fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: tarmflora

Sötpotatis vs. potatis – spelar det roll?

av 10 Comments

Kolhydrater, sockerarter, kalorier, fibrer
Vid en första anblick av potatisens och sötpotatisens näringsinnehåll så kan man lätt tro att potatis skulle vara bättre än sötpotatis. Sötpotatisen innehåller ju mer kolhydrater än potatisen, om än väldigt lika. Sötpotatisen har också mer socker, men något högre fiberinnehåll. Väldigt lika ser de ut att vara om man bara läser näringsinnehållet. Så spelar det någon roll vad man äter om man är ute efter lite carbs på kvällen? Ja, jag tycker det.

GI
Jämför man glykemiskt index så har vanlig potatis ett GI på hela 111, dvs högre än rent druvsocker. Sötpotatisens GI är 70.  Helst skulle jag dock jämföra insulinindex, men det finns nog ännu inte för sötpotatis, Den vanliga potatisens insulinindex är dock skyhögt

Inflammation
Den så kallade inflammationsfaktorn (som baseras på en rad olika parametrar såsom antioxidanter och fettsyror) är mycket bra för sötpotatis, men dålig för potatis (286 vs -112 poäng)

Mikronutrienter
När det gäller mineraler och vitaminer så innehåller sötpotatisen viktiga mineraler och spårämnen som vi i Sverige ofta får för lite av. Den innehåller bland annat mer mangan och selen än potatis

Antinutrienter i potatis
Men till den kanske viktigaste faktorn –  antinutrienterna. Potatisen har höga nivåer av saponiner, framförallt den välkända formen solanin. Läs gärna mer om nattskuggeväxter. Saponiner är gifter som ska skydda potatisen mot insekter och kan skapa läckande tarm och hål i cellmembranen.

Ps. Bilden visar den sorts sötpotatis som är mindre vanlig i Sverige. Vi har oftast den gula sötpotatisen 🙂

Tillägg: Jag tror också att fibrerna i sötpotatis skiljer sig från dem som finns i potatis. Jag minns dock inte var jag först läste eller lärde om detta. Men potatisen fiberinnehåll återfinns främst som olösligare fibrer i skalet, medan sötpotatisens mjuka fibrer (prebiotika) potentiellt skulle mata tarmfloran bättre.
“Vanlig” potatis har dock en liten mängd resistent stärkelse om den äts kall

Gluten ökar risken för autoimmun sjukdom såsom diabetes typ 1

av Leave a Comment

Många av oss som jobbar med kost vet det redan; gluten ökar risken för autoimmunitet, inklusive glutenintolerans och diabetes typ 1. (lyssna bl.a. här https://4health.se/avsnitt-10-om-gluten-autoimmuna-sjukdomar-och-allergier)

Men nu visar ny forskning att bröd, välling och gröt kan vara förklaringen till varför så många svenskar drabbas av både diabetes typ 1 och glutenintolerans.

Svenska barn drabbas oftare av dubbeldiagnosen diabetes typ 1 och glutenintolerans än i andra länder. Var tionde barn med diabetes typ 1 upptäcker senare i livet att de också är glutenintoleranta (ingen som har en autoimmun sjukdom ska äta gluten – min kommentar). Inom den offentliga vården har man pratat om genetiska förklaringar, men den nya forskningen visar att vår glutenrika kost förvärrar problemen.

För mycket gluten i kosten hos barn under ett år misstänks inte bara öka risken för att drabbas av glutenintolerans utan också andra autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och reumatism.

Barnläkaren Emma Aldercreutz har jämfört danska och svenska barn och har kunnat visa att svenska barn har högre antikroppsnivåer mot gluten än de danska, något som tyder på att kosten spelar roll.

Hon tror att det beror på att vi äter mycket mer vete i Sverige, framför allt i form av välling och gröt till våra småbarn och dessutom äter vi mycket mer vitt bröd som äldre, än vad man gör i Danmark. Mycket tyder på att kosten har stor betydelse för att utveckla diabetes typ 1 och andra autoimmuna sjukdomar, säger barnläkaren Emma Adlercreutz som i veckan presenterar en doktorsavhandling om gluten och typ 1 diabetes vid Lunds Universitet.

I Sverige är gluteninnehållet i kosten mycket högt för barn under ett år, jämfört med andra länder. Inget annat land ger sina barn så mycket välling och gröt som svenskarna gör.

De senaste 20 åren har det skett en explosiv ökning av autoimmuna sjukdomar över hela världen. Det är sjukdomar där immunförsvaret blir överaktivt och börjar attackera sin egen kropp. Vid glutenintolerans slår antikroppar mot tarmens cellväggar, vid diabetes är det mot bukspottkörtelns betaceller osv…

Många forskare misstänker att gluten har förmågan att aktivera immunförsvaret som i sin tur sätter i gång de autoimmuna sjukdomarna, och då speciellt diabetes typ 1. Danska forskare har gjort djurförsök med möss som är framavlade för att utveckla diabetes typ 1. När mössen fick glutenfri kost sjönk andelen möss som utvecklade sjukdomen kraftigt.

Emma Adlercreutz har gått vidare med experimenten för att undersöka vad som skiljer de möss som fick glutenkost från de glutenfria. Hon fann att en speciellt slags vit blodkropp påverkades hos de möss som fick mat med gluten i. Man vet sedan tidigare att förändringar hos just den vita blodkroppen gör att den dödar främmande organismer i kroppen och att den deltar i kroppens cancerförsvar. Men den har också visat sig vara aktiv när kroppen utvecklar autoimmuna sjukdomar. Så det verkar som om glutenfri kost gör att mössen inte utvecklar diabetes typ 1 i lika hög grad som möss som får vanlig kost.

Min kommentar: Gluten gör tarmen mer genomsläpplig, så ett mycket troligt förlopp är att glutenet påverkar vad tarmen släpper ut i blodet, och när dessa för stora partiklar kommer ut så reagerar immunförsvaret plötsligt på saker som det inte borde reagera på.

Emma Adlercreutz har också gjort en genomgång av det medicinska födelseregistret. Hon fann att risken att utveckla dubbeldiagnosen diabetes typ 1 och glutenintolerans var större hos barn som var födda med kejsarsnitt, födda på sommaren, var kvinna och född av en svenskfödd mamma. Orsakerna vet man inte, men man vet att barn som föds med kejsarsnitt får ett annan slags tarmflora än de som föds vaginalt. Vilket kan vara en förklaring till att kejsarsnitt är en riskfaktor. Barn som föds på sommaren är ett halvt år gamla på vintern när virus och influensasäsongen kommer. Forskare har sett ett samband mellan virusinfektioner och utvecklande av autoimmuna sjukdomar och människor är som mest känsliga när de är under ett år.

Tarmfloran spelar mycket stor roll både vid utvecklandet av ett normalt immunförsvar och för risken att utveckla autoimmuna sjukdomar.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gluten-okar-risken-for-diabetes-typ-1

Bakterier och magflorans roll i cancer

av 1 Comment

Mycket intressant inlägg baserat på ny forskning om bakteriers roll i cancer och kopplingen till magflora från den grymma bloggen Cooling inflammation (se länk nedan)

För att sammanfatta inlägget på svenska:

  • Amning minskar risk för bröstcancer (förbättrar naturlig väg ut genom bröstvårtan / jag tolkar det som att bakterier kan spolas ut)
  • Äggstockssterilisering minskar risk för äggstockscancer (tar bort risken för bakterier från vaginan)
  • Aspirin minskar cancer i bukspottskörteln (reducerar inflammation involverad i övergången från bakterieinfektion till cancer)
  • Bakterier transporteras från mage/tarm till blodet till bröstet och sen till bröstmjölken och bebisar (kan möjligen också vara del i förklaringen till att ammande bebisar blir gasiga i magen av samma mat som mamman. Jag har aldrig lyckats få någon bra förklaring på hur det funkar)

Olika ämnen/vätskor flödar normalt ut från organ. Tex Ut från lever till gallblåsa till tarmar, eller från bukspottskörteln till tarmen, eller från prostatan till urinröret, eller från äggstockar till vagina. I varje nämnt exempel så finns det också en relaterad infektion och inflammation om flödet går baklänges till organet. Problem med gallblåsa och lever, med bukspottskörteln osv. Jag citerar vad han skriver på engelska för att att konkretisera detta “Vaginitis can lead to pelvic inflammation, gastritis to stomach cancer, and intestinal infection/inflammation can result in pancreatitis.”

En rimlig slutsats är att bakterieinfektioner kan skapa inflammation som skapar cancer.

Sen skriver han vidare om magflorans koppling till allt det här, och särskilt till bröstcancer:

Bakgrunden är den här: Före födseln så förflyttar sig bakterier från mage/tarm via blodet till bröstvävnaden. Amningen transporterar sen bakteriefloran till barnet för att initiera barnets magflora (därför är det sååå viktigt att enbart amma barnet den första tiden om man kan det)

Men menscykeln fungerar på liknande sätt. En hypotes är att bakterier förflyttar sig på samma sätt från mage till bröst varje månad i samband med mens. De här bakterierna kan då också skapa infektion och inflammation (vilket kan vara en av anledningarna till ömma bröst i samband med mens), särskilt om magfloran är rubbad så att “onda” bakterier tar mer plats än goda.

Slutsatsen av det här är inte bara cancerns koppling till bakterieinfektioner och magflora, utan att sjukdomar och problem hos spädbarnet kan bero på mammans magflora. Magfloran som alltså transporteras till bröstet (lösningen är dock aldrig (!) att inte amma, läs mer på bloggen nedan så kommer du bli övertygad. Ersättning förstör normal tarmflora hos spädbarnet och kan ge inflammation)

http://coolinginflammation.blogspot.de/2014/07/bacteria-migrating-to-breast-may-cause.html

Mjölklarmet… mina kommentarer kring mjölk

av 5 Comments

Inte har väl någon missat medias larm om mjölk? Ser att många bloggare har gått ut med sina synpunkter på studien och larmen, och skriver helt korrekt att det är en ganska värdelös studie eftersom det är en observationsstudie som bygger på att personer fyllt i en enkät om sina mjölkvanor.

Men! Oavsett denna studie så finns det ganska många aber med mjölken.

I den aktuella studien så fann man ett samband mellan hög mjölkkonsumption och ökade frakturer samt ökad dödlighet.

När det gällde högt intag av jästa mjölkprodukter, som yoghurt och ost, fann forskarna däremot att detta var kopplat till minskad risk för både frakturer och för tidig död (min kommentar: inte så konstigt då dessa produkter för det första oftare är högfettsprodukter med mindre mjölksocker och ofta även mindre mjölkprotein, och som intas i mindre mängd. Fermenterade produkter omvandlar/förbrukar dessutom en stor del av mjölksockret till nyttigare produkter och till och med proteinerna kan bli “snällare”)

En teori från forskarna är då att det är mjölksockret som skulle vara boven.

Jag tyckte inte alls att det var någon nyhet att mjölk kan öka risken för frakturer. Kalcium gör ben hårdare, inte starkare. Det är proteinet i benet som är viktigast för benstyrka och det förbränns lätt om man är i sockerdrift (vilket många mjölkdrickare är) – lyssna på en föreläsning med mig om du vill veta detaljer. Läs även här: https://4health.se/benskorhet-verklig-benstyrka För mycket kalcium kan snarare ge brist på magnesium, vilket då kan ge ett svagare skelett.

Andra nackdelar med mjölk är att det har ett högt insulinindex, vilket innebär att det är tillväxtstimulerande och fettinlagrande. Vassleproteinet kan främst tillskrivas denna egenskap, medan kaseinet är en historia för sig. Mjölkproteinet kasein har jag skrivit om tidigare i olika inlägg (https://4health.se/?s=kasein) – det triggar sug, går ofta nedbrutet ut i kroppen och kan därför trigga reaktioner hos immunförsvaret mm.

Jag brukar förespråka smör som enda nyttiga mejeriprodukt, eftersom mjölkfettet är ett fint fett, medan man vill vara utan mjölksocker och mjölkprotein. Men Per Wikholm skriver intressant om högpastöriseringen att “Det finns också studier som pekar på att kasseinet vid upphettning (t ex vid pastörisering av mjölk) kan reagera med sockret i mjölken och bilda så kallade AGE-produkter (Advanced Glycated Endproducts) som satts i samband med för tidigt åldrande.” AGE är typiska cancerframkallare. Kom att fundera på om grädden som smöret tillverkas på är pastöriserad eller inte? Någon som vet?(kommentera gärna!!) Nu är det ju inte så mycket protein kvar i det som blir smör, men de mängder smör jag får i mig genom livet borde ändå kunna bidra med en betydande mängd cancerframkallande protein om smöret görs på pastöriserad mjölk.

Dr Art Ayers på den fina bloggen cooling inflammation skriver också intressant om mjölk. Bl.a. “Heating/pasteurization and torturous mixing/homogenization can force milk casein and fats into new configurations that make the proteins stackable into fibers/amyloids. These milk protein fibers may be of interest, because protein fibers are important in many diseases, e.g. type I diabetes, Alzheimer’s disease. The problem with amyloids, is that these fibers form a natural repetition of the same amino acid on each of the stacked proteins. This repetitive amino acid, e.g. positively charged lysine or arginine, can provide a binding site for a similarly spaced, oppositely charged molecule, such as heparin, which is involved in dragging molecules from the surface into cells. Beta amyloid fibers with positively charged amino acids in a band along their edges are what kills nerve cells in Alzheimer’s disease.
Research has recently demonstrated that milk casein forms amyloid fibers in response to pasteurization and homogenization. It would be interesting to know if these fibers bind to heparin and if these fibers are toxic to intestinal cells”

Han skriver vidare om mjölk att det förstör barns tarmflora att få komjölk (tex ersättning) istället för att ammas eftersom det “kväver” tarmfloran. “The big difference is in the amount (5-10 vs. 0.05 g/l) and quality of oligosaccharides. Human milk has more than 100 times the amount of oligosaccharides as cow’s milk. That also means that about 10% of the carbohydrates in human milk are non-nutritive human milk oligosaccharides (HMOs).
…Human milk oligosaccharides have been tested both for their ability to act as prebiotics to encourage the development of normal baby gut flora”

http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mjolk-kan-korta-livet/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/kvinnohalsa/kvinnor-som-drack-mycket-mjolk-levde-kortare/

Kan man bli fet av jetlaggade magbakterier?

av Leave a Comment

Mikroberna i magen vill ha en fast dygnsrytm, enligt en ny studie. Det kan förklara varför flitiga flygresenärer och skiftarbetare ofta får problem med vikten.

Det har hittills inte varit helt klart varför störningar i dygnsrytmen kan kopplas till en mängd olika sjukdomar, som diabetes, cancer och fetma. Nu har forskare kommit fram till att en anledning är att mikroberna i magen störs när rytmen rubbas.

Forskarna analyserade avföringsprov från möss vid olika tidpunkter under dygnet, och märkte att bakteriernas aktivitet förändrades över tid. För att mäta effekterna av en ändrad dygnsrytm utsattes mössen för en omvänd rytm, och fick leva med ljus på natten och mörker på dagen.

Den omvända dygnsrytmen hos musen ställde till det för deras magar, och forskarna upptäckte att mikrober som är förknippade med fetma växte på bekostnad av andra bakterier. När “jetlaggade” bakterier överfördes till bakteriefria möss fick även dessa möss samma problem.

För att se om människor påverkades på samma sätt testade man även avföringsprov på personer som flugit från New York till Tel Aviv, och deras magbakterier stördes på samma sätt som mössens.

Frågan är bara om det är de jetlaggade mikroberna som är orsaken till ohälsan, eller om den ohälsosamt störda dygnsrytmen som påverkar våra hormoner också bl.a. påverkar magfloran (min kommentar). Jag gissar att det är det senare. Men det betyder ju inte att det inte är bakterieobalansen som är en del i orsaken till ohälsan. Magbakterierna bidrar med all säkerhet!

Läs mer om tarmfloran: https://4health.se/?s=magflora

Studien presenteras i veckans upplaga av Cell.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/jetlaggade-magbakterier-kan-gora-dig-fet

X antal år senare erkänner våra stora tidningar att fett faktiskt är nyttigt – men de här är de verkliga diskussionerna kring kost

av 1 Comment

Till och med svenska flaggskepsstidningen DN erkänner nu i en stor artikel att nä, fett och mättat fett är ju inte farligt. Tidigare år var det den världsstora tidningen Times (http://time.com/2861540/fat-and-carbs-diet-guidelines/ och http://time.com/2863227/ending-the-war-on-fat/)Börjar bli uttjatat att det ens fortfarande diskuteras, media hänger inte med i de verkliga kostdebatterna på 2010-talet. Inte handlar de om huruvida fett skulle vara farligt längre i alla fall…

Läkare och forskare i framkant diskuterar inte längre huruvida fett eller mättat fett är bra. Det är visat om och om igen. På något sätt börjar det kännas ganska monotont och uttjatat att diskussionerna fortsätter i svensk media.

De verkliga diskussionerna nu handlar snarare om hur häftig tarmfloran är egentligen, och framförallt magflorans betydelse för hälsan, tex genom avföringstransplantationer (!), och hur mycket fibrer och grönsaker vi behöver för att mata den. Att vi bör moderera proteinintaget, och (!) alla användningsområden för ketoner – mot alzheimers, mot diabetes, mot cancer etc. Det arbetas tex på att ta fram ketontillskott, dvs ett tillskott tex för epileptiker så att man får ketonernas fördel utan att behöva gå superextremt med kosten.

DN beskriver hela historien om fettråden som jag beskrivit många gånger tidigare på olika sätt, bl.a. i mitt populära inlägg här: https://4health.se/kanner-du-nagon-som-fortfarande-tror-att-fettmattat-fett-tapper-till-blodkarlen och här https://4health.se/historien-bakom-vara-myndigheters-kostrad

Läs artikeln i DN: http://www.dn.se/ekonomi/hur-farligt-ar-fett/

Därför gör sötningsmedel dig fet och sjuk – ny forskning

av 1 Comment

Israeliska forskare visar att sötningsmedel har motsatt effekt än vad en del tror, både i studier på möss och människor. De ger nedsatt glukostolerans/insulinkänslighet (förstadie till diabetes och fetma) och förhöjda blodsockervärden. Dvs som vanligt socker…
Det spännande är varför det här händer – sötningsmedel försämrar tarmfloran! (läs mer om detta i tidigare inlägg bl.a. här https://4health.se/?s=tarmflora och här https://4health.se/?s=magflora)

Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel – sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck.

Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans – till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat.

Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos mössen som druckit vattnet med sötningsmedel. Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans.

När forskarna jämförde sammansättningen av tarmfloran hos nästan 400 människor fann de skillnader mellan dem som regelbundet konsumerade sötningsmedel och dem som inte gjorde det. Intag av sötningsmedel var här också kopplat till försämrad blodsockeromsättning.

Avslutningsvis lät forskarna sju friska försökspersoner inta mycket höga mängder av sackarin under sju dagar. Fyra av deltagarna fick förhöjt blodsocker efter fem dagar. De fick också förändringar i tarmfloran som påminde om dem hos möss som fått sötningsmedel.

Flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel. Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-sotningsmedel-kan-orsaka-diabetes
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/
http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/diabetes/konstgjorda-sotningsmedel-gav-moss-hogre-blodsocker/

Hur magfloran påverkar din vikt – och vad du kan göra

av 4 Comments

I studier på möss har man visat att om man överför magflora mellan smala och tjocka möss så kan man påverka deras vikt, även om alla andra parametrar behålls.

Inulin, en oligofruktos, är kedjor av fruktos, liksom stärkelse är kedjor av glukos. Skillnaden är den att oligofruktosen inte bryts ner och absorberas som stärkelse gör, utan blir bakterieföda/prebiotika i tjocktarmen istället. Det räknas därför som kostfiber.

Möss som äter mat som normalt skulle gjort dem tjocka – och som samtidigt skulle förstört deras tarmflora -undviker också fetma om de får tillskott av inulin.

Det samma har testats på människor, där de som fick oligofruktos som tillskott gick ner 1 kg på 12 veckor, medan de som fick placebo gick upp 1/2 kg  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19386741 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3827013/

Inulin ger en lite söt smak och finns rikligt i jordärtskocka, sparris och alla former av lök. Tänk på att en del bryts ner till fruktos vid tillagning, så ät gärna rå lök, vitlök etc och tillaga sparris etc försiktigt/ al dente

Förstoppning? Barn och vuxna

av 1 Comment

Nu handlar det första här främst om barn, men det allmängiltiga för vuxna kommer längre ner.

Blir ditt barn förstoppat när det testar ny mat? Det är en helt normal konsekvens av ny kost eftersom bakteriefloran måste anpassas.

Ta det lugnt med antal livsmedel du introducerar. Se till att barnet får i sig mycket vätska – både bröstmjölk och vatten kan vara bra. Tillsätt gärna lite vatten och osaltat smör till smakportionerna. Fett överlag smörjer tarmarna så att avföringen lättare kommer ut. Undvik förstoppande mat som mjölmat. Nästan all kolhydratrik mat, utom vissa frukter som plommon, kiwi och päron, har fel effekt.

Många av de vuxna som blir förstoppade har en nedsatt tarmflora. Förstoppning är nämligen ett tecken på detta. Och med nedsatt menar jag för få bra bakterier, både för få sorter och för liten kvantitet.

Överlag så leder kostförändringar till förstoppning just på grund av detta. Så är ofta fallet när man åker på semester och byter kost, eller som ovan nämnts när bebisar som ätit bröstmjölk börjar med vanlig mat. Kroppen måste hinna anpassa sig till kosten och bygga upp tarmfloran för att kunna bryta ner den. Därför är det även bra att inte växla kost hej vilt. Självklart kan man växla mellan säsonger, men under en säsong kan det vara bra att variera mellan vissa sorters grönsaker som man äter ganska ofta tex.
Om den som får förstoppning testar att lägga in samma grönsaker regelbundet tex, och med upptrappande av dos, kanske förstoppningen går över genom att den föda som grönsakerna utgör för vissa bakterier till slut kommer att öka mängden av bakterier (probiotika). När det finns fler probiotiska bakterier som fixar nedbrytningen så klarar magen av livsmedlet.

Andra saker som är bra är

  • vätska – för lite vatten gör att mindre kommer ut med avföringen
  • fett – smörjer tarmarna
  • mjuka fibrer – förutom resonemanget ovan kring tarmflora så bildar mjuka fibrer en fin gel. Testa tillskott av linfrön som bildar mycket sådan gel (lägg linfrön i vatten så ser du vad jag menar)
  • magnesium och vitamin C – ett litet överskott sätter fart på magen

Min vän Anna-Karin (AK) har skrivit bra om mag-/tarmflora här: http://matfysik.wordpress.com/how-to-heal-gut-flora/

RS – Resistent Stärkelse – the new IT inom vikt- och diabeteskost

av 11 Comments

Nu kommer ett inlägg för dig som gillar mina “så funkar det i kroppen”-inlägg.

