fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: mejeriprodukter

Böcker

E-böcker

Ladda ner e-böckerna nedan genom att klicka på den blå knappen ADD TO CART för respektive bok. Där kan du betala med kort. Mer information om de olika böckerna hittar du längst ner här på sidan.

 

 

 

 

E-bok: Kraften i Naturlig Kost 89 kr

 

 

 

 

 

 

E-bok: Kraften i Naturlig Rörelse 39 kr

 

 

 

 

 

E-bok: Kraften i Naturlig Livsstil 79 kr

 

 

 

 

 

E-bok: Kraften i Naturlig Tarmhälsa 59 kr

 

 

 

 

 

E-bok: Kraften i Naturlig Hälsa – Ät dig frisk från sjukdom 79 kr

 

 

Du får länken där du laddar ner din bok via email omedelbart efter ditt köp. Det har hänt att dessa mail hamnar i skräppost/spam hos köparen. Tänk på att leta fram mailet med länken. Du har fem dagar på dig att i lugn och ro ladda ner din bok.

Ladda ner ett gratis provkapitel ur boken Kraften i Naturlig Livsstil här

Köp böckerna för din egen skull, men se det också som ett sätt att lämna ditt stöd så att jag kan fortsätta producera gratis material i form av podcasts, inlägg och artiklar. Stort tack, tillsammans sprider vi hälsa!

I varje bok hittar du de bästa podcastavsnitten på varje ämne i skriftligt format, och i en ordning som är logisk för att öka din förståelse och kunskap på området. Böckerna är baserade i huvudsak på mina egna podcastavsnitt, men med hänvisningar till intervjuer som kan öka din förståelse ännu mer.

Böckerna är perfekta både för dig som vill läsa och inte bara lyssna; men särskilt för dig som enkelt vill söka fram saker du hört om i podcasten (de är helt sökbara), eller för dig som vill ha en guide till vilka podcastavsnitt som är relevanta för just dig.

Varje bok avslutas med rekommendationer om vilka podcastavsnitt som du bör lyssna vidare på om du vill lära dig mer. Dessutom finns det hänvisningar till olika avsnitt löpande i texten.

Böckernas innehåll
I Kraften i Naturlig Kost får du lära dig om en evolutionär kost jämfört med den moderna kosten; du får lära dig om insulinkänslighet och hur du håller dig frisk och normalviktig; om fetter, protein och mängden kolhydrater i kosten; om ketos och fasta; om specifika livsmedel som t.ex. mejeriprodukter och frukt; och inte minst om mat, känslor och sockerberoende.

I Kraften i Naturlig Rörelse får du bl.a. lära dig om vårt evolutionära rörelsemönster och hur du får in det i din vardag och träning. Du får lära dig om biomekanik, om din bindväv mm.

I Kraften i Naturlig Livsstil får du lära dig om saker som sömn, avslappning, dagsljus, gifter och detox. Inte minst om hur din kropp arbetar med avgiftning. Och kanske viktigast av allt – hur gör du livsstilsförändringar och uppnår dina mål?

Kraften i Naturlig Tarmhälsa är en bok om din mage och tarm, din matsmältning och din tarmflora. Där får du många konkreta tips på hur du förbättrar din matsmältning och din tarmflora. Du får spännande kunskap om hur tarmfloran påverkar din hälsa, och hur du och din miljö påverkar tarmfloran. Du lär dig om magsyra, sura uppstötningar, prebiotika, probiotika, hur du syrar och fermenterar – och mycket annat!

I Kraften i Naturlig Hälsa – Ät dig frisk! får du lära dig om hur du förebygger (och kanske till och med reverserar) cancer, benskörhet, demens mm. Du får lära dig om kolesterol, immunförsvaret, inflammation och hur du lever antiinflammatoriskt. Du får lära dig att förebygga och snabbt bli av med förkylning och influensa. Och dessutom blir det lite kunskap om hur ämnen i helt vanlig mat kan fungera som medicin.

Recensioner

“jag är såååå glad för dina böcker!!? Lika informativa, pedagogiska, lättförståeliga och faktaspäckade som dina poddar!? Har rekommenderat dem till alla jag känner!?????”

