett experiment, metodiskt och systematiskt för att du inte ska behöva gissa. Ta ett livsmedel och ät av det under tre dagar. Känn efter hur du mår. Lyssna på kroppen om den vill ha livsmedlet eller inte.

Viktigt att lägga till näringsrik mat

Vill du läka och må bättre på lång sikt är det en sak vad du ska ta bort. Minst lika mycket handlar om vad du lägger till och att läka mag-tarmkanalen. Vi föreslår att du tänker på följande när du skapar din läkande kost:

  1. Plocka bort maten som stör (se lista längre ner). Här handlar det många gånger om att plocka bort sånt som ger kronisk låggradig inflammation som socker, gluten, alkohol med flera. Men här finns också citron och nattskatteväxter som för vissa har en retande effekt på mag-tarmkanalen. Flera av livsmedlen som plockas bort är nyttiga -förutsatt att du tål dem!
  2. Boosta med massor av näring. Om en elimineringsdiet handlade bara om vad du tar bort skulle det snabbt bli väldigt tråkigt. Bättre istället att fokusera på alla fina råvaror som finns kvar som du dessutom får äta hur mycket du vill av tills du blir mätt och belåten. Grönsaker, kött och fisk (gärna inälvsmat!), rotsaker, fina fetter, frukt med mera. Den här listan är lång men du kan läsa mer i Clean Reset.
  3. Läk tarmen och balansera tarmfloran. Många har idag en irriterad och till och med läckande tarm eller en bakterieflora som innehåller för många skadliga bakterier. Mag-tarmhälsan är en central del av välmåendet och därför bör varje ansträngning för att läka kroppen och förbättra hälsan också lägga fokus på den.

Utesluts under Clean Reset

Här är de livsmedel som forskning och erfarenhet visar är de vanligaste som skapar hälsoproblem.

– Alkohol

– Choklad och kakao

– Citrus

– Gluten och vete

– Jäst

– Koffein och kaffe, inklusive svart och grönt te

– Rött kött och fläskkött

– Majs

– Mjölkprodukter

– Nattskatteväxter som potatis och tomat

– Nötter

– Raffinerade vegetabiliska oljor

– Sesamfrö

– Skaldjur

– Socker

– Soja

– Tobak

– Ägg

OBS! Flera av livsmedlen på listan är naturligtvis nyttiga – förutsatt att du tål dem.

Läs mer om boken HÄR

I del 2 av det här inlägget kommer du att få veta mer om övriga livsstilsfaktorer förutom maten som påverkar vilken mat du tål. För det är faktiskt så att till exempel stress, kemikalier och tarmflora kan göra att du får fler överkänsligheter.

Kostforskning är komplicerat – skillnaden mellan olika sorters studier

av 2 Comments

Riktigt vettig artikel i Helsingborgs Dagblad om forskning och nya rön som skiljer sig kring kost.

Man beskriver bl.a.

Studierna om vilken kost som rekommenderas är många och pekar åt olika håll. Ibland är det till och med svårt för forskare att veta vilken studie som är trovärdig och vilken som inte är det.

Just kostforskning är komplicerat. Ibland är det andra livsstilsvanor än maten som korrelerar med hälsan. Man måste försöka justera bort andra faktorer, som att någon röker till exempel.

Studier om mat görs bland annat med experiment. Då får några personer under en begränsad tid äta det som testas för att man ska se vilken effekt det har. Fördelen är att det visar vilken effekt just det livsmedlet har, men det visar inte effekten på lång sikt.

Ett annat tillvägagångssätt är att låta personer svara på frågor om kosten, för att sedan jämföra svaren med personernas fysiska hälsa. Det ger ett längre perspektiv, men då är det svårt att isolera kosten från andra hälsofaktorer.

Det som behövs är helst fynd från flera och olika typer av studier.

Generellt ska man vara kritisk om det är stora avvikelser som inte har visats i några tidigare studier. Det finns mycket man hittar en gång som inte stämmer.

