- På första plats om odlad lax – laxfestens baksida
https://4health.se/ata-lax-eller-inte-laxfestens-baksida - Två stycken inlägg om stevia. Vad säger ni, använda stevia eller inte?
https://4health.se/stevia-eller-inte
https://4health.se/framstallning-av-stevia-svar-fran-livsmedelsverket - Tätt efter kom inlägget och det korta klippet som är världens bästa
motivation, de flesta ursäkter känns löjliga…
https://4health.se/det-finns-alltid-ursakter - Snabb och god frukost med 4Health kokosgröt
https://4health.se/4health-kokosgrot-snabbaste-godaste-paleolchf-frukosten - Mjölkfett och tarmsjukdomar? Eller människo- vs. musmat?
https://4health.se/mjolkfett-och-tarmsjukdomar
Search Results for: stevia
Framställning av stevia – svar från Livsmedelsverket
Eftersom det förekommer olika versioner av hur steviaglykosider, dvs den stevia som finns att köpa, utvinns ur stevia så mailade jag Livsmedelsverket och frågade om deras version. Se fråga och svar:
Hej!
Jag och många med mig undrar över framställningen av steviaglykosider. Medan en del påstår att endast vatten används vid extrahering, kan man bl.a. läsa här att det krävs en ganska hård process inklusive lösningsmedel: http://www.sund.nu/docs/printArtikel.asp?art=1561&tem=0&und=0
Frågan är alltså: Hur framställs steviaglykosider? Är det ens möjligt att bara använda vatten?
Tack på förhand
Anna
Hej,
I specifikationen för steviolglykosider http://www.slv.se/sv/grupp2/Lagstiftning/Gallande-lagstiftning/Faststallande-av-specifikationer-for-de-livsmedelstillsatser-som-fortecknas-i-bilagorna-II-och-III-till-Europaparlamentets-och-radets-forordning-EG-nr-13332008/ står följande om framställningen;
“Framställningsprocessen består av två huvudfaser: Den första fasen innebär vattenextraktion ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni och en första rening av extraktet genom jonbyteskromatografi, vilket ger ett grundextrakt av steviolglykosid. Den andra fasen innebär omkristallisering av steviolglykosiderna från metanol eller vattenlösning av etanol, vilket ger en slutprodukt som huvudsakligen (minst 75 %) består av steviosid och/eller rebaudiosid A. Tillsatsen kan innehålla rester av de jonbytarmassor som använts i framställningsprocessen. Flera andra besläktade steviolglykosider som kan bildas i framställningsprocessen, men som inte förekommer naturligt i växten Stevia rebaudiana, har påvisats i små mängder (0,10–0,37 % (vikt/vikt)).”
Vänliga hälsningar,
Anna
________________________________
Upplysningen
[livsmedelsverkets logotyp]
Box 622, 751 26 UPPSALA
Tel. 018-17 55 00
www.livsmedelsverket.se
Stevia eller inte?
Har diskuterats lite kring huruvida stevia är nyttigt eller inte. Stevia är en ört som länge 
använts i Sydamerika. Och örten som sådan verkar inte ha några som helst hälsonackdelar. Själv sötar jag sällan, och gör jag det blir det med honung eller malda stevialöv (grönt pulver till vänster på bilden).
Alla former av stevia som säljs är för kemikaliespäckade för min del. Antingen är det lite stevia och för mycket annat, allt från sockeralkoholer (tex i steviaströ) till maltodextrin (dvs snabba kolhydrater). Eller, även om man köper ren stevia (steviaglukosider) så är framställningen tveksam. För att få det vita pulvret ur den gröna växten kan det tex gå till så här (det finns nog även skonsammare sätt, men hur man kan garantera det vet jag inte):
Stevialöven blandas med 50-60 graders hett vatten i två till tre gånger innan de torkas.
Extraktion av de söta ämnena sker med lösningsmedel. Löven blandas med butanol eller isubutanol eller med bensen, kloroform eller hexan. Filtrering sker genom pressning vilket ger en fastare massa. Förändring av konsistensen sker med hjälp av metanol i en hartsprocess. Under kylning formas steviolglukosid-kristaller, vilka separeras från vatten genom tvätt med alkohol i form av metanol. Därefter rening, separation och filtrering samt sterilisering genom upphettning.