“Dina böcker är toppen. Anna! ? Så pedagogiska och fulla med information. Absolut inte tunga att läsa, snarare inspirerande. Heja dig! ?”

”Fantastisk läsning. Så mycket fakta. Borde vara dyr … Man blir fullproppad med kunskap. Det är fantastiskt. Får lust att dela ut det som flygblad till Sveriges hushåll. Alla måste läsa. :)”

Vad tycker du om böckerna? Kommentera gärna på bloggen!

Lågsvavelkost / lågtiolkost – listorna

av 31 Comments

Apropå sista tidens podcasts om svavel mm, så kommer här listor på hög- respektive lågsvavelkost

Livsmedel med ett högt svavelinnehåll (att undvika medan du äter en lågsvavelkost):

Grönsaker och frukt med mycket svavel:

  • alla sorters lök
  • alla sorters kål
  • mörkgröna bladgrönsaker
  • baljväxter
  • jordärtskockor
  • sparris
  • bönor av alla slag
  • böngroddar
  • linser
  • bok choy
  • broccoli
  • brysselkål
  • grönkål
  • vitkål
  • blomkål
  • gräslök
  • maskros
  • vitlök
  • pepparrot
  • purjolök
  • ärter av alla slag
  • rädisor
  • kålrot
  • surkål
  • schalottenlök
  • spenat
  • tamarind
  • rova
  • vetegräs och andra spannmålsgräs
  • vinbär, särskilt svarta
  • papaya
  • ananas
  • vindruvor (behandlas/ besprutas med svavel)
  • torkad frukt (har oftast sulfit / svaveldioxid som tillsats)
  • citronsaft / citronjuice  (har ofta sulfit / svaveldioxid som tillsats)

Proteinkällor med mycket svavel:

De flesta proteinkällor är rika på svavel eftersom svavel finns bundet i aminosyror som metionin. Men om du är känslig för detta eller inte beror mycket på orsaken till dina besvär. Många som är känsliga för tioler, är inte känsliga för protein i form av tex kött och fisk eftersom det inte innehåller så mycket svavel i tiolform, utan i andra former. Men är du känslig för svavel rekommenderar jag dig att hålla proteinintaget relativt lågt eller moderat. En lämplig fördelning för de flesta med ett normalt energibehov är runt 50 g (eller max 60 g) protein per dag, vilket tex kan motsvara max 200-250 gram feta animaliska produkter, samt det protein du får från nötter, fröer och grönsaker.

De flesta är dock känsliga för följande proteinkällor som också innehåller andra former av svavel

  • ägg
  • tofu
  • bönor
  • linser
  • sojaprodukter
  • andra sorters baljväxter som tex jordnötter
  • mejeriprodukter från alla djur (utom smör och ghee), dvs mjölk, ost, grädde mm
  • de flesta sorters nötter (i stor mängd)
  • korv och liknande med tillsatt vitlök, vitlöks- eller lökpulver

Tillskott med mycket svavel:

  • MSM / svavel
  • ALA (Alpha Lipoic Acid)
  • chlorella
  • DMSO
  • vitlöksextrakt som allicin, och andra extrakt från högsvavelkost (tex extrakt från broccoli)
  • glutation
  • cystein och NAC
  • metionin
  • vassle
  • jästextrakt
  • mjölktistel/ marintistel och silymarin
  • biotin
  • betain (som i betain HCL, alltså saltsyra/magsyra)
  • många enzymer från växtriket, tex bromelain och papain
  • undvik ev. även tillskott med metylgrupper som kan “pusha” svavelmetabolismen. Även gurkmeja/kurkumin är ett sådant tillskott

Övrigt med mycket svavel:

