Search Results for: 195

195: Värk i nacke och axlar – med Markus Greus

25 augusti, 2018 av Anna Sparre @ 4health.se 3 Comments

Nackvärk och axelproblem. Varför får du ont i nacke och axlar, eller blir stel, och vad kan du göra åt det?

Vi pratar med Markus Greus, sjukgymnast och internationell expert på postural terapi och träning.

Andra delen i serien om värk (den förra handlade om värk i huvud och käke). Vi går uppifrån och ner, så missa inte kommande avsnitt om ryggvärk mm.

Du får en halvtimme att lyssna på i bilen, på din promenad, eller i solstolen

Länkar till de övningar och exempel vi pratar om i avsnittet:

Standing One Arm Pec Stretch – Bröstmuskelstretch för att öka rörligheten i axlarna och minska spänningar och värk i nacke och axlar –

https://www.youtube.com/watch?v=oeW26tRaN_Y&feature=youtu.be

Träning av skuldermuskulaturen – del 1
https://youtu.be/bT-Xenlom7o

Träning av skuldermuskulaturen – del 2
https://youtu.be/vf6LZzZ3WGU

Sitting knee pillow squeezes
https://youtu.be/CzZVKFfajAg

Sitting abductor presses

https://youtu.be/M8KS2iNtN5A

Kneeling ankle squeezes

https://youtu.be/dHvycKbKo7w

De övningar för stel bröstrygg mm som vi även pratade om i avsnitt 187 om löpning
3 övningar för bröstrygg:
Situps – https://youtu.be/n1NQxpAh674
Cobra – https://youtu.be/zg9RnkhkO2o
Katt och hund –https://youtu.be/UFPqJkXx9Gk

Så här gör du:

Lyssna på din dator

Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Hur du höjer ett lågt testosteron – Manlig hälsa i en modern värld

10 augusti, 2022 av daniel414@gmail.com 4 Comments

När vi pratar om testosteron så associeras det ofta till aggression och stora muskler. Det handlar dock om biverkningar av att ta testosteron i stora doser. I verkligheten är det oftast tvärtom. En av de stora epidemierna idag är att män har för lågt testosteron. Men även hos kvinnor är ett lågt testosteron vanligt och problematiskt (Annas kommentar😊) Lågt testosteron leder till bristande självförtroende, låg sexlust, erektil dysfunktion, trötthet, irritation, emotionell instabilitet, depression, övervikt och nedsatt reproduktionsförmåga. Men det finns både livsstilsfaktorer och kosttillskott som kan hjälpa dig att höja och normalisera ditt testosteron.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Daniel Larsson

Denna artikel kommer ta upp manlig hälsa, testosteron och manlig fertilitet som en markör på generell hälsa. Och konkreta tips på vad man kan göra för att normalisera sitt testosteron.

Det har i ett flertal studier genom åren visat sig att den manliga reproduktionsförmågan sjunker kraftigt. I Europa sjunker spermiekoncentrationen enligt vissa studier med ca 1,5% per år medan i USA med nästan 3% per år och det finns studier som visar på ett femtioprocentigt tapp över två generationer. Den här forskningen är alarmerande och om det fortsätter så här finns det stor risk att kommer det sluta i katastrof och det enda sättet vi kommer kunna skaffa barn på kommer ske på konstgjord väg eller genom stödjande medicinska behandlingar.

Men för att kunna ge oss in i problemet med sjunkande testosteron och spermienivåer hos dagens män så bör vi först gå igenom hur det manliga hormonsystemet funkar.

Hpta-axeln (Hypotalamus-hypofys-testikel-axeln) och hur testosteron i kroppen regleras

Största delen av testosteronet hos män produceras i testiklarnas leydigceller. En liten del produceras i binjurarna. HPTA axeln är sen s.k. feedback loop där hypotalamus känner hur högt testosteronet är i testiklarna. Om det är för lågt så sänds GNRH (Gonadotropin releasing hormone) till hypofysen, som då sänder ut LH (lutenising hormone) och FSH (Follicle stimulating hormone )till testiklarna. Detta sänder en signal till testiklarna att producera spermier och testosteron.

Detta system är mycket känsligt för olika stressfaktorer. Och det är även så att eftersom många av våra hormoner är tillverkade av kolesterol, så om vi tex är stressade så kommer produktionen av kortisol (stresshormon) tävla om kolesterolet för att producera testosteron.

Fritt vs bundet testosteron

Testosteron kan vara i fri eller bunden form. När den är i bunden form är den bunden till albumin eller till SHBG (Sex hormon bindande globulin). När testosteronet är i bunden form så är det oanvändbart för androgenreceptorerna i kroppen. Dessa receptorer är de receptorer som ger oss de manliga egenskaperna såsom skäggväxt och större muskler samt spermieproduktion. Vi vill med andra ord ha en större mängd fritt biotillgängligt testosteron som är användbart för oss.

Aromatisering

Testosteron kan i kroppen omvandlas till östrogen. Detta sker särskilt om testosteronet når väldigt höga nivåer. Men kan även ske om man har höga mängder bukfett. Bukfett utsöndrar nämligen ett enzym som hjälper till med denna process som kallas aromatas.

Saker vi bör akta oss för och orsaker till situationen

Vad är nu orsaken till den fallande trenden för fertilitet och testosteronnivåer hos dagens män? I texten nedan så listar jag livsstilsfaktorer samt de kemikalier som misstänks vara de bakomliggande orsakerna.

Ett flertal livsstilsfaktorer ingår bland orsakerna, såsom:

Dålig kosthållning dvs inflammatorisk kost samt brist på viktiga näringsämnen.
Konsumtion av dåliga fetter, kom ihåg testosteron produceras av kolesterol.
Övervikt, kroppsfett är dåligt. Det har visat sig att mycket kroppsfett ökar östrogen och sänker testosteron hos män.
Brist på rörelse eller fel typ av rörelse. Här verkar styrketräning och intervallträning vara det som ger bäst resultat på våra testosteronnivåer. Att träna för länge ökar stress på kroppen och stress ger lägre testosteron.
Stress producerar kortisol och kortisol gör indirekt att testosteronproduktion går ner.
Sömnbrist. Dålig sömn påverkar vår hälsa på många sätt. Här finns det studier som visar att en timmes extra sömn kan innebära en 20% ökning av testosteron.
Alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar testosteronproduktionen negativt. Redan 30 min efter att man druckit så kan man se att koncentrationen av testosteron går ner.

