fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

diabetes

Sötningsmedel – lightprodukternas baksida

av 5 Comments

Artificiella sötningsmedel som aspartam innehåller varken kolhydrater eller energi/ kalorier (i stort sett ingen energi), och många luras därför att tro att lightläsk, sockerfria halstabletter och tuggummin är harmlösa för både vikt och hälsa. Men det är fel fel fel.

Sötningsmedlet aspartam består av två aminosyror, alltså byggstenarna till protein. Att det ändå smakar sött beror på att de här ämnena råkar binda till smakreceptorerna för sötma på våra tungor. På så vis kan vi lura kroppen och få den söta smaken utan sockret.

Men enligt forskning lurar vi också oss själva med sötningsmedlen. För även om de inte innehåller socker och kalorier kan de få våra kroppar att reagera som om vi åt socker.

Vid universitetet i Sydney har forskare testat hur djur reagerar när de får dryck med sötningsmedel. En respons var enligt forskarna att de åt mer annan energirik mat när de fick chansen – sötman sätter igång en drift att öka kaloriintaget. Söt smak lägger ju locket på mättnadssignaler. Efter fem dagar märkte man att djuren som fått sötningsmedel åt 30 procent fler kalorier från annan mat. Den här hungerreaktionen fanns inte alls hos kontrollgruppen med djur som inte fick dryck sötningsmedel.

Obalansen mellan sötma och energi utlöste en kroppslig reaktion som om djuren fastade. Det gjorde dem hungrigare och gjorde sockret godare, så att de åt mer.

Försöksdjuren blev alltså hungrigare och åt mer, men det är inte allt – energiupptaget från maten verkar öka av sötningsmedel, tarmfloran förändras, och blodsockervärdet stiger dessutom.

Annan forskning har samtidigt visat att sötningsmedel kan öka upptaget av socker i den övriga maten. Kroppens receptorer för sötma reagerar genom att öka ansträngningarna att tillgodogöra sig energin. När djur matades med sötningsmedel och med mat som innehöll socker såg man att de djur som fick sötningsmedel gick upp i vikt och blev tjockare trots att de fick färre kalorier från den sötade maten.

Forskarna såg också den typ av kroppsliga reaktioner som man sedan tidigare vet kan påverka riskerna att få typ 2-diabetes. Man har sett metaboliska förändringar som tycks bero på sötningsmedel. Man gjorde ett oralt glukostoleranstest på djuren, ett likadant som används för att upptäcka typ 2-diabetes hos människor, och såg då att djuren som fått sötningsmedel hade förhöjda blodsockernivåer. Deras blodsockervärde steg mer än hos dem som inte fått sötningsmedel.

Även om sötningsmedlen i sig kanske inte påverkar ämnesomsättningen kan de påverka omsättningen av maten vi äter tillsammans med till exempel en light-läsk. Även om sötningsmedlen inte innehåller några kalorier så kan de alltså indirekt bidra till övervikt. Föreställningen att sötningsmedel inte har nån påverkan på oss berodde på att man tidigare inte förstod hur komplicerat matsmältningssystemet är.

Ytterligare en teori om hur sötningsmedel kan bidra till övervikt och typ 2-diabetes är att de påverkar tarmfloran. En stor studie som pekade åt det hållet publicerades för drygt två år sedan.

En ny studie pekar också på en risk att gravida krinnor som dricker mycket lightläsk i högre utsträckning riskerar att deras barn drabbas av barnfetma. Det har man sett genom att följa 3 500 gravida kvinnor i Kanada och deras barn när de växer upp.  De som drack en eller fler drycker med sötningsmedel om dagen löpte mycket större risk att få barn som var överviktiga.

Det finns ett känt samband mellan konsumtion av sötningsmedel och ökad risk för övervikt och typ 2-diabetes. Den nya forskningen skulle kunna ge en förklaring till fenomenet. Samtidigt kan det såklart vara så att de som till exempel dricker mycket lightläsk kan vara personer som lever ohälsosamt på andra vis. Men de kontrollerade djurstudierna stödjer observationsstudierna som gjorts på människor.

