fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: sockerberoende

De av mina klienter som LYCKAS gå ner i vikt är dessa

av 1 Comment

Skillnaden mellan dem jag arbetar med som lyckas nå sina mål (gå ner i vikt är ett bra exempel här men även att ta sig ur ett sockerberoende) och de som inte når ända fram har inte att göra med råden de får i form av kost mm. Inte heller med deras kunskapsnivå. Alla, vad jag vet, som jag arbetat med har accepterat och förstått råden helt och fullt och verkligen velat följa dem. De vill alla göra en förändring. Vad är då skillnaden? Vilka lyckas? Här kommer en del av hemligheten (4 av totalt 12 punkter. resten får du såklart när vi arbetar tillsammans 🙂 )

  1. Fokusera på ditt beteende, verktyg och vanor. Alla har fokus på sitt mål, på resultatet de vill uppnå. De som lyckas uppnå sina mål är de som inte bara fokuserar på resultatet, utan ändrar sitt beteende med hjälp av de verktyg jag lär ut. Exempelvis kan de som vill få sitt sockerberoende under kontroll behöva använda en matplan och de som vill gå ner i vikt kan behöva använda en matdagbok. Det handlar alltså om att ändra sitt beteende, t.ex. sitt sätt att ta beslut om mat eller sitt sätt att följa upp och tänka på mat.
    .
  2. Eliminera beslut. Du utsätts för beslut kring mat upp emot 200 gånger per dag. Varje beslut tar onödig energi och är ofta anledningen till snedsteg. Planera dina måltider med en matplan så slipper du många av dessa beslut. Släng ut mat som du valt att inte äta och ersätt med mat som du vill äta så slipper du ytterligare en mängd beslut kring mat.
    .
  3. Bestäm i förväg. De beslut du inte kan eliminera – gör dem i god tid innan du står i situationen. Om du vet att du kommer att bli bjuden på mat eller att julafton analkas. Bestäm i förväg hur du ska hantera situationen. Tycker du att andra verkar mycket starkare och kan stå emot frestelser? Hemligheten är att de har bestämt sig. De har planerat i förväg hur de ska bemöta olika situationer. Hur många undantag kan du göra? Bestäm dig i förväg om det är en gång i veckan, varje jul eller aldrig.
    .
  4. Hitta dina risksituationer. När gör du snedsteg? När blir du sugen på skräpmat? När struntar du i att röra på dig? Är det för lite sömn som gör att du hamnar på pizzerian dagen efter? Lär känna dig själv och ta fram strategier för hur du undviker eller hanterar risksituationer.
    .
  5. och ytterligare 8 punkter 🙂

Mer om detta kommer vi bl.a. arbeta med på kursen den 16 januari, join in!

Opioida peptider: anledningen att mjöl- och mejeriprodukter är beroendeframkallande

av 24 Comments

Nu kommer här ett spännande inlägg om hur kroppen fungerar vid olika sorters kost.

Opioida peptider (opioid peptides) är ämnen i kroppen som binder till opioidreceptorer i nervsystemet (framförallt hjärnan) och därmed fungerar som signalsubstanser i kroppen. Opiater, såsom morfin, imiterar de kroppsegna opiodpeptiderna, vilket kan ge en hint om hur opioidpeptider verkar.

Opiodpeptidernas funktioner berör känslor, smärtreglering, aptit mm. I allmänhet har de en rogivande effekt.

Opioidpeptiderna kan produceras av din kropp eller tas upp i mat som bara är delvis nedbruten av matsmältningssystemet. Exempel på kroppsegna opioidpeptider är endorfiner, som också kallas för kroppseget morfin. Endorfiner stimuleras bl.a. av smärta och träning.

Opiodipeptider som intas via maten kommer i synnerhet från gluten (mjölmat) och mejeriprodukter. De man känner till är Glutenexorfin (Gluten exorphin) och gliadorfin/gluteomorfin (Gliadorphin) från mjöl, Kasomorfin (Casomorphin) från mjölk samt rubiskolin (Rubiscolin) från spenat.

Gemensamt för opioidpeptider från maten är att de är lätt beroendeframkallande eftersom de ger en opiateffekt i kroppen, och att de går ut i blodet när vi äter proteiner som vi inte är så bra på att bryta ner. Det är därför troligt att olika människor bildar olika mycket opioidpeptider vid matsmältningen, beroende på vilka anlag vi har för att bryta ner så ”nya” födoämnen som mjölk och spannmål (ur ett evolutionärt perspektiv). Därmed reagerar vi också olika på t.ex. mjölkprodukter. Många personer med ett sockerberoende är också väldigt känsliga för mjölkprotein, och triggar igång lika väl på det som på sött. Av erfarenhet via kostrådgivning med olika människor som triggar på mjölkprotein, så kan känsliga personer också få en reaktion i form av svullna händer och fötter vid intag av mjölkprotein.