Men även gifter och andra ämnen orsakar fallande testosteron och fertilitet:

PFAS Teflon, Gore Tex, Scotch guard. Perflourerade ämnen finns i många saker. Undvik nonstick-pannor, kläder med ytbehandling och annat som är ytbehandlat med dessa ämnen. Denna typ av ämnen är väldigt svårnedbrytbara och kan tom finnas i vårt dricksvatten. (Läs mer om PFAS i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=pFAS)
Flamskyddsmedel, bromerade ämnen påverkar sköldkörtel och även våra testosteron nivåer. Finns i leksaker, madrasser mattor mm (Läs mer om brom här: https://4health.se/vi-behover-mer-jod)
Plastmjukgörare det har pratats mycket om är BPA, men även de andra bisfenolerna börjar nu anses som farliga. Bisfenol sänker Gnrh ,LH och FSH (Läs mer om bisfenoler: https://4health.se/?s=bisfenol)
Ftalater är också en mjukgörare men används även i parfym och i bekämpningsmedel. Det har visat sig att höga nivåer av ftalatmetaboliter i kroppen är korrelerat med lägre testosteron (https://4health.se/?s=ftalat)

Fytoöstrogener

Soja och kikärtor är exempel på livsmedel som innehåller östrogena ämnen naturligt. Här finns det studier som visar att dessa livsmedel kan sänka testosteronproduktionen, och det finns även studier som visar att inget händer, men jag hade vidtagit försiktighet.

Mögelgifter

Vissa mögelgifter i tex byggnader, spannmål eller kaffe har visat sig ha östrogena effekter som kan sänka testosteron hos män. Mycket av vår mat har visat sig innehålla mögelgifter. Särskilt spannmål. I en studie där man tog 5000 prov av spannmål fanns höga halter av mögelgifter i ca 30% av proven.

Elektromagnetisk strålning eller EMF från våra mobiltelefoner eller andra elektriska apparater har visat sig sänka spermieproduktionen. Här blir det viktigt att inte ha mobil i byxfickan eller att sitta och arbete med datorn i knät. Även ditt WIFI kan vara skadligt. Se till att din router stänger av sig nattetid för att reducera exponering. (Ett mycket spännande podcastavsnitt om EMF hittar du i 232: https://4health.se/232-brian-hoyer-emf-hur-mobiltelefoner-mm-paverkar-din-halsa)

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel har visat sig ha en stor påverkan på testosteron och spermieproduktion genom att påverka FSH- och LH-signalen. I 30 av de 37 vanligaste bekämpningsmedlen har vi ämnen som påverkar våra hormoner

Kemikalier i allmänhet

Vi vet otroligt lite om alla de kemikalier som används och vi vet ännu mindre om vad som sker när de kombineras (Läs mer om cocktaileffekten https://4health.se/?s=cocktaileffekten) Här skulle jag vara så försiktig som möjligt och verkligen föröka reducera min exponering i största möjliga mån.

Skönhetsprodukter

Här har vi en hel cocktail med kemikalier såsom ftalater, mikroplaster och parabener. Deodoranter med aluminium har visat sig kunna bidra till att sänka ditt testosteron och tänk på att allt som innehåller lukt med största sannolikhet har en påverkan på ditt reproduktiva system.

Lösningar livsstil

De första livsstilsförändringarna för ökade testosteron nivåer är relativt enkla. Det handlar om att försöka undvika så mycket giftexponering som möjligt.

Ät ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Det finns dock vissa ekologiska livsmedel som kan innehålla mer mögelgifter än konventionella. Reducera därför din spannmålskonsumtion som är en stor källa till mögelgifter.
Ät nyttiga mättade fetter såsom talg, smör och kokosolja (Kom ihåg alla steroidhormoner tillverkas av kolesterol).
Plastbanta. Rensa ditt kök och undvik all plast, framför allt i kontakt med varm mat (mer i podcastavsnitt 108: https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta)
Undvik skönhetsprodukter i största möjliga mån. Använd salt-deodorant eller ett ekologiskt alternativ (mer i podcastavsnitt 170: https://4health.se/170-sara-johansson-naturlig-hud-harvard-sa-rensar-du-i-ditt-badrumsskap)
Undvik syntetiska kläder, särskilt underkläder bör vara i bomull
Varva ner. Stressa så lite du kan. Hitta andningsövningar, meditation eller en annan teknik som gör dig närvarande.
Träna. Rör dig regelbundet. Träning är fantastiskt för vårt hormonsystem. Fokusera på korta intensiva pass, och om du kör styrketräning så kör tungt. Benträning är väldigt viktigt då du har mycket androgenreceptorer i benen.
Periodisk fasta kan vara bra för ditt testosteron. Ditt testosteron är högst på morgonen och när du äter så frisätts insulin, detta kommer sänka ditt testosteron. Genom att fasta en stund så bevarar du en period med högre testosteron i kroppen.
Bastu är ett sätt att sänka dina kortisolnivåer. Och minskat kortisol kan hjälpa till att hålla testosteronet högre. Att svettas kan även hjälpa till med att frigöra gifter ur kroppen. Bastu tränar också ditt hjärta och kärlsystem vilket kan ge indirekta effekter på dina hormoner i längden.
Kyla. Att bada isbad eller att använda ett ispack på testiklarna är något som blivit riktigt populärt för att öka spermieproduktionen. Exponering för kyla tränar blodkärlen där nere, ger dig en boost av dopamin och adrenalin. Högre dopamin har visat sig vara korrelerat med högre testosteron.
Filtrera ditt vatten eller ha koll på din vattenkvalitet. Det har visat sig att både spår av PFAS, läkemedel och bisfenol kan finnas i ditt dricksvatten.

Kosttillskott

Det finns massor av tillskott som kan hjälpa dig att boosta ditt testosteron. Men i denna artikel tar jag bara upp de mest grundläggande. Det första som bör göras innan man börjar med olika testosteronhöjande tillskott är de rekommenderade livsstilsförändringarna samt dessa grundläggande tillskott.

Zink men ej för mycket, det gäller att ha en bra zink till koppar ratio eftersom zink tränger undan koppar och för mycket zink kan ha motsatt effekt.

B6 är direkt inblandat i testosteronproduktionen genom att den minskar prolaktin (som utsöndras efter ejakulering) som sänder en signal till hypotalamus att skicka ut GnrH som slutligen leder till ökad testosteronproduktion. B6 hjälper även till att balansera östrogen och är en byggsten för produktion av dopamin. Högre dopamin är ofta korrelerat med högre testosteron.

Folat , vid brist minskar cirkulerande testosteron och det verkar som att testosteron kan vara inblandat i regleringen av folatmetabolism.

Vit D som egentligen är ett hormon, reglerar tillverkningen av testosteron och supplementering av vitamin D kan öka både fritt och bundet testosteron i blodet.

Vit K behövs för ett enzym som heter cyp11a. Detta enzym är inblandat i testosteronproduktion och brist på vit K leder till minskad produktion av testosteron.

Magnesium gör testosteron mer biotillgängligt och höjer mängden fritt testosteron i blodet (Lyssna gärna på podcastavsnitten med Morley Robbins, börja med 218: https://4health.se/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1)

Bor ökar mängden biotillgängligt testosteron genom att sänka SHBG (Mer om bor https://4health.se/bor-sparamnet-pa-allas-lappar)

Vit C är en antioxidant som verkar skydda prostatan och spermaproduktionen genom att motverka oxidativ stress.