RS, ja alltså inte RS-virus, utan Resistent Stärkelse. Det är det nya heta i kostvärlden. Själva begreppet resistent stärkelse är inte alls nytt, men den blodsockersänkande effekten det kan ha har just blivit en snackis. För en gångs skull något jag faktiskt tror har potential för en del människor (jag brukar annars rata ganska många dietflugor)

Vad är det?
Reistent stärkelse är stärkelse som inte bryts ner i tunntarmen (där annars nedbrytning och absorption av vår mat sker) utan i tjocktarmen. Resistent stärkelse räknas därför som lösliga fibrer, eller prebiotika.

Prebiotika är kolhydrater som når tjocktarmen utan att brytas ned på vägen. Där blir de mat åt probiotiska bakterier (även kallade mjölksyrabakterier). Prebiotikan, dvs bakteriematen, ger tillväxt av probiotika, vilket i sin tur ger ökad produktion av kortkedjade fettsyror och en sänkning av pH-värdet i tarmen. Effekten kan bl.a. vara mindre inflammation.  Dessutom kan den resistenta stärkelsen vara bra för reparation av tarmslemhinnan.

RS finns i kall mat, tex potatis som kylts, då stärkelsen återgår till sin tidigare raka struktur under nedkylningen. Det finns även i omogna frukter och grönsaker. Och i potatismjöl, men mer om detta snart.

Fördelar
Resistent stärkelse har nu blivit hett eftersom det kan ge ökad insulinkänslighet och sänkt blodsocker.  Det betyder alltså snabbare viktminskning för den som har ett högt blodsocker. Många överviktiga är insulinreistenta, eller har rent utav hunnit utveckla diabetes. Då kan reistent stärkelse sänka deras blodsocker och därmed bl.a. påskynda viktminskning. Även du som inte är insulinreiststent kan ha fördel av RS om du äter lite liberalare, dvs med lite mer kolhydrater i kosten.

RS kan dessutom fixa en del magproblem eftersom det sägs läka läckande tarm (leaky gut). Magfördelar har dock all prebiotika eftersom den göder våra fina tarmbakterier och därmed gynnar tarmfloran.

Hur gör man?
Hur får du då i dig RS? Jo, det mest effektiva är potatismjöl som du blandar med kallt vatten. Det finns som sagt även i kall potatis, men i mycket mindre mängd och med mycket mer blodsockerhöjande stärkelse som du får på köpet.
Martina gjorde pudding på det genom att blanda vatten, potatismjöl och kakao (kallt!). Hon har även gjort en fin tabell där du kan se mängderna resistent stärkelse i förhållande till “vanlig” stärkelse här: http://www.highfatfitness.net/wp-content/uploads/2014/04/1977084_10152155388774807_1295509001320857268_n.jpg

Erfarenheter
Erfarenheterna verkar variera – en del rapporterar signifikant sänkt blodsocker, andra ingen effekt alls. Många får förstoppning som en biverkan. Men just vad gäller förstoppningen har jag en teori.

Hantera biverkningarna
Jag tror att de som blir förstoppade av RS har en nedsatt tarmflora. Förstoppning är nämligen ett tecken på detta. Och med nedsatt menar jag för få bra bakterier, både för få sorter och för liten kvantitet. Överlag så leder kostförändringar till förstoppning just på grund av detta. Så är ofta fallet när man åker på semester och byter kost, eller när bebisar som ätit bröstmjölk börjar med vanlig mat. Kroppen måste hinna anpassa sig till kosten och bygga upp tarmfloran för att kunna bryta ner den.
Om den som får förstoppning testar att lägga in resistent stärkelse regelbundet, och med upptrappande av dos, kanske förstoppningen går över genom att den föda som RS utgör för vissa bakterier till slut kommer att öka mängden av bakterier (probiotika). När det finns fler probiotiska bakterier som fixar nedbrytningen så klarar magen av RS.

Vad tror du? Och om du hunnit testa – vad har du för erfarenhet av det? Kommentera gärna nedan!

Länkar till mer på ämnet:

http://en.wikipedia.org/wiki/Resistant_starch

http://www.marksdailyapple.com/the-definitive-guide-to-resistant-starch/#axzz2zX5RqL30

http://livinlavidalowcarb.com/blog/whats-all-the-fuss-about-resistant-starch/21292