Glutenexorfin bildas när kroppen bryter ner gluten, dvs. protein i spannmål. Innan kroppen hunnit bryta ner det vidare läcker det från tarmen till blodomloppet och binder till slut till de receptorer där också endorfin och morfin kan utöva sin effekt.

Gliadorfin eller gluteomorfin bildas vid kroppens nedbrytning av gliadinkomponenten i glutenproteinet. Det finns indikationer på att både glutenexorfin och gliadorfin är inblandade i uppkomsten av autism. Eller snarare att personer med autism har ett större läckage av dessa opioidpeptider från tarmen. Bevisen är dock svaga. Men av egen erfarenhet så kan det kan vara en god idé att testa att utesluta både gluten och mejeriprodukter hos personer med olika så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autism, tourette, aspergers etc).

Kasomorfiner bildas när kroppen försöker bryta ner mjölkproteinet kasein (komjölk) och ger samma effekter som opioidpeptiderna från gluten.

Rubiskolin från spenat är ännu ganska outforskat.

Så om inte av andra anledningar, så åtminstone ur ett opioidpeptid-perspektiv:  ta det lugnt med icke-evolutionär kost som spannmål och mejeriprodukter, dvs. undvik särskilt om du lätt överäter, har ett sockerberoende, eller om du eller dina barn har koncentrationssvårigheter eller NPF.

Söta maten nyttigt

av 6 Comments

Kan man söta mat eller efterrätt på ett nyttigt sätt?

Ja, är mitt svar, men det blir inte nyttigt för alla. Har du ett sockerberoende så ska du undvika allt som smakar sött, även om det varken är socker eller andra kolhydrater i det. För andra som har ett lindrigare sötsug så finns det nyttigare sätt.

Givetvis går socker och kemiska sötningsmedel bort. Till kemiska sötningsmedel hör också sockeralkoholer som sukrin enligt mig och även extraherade steviaglykosider (dvs de sorters stevia som säljs som ett vitt pulver). Man gör sina egna val givetvis, men dessa tillsatser är inget naturen och evolutionen anpassat oss till. Läs gärna mer om framställningen av stevia: https://4health.se/?s=stevia

Men det finns nyttiga alternativ. Och det är här de saker som är naturlig stenålderskost, men som du som kämpar med vikten ändå undviker, kommer in i bilden:

  • Rotfrukter – ta lite morot, ungsbakad jordärtskocka eller rödbeta till maten istället för sylt, gelé eller dyl. Eller varför inte ha lite rivna morötter i köttfärsssåsen istället för ketchup
  • Lök – tillagad lök i ugn, i en gryta eller i stekpannan ger naturlig sötma
  • Banan – en riktig kolhydratbomb, men ändå ett naturligt alternativ. Ta några tunna skivor banan i din smoothie eller dyl https://4health.se/milkshake-smoothi
  • Kokos – strö riven kokos på efterrätter. Naturligt söt smak – dessutom utan så mycket kolhydrater. På samma sätt kan man använda kokosgrädde/kokosmjölk eller kokoskoncentrat
  • Mandel – sötmandel har på samma sätt som kokos en naturligt söt smak
  • Söta kryddor såsom kanel, kardemumma, äkta lakritspulver osv går att använda som smaksättning till efterrätter
  • Steviablad – färska eller torkade steviablad är stevia i dess naturliga form och ger riktigt söt smak i liten mängd. Det här kräver dock att du får tag på stevia i den här formen. Odla själv eller köp av någon som säljer det som något annat än livsmedel (endast de hårt processerade/utvunna steviaglykosiderna räknas som godkänd livsmdelstillsats)
  • Honung – sött och snabba kolhydrater, men ett naturligare, mindre processat alternativ än socker som dessutom innehåller en del nyttigheter (till skillnad från socker)

Nisse Simonsson ger kloka råd i tv4

av 1 Comment

I tv4 imorse, dvs nyhetsmorgon, så gästade Nisse Simonsson (föreläsare och läkare) deras “Söndagsskola”.