L-Karnitin ökar dopamin och skyddar även mot minskning av testosteron efter fysisk stress. Karnitin verkar även kunna öka antalet androgenreceptorer i kroppen alltså göra din kropp känsligare mot testosteron. (Karnitin kan du läsa mer om här https://4health.se/?s=karnitin och lyssna gärna på podcastavsnitten med Dr Marcus Gitterle, börja här: https://4health.se/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna)

Hoppas ni fann artikeln intressant och hör gärna av er om ni har frågor

på instagram: @biohackad

Källor:

Testosteron och reproduktion

Binjurar

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK278929/

Bisfenol

Ftalater ,flamskyddsmedel och perflourerade ämnen

Alkohol

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6571549/

Soja

Mögel

Emf

Bekämpningsmedel

Skönhetsprodukter

Dopamin

https://neuroendoimmune.wordpress.com/2013/11/13/dopamine-and-testosterone-two-important-pieces-of-the-neuroendocrine-puzzle/

Vatten

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/vatten-och-hav/eu-kommissionen-lagger-fram-ny-bevakningslista-for-hormonstorande-amnen-i-dricksvatten/

Bastu

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/15579883211008339

Kyla

https://link.springer.com/article/10.1007/s004210050065

Vitaminer

https://www.spectracell.com/blog/posts/bid-88027-nutrient-correlation-chart-on-testosterone

Ja du Agnes Wold…

8 augusti, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 8 Comments

Precis som Dr Cecilia Fürst sa i podcastavsnitt 309 så uttrycker nu seniorprofessor i kostvetenskap i Dagens Medicin hur Agnes Wold förringar kostens betydelse för sjukdomar. Felaktigheter om kost och övervikt som sägs i professor Agnes Wolds podd kan medföra skada för människors hälsa, anser han. Podden har tilldelats priser, så människor har ju all anledning att lita på innehållet och Agnes Wold kan man tänka.

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, har blivit en populär talesperson, inte minst under pandemin. Hon förringar generellt sett kostens och överviktens betydelse för sjukdomar. ”Ät vad du vill och tjata inte om det.” är ett av många uttalanden från henne.
Hon uttalar sig om saker som hon inte kan något om och påstår att kosten inte spelar någon roll för hälsan. Hon påstår också att det inte skulle finnas någon antiinflammatorisk kost.

Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap, skriver :

“För cirka fem månader sedan kontaktade jag Sveriges Radio, Christer Lundberg och Agnes Wold för att diskutera felaktigheter som sägs i podden och som jag anser kan medföra skada för människors hälsa. Jag har ännu inte fått något svar. Avsaknaden av möjligheten att diskutera innehållet i podden har föranlett mig att skriva denna artikel.
I programmet sägs att Agnes Wold sticker hål på myter och missuppfattningar. Denna artikel ska begränsas till vad som stämmer utifrån två ämnen som tas upp, nämligen om kosten har någon betydelse för hälsan samt om övervikt.
Agnes Wold förringar generellt sett kostens och överviktens betydelse för sjukdomar. Här kommer några exempel från podden, den 22 februari 2022, där utfyllnadsord är borttagna och talspråk gjorts om till skriftspråk:
”Ät vad du vill och tjata inte om det. . . Att det har sådan enorm betydelse just vad man äter är väldigt konstigt. . . Det här BMI-systemet är ju helt taget ur luften och det är inte byggt på några studier. . . Det var en läkare i USA som själv tyckte att man borde ha en viss vikt i förhållande till sin längd. . . Att bara väga fem eller tio kilo för mycket. . . så visar studier ingen skillnad.”
Vetenskapliga studier visar dock tvärtom att de största riskfaktorerna för förtida död och sjukdom är kostrelaterade. (1) De likartade dödsorsakerna i västvärlden gör att hälsomyndigheter och hälsoorganisationer i stort sett i alla världens länder ger kostråd till sina befolkningar, råd som i grunden är mycket lika. Man uppskattar att ungefär 80 procent av förtida död samt kroniska sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke, demens och cancer kan förebyggas genom att förändra livsstilen. (2)
I en studie i Lancet har man beräknat hur kosten påverkat våra liv i 195 länder. (3) Studien visar att kostfaktorer 2017 orsakade att 11 miljoner människor dog en förtida död samt att 255 miljoner fick sitt liv begränsat eller funktionsnedsatt. En hälsosam livsstil har visats ge ungefär 14 år längre liv i Europa. (4)
För patienter med hjärt-kärlsjukdom har man kunnat visa att de kan förbättra sitt sjukdomstillstånd och få sina kärl vidgade med en livsstilsförändring, speciellt en förändring av kostvanorna. För diabetes typ 2 vet man att man både kan förebygga och behandla människor med kost. När det gäller cancer skattar man att cirka 35 procent av sjukdomsfallen är kostrelaterade. (5) Kött- och charkuteriprodukter listas som cancerframkallande av världshälsoorganisationen WHO. EU har nu tagit fasta på detta och skriver i The EU´s new food promotion policy för 2022 att rött kött klassificeras som en cancerrisk.
Vetenskapliga studier har visat att övervikt och ett ökat kroppsmasseindex, BMI, är relaterat till en mängd sjukdomstillstånd. Risken att få kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och ett flertal cancerformer ökar från ett BMI på ungefär 20 till 21, alltså från normalvikt och uppåt. När man jämför människor med samma livsstil förutom kostvanorna så finner man att kosten och BMI är relaterade till varandra och att förekomsten av diabetes typ 2 ökar med BMI. Det finns alltså en mångfald studier som visar att sjukdomsrisken ökar och livslängden minskar med ökad övervikt och ökat BMI. Detta gäller från normalvikt och uppåt. Man behöver alltså inte vara kraftigt överviktig för att de extra kilona ska vara av betydelse.
Övervikt anges som den främsta orsaken till förlorade levnadsår i Sverige till följd av ökad risk för typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. (6) Även andra hälsoproblem ökar i risk med ökande BMI såsom förhöjda blodfetter, hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, stroke, sömnapné, astma, reflux, gallsten, fettlever, artros, cancer, psykisk ohälsa, polycystiskt ovariesyndrom, graviditetskomplikationer, operationskomplikationer och njursjukdom. Den höga förekomsten av övervikt och fetma i vår del av världen leder alltså till mycket stora förluster av livskvalitet.
En slutsats är att det höga förtroendet för poddar kanske inte alla gånger är berättigat när det gäller sanningshalt och korrekthet. Man bör vara försiktig med att lita på en auktoritet inom ett område där hon inte har specialistkompetens. Till sist, att ge rätt kostråd är viktigt eftersom en stor mängd sjukdomsfall då skulle kunna förebyggas och det skulle också ge en ökad livskvalité.
Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap”

https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/agnes-wold-forringar-kostens-betydelse-for-sjukdomar/

Könshormoner och signalsubstanser – inför lördagens pod

30 juni, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Inför lördagens podcast där vi börjar vårt sommartema “hormonkaos”, så kommer här ett inlägg som jag först publicerade i april 2016 🙂

I helgen kommer ett spännande och efterlängtat avsnitt med Mia Lundin med fokus på hormonkaos och könshormoner, signalsubstanser och annat spännande. Som ett litet intro till avsnittet och för att kunna hänga med i det vi pratar om ännu bättre så lägger jag upp ett par bilder här och ger en kort förklaring kring hormoner och signalsubstanser.