  • vin (de flesta är känsliga för andra sorters alkohol också, men vin innehåller mest svavel)
  • allt märkt med sulfiter (som används som tillsats i olika produkter)
  • jästextrakt (som tex finns i buljonger och annat)
  • bovete
  • quinoa
  • alla sorters mjölkprodukter från alla djur (utom smör och ghee)
  • carob/ karob
  • kakao och choklad
  • kaffe
  • te (gäller ej örtte)
  • alla sorters sojaprodukter, inklusive miso/misu/ misosoppa och tempeh
  • senap
  • jordnötter
  • många sorters nötter
  • sesamfrön (malda), och tahini (sesamfrön i skal ok för de flesta, utom den som är mycket känslig)

Grönsaker med ett lågt svavel- och tiolinnehåll (att äta medan du äter lågsvavel- eller lågtiolkost):

Grönsaker och frukt med lite svavel:

  • squash
  • kryddor och örter
  • chili
  • anis
  • äpplen
  • kronärtskocka
  • aubergine
  • avokado
  • bananer
  • bambuskott
  • basilika
  • lagerblad
  • betor
  • de flesta sorters bär
  • de flesta sorters frukt
  • blåbär
  • svartpeppar
  • pumpa
  • alla sorters melon
  • vattenmelon
  • kummin
  • kardemumma
  • morötter
  • selleri
  • körsbär
  • kanel
  • kokosnöt (Men (!) vissa kokosnötprodukter har tillsatta sulfiter för att hålla dem vitfärgade. Läs etiketten)
  • kryddnejlika
  • majs
  • gurka
  • dadlar
  • dill
  • fläder
  • fikon
  • ingefära
  • krusbär
  • grapefrukt
  • guava
  • basilika
  • timjan
  • rosmarin
  • kiwi
  • lavendel
  • citrongräs
  • citron, inklusive citronskal
  • sallad
  • lime
  • litchi
  • mango
  • mejram
  • mynta
  • svamp
  • muskot
  • oliver (obs! ibland innehåller de tillsatta ingredienser som vitlök)
  • apelsin och apelsinskal, orange zest
  • oregano
  • paprika
  • persilja
  • palsternacka
  • persika
  • päron
  • pepparmynta
  • paprika
  • vitpeppar
  • pepperoni (obs! ibland innehåller de tillsatta ingredienser som vitlök)
  • persimon
  • plommon
  • potatis
  • granatäpple
  • saffran
  • salvia
  • pumpa
  • sötpotatis
  • tapioka
  • thaibasilika
  • tomat
  • vanilj
  • vattenkastanj
  • zucchini

Tänk på att många lågsvavelalternativ är höga i FODMAP-fibrer. Så har du en kombinerad vätesulfid-SIBO och sekundär metan-SIBO kan det ge symtom ändå…

Proteinkällor med lite svavel:

För många gäller att hålla sitt dagliga proteinintag relativt lågt, kanske runt 50 g per dag, men här är bra alternativ som de flesta tolererar i måttlig mängd. Välj helst de fetare delarna och inälvor, eftersom protein är svavelrikt, men inte fett:

  • nötkött
  • nötlever
  • fisk (gärna sardiner, makrill, ansjovis och liknande)
  • kyckling
  • kycklinglever
  • musslor
  • anka
  • ål
  • viltkött
  • gås
  • lamm
  • hummer
  • bläckfisk
  • ostron
  • fasan
  • fläskkött
  • grislever
  • bacon
  • vaktel
  • kanin
  • skaldjur
  • snigel
  • kalkon

Övrigt med lite svavel:

  • de flesta sorters rena fetter, även från växter som är höga i svavel
  • de flesta fröer
  • potatis och sötpotatis
  • ris
  • salt
  • solrosfrö
  • fänkålsfrö
  • vallmofrö
  • linfrö
  • pumpafrön
  • smör
  • olivolja
  • sesamolja
  • sojabönsolja
  • fiskleverolja
  • honung
  • socker (rekommenderar jag av andra anledningar att du undviker)
  • Vanliga spannmål (vete, korn, råg, havre) rekommenderar jag av andra anledningar att du undviker. Men de är låga i svavel. Så är även durra, polenta, semolina