Klippet på 9 min kan du se nedan. Han pratade om:

  • vad vi är gjorda för att äta
  • jämförde socker/kolhydrater med kokain och amfetamin (en bekräftelse för sockerberoende alltså)
  • om inflammation som en effekt av socker och snabba kolhydrater
  • d-vitamin, hormonet som bildas i huden av solljus och kolesterol
  • testikelcancer och hur man upptäcker det

    • Inget nytt, men klokt ändå!
    Eller som mamma sa när hon ringde mig och tipsade om inslaget “Han sa precis det du brukar berätta” 🙂 Duktig mamma som lyssnar! 😀

    Barn utan välling

    av Leave a Comment

    Att vi ger barn välling kan vara bland det värsta vi utsätter dem för.Inte så lätt att veta alltid, men några argument är:

    • gluten som skadar tarmen (även om man inte är glutenintolerant. Läs gärna boken Brödberoende av William Davis)
    • snabba kolhydrater som banar väg för både sockerberoende och sjukdomar
    • fullkorn (fullkornsvälling) skadar en outvecklad tarm, dvs barns tarmar (det är skillnad på fibrer och fibrer. Mjuka fibrer är snälla och finns i grönsaker mm, hårda fibrer som finns i skal/fullkorn är inte så snälla mot ömtåliga tarmar)
    • tillsatser och högt förädlade/processade ingredienser som maltodextrin, syntetiska vitaminer mm

    Tips: Ge istället bröstmjölk och riktig mat.
    Här kan du dessutom läsa om en frisk och pigg 1-åring som inte fått en droppe välling: http://www.kostdoktorn.se/klara-firar-1-ar/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=klara-firar-1-ar

    Nu drar jag till Sardinien

    av 1 Comment

    Och firar min mammas födelsedag. Ska avnjuta italiensk mat i lowcarb-form, men det kommer ändå några intressanta inlägg i veckan som kommer, bl.a. om vad sockerberoende har med självkänsla att göra. Dessutom yoga online som vanligt. Do not miss out!

    Hur läkemedelsföretag styr läkare

    av Leave a Comment

    Film (15 min) med svenskt tal om hur det går till inom psykiatrin när det gäller läkemedel.
    Så kallade utbildningar för läkare som anordnas av läkemedelsföretag – och som följd ger 270% ökad försäljning av ett visst läkemedel.
    Läkare som betalas av företagen för att hylla läkemedel i skrift och så vidare.

    Själv är jag mest bekymrad över det faktum att så sällan orsaken till problemen diagnostiseras. Har man sömnproblem (som kan bero på allt från utmattade binjurar och stress, låg melatoninproduktion till låg självkänsla) så får man sömnmedicin, är man deprimerad (som kan bero på liknande saker eller sockerberoende/ obalans i signalsubstanser) så får man antidepressiv medicin. Man får alltså plåster på såren, men i stort sett aldrig går man till botten med problemet och “såret” ligger därför under plåstret och blir mer och mer infekterat.

    Chokladens/Kakaons baksida

    av 11 Comments

    Ja, tyvärr. Jag vill helst inte erkänna att det finns en baksida eftersom jag själv älskar älskar choklad, på gränsen till skadligt bruk. Och nu pratar jag inte om sockerstinn choklad, som givetvis är onyttigt pga sockret. Nej, jag pratar om själva kakaon.

    Man hör sällan om nackdelarna med kakao eftersom livsmedelsindustri och hälsokost som vanligt vill dra nytta av de goda effekterna (t.ex. dess antioxidanta effekt). Det gör att informationsflödet är något snedvridet.

    Jag vill givetvis inte jämföra kakao med riktiga onyttigheter som socker, mjöl, konstiga tillsatser eller härdat fett. Men för vissa kan kakaon faktiskt ha en hälsoförsämrande effekt. Choklad/kakao bygger på stressnivåerna i kroppen på liknande sätt som kaffe/koffein. Så att som "typ A"-personlighet med stressig vardag och lite tid för återhämtning, tro att man gynnar hälsan genom att äta mörk choklad och rikligt med kakao, kan vara fel tänkt. På liknande sätt som kaffe (och rökning och socker etc) är kakao också beroendeframkallande, så är man sockerberoende kan det vara en dum fälla.

    Choklad innehåller en hel rad substanser som har lite olika effekt på vår kropp och våra hjärnor. Några av de viktigaste är:

    • Teobromin (eller teobromid): Det är detta ämne som gett kakaon dess smeknamn "Gudarnas mat" pga dess stimulerande effekt. Det är uppiggande, humörhöjande etc. Detta ämne finns även i andra livsmedel, tex i te. Det har en liknande effekt som koffein och påverkar vårt nervsystem, bl.a. så att blodkärlen vidgas och urinutsöndringen ökar (vätskedrivande alltså). Det räknas som svagare än koffein, men samtidigt stimulerar det hjärtat mer än vad koffein gör. Det kan ge sömnproblem, ångest etc. Dess vätskedrivande effekt gör att det kan minska blodtrycket.
    • Teofyllin: Också detta ämne är besläktat med koffein och återfinns i te. Det kan dock påträffas i betydligt högre mängder i kakao än i te. Det ökar hjärtats aktivitet och ökar blodtrycket. Stimulerande effekt på hjärnan och våra signalsubstanser.
    • Koffein: Känner de flesta till, men finns faktiskt även i kakao. Har liknande stimulerande effekter som ämnena ovan.