Kortfattat kan man säga att vi har två styrsystem i kroppen – nervsystemet och hormonsystemet. Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Insulin är ett exempel på ett hormon som vi har pratat en del om i tidigare avsnitt, som stimulerar cellerna att lagra in energi.

Signalsubstanser är mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Dvs i det andra styrsystemet – nervsystemet. En stor del av nervsystemet utgörs av vår hjärna. Det är därför man ofta pratar om signalsusbstanser i hjärnan. Ett exempel på en signalsubstans som vi pratat om en del är serotonin.
Vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂

Jag vill tipsa dig om att du kan lära dig mer om nervsystemet, signalsubstanser, och skillnaden mellan hormoner och signalsubstanser i avsnitt 9 av podcasten.

Vi pratar även om binjurarna imorgon. I avsnitt 4 pratar jag ingående om stress och binjurarna, men ljudkvaliten är sämre i detta tidiga avsnitt.

Vi nämner sköldkörteln, något som vi pratat om i flera avsnitt, men mest ingående i avsnitt 19.

Könshormonerna då. Kvinnliga könshormoner produceras i äggstockarna, men inte bara där. Binjurarna har också en viktig roll. Här kommer bilder som kan underlätta.

För det första en bild över hur progesteron och östrogen varierar över menstruationscykeln (man brukar referera till dag 1 som första dagen med blödning) Bildkälla lifeextension:

Och så en än mer ingående bild där vi även inkluderar hormonerna LH (Luteiniserande hormon) och FSH (Follikelstimulerande hormon) Bildkälla wikipedia:

Och slutligen en bild som visar hur olika så kallade steroidhormoner kan omvandlas via varandra i kroppen Bildkälla wikipedia:

Eller mer förenklat Bildkälla fastbleep:

I helgen står vi upp för medicinsk frihet, fria hälsoval och demokrati. Tillsammans med EU-parlamentariker, läkare, jurister mfl. Min kropp – mitt val

20 januari, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 5 Comments

“The difference between tyranny and democracy is very simple. When the government knows everything about you – that’s tyranny. I know how it is – to live in tyranny.
When you know everything about your government – that’s democracy.”
EU-parlamentarikern Cristian Terhes som också talar på demonstrationen på lördag.

På lördag den 22 januari kl 14 går den största frihetsmanifestationen i svensk historia av stapeln på Norrmalmstorg i Stockholm. I skrivande stund över 17 000 anmälda. Parallellt kommer det i helgen ännu större demonstrationer i USA. Låt oss se om mainstream media äntligen vågar visa vidden av detta.

Vi demonstrerar för frihet, mot vaccinationspass / vaccinationsbevis – oavsett om vi valt att vaccinera oss eller inte. Det är nämligen min kropp, mitt val.

På bilden ovan kan du se några av talarna under manifestationen, inklusive EU-parlamentarikern Cristian Terhes, läkaren Björn Hammarskjöld, grundaren av World Freedom Alliance – Manneka Helleberg samt ståuppkomikern Peter Wahlbeck.

Anmäl dig här: https://nejtillvaccinpass.nu

Mer på ämnet i tidigare inlägg:
https://4health.se/sa-fungerar-virus-fragorna-vi-maste-stalla-kring-vaccination
https://4health.se/professorn-forklarar-varldens-nu-pagaende-brott-mot-lagar-avtal-och-demokrati
https://4health.se/vaccinationsbevis-strider-mot-grundlagen
https://4health.se/utvecklingen-i-varlden-just-nu
https://4health.se/bra-lankar-till-faktablad-stod-mm-covid-och-vaccin
https://4health.se/du-som-vill-gora-din-rost-hord-gallande-vaccinationsbevis-och-vaccinationstvang
https://4health.se/veckans-diskrimineringar-kommande-demonstrationer-for-frihet-mot-diskriminerande-vaccinationsbevis
Samt i podcastavsnitt:
https://4health.se/295-lakaren-hanna-asberg-vaccin-covid-19-bota-sverige-allt-du-bor-veta-om-viruset-pandemin

Kort filmklipp om demonstrationen:

Läkarnas brev till våra myndigheter om pandemin och vaccinationerna

11 november, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se 5 Comments

I nästa podcastavsnitt intervjuar jag en av läkarna bakom Bota Sverige, Hanna Åsberg. Jag hoppas hinna klart med avsnittet till på lördag, men gör jag inte det så kommer jag att publicera det någon av dagarna efter. Dvs jag gör ett undantag från den vanliga podcastdagen för att den här informationen måste ut. Barn vaccineras just nu mot covid-19 och föräldrar måste få fakta så att de kan ta medvetna beslut om detta. (tills dess, läs gärna inlägg här på sidan om att vaccinera barn https://4health.se/?s=vaccin+barn+covid)

Men podcastavsittet handlar inte specifikt om barn. I avsnittet kommer vi att prata om många olika aspekter av covid-19 – mycket om vaccin och nytta vs risker med detta, men också om många andra saker som rör pandemin, såsom restriktioner, ev lagbrott, problem med statistik, tester, och även om censur, demokrati mm. Och vad forskningen säger om att förebygga och bota Covid-19, dvs hur man kan göra det. Vi diskuterar utifrån forskning, statistik och de lagar som finns till för att skydda oss.

Bota Sverige är en grupp hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar helt ideellt. De håller sig uppdaterade kring forskning och statistik som rör covid-19 och informerar både allmänhet och riktar sig till myndigheter. I somras skickade de ut nedan brev till våra myndigheter. Målet är att befolkningen får tillgång till vetenskapligt beprövade och patientsäkra behandlingsmetoder mot Covid-19.