Genom att söka på light här på 4health.se så hittar du mer om ovan beskrivna studier, och annan forskning på sötningsmedel (bläddra dock förbi podcastavsnitt 65b som handlar om ljus och inte lightprodukter 🙂  )

Mer om sötningsmedel i Vetenskapens Värld ikväll

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-lightlask-kan-bidra-till-fetma-och-typ-2-diabetes

Frukt och diabetes – det perfekta exemplet på hur media gör rubriker av icke-forskning

av Leave a Comment

Nu ska jag förklara varför du blir förvirrad av motsägelsefulla rubriker om hälsa – ena dagen är kött farligt, andra nyttigt. Eller som i det här fallet – helt plötsligt är supersöt frukt nyttigt vid diabetes.

Förra veckan dånade SVT ut rubriker i form av: “Frukt nyttigt även vid diabetes”

Men samtidigt skriver utländska medier hur en hög fruktkonsumtion kan ge diabetes – i alla fall under en graviditet.

Hur är det, vad stämmer? Ska man äta frukt om man har diabetes, eller ökad risk för det, tänker du kanske då.

“Många diabetiker undviker frukt för att de är rädda för fruktsockret. Men en ny studie visar att färsk frukt även kan vara nyttigt för diabetiker.” och att man “kom fram till att frukt gynnade diabetiker”, så börjar SVT sin artikel. Lögn! Så säger inte studien.

Studien konkluderar att “Conclusion: In this large epidemiological study in Chinese adults, higher fresh fruit consumption was associated with significantly lower risk of diabetes and, among diabetic individuals, lower risks of death and development of major vascular complications.”

Alltså – det finns en association mellan fruktkonsumtion och lägre risk för diabetes, samt mindre komplikationer när man har diabetes. Studien säger ingenting om orsakssamband. Det här är en observationsstudie, och man har observerat att personer som äter mer frukt också verkar ha mindre diabetes. Och diabetiker som äter frukt är också i genomsnitt friskare än diabetiker som inte äter frukt. Men studien säger INGENTING om orsaken. Kan det vara för att vi blivit itutade att frukt och grönt är samma sak? Och att detta är nyttigt? Så att äta frukt kanske helt enkelt är ett tecken på att man anstränger sig och bryr sig om sin hälsa på alla plan? De personer som äter mycket frukt kanske också äter mer grönsaker, mindre snabbmat, socker och mjöl? De kanske tränar mer, röker mindre och arbetar med stresshantering?

I studien undersöktes en halv miljon kineser, varav 30 000 personer med diabetes i en statistisk undersökning, en epidemiologisk studie, inte en kontrollerad studie. Bland deltagarna som hade diabetes och åt frukt mer än tre dagar i veckan minskade risken att dö i förtid med 17 procent. Forskarna såg även att ett högt intag av färsk frukt hos friska människor minskade risken att drabbas av diabetes med 12 procent, jämfört med de som åt frukt väldigt sällan eller aldrig.

En sådan epidemiologisk studie kan man göra som en “förundersökning” till en randomiserad kontrollerad studie. Man kan göra det för att se om det är av intresse att gå vidare med en kontrollerad studie och verkligen titta på orsakssamband. Man kan konstatera att aha, här skulle det kunna finnas något som påverkar. Men att gå ut och säga att diabetiker gynnas av frukt är ren och skär lögn. Givetvis är det bättre att äta socker i frukt, än socker utan frukt. Fibrerna i frukten gör åtminstone blodsockerhöjningen långsammare, och antioxidanterna skyddar dig från några av sockrets skadliga effekter.

SVT Vetenskap är trots allt en av de sidor i Sverige jag tycker är mest seriösa av de “vanligare” vetenskapssidorna. Och ändå gör de precis som alla andra nyhetsmedier – skapar rubriker av ingenting.