     Generellt lever vi i en värld med höga stressnivåer och högt belastade binjurar. Binjurarna är de körtlar som producerar stresshormoner mm och deras funktion försämras drastiskt och blir utslitna hos många människor. Det är det som i sista ledet kallas för utbrändhet, men på vägen dit kan leda till hormonella obalanser, såsom PMS, sömnlöshet osv. Vägen dit kallas för binjureutmattning "adrenal fatigue", vilket jag kommer att skriva mer om snart. Hur som helst, stressigt jobb, överstimulerande vardag, stressande mat (svängigt blodsocker), lite sömn mm bidrar alla till detta. Lägg på det alla stimuli som vi stoppar i oss – för de flesta i form av kaffe eller cola, dvs koffein, vilket bara ökar stressen. Och så kan alltså även kakao och choklad göra.

    Förutom dess stimulerande och stressande effekt så innehåller kakao mycket oxalsyra, dvs ett ämne som minskar upptaget av mineraler. Och, som jag nämnde ovan, kako stimulerar bl.a. de signalsubstanser som är involverade i beroende.

    Skillnaden mellan hormoner och signalsubstanser

    av 4 Comments

    När jag frågade om vad ni helst ville läsa om fick jag respons bl.a. kring det här med hur kroppen fungerar och vad som händer i kroppen. Här kommer därför ett sånt inlägg. (Kommentera gärna med dina önskemål här https://4health.se/vad-vill-du-helst-lasa-om )

    Jag och andra pratar ibland lite slarvigt om hormoner och signalsubstanser som om det vore samma sak. Det är det inte, men vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂

    Den gemensamma faktorn är att de båda är kemiska ämnen som fungerar som budbärare i kroppen.

    Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel (t.ex. njurarna eller sköldkörteln) ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Exempel insulin som ju är ett ganska välkänt hormon i kostdebatten. När blodsockret höjs är det en signal till bukspottskörtelns Langerhanska öar (pancreatic islets) att de ska utsöndra insulin. Insulinet utsöndras i blodet och stimulerar bl.a. celler i lever och muskler att lagra in blodsocker som glykogen och fettceller att lagra in fett.
    Andra hormoner som ni säkert hört om är adrenalin, kortisol och sköldkörtelhormon (men det finns jääättemånga fler, och upptäcks ständigt nya).

    Signalsubstanser (engelskans neurotransmitter) är däremot mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Elektriska signaler går i kroppen via våra nerver, antingen pga medvetna handlingar eller omedvetna. Tex nu när jag knappar på datorn så går det signaler från hjärnans nervceller ner till mina fingrar om att de ska röra på sig. I själva nerven så är det en elektrisk signal, men mellan de olika nerverna (det är flera nerver involverade i att överföra signalen från hjärnan till mina fingrar) så finns det mellanrum där signalen överförs med kemiska budbärare, dvs signalsubstanser. I mina fingrars muskler heter signalsubstansen acetylkolin.
    Hjärnan är en stor samling nervceller så därför är det fullt med signalsubstanser i omlopp där uppe. Man pratar ofta om signalsubstanser i just hjärnan.
    Andra välkända signalsubstanser är t.ex. noradrenalin (även kallat norepinephrine), dopamin, histamin och serotonin. Bland de här signalsubstanserna är flera stycken även hormoner. Dopamin till exempel har väldigt många olika funktioner, både som signalsubstans och hormon. Bland annat är det inblandat i belöningssystemet (och man har kommit underfund med att det är en av de viktigaste faktorerna när vi utvecklar ett beroende; drog- eller sockerberoende), men det är också ett hormon som utsöndras av hypotalamus i hjärnan för att minska produktionen av hormonet prolaktin när det behövs (prolaktin stimulerar bl.a. kvinnors produktion av bröstmjölk)

    Kroppen är en komplicerad mekanism, eller hur?! 🙂

    Foto FreeDigitalPhotos.net

    Majs populäraste – om snabbmajonnäs, periodisk fasta, snabbchoklad mm

    av 3 Comments

    Jag höll på att glömma summera maj: