fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

Massörens tips för att undvika värk

av Leave a Comment

Niclas Lundqvist är massör och ny samarbetspartner till 4Health. Jag gjorde en liten intervju med Niclas, vilken jag sammanfattat här.

Vad är den vanligaste anledningen att folk får värk?
Kontorsarbete är den största anledningen till problem med värk

Vilka är de vanligast felen man gör?

  1. Sjunker ihop
  2. Har datorskärmen för långt ner så att man måste titta ner, sjunker fram och får en högre belastning på ryggen
  3. Sitter med fötterna in under stolen eller benen i kors
  4. Använder mus eller pekplatta

Vad ska man göra för att förebygga/ åtgärda?

  1. Utnyttja kontorsstolen så att svanken är ända in mot stolsryggen
  2. Övre kanten på datorskärmen ska vara i höjd med ögonbrynen
  3. Sitt ut med benen så att du har en vinkel i benen/knä som är minst 90 grader
  4. Växla gärna mellan tex mus och pekplatta
  5. Växla gärna mellan att stå och sitta
  6. Om du har ett jobb där du står hela dagarna, skaffa en ergonomisk matta

Mer om Niclas och kontaktuppgifter hittar du under Om Oss i menyerna.

Ytterligare studie på lågkolhydratkost

av Leave a Comment

Rykande färsk ny stor jämförelse mellan lågkolhydratkost och fettsnål kost där återigen lågkolhydratkost står som segrare.

Fri mängd lågkolhydratkost jämfördes med kaloriräknad fettsnål kost i kombination med beteendeterapi. Båda gav bra viktnedgång (till skillnad från många tidigare studier som visat en rejäl fördel för lågkolhydratkost). Skillnaden var att lågkolhydratgruppen slapp räkna kalorier och inte behövde vara hungriga.

I gruppen på lågkolhydratkost hade man betydligt bättre blodtryck och HDL-värden (det “goda” kolesterolet).

Studien finns publicerad här:

Foster GD, et al. Weight and Metabolic Outcomes After 2 Years on a Low-Carbohydrate Versus Low-Fat Diet. A Randomized Trial. Ann Intern Med. 2010;153:147-157.

Inlägget är skrivet fritt efter inlägg på Kostdoktorn. Se länkar

Äggmuffins

av 2 Comments

Det här är alltså “matmuffins” som snacks, mellanmål eller dyl.

Ingredienser (ca 12 st)

  • 10 ägg
  • 1 dl vispgrädde
  • 2 dl riven ost
  • Valfri fyllning tex stekt bacon (1-2 paket) eller skinka och broccoli eller salami eller oliver eller soltorkade tomater eller stekt lök
  • peppar

Blanda ägg, grädde och ost
Beroende på fyllning hacka (och stek bacon eller lök)
Blanda fyllningen med äggröran, peppra
Häll upp i muffinsformar
Grädda i 175° i 20 minuter
Garnera gärna med färska örter för att göra dem festligare

Magproblem – bota med kost

av 5 Comments

Som utlovat kommer här ett av inläggen till sjukdomar och symtom som kan botas med kost.

Hur vet du om du har magproblem?

Vad gäller magen så är det tyvärr något av tabu att diskutera i sociala sammanhang. Därför är det många som inte riktigt vet om de har en normal, välfungerande mage eller ej.

En måltid ska inte gel magknip eller gasbildning. Det ska inte vara ansträngande att gå på toaletten, och det är normalt/bra att göra det 1-2 ggr/dag. Konsistens och lukt är andra saker som kan ge en fingervisning om hur man äter och mår.

Om du har mag-/tarmproblem

Se över fördelningen av kosten. En för hög andel kolhydrater kan ge problem, särskilt socker och mjöl. Gluten är en vanlig bov. Så uteslut vetemjöl. Men det finns också de som har besvär med att bryta ner protein. Detta kallas proteinmalabsorption. Har man det brukar det bli bättre om man utesluter eller minskar kött och håller sig till fisk, ägg mm.

Man kan också ha problem med frukt. Så kallad fruktosmalabsorption är vanlig.

Fiber är en stor förvirrande faktor för många. Fiber är föda för tarmbakterierna och är därför bra för de flesta. Det finns dock både mjuka, vattenlösliga fiber och hårda, olösliga fiber. De mjuka fibrerna finns i grönsaker, frukt, havregryn mm och bildar en skyddande gel i tarmarna. Hårda fibrer finns i fullkorn (dvs. säd) och skal. Så mycket som 40% av den vuxna befolkningen tål inte hårda fiber, vilket troligtvis innebär de flesta av alla med magproblem! För dem är hårda fibrer som sandpapper för tarmhinnan. Testa därför att utesluta fiber i form av fullkornsprodukter. Ett par matskedar psyllium- eller linfrön per dag är ett bra gelbildande komplement.

Bakteriefloran i magen kan vara obalanserad, i sådant fall hjälper tillskott i form av probiotika. Tänk dock på att det finns en del verkningslösa tillskott. För mig har Biogaias tillskott som säljs under märket Probiomax fungerat bra. Både Biogaias (lactobacillus reuteri) och Proviva-bakteriens effekt är väldokumenterad i studier.

Är bakteriefloran rubbad kan man ha överväxt av candida (en sorts svampinfektion). Man bör då helt undvika jäst, socker och vetemjöl.

Magproblem är ett vanligt symtom på allergi eller överkänslighet. Tänk på att man kan vara överkänslig utan att alllergitester ger utslag. Laktos eller glutenintolerans är egentligen inte allergier, men är vanliga problem som ger magsymtom. Andra vanliga allergier/överkänsligheter som typsikt ger magproblem är mot mjölkprotein och sojaprotein. Av dessa skäl kan det vara en god idé att testa att även utesluta mjölk– och sojaprodukter. (Sojaprodukter är ändå något jag inte rekommenderar. Dels är vi inte anpassade till att äta det, men framförallt innehåller det rester från framställningen såsom bensin som används för att extrahera sojaprotein.)

Har man en krånglande mage så brukar även garvsyran i kaffe samt starka kryddor ställa till problem. Undvik också bönor, ärtor, frukt mm som är gasbildande.

Tillsatser och sockeralkoholer kan ge magproblem. Dels kan man vara överkänslig mot en del tillsatser, dels kan sötningsmedel som aspartam och sorbitol ge magproblem. En vanlig biverkning av smakförstärkare som glutamat (E621) och jästextrakt är dessutom magont.

Det finns såklart saker som inte är kostrelaterade som kan påverka. Stress är en sådan faktor, men testa kosten som ett första steg.

Har du magproblem som du inte få bukt med? Jag hjälper dig gärna med kostrådgivning.

Mysteriet bakom en innehållsförteckning

av Leave a Comment

Vad döljer sig egentligen bakom en ingrediensförteckning?

Jag tänkte gå igenom en standard innehållsförteckning för att ge lite input kring vad som kan dölja sig där bakom.

Idag valde jag ut en charkprodukt som jag hittade i en väns kylskåp. Rökt Emilkalkon. Kalkon låter väl nyttigt enligt de flesta? Mycket protein, lite kolhydrater och naturligt – eller? Låt oss titta på ingrediensförteckningen.

Ingredienser:
kalkonbröst – ok, inga konstigheter
vatten – Lite utfyllnad bara för att kunna sälja mindre kalkon dyrare
koksalt – ok, inga konstigheter
antioxidationsmedel (E325) – Natriumlaktat – ett surhetsreglerande medel som även används för att förstärka antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning
antioxidationsmedel (E316) – Natriumisoaskorbat – antioxidationsmedel som framställs syntetiskt
stabiliseringsmedel (E451) – natrium- och kaliumtrifosfater som framställs ur fosforsyra (Varför behöver vi stabilisera vår kalkon? Kan det bero på att vi fyller ut den med vatten och socker? Just E451 används som vattenbindande medel så troligen är det för att kunna spruta in vatten)
potatisstärkelse – kolhydrater, industriellt processat
druvsocker – kolhydrater, industriellt processat
potatisfiber – kolhydrater, industriellt processat
socker – kolhydrater, industriellt processat
konserveringsmedel (E250) – En nitrit som visat sig vara cancerframkallande i vissa djurförsök

Det här är absolut inte det värsta exemplet jag sett, utan en ganska standard charkprodukt. Men varför fylla ut en bit kalkon med en massa konstiga kolhydrater och så mycket olika tillsatser? Ja en del tillsatser är såklart för hållbarhetens skull, men jag handlar hellre oftare än var 3:e vecka och slipper en del av detta. Och kalkon är dyrt i förhållande till vatten, potatis och socker…

Ovan exempel är för mig en god anledning att välja naturliga råvaror – fisk, kött, grönsaker etc. Köp det i sin ursprungliga form, oprocessat, så vet ni själva vad ni stoppar i munnen!

Gå upp i vikt

av Leave a Comment

Jag fick en fråga från en man som vill gå upp i vikt (eller egentligen från hans fru 🙂 )

Ja, hur gör man om man vill gå upp i vikt på ett hälsosamt sätt?

Anabolt betyder uppbyggande. För att gå upp i vikt ska vi se till att använda oss av sådant som stimulerar våra anabola hormoner: tillväxthormon, testosteron och insulin.

Fett och protein (framför allt protein) stimulerar tillväxthormon och testosteron. Dessa hormoner stimulerar muskeluppbyggnad. Men särskilt effektivt är det att stimulera insulin, som bygger muskler, men också är vårt fettinlagrande hormon.

Vi stimulerar insulin genom att höja blodsockret, dvs med kolhydrater. Ett nyttigt sätt att göra detta på är med frukt och juice som förutom sockerarter innehåller vitaminer och antioxidanter. Vill man gå upp i vikt bör man också välja mer rotfrukter och mindre av de grönsaker som växer ovan jord.

Ja, jag vet, nu är det många som höjer på ögonbrynen. "Frukt som är så nyttigt" tänker ni. "Hur går man upp i vikt på det?" Ja, frukt är vitaminrikt, men förr var det också ett sätt att lägga på sig lite reserver inför vintern. Fruktos, sockerarten i frukt, är den mest fettinlagrande kolhydratsorten. Anledningen är bl.a. att den omvandlas till glukos (blodsocker) i levern, vilket tar ett tag. När omvandlingen är klar är ofta förråden för glukos (glykogenlagren) fulla och fruktosen som blivit glukos omvandlas då till fett.

Nötter är både fulla med mineraler och innehåller en bra blandning av fett, protein och kolhydrater. Så ett stort intag av nötter är ett nyttigt sätt att stimulera insulin. Kolhydratrika nötter är bl.a. cashewnötter.
Jag avråder från mjölprodukter bl.a. pga gluteninnehållet (mer om detta i senare inlägg), men havregryn är vårt nyttigaste sädesslag, bl.a. för att det innehåller en nyttig gelbildande fibersort.

Även ett riktigt högt intag av protein stimulerar insulin. Man kan lägga till proteintillskott. Ta det i så fall som mellanmål utöver de vanliga måltiderna.

Se till att äta ordentliga mål regelbundet och lägg till flera mellanmål.

Nya kolhydrater som pasta, ris, bröd går man upp i vikt på, men dels är det näringsfattigt, dels vill man inte överdriva blodsockerstimulansen. Ett svängigt blodsocker gör dig trött, lättirriterad mm. Du vill inte heller riskera en för snabb viktuppgång som kan ge andra hälsobesvär.

Vill man gå upp i vikt ska man också se till att träningen man gör är uppbyggande. Intensiv träning, dvs. styrketräning och kortare pass med anaerob träning (högintensiv träning av typen intervallträning och spurter) är anabol. Medan långdistanslöpning och långa träningspass generellt är nedbrytande till sin karaktär. Dessutom bör man direkt efter träningspasset äta något för att snabbt vända de nedbrytande processerna. Träna inte heller mer än 3-4 gånger i veckan så att kroppen hinner återhämta sig och bygga upp sig mellan gångerna.

Så för att sammanfatta: En bra fördelning av fett, protein och kolhydrater – naturliga, insulinstimulerande kolhydrater som t.ex. frukt, rotfrukt, nötter och eventuellt havregryn i kombination med en proteinrik, fettinnehållande kost. Ät regelbundet och ofta. Till detta läggs styrketräning och intervallträning.

Vi behöver animalisk kost

av 1 Comment

Barry Groves höll en presentation om vårt behov av animalisk kost och fett. Jag har sammanfattat huvudargumenten här och ett videoklipp (drygt 30 min) av hans föredrag på engelska finns längst ner. Fråga gärna i kommentarerna om det är något i klippet som ni inte förstår – ett engelskt faktaord tex. Skriv gärna ungefär när i klippet det är.