Alla vita pulver som kommer ur en växt med en annan färg (vete, sockerrör, sockerbeta, stevia osv) bör man använda sin kritiska hjärnkapacitet för att utvärdera 🙂
Månadens populäraste – om stevia, hormoner och cancer mm
- Populärast denna månad var inlägget om de nya Steviablandningarna som säljs i våra vanliga affärer https://4health.se/luras-inte-av-stevian
- Därefter om hur kolhydrater och hormonet IGF-1 påverkar cancerutveckling https://4health.se/socker-igf-1-och-cancer
- Om jäv https://4health.se/diabetesprodukten-reztart
- En påminnelse om choklad https://4health.se/70-procentig-choklad-innehaller-inte-70-kakao
- Periodisk fasta https://4health.se/periodoisk-fasta
Luras inte av Stevian
Stevia är ett bra alternativ som sötning, läs gärna tidigare inlägg om stevia:
https://4health.se/stevia
https://4health.se/fran-och-med-idag-ar-stevia-godkant
Problemet nu när det blivit godkänt och därmed tillgängligt i affärerna är att detta ofta inte är ren stevia. På innehållsförteckningen kan du läsa att den första ingrediensen, och därmed den ingrediens som utgör mest av innehållet, är maltodextrin.
Maltodextrin är en oligosackarid och finns ofta i lightprodukter eftersom den ger en tjockare konsistens. Maltodextrin är kolhydrater. Det är skapat av stärkelse som brutits ner och därmed tas upp snabbt i kroppen, dvs en snabb, processad kolhydrat av det slag vi vill undvika.
Så ska du söta med stevia så använd örten eller åtminstone ett renare koncentrat än detta.
Från och med idag är Stevia godkänt
Från och med idag är Stevia godkänt av EU som sötningsmedel, tex i läsk.Här kan du läsa mer om stevia: https://4health.se/stevia och https://4health.se/stevia-2
Här kan du läsa om hur/när stevia är godkänt:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:295:0205:0211:SV:PDF
Stevia
Nu har EU godkänt att stevia får användas i livsmedel. (Läs mer om stevia i tidigare inlägg 
här: https://4health.se/stevia)
Stevia härstammar från Central- och Sydamerika. Arten Stevia rebaudiana kommer från Paraguay där den har använts i 1500 år. I Japan har stevia använts sedan 1980-talet och flera stora företag, bl.a Coca-Cola använder stevia som sötningsmedel. Steviolglykosider, sötningsmedlet som utvinns ur stevia, blir nästan 300 gånger sötare än vanligt socker.
Nu har EU-kommissionen röstat för ett godkännande av att steviolglykosider ska få användas i livsmedel. Själva växten är dock ännu inte godkänd för användning i Europa.
Min kommentar: Fördelarna är att det är ett naturligt sötningsmedel som länge använts både i Sydamerika, och även i Japan de senaste 30 åren. Det påverkar inte blodsocker och insulin så som socker. Dock är det trots detta svårt att förutspå eventuella biverkningar eftersom den traditionellt använts i små mängder som en naturlig ört, inte i massindustri för att söta läsk mm. Jag skulle ändå tro att det är ett bättre val än aspartam och dylikt.
Jag har själv testat stevia och skulle kunna tänka mig att använda det sällan och i små mängder när konsistens inte har betydelse. Eftersom man använder så små mängder är det svårt att ersätta socker t.ex. vid bakning.
Läs mer här:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/socker-och-honung-far-konkurrens
Stevia istället för socker?
Vad är stevia?
Stevia är en ört som länge använts i Sydamerika. Växterna innehåller glykosider som är upp till 300 gånger sötare än socker, och den används därför som sötningsmedel. Den är tillåten i Japan, Australien, Nya Zeeland, Brasilien, Frankrike Schweiz, USA och Mexico. På senare tid har den blivit allt vanligare i Europa, men det har varit svårt att få den godkänd, mycket pga. den sockertunga livsmedelsindustrins inflytande. Nu har dock Coca cola sötning med stevia på gång under varumärket Rebiana, och USA har godkänt örten för vissa sorters användning. Trots att den inte är godkänd överallt, går det att få tag på den online. Då i form av ett vitt pulver.
Fördelarna är att det är ett naturligt sötningsmedel som länge använts både i Sydamerika, och även i Japan de senaste 30 åren. Det påverkar inte blodsocker och insulin så som socker. Dock är det trots detta svårt att förutspå eventuella biverkningar eftersom den traditionellt använts i små mängder som en naturlig ört, inte i massindustri för att söta läsk mm. Jag skulle ändå tro att det är ett bättre val än aspartam och dylikt.
Jag har själv testat stevia och skulle kunna tänka mig att använda det sällan och i små mängder när konsistens inte har betydelse. Eftersom man använder så små mängder är det svårt att ersätta socker t.ex. vid bakning.
Nyttigare pepparkaksdeg – glutenfri, äggfri och utan tillsatt sötning
Det här receptet började jag och min son med förra året. Vi gör det för degens skull 😂 Det ger oss julstämning… Men det hade fungerat att baka pepparkakor på också. Kan dock vara svåra att få knapriga med detta recept – i mitt originalrecept från 2010, som också är mer lowcarb, använder jag äggvita för att få dem krispiga trots avsaknaden av socker och sirap (se här eller använd alternativet med äggvitan enl nedan: https://4health.se/nyttiga-pepparkakor)
Du behöver (till en liten sats, dubbla gärna receptet):
- 1,5-2 dl sötpotatismjöl (fungerar även med andra mjöler som tex cassavamjöl, men då behöver man söta degen med tex dadlar, stevia eller honung. Vi använder ingen sötning förutom den naturliga sötman från sötpotatismjöl)
- ca 75-100 g smör (eller ghee eller kokosolja)
- 1 msk pepparkakskryddor (färdig mix eller kanel, nejlikor, ingefära samt ev kardemumma och muskot)
- 1/2 tsk bikarbonat
- en nypa salt
- Ev 1 msk vatten
- obs! om du vill baka knapriga pepparkakor med detta recept så kan du tillsätta en äggvita
Gör så här:
Smält smöret
Blanda alla de torra ingredienserna
Rör ihop allt till en deg och tillsätt ev en skvätt vatten
Om du ska baka pepparkakor på den, så låt gärna degen ligga i kylskåp i ngn timme först
Baka ut pepparkakorna (kavla gärna ut degen mellan 2 bakplåtspapper) och lägg dem på en smörad plåt. Grädda 5-10 min vid 225°
Sötningsmedel påverkar både ditt blodsocker och tarmfloran
Sötningsmedel, som du bl.a. får i dig från läsk och andra sötade drycker, förändrar både tarmfloran och påverkar blodsockernivåerna hos oss människor.
En ny studie av hög kvalitet (randomiserad kontrollstudie) visar att intag av sötningsmedlen apartam, stevia, suckralos och sackarin både kan förändra tarmfloran hos människor och påverka blodsockernivåerna – Apropå vad vi tar upp i senaste podcastavsnittet om socker – är sötningsmedel bättre än socker… (https://4health.se/316-ewa-meurk-varfor-socker-ar-farligare-an-andra-snabba-kolhydrater)
Den nya studien
Studien undersökte om det finns en koppling mellan intag av sötningsmedel, förhöjda blodsockervärden och förändrad tarmflora hos människor.
De sötningsmedel som studien undersökte var: aspartam, sackarin, stevia och sukralos. Alla är vanligt förekommande i sötade drycker och andra livsmedel.
120 friska vuxna, som inte vanligtvis konsumerar sötningsmedel, delades in i sex grupper. Fyra av grupperna fick inta antingen aspartam, sackarin, stevia eller sukralos. Resterande två grupper fungerade som kontrollgrupper och fick antingen glukos eller inget alls.
Doserna av sötningsmedel som deltagarna fick är mindre än det som räknas som acceptabelt dagligt intag.