Månadens populäraste – om nyttigt mejerifett, ett års fasta, glassrecept, läkemedelsrester i kranvatten, läkare om yoga och recept på scones

av Leave a Comment

  1. Populärast i juli – studie på fettsyrorna i mejeriprodukter
    https://4health.se/studie-fettet-fran-mejeriprodukter-ar-nyttigt
  2. Kan man fasta i ett helt år?
    https://4health.se/ett-ar-fasta
  3. Ta bort läkemedelsrester i kranvatten
    https://4health.se/det-gar-att-fa-bort-lakemedelsrester-ur-vart-kranvatten-billigt-kom-igen-nu
  4. Läkaren som använder yoga som behandling
    https://4health.se/191-yogadoktorn-lakaren-yoga-som-medicin
  5. Scones som varken innehåller gluten, mejerier eller ägg
    https://4health.se/potatisscones-glutenfria-mejerifria-och-aggfria
  6. Dessutom flera nya populära enkla recept på nyttig glass. Du hittar alla här https://4health.se/?s=glass

Podcasten

Mest nedladdat i juli är avsnittet med Yogadoktorn 191, men avsnitt 190 om Huvudvärk still going strong, och avsnitt 192 med Graeme Jones om IBS och SIBO kommer starkt.

Ingen skillnad på lågfett- och lågkolhydratkost för viktnedgång?

av 2 Comments

De senaste par veckorna har det varit en hel del rubriker kring en nyligen publicerad studie där man som slutsats ansåg att det inte är skillnad på vad de kallar en ”hälsosam” lågkolhydrat- och lågfettskost på viktnedgång.

Jag är glad att man gör en riktig klinisk studie, istället för att bara basera sig på enkätstudier (observationsstudier). Men det finns några saker att ta upp kring den här studien:

  • Först och främst ska vi säga att båda grupper gick ner i vikt. Ingen signifikant skillnad, men lågkolhydratgruppen gick ner i snitt 6 kg och lågfett 5,3 kg.
  • Jag har inte haft tillgång till hela texten, utan bara sammanfattningen, men vad menar man med ”hälsosam” lågkolydratkost och vad menar man med hälsosam lågfettskost? Och hur väl har man följt detta. Grupperna utbildades innan studiens start. I mina ögon kan man mycket väl gå ner i vikt / normalisera sin vikt även på en lågfettskost om den verkligen är hälsosam och man i huvudsak äter grönsaker och baljväxter. (Jag tror dock fortfarande att det är mycket effektivare att även äta hälsosamt fett). Å andra sidan kan en lågkolhydratkost vara hur dålig som helst om man får i sig för lite grönsaker eller fettet främst kommer från mejeriprodukter och spannmålsuppfött kött.
  • Och en av de viktigaste poängerna – båda grupper äter för mycket protein i mina ögon. Lågkolhydratgruppen åt dessutom något mer protein. 21 respektive 23 % av energin kom från protein. De flesta personer (beroende på storlek och aktivitet) mår bra av att ligga på ca 45-70g protein per dag. Detta motsvarar alltså 180-280 kcal, vilket jag uppskattar till ca 10% av energiintaget – inte över 20% alltså! Detta med proteinintag har dock snarare med hälsa och livslängd att göra än med vikt, men jag hade önskat ett annat upplägg på studien med hänsyn till proteinintag. Det spelar ju också roll var det här proteinet kommer ifrån – förhoppningsvis mest fisk och frigående djur
  • Det skiljer inte enormt mycket mellan gruppernas kost med hänsyn till makronäringsämnen. Lågfettgruppen får trots allt i sig nästan en tredjedel av sin energi från fett (29%) och lågkolhydratgruppen bara 45% (hade gärna sett att detta var 60-80% av energin)
  • Det är helt ok att hela 30% av energin kommer från kolhydrater i lågkolhydratgruppen, men enbart om detta kommer från näringsrika växtdelar (grönsaker, rotfrukter etc alltså)

Om någon läst hela studien får ni gärna återkomma med synpunkter på ovan. Min önskan är bara att du som läser faktiskt tar alla rubriker med en nypa salt innan du verkligen tittat på studieupplägget och resultatet. Ifrågasätt! Vilka parametrar kan spela in.

https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2673150?redirect=true

http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Diet-efter-genetisk-profil-kopplades-inte-till-fler-tappade-kilon/

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/stridande-bantningskurer-lika-effektiva/

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/lite-kolhydrater-eller-fettsnalt-spelar-ingen-roll-menar-ny-forskning

Månadens populäraste – sannas limpa, varm choklad, nyttiga lussekatter, pepparkakor och nobelpristagare som fastar

av Leave a Comment

Månadens populäraste inlägg hade nästan alla fokus på “nyttiga onyttigheter”. En hel massa recept helt enkelt. Håll till godo 🙂

  1. Lussebullar
    https://4health.se/lussekatter-fria-fran-mjol-mejerier-och-socker
  2. Pepparkakor
    https://4health.se/nyttiga-pepparkakor
  3. Nobelpristagarna kör periodisk fasta – läs varför
    https://4health.se/nobelpristagarna-kor-periodisk-fasta
  4. Modifierat recept av lågkolhydratbrödet Sannas limpa
    https://4health.se/sannas-limpa-modifierad
  5. Varm choklad utan mejerier
    https://4health.se/kramig-varm-choklad-fri-fran-bade-socker-och-mejeriprodukter
  6. Julrecept
    https://4health.se/julrecept-massor-sista-minuten

När det gäller podcasten så har du väl inte missat hur du får en giftfri vardag? Både genom några enkla förändringar i hemmet och via mer naturlig hud- och hårvård. Lyssna på avsnitten med Sara 169 och 170

Sannas limpa (modifierad :) )

av Leave a Comment

När jag var och föreläste häromdan så blev jag bjuden på det supergoda mjölfria (och nötfria!) brödet kallat Sannas limpa. Det var verkligen gott och ganska enkelt med hänsyn till ingredienser och tillagning. Dessutom ett bra alternativ för dig som inte äter nötter. I originalreceptet innehåller det sötning, men det behövs verkligen inte. Det görs också på mejeriprodukter, men det går att göra det på kokosgrädde (så länge du använder fetast möjliga)

  • 8 Ägg
  • 1 nypa Salt
  • 2 tsk Bakpulver
  • 2 msk Fiberhusk
  • 2,5 dl Pofiber
  • 2 dl Vispgrädde eller kokosgrädde

Vispa ihop alla ingredienser med elvisp
Lägg ett bakplåtspapper i en avlång ugnsform/brödform och häll ner smeten
Tillaga i ugn vid 175 grader varmluft eller 190 grader vanlig ugn, i cirka 35 minuter
Stäng av ugnen och låt brödet stå kvar på eftervärme i cirka 20 minuter.
Ta ut brödet, ta ur det ur formen, lägg på ett galler och låt svalna under handduk

Kost vid autism, ADHD mm

av 5 Comments

Sitter här och funderar på varför inte kostförändring är standardbehandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autismspektrum).

I stort sett alla som har testat att förändra kosten ser fantastiska resultat genom att minska socker och snabba kolhydrater, öka naturligt fett, och ta bort spannmål och mejeriprodukter

Det här är inte någon ny studie, men vill bara poängtera att både forskning och beprövad erfarenhet styrker nyttan av en gluten- och mjölkfri kost till barn med autismspektrumstörningar, som tex ADHD.

Det finns bl.a. en mycket välgjord kontrollerad blindstudie, ScanBrit Dietary Intervention in Autism (ScanBrit), som visar tydliga resultat.

“a two-stage, 24-month, randomised, controlled trial”… ” Stage 1 of the trial saw 72 Danish children (aged 4 years to 10 years 11 months) assigned to diet (A) or non-diet (B) groups by stratified randomisation.”… “Participants were tested at baseline, 8, and 12 months. Based on per protocol repeated measures analysis, data for 26 diet children and 29 controls were available at 12 months. At this point, there was a significant improvement to mean diet group scores (time*treatment interaction) on sub-domains of ADOS, GARS and ADHD-IV measures.” …

Studien hittar du via nedan länkar:

https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT00614198

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20406576

Godaste nyttigaste leverpastejen

av 8 Comments

Jag som tjatar så mycket om vikten av inälvsmat – hur är det då med leverpastej, undrar många. Nja, den köpta leverpastejen innehåller alldeles för många ingredienser, inte minst socker, mjöl och tillsatser. Dessutom mejeriprodukter, vilket många behöver vara utan.

Det är dock skillnad även på de köpta. Det finns sorter som innehåller så mycket som 50% lever och där man använder potatismjöl istället för vanligt mjöl tex. Men oavsett når man inte fram till en helt hälsosam produkt.

När jag var gravid gjorde jag istället en egen leverpastej som jag gjorde helt fri från både mjöl, socker och mejeriprodukter. Jag skrev om den här: https://4health.se/egen-leverpastej-nyttig-gluten-och-mjolkfri

Eftersom jag gillar fin ekologisk kycklinglever som den är, så får jag sällan loss tummarna och ställer mig och gör leverpastej, men nu tog jag äntligen tag i det, och åååhhh, så himla gott!! Särskilt när den fortfarande är ljummen.

Den här gången struntade jag faktiskt i köttfärsen och gjorde den nästan enbart på lever, men då en mild lever i form av kycklinglever. Så här gjorde jag:

Ingredienser

  • ca 500 g ekologisk kycklinglever eller annan mild lever
  • Mycket färsk timjan, tex en kruka (jag plockade ihop runt en halv liter citrontimjan i trädgården)
  • 1/2 – 1 lök
  • 3 ägg
  • rejält med salt och peppar och eventuellt lite buljong
  • eventuellt 100-150 g färs, fett eller svål, tex kycklingfärs (personligen använde jag denna gång lite överbliven fläsksvål från mitt ekologiska fläsklägg, och lite av den feta undersidan på den hela kyckling jag just lagat i ugnen tillsammans med lite av skyn)

Lägg lever (och eventuell färs), timjan, lök, och kryddor i mixer eller matberedare.
Separera äggulorna och -vitorna.
Häll  gulorna i mixern och äggvitorna i en separat bunke.
Kör mixern tills allt är välmixat till en smet.
Vispa vitorna hårt.
Vänd ner smeten från mixern i bunken med äggvitorna. Vänd ner för att smeten ska bli fluffig.
Häll upp i en smord form, panna eller muffinsformar. Grädda vid ca 175-200 grader i ca 45 min – 1h. Klart!
Håll lite koll på färgen på pastejen. Själv brukar jag börja på 200 grader och sen sänka temperaturen rejält ungefär halva tiden. Det finns dock en risk med att sänka för snabbt, eftersom den sjunker ihop lite.

Den är god att äta som den är, varm, serverad ungefär som en köttfärslimpa. Och jag tycker att den är godast ljummen, så även dagen efter brukar jag ljumma på den lite. Ibland serverar jag den på ett salladsblad med en hyvlad skiva smör och så lite persilja och/eller hackat äpple på toppen – mums!

Köpt leverpastej innehåller ju nästan alltid socker. Så önskar man den sötare så kan man alltid använda sig av naturlig sötning som tex plommon eller äpple i smeten. Men personligen så tycker jag att lever i sig har lite sötma, och så toppar jag gärna med lite hackat äpple istället.

Mer om inälvsmat: https://4health.se/?s=inälvsmat

Grönsaker, fisk och olivolja minskar risk för bröstcancer

av Leave a Comment

En ny studie tyder på att medelhavskost rik på bl.a. grönsaker, fisk, nötter och olivolja, kan minska risken för en särskild typ av bröstcancer, så kallad östrogenreceptor negativ bröstcancer.

Detta är dock bara en observationsstudie, dvs inte en kontrollerad studie, så man ska inte dra för stora slutsatser. Men tidigare studier pekar i samma riktning. Tidigare har också flertalet observationsstudier visat att medelhavskost verkar minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. 2015 fick fler än 9.000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Ungefär var femte kvinna drabbas av så kallad östrogenreceptor negativ bröstcancer, som kan vara svårare att behandla och ha sämre prognos än östrogenberoende bröstcancer.

I studien ingick uppgifter om matvanor hos 62.573 kvinnor mellan 55 och 69 år. Forskarna undersökte hur väl kvinnornas matvanor stämde överens med medelhavskost. Vanligtvis ingår en måttlig alkoholkonsumtion i medelhavskosten. Men eftersom alkohol är en riskfaktor för bröstcancer valde forskarna att inte ta med det som en del i medelhavskosten. Det som ingick var mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, olivolja, nötter, fullkorn och fisk, men mindre av bl.a. mejeriprodukter och socker.

Kvinnorna följdes i drygt 20 år. Enligt forskarnas beräkningar hade de kvinnor vars matvanor mest efterliknade medelhavskosten 40 procent lägre risk för att drabbas av östrogenreceptor negativ bröstcancer.

Enligt forskarnas beräkning skulle drygt en tredjedel av de östrogenreceptor negativa fallen och 2,3 procent av alla bröstcancerfall kunna undvikas om kvinnor följer en medelhavskost.

Min gissning är att de fått ännu bättre resultat om de tagit bort fullkornen / spannmål från det som klassas som medelhavskost…

Läs mer via taggen cancer och lyssna på podcastavsnitt 40, 92 och 92b om hur du förebygger och botar cancer

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.30654/full http://onlinelibrary.wiley.com/wol1/doi/10.1002/ijc.30654/abstract

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/medelhavskost-kan-minska-risken-for-viss-brostcancer/

[Read more…] about Grönsaker, fisk och olivolja minskar risk för bröstcancer

Maten under evolutionen varierade från köttätare till vegetarianer

av Leave a Comment

Ullhårig noshörning och mufflonfår i Belgien. Vegetariskt i Spanien. Så olika såg neandertalarnas dieter ut, enligt en ny studie.

Genom att studera DNA i tandsten funna på fem olika kranier från neandertalare, har forskarna mer detaljerat än tidigare kunnat se vad som stått på menyn för neandertalarna i två olika områdena i Europa. Och det visar sig att det skiljer sig ganska mycket åt.

Neandertalarna som bodde i det som i dag är Beligen åt kött från bland annat mufflonfår och ullhårig noshörning. Neandertalarna i Spanien åt en vegetarisk kost med svamp, pinjenötter och mossa, vilket tyder på att de samlade mat i skogen. Att neandertalarna åt så pass olika mat indikerar att de kunde anpassa sig efter olika förutsättningar i omgivningarna

Ett annat DNA-fynd i den nya studien tyder på att neandertalarna kan ha självmedicinerat. Man har nämligen hittat spår från ett träd som innehåller salicylsyra, det aktiva ämnet som i dag finns i den smärtstillande medicinen aspirin, och penicilliummögel, ursprunget till penicillinet, i en av neandertalarnas tänder. Samma kranium visar att individen lidit av mag- och tandinfektion. Huruvida individen medvetet stoppat i sig ämnena för att lindra smärta är dock omöjligt att fastslå utan fler fynd.

Tänder är en fantastisk tidskapsel för biologisk information som inte bara fångar direkta bevis för vilken mat vi stoppar i munnen, men också de fantastiskt väl bevarade ekosystem som har utvecklats med oss. Forskarna hoppas att studien kan öppna för bredare studier av främst mikroorganismer i neandertalarnas munnar, för att bättre förstå hur de levde.

Gemensamt är ju att ingen av våra förfäder åt processad mat eller snabba kolhydrater som socker och mjöl, ingen åt spannmål (mer än möjligen små mängder vildhavre och liknande) och inte heller mejeriprodukter. Men olikheterna i våra förfäders kost kan ju vara en förklaring till att vi är ganska olika i vilken sorts mat vi mår bäst på. ALLA mår dock bäst på oprocessad mat / “whole foods”

Neandertalarna är den närmast kända släktingen till människan.

http://www.nature.com/news/neanderthal-tooth-plaque-hints-at-meals-and-kisses-1.21593

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-visar-skillnader-i-neandertalarnas-diet/