Med avseende på Sverige och Covid-19-pandemin vill vi framföra följande:

Den totala dödligheten under 2020 låg på 13:e plats under de senaste 20 åren. Statistiskt sett finns det alltså ingen pandemi (1).
År 2009 ändrade WHO begreppet pandemi till en mer diffus definition (2-3).
Enligt WHO får inte enbart PCR-tester användas för att ställa diagnosenCovid-19 (4). Om PCR-testet körs i fler än 35 cykler, så blir andelen falskt positiva svar 97 procent eller högre (5). I Sverige används 45-50 cykler (6). Den ursprungliga artikeln om PCR-tester för diagnostik av Covid-19, den så kallade Corman-Drosten-studien, publicerades i januari 2020 (7) och kritiserades i november 2020 för ett antal fel i sin helhet av upplägg, design och användbarhet (8).
Enligt Folkhälsomyndigheten har antalet influensafall rapporterats till nära noll under vinterhalvåret 2020/2021 (9).
Munskydd fungerar inte för att begränsa spridning av luftvägsvirus (10-11).
Enligt en forskningsstudie hade alla patienter som lades in på sjukhus förCovid-19 en D-vitaminnivå som understeg 125 nmol/L i blodet (12). Om en vuxen intar 5 000 IE vitamin D3 dagligen, så kommer han eller hon att ligga över 125 nmol/L i blodet (13). De nordiska näringsrekommendationerna anger endast 400 IE dagligen till en vuxen upp till 74 års ålder. Till vuxna som är 75 år och äldre rekommenderas 800 IE dagligen (14). Det finns en tydlig korrelation mellan D-vitaminbrist och behov av sjukhusvård vid Covid-19 (15-17).
Ivermektin fungerar i alla faser av Covid-19 och som profylax men finns inte registrerat som humanläkemedel för systemiskt bruk i Sverige. Det är ett billigt och beprövat läkemedel som medför en låg risknivå för biverkningar. I andra länder används ivermektin med mycket god klinisk effekt mot Covid-19. (18)
Hydroxiklorokin, zink och azitromycin är en fungerande kombinationsbehandling mot Covid-19, men den används inte i Sverige. Dessa är billiga och beprövade läkemedel som medför en låg risknivå för biverkningar. Denna kombinationsbehandling används i andra länder med god klinisk effekt, så länge behandlingen påbörjas i tid och man inte väntar till dess att patienten kräver vård på IVA. (19)
Nedstängningar och restriktioner i samhället saknar vetenskapligt stöd för att begränsa smittspridning. Tvärtom ökar de skadorna genom försämrad samhällsekonomi, ökad psykisk ohälsa och fördröjd diagnostik av cancer- och hjärtkärlsjukdomar (20-25).
Barn och ungdomar får extremt sällan svåra former av Covid-19 och utgör inte någon viktig grupp med avseende på smittspridningen. Det finns inga medicinska eller andra vetenskapliga argument för att begränsa barns och ungdomars skolgång eller sociala aktiviteter (26-27).
Covid-19-vaccinerna har tagits fram under en kort studietid på 5-7månader. Normalt sett tar det 5-15 år att utveckla ett nyttläkemedel/vaccin.
mRNA-sekvensen i Pfizer-BioNTechs och Modernas vacciner ärsekretessbelagd (28-29).
Injektionen är inte något vaccin i traditionell mening, utan den är en formav genterapi där individen fortfarande kan bli smittad och bära på virusetSars-Cov-2 (30).
Under perioden juli-september 2020 låg antalet döda av bekräftadeCovid-fall på två personer per dygn. Sedan februari 2021 ligger antalet döda på 20 personer per dygn. Antalet bekräftade fall vecka 23, 2021 ligger på samma nivå som under v 40, 2020, men behovet av intensivvård för bekräftade Covid-fall har ökat under våren 2021. Vår slutsats är att det sannolikt är Covid-injektionerna som ökar dödligheten samt behovet av intensivvård (31).
Enligt Läkemedelsverket, per den 2021-06-16, har 45 311 biverkansrapporter inkommit gällande Covid-injektionerna. Endast 5 228 st eller 11,5 procent av dessa har dock handlagts. Av de handlagda rapporterna har 248 patienter avlidit (32). Formellt sett befinner sig Covid- injektionerna i en kombinerad fas 3- och fas 4-studie i en läkemedelsprövning. Detta innebär att individen ska få information om att han eller hon ingår i en forskningsstudie. En aktiv medicinsk uppföljning före och efter injektionen ska ske av varje individ. Att från hälso- och sjukvårdens sida hoppa över detta steg bryter mot Helsingforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen är en vidareutveckling av Nürnbergkoden. Båda dessa traktat anger etiska principer för medicinsk forskning på människor. Koden upprättades efter Nürnbergrättegångarna med tanke på de medicinska experiment som utfördes på judar i Nazityskland (33-34).
Det amerikanska rapportsystemet för vaccinationsskador VAERS visar per den 2021-06-19 att 4 253 amerikaner har dött av Covid-injektionerna under 2021. Dödsfall av alla vaccinsorter har ökat från 113 avlidna år 2020 till 4 358 avlidna år 2021 (35).
Digitala vaccinationspass är en ingång till medicinsk och allmän apartheid samt strider mot grundlagen, diskrimineringslagen, GDPR och EURS (Europeiska Unionens rättighetsstadga). Europarådet har uttalat att man inte får diskriminera människor beroende på om de väljer att ta, eller inte ta, injektionen (36).
Svensk grundlag och EURS ger oss mötesfrihet, demonstrationsfrihet, yttrande- och åsiktsfrihet samt frihet att resa inom landet samt in och ut ur landet utan begränsning. För ytterligare information om individens fri- och rättigheter hänvisar vi till Regeringsformen 2 kap, §§1-12 (37).

Vi ska alltid försöka bota patienten. När vi inte kan bota, så ska vi lindra. När vi inte kan lindra, så ska vi trösta, och framförallt så får vi inte skada patienten. Vi vet hur Sverige kan förebygga och behandla Covid-19 för att undvika sjukhusvård och dödsfall. Bota Sverige kräver att Covid-injektionerna omgående upphör med avseende på alla åldersgrupper.

Referenser

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/manadsstatistik– riket/befolkningsstatistik-2018-2021-manad-och-1998-2020-ar/ 2021-06-20
Law. WHO and the pandemic flu “conspiracies”. BMJ. 2010;340:c2912.
Ioannidis JPA. Global perspective of COVID-19 epidemiology for a full-cyclepandemic. Eur J Clin Invest. 2020 Dec;50(12):e13423. doi: 10.1111/eci.13423.Epub 2020 Oct 25.
https://www.who.int/publications/i/item/diagnostic-testing-for-sars-cov-22021-06-20
Jaafar, Aherfi, Wurtz, et al. Correlation between 3790 quantitative polymerasechain reaction-positive samples and positive cell cultures, including 1941 severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 isolates. Clin Infect Dis. 2021 Jun 1;72(11):e921. doi: 10.1093/cid/ciaa1491.
Enligt telefonsamtal med bland andra Karolinskas universitetslaboratorium.
Corman VM, Landt O, Kaiser M, et al. Detection of 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) by real-time RT-PCR. Euro Surveill. 2020 Jan;25(3):2000045.doi: 10.2807/1560-7917.ES.2020.25.3.2000045.
https://cormandrostenreview.com/report/
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/aktuell-influensarapport/ 2021-06-20
Xiao J, Shiu E, Gao H, et al. Nonpharmaceutical Measures for PandemicInfluenza in Nonhealthcare Settings—Personal Protective and Environmental Measures. Emerg Infect Dis. 2020;26(5):967-975. https://doi.org/10.3201/eid2605.190994
https://www.op.se/artikel/debatt-lakare-enkla-munskydd-kan-oka-risk-for- smittspridning
De Smet D, De Smet K, Herroelen P, et al. Serum 25(OH)D level on hospital admission associated with COVID-19 stage and mortality. Am J Clin Pathol. 2020 Nov 25. Doi: 10.1093/ajcp/aqaa252.
Vieth R. Why the optimal requirement for vitamin D3 is probably much higher than what is official recommended for adults. J Steroid Biochem Mol Biol. 2004 May;89-90(1-5):575-9. doi: 10.1016/j.jsbmb.2004.03.038.
De nordiska näringsrekommendationerna, NNR2012, s 351. http://norden.diva- portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf
Ilie PC, Stefanescu S, Smith L. The role of vitamin D in the prevention of coronavirus disease 2019 infection and mortality. Aging Clin Exp Res. 2020 Jul;32(7):1195-1198. https://doi.org/10.1007/s40520-020-01570-8
Jain A, Chaurasia R, Sengar NS, et al. Analysis of vitamin D level among asymptomatic and critically ill COVID-19 patients and its correlation with inflammatory markers. Sci rep. 2020;10(20191). https://doi.org/10.1038/s41598-020-77093-z
Malaguarnera L. Vitamin D as potential treatment adjuncts for COVID-19. Nutrients. 2020 Nov 14;12(11):3512. doi: 10.3390/nu12113512.
Kory P, Meduri GU, Iglesias J, et al. Review of the emerging evidence demonstrating the efficacy of ivermectin in the prophylaxis and treatment of COVID-19. Am J Ther. 2021 maj-jun; 28(3): e-299-e318.
Carlucci PM, Ahuja T, Petrilli C, et al. Zinc sulphate in combination with a zinc ionophore may improve outcomes in hospitalized COVID-19 patients. J Med Microbiol. 2020 Oct;69(10):1228-1234. doi: 10.1099/jmm.0.001250.
https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/69/wr/mm6932a1.htm 2021-06-20
https://www.di.se/debatt/nedstangningar-star-inte-pa-vetenskaplig-grund/
Morina, Kip, Hoppen, et al. Potential impact of physical distancing on physical and mental health: a rapid narrative umbrella review of meta-analyses on the link between social connection and health. BMJ Open. 2021;11:e042335. doi:10.1136/bmjopen-2020-042335.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/infektion/covid-19-och- cancer/
https://www.thesun.co.uk/news/12676676/coronavirus-lockdown-3600-extra- deaths-preventable-heart-conditions/
https://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/SOFI2020_EN_web.pdf
Ludvigsson. Children are unlikely to be the main drivers of the COVID-19pandemic – A systematic review. Acta Paediatr. 2020 Aug;109(8):1525-1530.doi: 10.1111/apa.15371. Epub 2020 Jun 17.
https://services.aap.org/en/pages/2019-novel-coronavirus-covid-19-infections/children-and-covid-19-state-level-data-report/ 2021-06-19
https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin 2021-06-19
E-postkommunikation med EMA, European Medicines Agency, 2020-06-17
Se FASS: www.fass.se för respektive läkemedel.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/covid-19-veckorapporter/senaste-covidrapporten/ 2021-06-21
https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin/inrapporterade-misstankta-biverkningar—coronavacciner
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nürnbergkonventionen
https://vaers.hhs.gov/data.html
https://rm.coe.int/protection-of-human-rights-and-the-vaccine-pass/1680a1fac4
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs- 1974-152

Bota Sverige meddelar om en uppdatering som skett efter att brevet skickades ut i somras: “Svenska läkare får nu skriva ut Ivermektin, registrerat under namnet Scatol men ännu så länge utanför indikation. Det innebär att läkaren får skriva ut preparatet men på eget ansvar.”

På detta tema, läs bl.a. https://4health.se/allt-mer-censur-vad-som-hander-i-hjarnan-vid-radsla-och-vad-som-hander-i-samhallet

https://botasverige.se/file/Brev_slutgiltig_version_for_utskick_20210701.pdf

De flesta har antikroppar i minst ett år (troligen betydligt längre) efter covid

18 augusti, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Av de som blev sjuka i covid-19 för ett år sedan har 80 procent kvar antikroppar mot viruset. De skyddar dessutom bra mot delta-varianten.

Sedan april 2020 pågår Community-studien där en forskargrupp följer runt 2000 sjukhusanställda på Danderyds sjukhus. Var fjärde månad har de fått lämna blodprov och testats för antikroppar mot sars-cov-2 och fått svara på frågor via en app.

Man kunde tidigt se att många av de som insjuknade fick lukt- och smakbortfall och att 10 procent av de som varit blivit infekterade inte hade några symtom alls.

Nu har de kunnat följa en grupp som insjuknade för ett år sedan, och de ser att 80 procent av dem fortfarande har antikroppar mot sars-cov-2-viruset. Antikropparna ger bra skydd åt både den som förut kallades brittiska varianten och idag kallas för alfa och den deltavariant som nu sprider sig i Sverige och i världen..

Resultatet är hittills endast publicerad som en så kallad preprint och har därmed inte granskats av andra forskare.

Förstår personligen inte varför man vaccinerar personer som redan varit sjuka (vet att finns studie på att infektion + en dos vaccin kan ge bästa skydd, dvs bättre än 2 doser vaccin, men känns väldigt konstigt att vaccinera för en sjukdom som kroppen redan utvecklat immunförsvar mot – kan ju även vara T-cellssvar hos den mindre andel som inte har antikroppar: https://4health.se/t-cellsskydd-mot-coronavirus-sa-funkar-det)

https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2021.08.12.21261951v1

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/80-procent-har-kvar-antikroppar-efter-ett-ar

Drömmar och deras funktion. Och en ny teori om varför vi drömmer

7 juni, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Eftersom vi faktiskt ännu vet ganska lite om vår hjärna är det mycket vi inte vet om våra drömmar.

Men drömmar har alltid fascinerat oss. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kom Freud och Jung med drömtydningar och att man kunde använda sina drömmar för att lära sig om sitt undermedvetna.

Den verkliga drömforskningen började i mitten av 1950-talet, då man upptäckte vad man kallar för REM-sömn, rapid eye movement, där man såg att vi under vissa delar av sömnen rör mycket på ögonen. Då började man upptäcka att REM-sömnen verkade vara förknippad med drömmar. Man gjorde försök med personer som blev väckta under REM-sömnen, och de som blev väckta under andra delar av sömnen. Sedan har vi ju med tiden fått bättre utrustning, det finns till exempel hjärnscanning där man kan se hjärnaktiviteten på djur och människor som sover.

Enligt den dominerande teorin är drömmar ett sätt för hjärnan att bearbeta det som hänt oss, och befästa minnen. Från flera håll, som hjärnforskning, psykologisk forskning och inlärningsforskning, finns studier som visar att om vi ska träna oss på något för att lära oss det, så kan eller minns man det bättre om man sover en natt. Det är något som händer under sömnen. Man brukar säga att vi konsoliderar minnen eller att hjärnan bygger in och skapar långsiktiga minnen under sömnen. Men om det sker under drömsömnen eller inte, det har diskuterats.