Dessutom, som jag skrev i början av det här inlägget, kom det samtidigt en annan studie som antyder att man får diabetes av att äta mycket frukt. Denna studie konstaterar att “Excessive fruit consumption during the second trimester is associated with increased likelihood of gestational diabetes mellitus”

De som åt mer frukt under andra trimestern av graviditeten hade ca 400% ökad risk att utveckla graviditetsdiabets. Återigen en observationsstudie som alltså inte bevisar något orsakssamband, men åtminstone en rejäl skillnad.

Ingen av dessa studier får man lov att göra rubriker som konstaterar att man bör äta på ett eller annat sätt av. Men det görs ändå. Därav blir du förvirrad.

Ps. Frukt kan visst vara nyttigt för den som tål socker. Men inte de förädlade superröta, superstora frukterna, utan det lilla äpplet på trädet i din trädgård som du nyss plockat. Och diabetiker tål dessutom inte socker, så de ska hålla sig borta från det.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/frukt-nyttigt-aven-for-diabetiker

https://www.nature.com/articles/srep43620

http://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.1002279

Barn som äter socker får sjukdomar vi aldrig tidigare sett hos barn

av Leave a Comment

Diabetes typ 2 och fettlever är två av de sjukdomar som tidigare varit kopplade till ålder eller alkoholintag som nu barn som äter socker drabbas av.

Via nedan länk får du 2 väldigt nyttiga minuter att titta på! Det är Dr Robert Lustig som på ett mycket tydligt sätt berättar!

https://www.businessinsider.com.au/sugar-causes-alcoholic-diseases-children-robert-lustig-2017-3

Jag har tidigare skrivit om just sambandet mellan socker / fruktos och fettlever, använd taggen fettlever

En ny svensk studie visar också på det här sambandet. Att ha övervikt eller fetma som ung – något som är starkt kopplat till intag av socker/fruktos – kan nämligen öka risken att drabbas av någon allvarlig leversjukdom senare i livet.

Studien har gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet. De använde uppgifter om drygt 1,2 miljoner unga män som mönstrade mellan 1969 och 1996. Männen följdes sedan till som längst år 2012 med hjälp av olika patientregister.

Enligt resultaten var det nästan 50 procent större risk att drabbas av en allvarlig leversjukdom eller levercancer senare i livet för de män som var överviktiga vid mönstringen, jämfört med de normalviktiga. För de med fetma vid mönstringen var risken dubbelt så stor. De som utvecklade typ 2-diabetes hade dessutom en ännu större risk att drabbas av en allvarlig leversjukdom.

Övervikt, diabetes typ 2 och fettlever är alla starkt kopplade till höga blodsockernivåer, insulin och intag av socker och andra processade kolhydrater.

Det är dock inte en kontrollerad studie, så orsaker till sambanden undersöks ju egentligen inte i den här studien.

http://gut.bmj.com/content/early/2017/02/28/gutjnl-2016-313622

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6656029

Fetma, diabetes och ohälsa i Indien ökar i rasande fart – livsmedelsjättarna driver på med alla medel

av 1 Comment

I takt med att indiernas konsumtion av läsk och snabbmat ökar, höjs allt fler röster om höjda skatter och regleringar – något som oroar de globala mat- och läskjättarna som nu planerar sitt motdrag.

Fetman och ohälsan ökar dramatiskt i världens folkrikaste demokrati samtidigt som västerländsk skräpmat och en allt mer stillasittande livsstil sprider sig bland befolkningen. Antalet sjukligt feta indier var 30 miljoner 2014 jämfört med 1,2 miljoner 1975 och antalet sjukligt feta tonåringar har nästan fördubblats i Indien de senaste fem åren. Förra året larmade landets hälsominister om att nästan en tredjedel, 29 procent, av indiens tonåringar mellan 13-18 år var sjukligt feta. Nästan dubbelt så mycket som för några år sen, 2010, då samma siffra bara var 16 procent. I dag lider dessutom 78 miljoner av landets 1,3 miljarder invånare av någon form av diabetes och man har uppskattat att siffran kommer att öka till 123 miljoner 2040.
Den stigande ohälsan har länge oroat politiker, läkare och folkhälsoexperter och de senaste åren har en rad politiska åtgärder för att vända utvecklingen diskuterats. Premiärministern väntas inom kort presentera ett lagförslag som ska tvinga livsmedelstillverkare att tydligt märka sina förpackningar med fett-, socker- och saltinnehåll. Det har också diskuterats om en eventuell ”fettskatt” på skräpmat skulle vara en väg framåt. Det hoppas jag inte, det är en sockerskatt som behövs, även om fettet i snabbmat oftast är ett riktigt risigt fett.

Regleringar gillas dock inte av alla. Flera stora mat- och läskjättar har nu börjat samarbeta för att möta eventuella lagförslag som kan störa företagens vinster i en bransch värderad till 500 miljarder kronor. Storföretag som Pepsi och Nestle koordinerar lobbyarbete och ska få den indiska regeringen att ta till andra medel än punktskatter och regler för att möta ohälsan. Marknaden är fortfarande relativt outforskad och det finns stora vinster för företag som Coca-Cola, Pepsi, Nestle och McDonalds att hämta i den snabbväxande indiska ekonomin. Marknaden för högprocessad, näringsfattig skräpmat med mycket energi i, är bara en tiondel så stor som Kinas, men väntas växa kraftigt de kommande åren. Bland annat väntas marknaden för kolsyrad dryck växa med 3,7 procent och marknaden för processad mat väntas växa med 8 procent per år fram till 2021, enligt Euromonitor International.

Sorgligt….

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/livsmedelsjattar-rustar-for-indiskt-skrapmatskrig

Studie: Ketogen kost vid diabetes

av Leave a Comment

Ytterligare en studie visar att en strikt lågkolhydratkost med mycket fett (en ketogen kost) är överlägsen andra sorters kosthållning för behandling av diabetes typ 2.

Gruppen på ketogen kost reducerade sitt långtidssocker (HbA1c) mer, gick ner mer i vikt och reducerade sina triglycerider (det troligen viktigaste mätvärdet när det gäller att mäta blodfetter – åtminstone av de vanliga mätvärdena) mer än kontrollgruppen.

http://www.jmir.org/2017/2/e36/

Ketogen/ lågkolhydratkost vid diabetes

av Leave a Comment

I en ny randomiserad interventionsstudie behandlade man typ 2-diabetiker med kost, både för att få bukt med blodsocker och för viktnedgång. (Typ 2-diabetes är tätt sammankopplat med övervikt) En grupp fick äta lowcarb / ketogen kost med mindre än 50 gram kolhydrater per dag, den andra gruppen fick äta en lågkalorikost.

Man ville både mäta effekten av, och testa om det var säkert, att använda en ketogen kost.

Studien pågick i fyra månader.

Man såg inga skillnader i säkerhet, det verkar alltså (som väntat) helt ofarligt att behandla diabetes och övervikt med en strikt lågkolhydratkost. Däremot såg man skillnader i blodsockernivåer och även mycket stora skillnader i resultat på vikt och midjeomfång.

Lågkolhydratgruppens glykemiska kontroll och HbA1c var bättre i lågkolhydratgruppen, och deras midjemått och kroppsvikt minskade mycket mer än gruppen som drog ner på kalorierna, utan att tänka på kolhydraterna. (som väntat alltså 🙂 )

Vill du lära dig mer om ketogen kost så kan du lyssna på avsnitt 12 av podcasten

http://www.nature.com/nutd/journal/v6/n9/abs/nutd201636a.html?

Kolhydraters roll vid diabetes typ 1

av Leave a Comment

Jag fick ett mail från Ann Fernholm, som var med i populära avsnitt 74

Hon berättar att Kostfonden nu gör sin andra stora satsning. Forskare på KS ska utvärdera kolhydraters roll vid typ 1-diabetes.

Kostfonden tilldelar forskare vid Karolinska Sjukhuset minst 600 000 kronor för att utvärdera hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes. En av fyra personer med typ 1-diabetes har allvarliga problem att reglera blodsockret. Effektivare kostbehandlingar kan därför rädda liv.

