Du som följt med här ett tag vet att jag förespråkar att äta det naturen har att bjuda, och jag plockar själv massor i naturen i form av ogräs etc. Men jag ska erkänna att jag varit lite rädd för att ge mig in i svampvärlden.
Jag har de senaste ca 15 åren sporadiskt plockat en del svamp – framförallt soppar, eftersom de giftiga svamparna framförallt hittas bland skivlingar. En sopp är ju den sorts svamp som har små rör på undersidan av hatten, så att den ser ut ungefär som en tvättsvamp där. Medan en skivling har skivor under hatten.
För mig har det hittills blivit enstaka kantareller samt soppar i form av olika strävsoppar, stensoppar (Karljohan), brunsopp och soppar i slemsoppssläktet som sandsopp och smörsopp – utan att egentligen ha haft koll på exakt vilken. Känner att det är dags att ta tag i min svamputbildning 😅 Men jag kan ju oavsett dela med mig av några anybörjartips redan nu, och förhoppningsvis mer längs vägen 🙂
Som sagt, att plocka soppar är ett enkelt sätt att börja på. Bland sopparna finns bara ett par väldigt sällsynta soppar som är giftiga. Dessa finns nästan uteslutande på Gotland/ Öland och har dessutom en rödaktig färg. De är inte heller dödligt giftiga på samma sätt som de som finns bland skivlingarna (såsom vit flugsvamp), men innehåller magtarmretande gifter och kan orsaka kraftigt illamående, diarré och kräkning.
Strävsoppar är enkla nybörjarsvampar. Det är en grupp med flera närstående arter av svampar som liknar varandra mycket. Men du behöver inte kunna skilja dem åt eftersom alla är ätliga. På bilden är en strävsopp som jag hittade när jag gick i skogen, denna gång i form av en björksopp.
Björksoppen är vanlig i hela Sverige och bra första art matsvamp att lära sig. Så här brukar den beskrivas:
- Hatt: välvd, brun, slät, klibbig i fuktigt väder
- Rör (dvs undersida hatt): vita, ofta med brunfläckade mynningar
- Fot: vit, med mörkbruna till svarta fjäll
- Svampkött: oförändrat vitt i snittytor
- Växer ofta i närheten av björk (därav namnet 🙂 )
- Förväxlas främst med andra strävsoppar, som också är ätliga, såsom tegelsopp och aspsopp (som växer med asp)
Strävsoppar är både vanligt förekommande och svårt att förväxla med något giftigt. Så utmärkt nybörjarsvamp helt enkelt. Men de bör tillagas ordentligt, tex stekas i smör i stekpanna, vilket också är godast
Som sagt, soppar generellt är en bra väg in för nybörjare. Och en enkel regel är att undvika soppar med röda färger på fot och rör för att minimera risken att få med dig någon av de giftiga sopparna (Då missar du visserligen blodsopp som är en god matsvamp, men det är bättre att känna sig trygg). Några arter av soppar är oätliga på grund av besk eller bitter smak, som t.ex. gallsopp och bittersopp. Men det känner du bara genom att lägga tungan mot…
De giftiga soppar du bör undvika liknar alla varandra och är:
- Djävulssoppen, som är extremt sällsynt, men finns på Öland och Gotland och som även har hittats i Uppsalatrakten. Den ser mycket annorlunda ut med sin röda fot och sina röda rörmynningar. Luktar unket, rutten kål. Den är giftig, men inte dödlig
- Falsk djävulssopp. Också sällsynt och påminner om djävulssoppen i utseendet
- Purpursopp. Rödaktig i färgen. Gropig och ojämn hattöversida som blånar kraftigt vid beröring. Sällsynt
- Rosensopp. Rosa toner på hatten, särskilt mot kanten. Porerna är röda till rödorange och blånar vid tryck. Foten har ett rött eller orange ådernät. Sällsynt
Ps. ytterligare ett nybörjartips: svamp ska plockas i korg eller pappåse – inte i plastpåse! Varför? Det är faktiskt vanligare att bli sjuk av matsvamp än förgiftad av giftig svamp… Och det beror på att det lätt växer till dåliga bakterier.
Annat nybörjarvänligt att lära sig känna igen är kantareller och därefter kremlor. Men det får vi kanske komma till i andra inlägg 🙂
Mer ätbart i naturen, bl.a. med 1 minuts video per växt: https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen
Jag har skrivit en hel del om hur vistelse utomhus i naturen har många hälsofördelar, inte minst för vårt mentala mående, och hur detta påverkar oss bl.a. med färger, dofter och ljud. Men visste du att även smuts och damm påverkar oss via vår bakterieflora när vi är i naturen?! Och detta påverkar i sin tur vårt mentala mående.
Det räcker att du tillbringar två timmar i naturen per vecka för att du ska känna dig friskare överlag, visar en stor brittisk studie där nästan 20 000 människor deltagit.
är bevisat avstressande. Särskilt de gröna färgerna, gärna uppblandat med härliga höstfärger verkar avstressande på kroppen. Ljuset som träffar ögat leder dessutom signaler upp till suprachiasmatic nuclei (SCN) i hjärnan. SCN kommunicerar med tallkottkörteln och berättar när
Senaste kommentarer