Dessutom lyckas man i artikeln relativt objektivt beskriva bl.a. LCHF och glutenfri kost:

“LCHF: Kost som innehåller en mycket låg andel kolhydrater, en måttlig andel proteiner och en hög andel fett. Mycket fettrik kost användes redan för 100 år sedan som behandling vid diabetes, före upptäckten av insulin. Den var ett sätt att ge svårt sjuka diabetiker tillräckligt med näring. Numera används LCHF främst som viktreduktionskost.

Medelhavskost: Medelhavskostens huvuddrag är rikligt intag av frukt, grönsaker, baljväxter, oliver, olivolja, fisk, fågelkött och nötter. Förtäringen av rött kött och socker är låg. De här kostvanorna har dragit till sig uppmärksamhet eftersom befolkningen där har låg förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar, trots större andel tobaksrökare än i Nordeuropa.

Glutenfritt: För några år sedan visade en forskningsstudie i Australien att fler än vad vi har trott är känsliga för gluten. Forskaren Peter Gibsons resultat fick stor spridning och bidrog till en glutenfri trend. Han gick senare ut och dementerade delar av studien och kom med mer välgjorda uppföljningsstudier.”

Här kan du få fler tips om att tolka forskning: https://4health.se/traffsakert-om-sponsrad-forskning

Artikeln: https://www.hd.se/2017-07-12/forskare-kostforskning-ar-komplicerat

Månadens populäraste – antiinflammatoriska recept, Bitten Jonsson, kolesterol, sköldkörteln mm

av 1 Comment

  1. Populärast denna årets första månad var antiinflammatoriska tips och recept med gurkmeja
    https://4health.se/guldmjolk-och-nagra-andra-satt-att-oka-sitt-intag-och-upptag-av-kurkumin-gurkmeja
  2. Mattias Ribbings supertips på hur du minskar stress och ändå blir mer effektiv
    https://4health.se/126-mattias-ribbing-2017-sa-blir-du-effektivare-med-mindre-stress
  3. Bitten Jonsson var med oss i två mycket populära podcastavsnitt om både din hjärnas biokemi och sockerberoende
    https://4health.se/124-bitten-jonsson-–-mat-som-drog-beroende-och-sotsug och
    https://4health.se/125-bitten-jonsson-–-hjarnans-biokemi
  4. Kolesterolets koppling till din sköldkörtelfunktion
    https://4health.se/darfor-stiger-ditt-kolesterol-av-underfunktion-i-skoldkorteln
  5. Bota Crohns, IBD och UC med kost i form av SCD
    https://4health.se/inflammatorisk-tarmsjukdom-botas-med-scd
  6. Histaminintolerans
    https://4health.se/histaminintolerans
  7. Recept på nyttiga brownies
    https://4health.se/paleobrownies-naringstata-och-fria-fran-gluten-och-mejeriprodukter
  8. Recept på smörsås
    https://4health.se/mejerifri-smorsas-istallet-for-graddsas
  10. Rött kött
    https://4health.se/nya-varningar-om-rott-kott

Podcasten slog nytt rekord i januari med 127 000 nedladdningar på bara en månad! Wow, tack ska ni ha för att ni lyssnar och delar!
Mest nedladdat denna månad var avsnitten med Bitten Jonsson (124 och 125)

Inflammation och dålig mat är roten till depression

av 3 Comments

Inflammation i hjärnan är troligen en bidragande orsak till depression.

En ständigt pågående och låggradig inflammation i kroppen har på senare år lyfts fram som en viktig orsak till hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.

Förra året kunde forskare vid Harvard  för första gången i en stor försöksstudie visa att den västerländska matens inflammatoriska verkan också tycks ha ett samband med vår psykiska hälsa.

Forskarna följde i tolv år 43 685 kvinnor. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken på kronisk inflammation.

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446. I studien kopplades depression till inflammation, och effekten av inflammationsdrivande mat var oberoende av kroppsvikt (fetma har tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa).

De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande. Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.

I djurstudier har resultaten varit över­tygande. Många rapporter, byggda på välgjorda studier, pekar i samma riktning – inflammation är kopplat till depression.

De starkaste fynden i människostudier är patienter med hepatit (leverinflammation) eller vissa typer av cancer. Som en del i sin behandling har de fått ett läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar. En väldigt stor del av dem blev deprimerade precis efter att ha fått läkemedlet.

Psykiatrin står inför en förändring.  När man tittar på vad som tas upp på vetenskapliga konferenser och vad som publiceras så handlar det mycket om kopplingen mellan immunsystemet och psykiska symtom.

Forskningen har ännu inte något svar på varför man får en depression, men kan konstatera att de senaste decenniernas fokus på serotonin och noradrenalin har stora brister. Det är med all sannolikhet inte så enkelt att den deprimerade behöver sitt serotonin på samma sätt som en diabetiker behöver sitt insulin.

Dagens serotoninreglerande läkemedel gör långtifrån alla patienter friska. Runt hälften av patienterna inte  bra med dagens läkemedel. Biverkningarna kommer ofta direkt. Dessutom har man inte riktigt kunnat bekräfta att deprimerade patienter har låga serotoninnivåer. Studier har visat många olika resultat.

Psykoneuroimmunologi är ett snabbt växande forskningsområde om sambandet mellan psykologisk funktion, hjärna och immunförsvar. Grunden är att immunförsvarets aktivitet delvis dirigeras av hjärnan via dess kontroll av hormoninsöndring och det autonoma nervsystemet. Forskningen på psykoneuroimmunologi visar att ett inflammatoriskt pådrag kan påverka serotonin-, dopamin- och noradrenalinnivåerna. De kan också öka nivåerna av substanser som är skadliga för hjärnans celler.

Man tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och att det i sin tur påverkar andra ämnen i hjärnan, exempelvis serotonin och noradrenalin. Mycket talar för att det är det inflammatoriska pådraget som orsakar en depression. En viktig fråga är dock om det är inflammationen som orsakar en depression eller om inflammationen är en biverkning.

Orsaken till den inflammation kan vara allt från  infektion till dålig mat. Så sent som igår kunde man läsa om hur även livsmedelsindustrins eget forskningsorgan Ilsi kopplar samman risken för depression och andra sjukdomar med inflammationsdrivande mat som innehåller onyttiga former av fett och kolhydrater, dvs sockrade drycker, vitt mjöl, och för mycket omega 6-fett, som solrosolja, som ökar risken för låggradig inflammation i kroppen.

Det finns också studier i vilka man har testat anti-inflammatoriska läkemedel på patienter med depression och sett att det har effekt, och i en avhandling från Sahlgrenska visar Petra Suchankova Karlsson att det finns en sårbarhet för psykisk sjukdom i gener kopplade till inflammation. Och patienter med schizofreni har höga nivåer av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan. De senaste åren har det kommit flera epidemiologiska studier där kopplingar även setts till bipolär sjukdom, schizofreni, adhd och autism.

Daniel Lindqvist har i en avhandling sett förhöjda nivåer av cytokiner i spinalvätskan hos självmordsnära patienter. Cytokiner utsöndras till exempel vid inflammation. Detta talar för att inflammation i hjärnan är kopplat till självmordsbeteende och depressiva symptom.

I en artikel som publicerades i oktober 2015 dras liknande slutsatser av International life science institute, Ilsi. Det globala forskningsnätverk som kontrolleras av livsmedelsindustrin (som Coca Cola, Nestlé, Procter & Gamble och Monsanto)

Slutsatsen i artikeln är att det nu är ställt utom all tvivel att låggradig inflammation kan kopplas till en lång rad välfärdssjukdomar.

Vad som är hönan och vad som är ägget är givetvis oklart. Inflammation ligger bakom de flesta väldfärdssjukdomar / nyare sjukdomar på ett eller annat sätt, såsom hjärt- och kärlsjukdom och demenssjukdomar – och depression. Samma sjukdomar är också kopplade till ett högt intag av just snabba kolhydrater, dvs mjöl och socker, och vegetabiliska oljor – som ju är inflammationsframkallande mat. Välfärdssjukdomar är också kopplade till en nedsatt tarmflora – och en nedsatt tarmflora, som producerar för lite butyrat och andra fina fettsyror och vitaminer, är kopplad till inflammation.

http://www.svd.se/inflammation-kan-vara-orsak-till-depression/om/idagsidan

http://www.svd.se/industrin-kopplar-onyttig-kost-till-depression

Nu är det fastställt: bacon, chark och korv med i WHOs cancerlista

av Leave a Comment

Nu är det fastställt av Världshälsoorganisationen WHO – processat kött som korv, skinka, bacon och kallskuret orsakar cancer. Jag skrev i föregående inlägg om detta

Det här är första gången som Världshälsoorganisationen WHO listar livsmedel som cancerframkallande. WHO slår fast att processat kött, alltså kött som behandlats för att få ökad hållbarhet, orsakar cancer.

Bland det som i dag listas som cancerframkallande finns cigaretter, alkohol, asbest och arsenik. Men nu går alltså WHO ut med att processat kött som korv, bacon, skinka och pastejer orsakar cancer – och placerar dessa produkter i samma kategori av cancerframkallande ämnen som plutonium.

När det gäller ”vanligt” rött kött som nötkött, griskött och lammkött så är WHO inte lika tydliga i det fallet, men konstaterar att rött kött ”troligen orsakar cancer”.

Jag håller med om att processat kött inte är nyttigt, men det är ju inte jämförbart med asbest och cigaretter. Och att det skulle vara det första livsmedlet som listas som cancerframkallande är faktiskt galet. Socker då? Processade kolhydrater? Göder ju cancer som bensin göder eld…

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/korv-och-skinka-orsakar-cancer

Grönt te-extrakt och påverkan på fettförbränning mm

av 1 Comment

Det sägs ibland att grönt te och extrakt av grönt te kan påverka vikt, upptag av fett i tarmen och ämnesomsättningen.

En ny välgjord studie visar dock att tillskott av grönt te (extrakt) inte funkar. Givetvis har jag inte sett våra kära dags- och kvällstidningar skriva om detta. Hur kul är det? Mycket roligare att skriva att man dör av rött kött eller blir smal av grönt te, eller hur?!

Det var en randomiserad, kontrollerad blindstudie (placebo-grupp). Studien undersökte 12 veckor på grönt te-extrakt jämfört med 12 veckor på placebo, 30 personer i var grupp,  och man kollade på kroppsvikt, BMI, fettmassa, fettprocent, midjemått, midja-höftkvot, energiförbrukning i vila, fettförbränning och fett i avföringen (för att kolla om det verkligen stämmer att upptaget av fett är mindre)

Man såg inte något signifikant resultat på en enda av alla dessa parametrar som mättes. Så låt bli att slänga pengar på verkningslösa tillskott helt enkelt.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25740906

Jordens befolkning äter allt sämre – eller?

av 2 Comments

Enligt en ny rapport/studie har världens konsumtion av ohälsosam mat ökat kraftigt de senaste 20 åren. Tidskriften Lancet publicerar en stor sammanställning över hur matvanorna världen över förändrades mellan åren 1990 och 2010. Och tidningsrubriker överallt citerar.

MEN, tittar vi närmare på innehållet i rapporten så klassar man inte nyttigt och onyttigt särskilt vetenskapligt. Forskarna har mätt konsumtionen av 17 olika typer av livsmedel eller råvaror i 187 länder. Man klassar tio som nyttiga: fleromättade fetter, frukt, grönsaker och fisk. Många fleromättade fetter är ju direkt ohälsosamma, så detta är redan här en konstig indelning.
Sju livsmedel anses bidra till ohälsa, vilket inkluderar mättade fetter, transfetter, sötad läsk och kött. Detta är än mindre vetenskapligt. Alldeles nyligen kom en vetenskaplig sammanställning som visade hur felaktiga kostråden om att undvika mättade fetter är. Och det där med kött är nästa fråga. Visserligen har det kommit en pytteliten studie av god kvalitet som visar en eventuell fara med rött kött, men nästan alla studier är enkätstudier som inkluderar nitritinnehållande och processade korvar, köttbullar med mjöl i osv.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-vi-ater-allt-samre

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/jordens-befolkning-ater-allt-samre/