Ibland sägs att drömmar är ett slags känslomässig bearbetning. Men det verkar inte finnas jättestarka belägg för att drömtolkning egentligen leder till någonting. Den mest utbredda teorin är att hjärnbarken, det yttersta skalet på hjärnan, måste vara aktiv när hjärnan ska skapa långsiktiga minnen av våra intryck. Det är där vårt medvetande sitter. Enligt den gängse teorin är det så att just när minnet skapas måste vi bli lite medvetna och så försöker hjärnan då kombinera de nya intrycken med det som redan finns i hjärnan, och försöka de få ihop det till något slags logik. Då är drömmarna en sorts biprodukt av hur det funkar när hjärnan skapar minnen.

Jag har tidigare också skrivit om hur drömmar har haft ett stort värde för människan ur ett evolutionärt perspektiv. En av våra vanligaste drömmar är att bli jagade, vilket kan förklaras utifrån den så kallade hotteorin, som säger att drömmar låter oss öva på hotfulla situationer i en säker miljö. https://4health.se/din-viktiga-somn

Varför vi drömmer vet vi fortfarande mycket lite om. Det finns alltså teorier om att drömmar hanterar och bearbetar känslor och upplevelser, att det är hjärnans sätt att rensa bort överflödiga kopplingar mellan nervceller eller att drömmarna förbereder oss för problem i den verkliga världen. Den mest utbredda uppfattningen bland forskare är ändå att drömmarna helt enkelt är en biprodukt av att hjärnan sorterar och skapar varaktiga minnen medan vi sover.

En helt ny teori om varför vi drömmer är inspirerad av artificiell intelligens (AI) och romaner. Enligt forskaren Erik Hoels teori skulle drömmarna i stället vara ett sätt att lära oss att generalisera. Han har tagit intryck av hur program för artificiell intelligens fungerar, och av skönlitteratur. Vi drömmer märkliga drömmar för att bättre klara av verkligheten, enligt neurovetaren Erik Hoel.

Han funderade på varför vi ägnar så mycket tid åt saker som inte är sanna. Dvs läsa böcker etc. Det finns ingenting om Harry Potter som är sant, ändå vill alla läsa om det. Och vi ju har som en inre författare – hjärnan utsätter oss för historier som inte är sanna varje natt. Drömmar. Så Erik Hoel tänkte att om jag kan förklara varför vi drömmer, kanske jag också kan förklara varför vi tycker så mycket om påhittade historier.

Hans hypotes strider mot den dominerande teorin om att drömmar är en biprodukt när hjärnan skapar ordning i våra minnen. Drömmar är en mycket speciell typ av upplevelse. Poängen med att drömma måste vara själva drömmen enligt honom.

Han kallar sin teori om drömmar för ”the overfitted brain hypothesis”, eller hypotesen om den överanpassade hjärnan. Det bygger på begreppet överanpassning, som används inom statistik och artificiell intelligens.

Artificiell intelligens, AI, är datorprogram och algoritmer som tränas upp och själva lär sig att lösa uppgifter, som att hitta mönster eller identifiera ansikten. Ett datorprogram kan till exempel få se många tusen olika bilder på katter för att själv skapa sig en generaliserad uppfattning om vad begreppet katt innebär. Sedan, när det får se en okänd bild av ett djur, kan det då dra slutsatsen om djuret på bilden är en katt eller inte.

Överanpassning är när programmet blir alldeles för bra på att känna igen just de data eller de bilder som det har tränats upp på men aldrig lär sig att generalisera. Det kan då utan problem tala om ifall en träningsbild föreställer en katt eller inte, men när det får se andra, okända djurbilder kanske det bara svarar rätt i hälften av fallen.

Programmerare och datautvecklare löser ofta problemet genom att föra in en del kaos eller brus i träningsmaterialet, som att slumpvis lägga till oväntade detaljer eller skära bort delar av bilderna.

Erik Hoels idé är att drömmar kan göra samma sak för våra hjärnor. Att syftet med drömmar kan vara att förse hjärnan med sinnesintryck som skiljer sig från vad vi normalt upplever, för att hjälpa hjärnan att lära sig att generalisera begrepp och modeller. Enligt honom är alltså drömmarnas biologiska funktion just att vara märkliga eller konstiga, så att vi inte anpassar oss för mycket efter den värld vi känner till.

Erik Hoels teori är ny och oprövad, men den stämmer väl med vad vi vet om hur drömmar fungerar, till exempel att de inte är så detaljerade. En metod för att undvika överanpassning i AI är just att använda data utan för många detaljer.

Det finns dock goda belägg för den rådande teorin om att drömmar uppstår när hjärnan skapar varaktiga minnen. Minnen skapas genom strukturella förändringar i synapserna i storhjärnsbarken. För att det ska kunna hända måste storhjärnsbarken dra igång, och i den sitter också medvetandet. Och då uppstår drömmar.

Hjärnan vill få det att hänga ihop på ett logiskt sätt, och det sker i ett sorts halvvaket tillstånd. Drömmarna har ett innehåll som till viss del relaterar till sådant som man nyligen har upplevt. Men inte helt och hållet, eftersom systemet försöker hänga upp den nya informationen på sådant som redan finns.

Erik Hoel avfärdar att drömmar skulle handla om att skapa minnen, bland annat med hänvisning till en studie av människors drömmar efter terrorattacken den 11 september 2001, där ingen hade drömt om flygplan som kraschade in i höga byggnader. Men andra menar att de allra starkaste minnena hamras in direkt, och behöver inte bearbetas mer.

Mer hittar du genom att söka på sidan: https://4health.se/?s=drömsömn , via taggen sömn (https://4health.se/tag/somn), och lite extra om olika sorters sömn och sömnstadier bl.a. här: https://4health.se/for-lite-dromsomn-rem-kopplat-till-ohalsa

https://www.dn.se/vetenskap/studio-dn-17-maj-ny-teori-darfor-drommer-du/

https://www.dn.se/vetenskap/poangen-med-drommar-ar-att-de-ar-konstiga-enligt-en-ny-teori/

Rödljusterapi hemma – för cellenergi, bättre hud, mot inflammation, värk mm

14 januari, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se 19 Comments

I somras blev inlägget om det viktiga röda ljuset mycket populärt https://4health.se/rodljusterapi-haftiga-resultat-vid-bl-a-parkinsons-alzheimers-och-for-kvinnohalsa och jag fick många frågor om var och hur man kan göra det. Nu har jag förmånen att få testa lite med Biohacking Collective som har produkter för hemmabruk: https://biohackingcollective.se/biohacking-teknik/kopia-red-mami-rodinfrarod-ljuspanel och kan rekommendera detta om man är intresserad av rödljusterapi och infrarött ljus. De har några olika varianter för rödljusterapi – i olika storlekar och prisklass https://biohackingcollective.se/products (rabattkod dessutom: sparre)

Vi har receptorer för ljus överallt – inte bara i ögats celler, utan på huden och även inne i kroppen. När de bestrålas sätter olika funktioner igång i kroppen, bl.a. tillverkning av olika hormoner och signalsubstanser som styr vår hälsa.