Studien pågick under fyra veckor. Under första veckan genomfördes kontrollmätningar och tester av försökspersonernas blodsockervärden och tarmflora, under vecka två och tre började deltagarna med sötningsmedlen. Under vecka fyra gjordes uppföljning och kontrollmätningar.
Man tittade även på möss som fick tarmflora från de olika grupperna (se även bild längst ner i inlägget).
Resultatet
Alla fyra sötningsmedel förändrade tydligt mikrobiomet (bakteriefloran) både i munnen och i tarmen.
De deltagare som fick sackarin (E954) respektive sukralos (E955) fick signifikant försämrade glykemiska svar – de fick större förändring i sina blodsockermätningar än de som fick aspartam (E951) eller stevia (steviaglykosider, E960).
Även förändringen i tarmfloran var störst hos de som fick sackarin och sukralos.
Möss som fick tarmflora från de olika grupperna visade på ett liknande glykemiskt svar. Dvs det glykemiska svaret är kopplat till påverkan på tarmfloran.
Studien uttrycker ett så kallat kasualt samband, dvs orsakssamband mellan det glykemiska svaret (blodsockret) och påverkan på tarmfloran av de olika sötningsmedlen.
Forskarna summerar att sammantaget kan sötningsmedel inducera personspecifika, mikrobiomberoende glykemiska förändringar.
En vecka efter att deltagarna hade slutat med sötningsmedlen hade både förändringarna i tarmfloran och i blodsockernivåer återgått till ursprungsläget hos samtliga, vilket inger hopp för den som vill lägga om sin kost och livsstil.
Vad kan vi ta med oss
Att hålla sig till vatten som dryck är alltid bästa lösningen. Och kan vi helt enkelt vänja oss vid mindre söt smak så som jag och Ewa diskuterar i senaste podcastavsnittet, 316? Vi båda upplever att vi fått tydligt förhöjd smakupplevelse när vi vant oss av vid den söta smaken.
Många vet faktiskt inte ens om att de får i sig sötningsmedel. Numera är det inte bara light-varianterna som innehåller sötningsmedel. Även originalen av t ex. Fanta och Pepsi, innehåller både socker och sötningsmedel (acesulfam K, aspartam, sukralos).
Jag har skrivit en hel del tidigare om forskning på sötningsmedel. Läs mer genom att söka på sötningsmedel https://4health.se/?s=sötningsmedel och särskilt tex här https://4health.se/sotningsmedel-lightprodukternas-baksida, och lyssna gärna även på https://4health.se/151-sota-naturligt-om-socker-sotningsmedel-och-konkreta-tips-och-recept-pa-hur-du-istallet-sotar-naturligt-sommartips-del-1
Mer om tillsatser generellt via taggen: https://4health.se/tag/tillsatser
Ur den nya studien
- Randomized-controlled trial on the effects of non-nutritive sweeteners in humans
- Sucralose and saccharin supplementation impairs glycemic response in healthy adults
- Personalized effects of non-nutritive sweeteners on microbiome and metabolome
- Impacts on the microbiome are causally linked to elevated glycemic response
Non-nutritive sweeteners (NNS) are commonly integrated into human diet and presumed to be inert; however, animal studies suggest that they may impact the microbiome and downstream glycemic responses. We causally assessed NNS impacts in humans and their microbiomes in a randomized-controlled trial encompassing 120 healthy adults, administered saccharin, sucralose, aspartame, and stevia sachets for 2 weeks in doses lower than the acceptable daily intake, compared with controls receiving sachet-contained vehicle glucose or no supplement. As groups, each administered NNS distinctly altered stool and oral microbiome and plasma metabolome, whereas saccharin and sucralose significantly impaired glycemic responses. Importantly, gnotobiotic mice conventionalized with microbiomes from multiple top and bottom responders of each of the four NNS-supplemented groups featured glycemic responses largely reflecting those noted in respective human donors, which were preempted by distinct microbial signals, as exemplified by sucralose. Collectively, human NNS consumption may induce person-specific, microbiome-dependent glycemic alterations, necessitating future assessment of clinical implications.
https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(22)00919-9
https://www.dn.se/sverige/studie-sa-paverkar-sotningsmedel-din-halsa/
Senaste kommentarer