Cirka 70 000 barn och vuxna har typ 1-diabetes i Sverige. Trots att många är drabbade är det osäkert vilka kostråd som effektivast motverkar sjukdomens långsiktiga komplikationer, till exempel njurskador, synskador och hjärt-kärlsjukdom. I sina nuvarande diabeteskostråd skriver Socialstyrelsen: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.” Diabetesläkare saknar underlag för att kunna ge bra råd.

Under senare tid har det förts en debatt kring riskerna med en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes. Å ena sidan hävdas att ett lågt kolhydratinnehåll i maten ökar risken att drabbas av både hypoglykemier (ett för lågt blodsocker) och ketoacidos (ett livshotande tillstånd där blodet blir surt). Å andra sidan hävdas att en lågkolhydratkost leder till ett jämnare blodsocker och därför färre hypoglykemier och mindre risk för ketoacidos.

För att fylla denna kunskapslucka satsar Kostfonden på en klinisk studie som kommer att ledas av forskare vid Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska Sjukhuset. Det kommer att bli en av de största koststudierna någonsin på personer med typ 1-diabetes. 135 vuxna personer som har problem att reglera blodsockret kommer att slumpmässigt delas in i tre olika grupper. En grupp ska få rekommendationer om att följa en traditionell diabeteskost med 50-60 energiprocent kolhydrater; en andra grupp ska få följa en måttlig lågkolhydratkost med 30-40 procent kolhydrater och en tredje grupp ska få följa en strikt lågkolhydratkost med 10-20 procent kolhydrater.

Patienterna kommer att få ett intensivt stöd att följa kostbehandlingen under studiens första månader och effekten av kostomläggningen kommer att studeras under ett år.

Om patienterna sänker sitt blodsocker kommer det i längden att minska deras risk för långsiktiga komplikationer. Samtidigt måste man försäkra sig om att kostbehandlingarna inte ger några farliga biverkningar. Därför ska man till exempel undersöka hur ofta patienterna drabbas av hypoglykemier och ketoacidos; samt följa patienternas blodfetter.

Kostfonden satsar minst 600 000 kronor på studien och kommer tillsammans med forskarna på Karolinska sjukhuset att söka fler finansiärer. Studien beräknas kosta 3,6 miljoner kronor i sin helhet.

Stöd gärna den fina forskning som Kostfonden bedriver för att förbättra kostråden!

http://www.kostfonden.se

Bäst för hälsan: Obegränsat med fett i kost typ medelhavskost

av 1 Comment

En högfettskost minskar signifikant risken för bröstcancer, diabetes och hjärtsjukdom enligt en ny genomgång av forskningen.

Inga nyheter direkt, men jag tycker att det är intressant att ta upp just metaanalyser, där men verkligen ser över vad den befintliga forskningen säger; istället för att försöka vrida data i en liten studie för att få ett resultat man önskar.

Syftet var att summera litteraturen/ kontrollerade studier kring en medelhavskost utan några begränsningar på fettintag jämfört med andra dieter, och jämföra hälsoeffekterna. Man tittade på studier där minst 100 personer följdes i minst ett år med hänsyn till dödlighet, hjärt- och kärlhälsa, högt blodtryck och diabetes. För cancer tittade man på statistik (kohortstudier)

En sak forskarna påpekar är att forskningsunderlaget är begränsat, och olika studier använder olika definitioner på olika dieter. Men man konkluderar att en högfettskost kan minska förekomsten av hjärtsjukdom, bröstcancer och typ 2 diabetes.

Den kost som alltså var fördelaktig innehöll rikligt av tex olivolja, grönsaker, fisk, men även frukt, bönor och en del fullkorn. Och så obegränsat med fett. Och den jämfördes framförallt med kost som innehöll mer processad mat med mer mjöl och socker (typisk västerländsk kost)

“Conclusion: Limited evidence suggests that a Mediterranean diet with no restriction on fat intake may reduce the incidence of cardiovascular events, breast cancer, and type 2 diabetes mellitus but may not affect all-cause mortality.”

Studien: http://annals.org/article.aspx?articleid=2534409

Här är också en artikel om studien: http://www.dailymail.co.uk/health/article-3696075/High-fat-diets-best-Mediterranean-diet-significantly-reduces-risk-breast-cancer-diabetes-heart-disease.html

Insulin och diabetes (mjöl och socker) starkt kopplat till Alzheimers

av 2 Comments

Melissa Schilling, professor vid NYU Stern School of Business avslutade nyligen en stor studie där hon granskat omfattande litteratur. Det hon funnit är en tydlig länk mellan diabetes och Alzheimers sjukdom, både vad gäller risk och när det gäller mekanismen bakom sjukdomen.

Hon hittade robusta bevis som länkar både insulin och det enzym som bryter ned insulin (insulin degrading enzyme, IDE), till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Hennes studie tyder starkt på att förhöjt insulin spelar en avgörande roll i utvecklingen av de olika symtom som är karakteristiska för Alzheimers sjukdom.

Och för att förtydliga detta –  höga insulinnivåer får du av höga blodsockernivåer. Höga blodsockernivåer får du av överdrivet intag av kolhydrater, som tex socker och mjölmat.

Som professorn själv uttrycker det:

“hyperinsulinemia, which is most often caused by prediabetes, early or undiagnosed diabetes, or obesity, is responsible for almost half of all cases of Alzheimer’s disease.”

  1. “All dementia patients should be immediately tested for glucose intolerance problems since intervention can slow or even reverse the disease.
  2. The general population should regularly be tested for glucose tolerance, preferably with the hemoglobin A1c test, which doesn’t require fasting.
  3. The FDA should consider requiring food manufacturers to print the glycemic index of their products on their labels.”

Tidigare på ämnet via taggen demens och missa inte att lyssna på avsnitt 33 av podden om hur du förebygger och bromsar Alzheimers

Studien:

http://content.iospress.com/articles/journal-of-alzheimers-disease/jad150980

http://www.stern.nyu.edu/experience-stern/faculty-research/b-school-innovation-professor-discovers-pathway-between-diabetes-and-alzheimer-s-disease

400% ökning av diabetes sedan 80-talet

av 4 Comments

Antalet vuxna som lever med diabetes har fyrfaldigats (!!) sedan 1980, enligt WHO.

Framför allt är det antalet vuxna med typ 2-diabetes som har ökat, en sjukdom som beror på kroniskt höga blodsockernivåer och insulinresistens. Dvs kroppens celler kan inte tillgodogöra sig insulin, och symtom uppkommer som påminner om insulinbrist trots höga nivåer av insulin i blodet. Diabetes typ 2 är därför också en sjukdom där det finns ett starkt samband med fetma och övervikt. Ungefär 90 procent av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes (typ 1 diabetets är ju något helt annat, nämligen en autoimmun sjukdom)

Som ni säkert känner till om ni följt bloggen och podcasten så ger stora mängder kolhydrater (framförallt socker och mjöl) ett högt blodsocker. Ett högt blodsocker stimulerar kroppen att utsöndra insulin. Insulin är en signal för cellerna att minska fettförbränningen och att lagra in blodsocker. En mekanism som är gjord för att slå på stort i undantagsfall; inte konstant flera gånger om dagen – dag ut och dag in, år ut och år in. Insulinresistens och diabetes typ 2 kan helt enkelt sägas vara en överanvändning av insulinmekanismen och att vi helt enkelt slitit ut den och fått receptorerna att nedregleras mer eller mindre kroniskt.

Ser ni sammanhanget? Vad hände på 80-talet?
80-talet, min barndom, var också den stora light-erans årtionde. Allt naturligt fett skulle kastas ut, allt skulle vara light och fettfritt. Färdigmat och snabbmat ökade med stormsteg. Socker och stärkelse tillsattes i all mat för att smak och konsistens skulle vara tilltalande när inte fettet fanns kvar.

Idag är det 422 miljoner människor i världen som lever med diabetes. Det är fyra gånger fler än för bara trettio år sedan. Det som orsakar den kraftiga ökningen är inget annat än vår livsstil.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/who-fyra-ganger-fler-har-diabetes