Vi är utvecklade för att exponera vår hud för solens hela naturliga spektrum av ljus under dagtid, och att leva helt mörkt (med undantag för rött som i eld) under natten.

Brist på naturligt ljus kan vara en av anledningarna till många hälsobesvär. Ett sätt att få mer rött ljus är att vara utomhus vid solnedgång och soluppgång och att då exponera så stor del av kroppen man kan för ljuset. En halvtimme före och efter solens upp- och nedgång kan vi utsätta oss för det ljus vi präglats för under evolutionen.

För att få övriga spektran av naturligt ljus – alltså även naturligt blått och grönt ljus – är det bra att vistas utomhus utan så mycket kläder man kan vid andra tillfällen under dagen, utan solglasögon eller solkräm (utan att bränna dig). Det viktiga är att få hela spektrat för att få rätt balans. Huden och kroppen törstar efter det viktiga röda ljuset i vår tid, där vi ofta är omgivna av konstgjort ljus överallt, dygnet runt.

Rödljusterapi har varit stort i biohackingkretsar länge. Många använder det för att få bättre testosteronnivåer (något som är mycket viktigt för både kvinnor och män), mer energi, minskad inflammation och bättre hud. Det finns flera studier gjorda på effekter av exponering för rött och infrarött ljus. Bl.a. kan det öka cellernas förmåga att producera energi, ATP, vilket är viktigt för alla kroppens funktioner (lyssna gärna på de podcasts jag gjort med Dr Marcus Gitterle om cellenergi mm, börja med 183 https://4health.se/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna ). Dvs det verkar hjälpa våra mitokondrier.

En del av elektrontransportkedjan verkar vara känslig för ljus, och särskilt rött och infrarött ljus. Elektrontransportkedjan är en del i cellernas produktion av cellenergi, ATP. Ljuset verkar kunna påverka det enzym i elektrontransportkedjan som heter Cytokrom c-oxidas.

Det röda ljuset tränger inte så djupt ner i huden, men har visat sig ha positiva effekter på produktion av kollagen. Rött ljus kan alltså ge dig bättre och yngre hud. Det röda ljuset har också visat sig vara effektivt för läkning av sår och skador. För att få en mer djupgående effekt så är det infrarött ljus som används. Detta ljus kan penetrera djupare in i kroppen och har samma effekt på energiproduktionen i cellerna.

Rödljusterapi har även studerats med positivt resultat på Inflammation, Alzheimers, Hårväxt, Sköldkörtelfunktion mm. Läs om ännu fler effekter på allt från tarmflora till värk i inlägget från i somras.

Biohacking Collectives lampor har både rött och infrarött ljus. Eftersom de även sponsrar ett podcastavsnitt har vi en rabattkod där: sparre https://biohackingcollective.se

Urval av studier mm:

https://www.menshealth.com/health/a19539973/i-put-a-giant-red-light-on-my-balls-to-triple-my-testosterone-levels/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2996814/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3926176/

https://www.researchgate.net/publication/327490751_Effect_of_red_light_and_near_infrared_laser_on_the_generation_of_reactive_oxygen_species_in_primary_dermal_fibroblasts

https://www.alliedacademies.org/articles/the-effects-of-low-level-laser-therapy-lllt-on-the-testis-in-elevatingserum-testosterone-level-in-rats.pdf

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5992952/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4751092/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28580093

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25122099

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28328705

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17295156

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3534372/

Vecka 5 – del 18: Antioxidanter

1 januari, 2021 av

Antioxidanter är ämnen som kan förinta de fria radikalerna genom att förena sig med dem. Antioxidanterna har extra elektroner som de kan göra sig av med.

Vi har ämnen i kroppen som fungerar som antioxidanter, t.ex. LDL som du kanske minns från brevet om kolesterol. LDL är ju det som transporterar kolesterol, men fungerar alltså också som en antioxidant. Liksom andra kraftfulla antioxidanter som kroppen bildar själv, såsom glutation, SOD och CoQ10.

Det finns också antioxidanter i det vi äter. Exempel på antioxidanter i det vi äter är C-vitamin, E-vitamin, selen och olika så kallade fytonäringsämnen (ämnen i växter, t.ex. växternas färgämnen såsom ämnet lykopen i tomat).

Antioxidanter finns rikligt i naturlig mat, och särskilt i mat som innehåller känsliga ämnen och därför behöver skyddas. Det finns därför mycket antioxidanter bundet till omättat fett som lättare härsknar än mättat fett, t.ex. i fisk. På motsvarande sätt finns det mycket antioxidanter bundet till känsliga kolhydrater, särskilt fruktsocker. Man kan se reaktionen, dvs. oxidationen, med blotta ögat. Ta en tugga på ett äpple och lämna det en stund så blir ytan alldeles brun. Detta är ett exempel på oxidation. Därför är frukt, bär och grönsaker rika på antioxidanter som skyddar de känsliga kolhydraterna.

Särskilt mycket antioxidanter hittar du i färg- och smakrik mat – grönsaker, bär, örter mm. Naturen är alltså smart, och det finns en anledning till varför olika ämnen är kombinerade i olika livsmedel. Detta är också en anledning till att det alltid är bäst om vi kan få i oss det vi behöver den naturliga vägen, i riktiga råvaror, istället för i bearbetad mat där viktiga ämnen tagits bort.

Några starka antioxidanter hittar du i rött vin, kakao, kryddor och örter som t.ex. gurkmeja, ingefära, kanel och chili. Grönsaker med mycket färg, bär, kål, grönt te (men även i annat te) och i kaffe.

Men de allra starkaste antioxidanterna är de kroppsegna. För att bygga dessa behöver kroppen inte minst aminosyror, dvs. protein, samt mineraler. Det fantastiska ämnet glutation hjälper t.ex. kroppen med allt från fria radikaler till avgiftning. Och glutation bildas av aminosyrorna glutamin, cystein och glycin. Glutamin och även cystein, finns rikligt i många sorters prroteinrik mat, inte minst animalisk kost. Glycin finns framförallt i kollagen i skinn och brosk mm, så se till att få i dig mer än bara ”muskelkött”. Ät skinnet på fisk och kyckling. Och lyssna gärna på podcastavsnitt 88 på det här ämnet.

Tänk på att olika antioxidanter skyddar mot olika sorters fria radikaler, så som sagt, variera kosten!

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Search Results for: 195

195: Värk i nacke och axlar – med Markus Greus

Hur du höjer ett lågt testosteron – Manlig hälsa i en modern värld