Några av Barry Groves argument:

  • Att det är självklart att djuren ska ha den kost de är utvecklade för att äta och alla djur av samma art äter samma kost – det samma bör gälla för människor
  • Att alla däggdjur, inte bara våra jämlikar rovdjuren, får i sig uppemot 70% fett. Växtätarna genom en jäsningsprocess i mag-/tarmsystemet. Gorillor tex. gör om fibrer till kortkedjade fettsyror (mättade fetter)
  • Att vi i arkeologiska fynd inte hittar frön el dyl i mänsklig avföring, men massor med äggskal, fjädrar och djurrester
  • Hjärnans behov av långkedjade fettsyror (Annas kommentar: såsom de essentiella Omega3-fettsyrorna EPA och DHA) som bara finns i animalisk kost
  • Vår hjärnas utveckling, som framförallt skett under istiden då vi ökade konsumtionen av animalisk energität kost
  • Vår lilla matsmältningsapparat i jämförelse med de djur som anpassats för vegetabilisk kost (Annas kommentar: Människans matsmältningsapparat är väldigt lik vargens)
  • Befolkningar som äter kost med högt fettinnehåll är friskast
  • Missuppfattningen att medelhavsdieten skulle vara nyttig pga olivolja och grönsaker. Det är den feta fisken och andra animaliska källor som gör den nyttig
  • Korrelationen mellan minskad animalisk föda och sjukdomsutvecklingen det senaste seklet
  • Groves pratar också om de manipulerade grafer som missvisande sa att i länder där man åt mer fett hade man mer hjärtkärlsjukdom (Annas kommentar: Ancel Keys’ grafer/studier som senare underkänts då han uteslöt viktig data. På detta bygger dessutom mycket av våra kostråd). Groves visar en ny karta som speglar att de länder som äter mest fett har minst hjärtsjukdomar
  • Att våra husdjur utvecklat människans välfärdssjukdomar genom att få artfrämmande kost (Annas kommentar: så är även fallet med karies, dvs. våra husdjur får karies pga tex den kolhydratinnehållande föda vi ger våra hundar)
  • Studien som analyserade hjärnan vs. vitamin B12 (Annas kommentar: Vitamin B12 får man i sig via animalisk föda, en vanlig brist hos vegetarianer). Vid starten av studien kunde man se att den minsta hjärnan bland de deltagare i studien som åt kött var ändå större än den största hjärnan bland de personer som var vegetarianer. 5 år senare kunde man se att hos dem som haft B12-brist hade hjärnan krympt! Med så mycket som 5%.

Tycker man detta är intressant vill jag även rekommendera en läsvärd bok ”Rädda Vår Mat”, du hittar den under lästips.

Volymen i klippet är lite låg, så höj. Det finns en knapp för full screen – om man drar musen över videorutan ser man den. Mer av Barry Groves här http://www.second-opinions.co.uk/

Kostrådgivning anpassas efter dig och dina önskemål, du behöver inte vara intresserad av lågkolhydratkost/LCHF

av Leave a Comment

Jag fick ett högst relevant email från en tjej som bara vill ha kostrådgivning, inte följa någon metod eller ändra för mycket. Så ett inlägg för att berätta lite om hur kostrådgivning kan fungera.

Jag är utbildad i näringsfysiologi och näringslära och ger dig fakta om vad som händer i kroppen när du äter det ena eller det andra så att du själv kan ta ställning. Och det handlar definitivt inte bara om kolhydrater vs. fett och protein. Det finns väldigt mycket annat viktigt. Beroende på hur du lever och äter idag och dina personliga mål så hjälper jag dig att komma fram till en bra lösning på vad du ska göra och äta och ger konkreta tips. Dvs om ett av dina mål är att göra det så enkelt som möjligt med minsta möjliga förändring så är det det vi utgår ifrån. Och det är oftast den hållbaraste lösningen om man kan behålla sina vanliga rutiner men med lite ändringar.

Just kolhydrater har en väldigt stor påverkan på hormoner och annat så det är därför bra att ha ett hum om hur det fungerar, däremot så är det väldigt olika hur människor fungerar och mår av kolhydrater – dvs vissa tål betydligt mer än andra. Är man en medelålders sönderbantad kvinna eller ligger i riskzonen för hjärtsjukdom eller diabetes kan det hända att en strikt lågkolhydratkost är den enda vettiga lösningen, men är man frisk och sportig tål man ofta en mer kolhydratinnehållande kost.

Kostrådgivningen handlar även t.ex. om vitamin-/mineralinnehåll, om att säkerställa att du får rätt fettsyror i dig eller kost som gör att du mår som bäst över lag – exempelvis gör dig piggare, gör att du slipper magproblem eller migrän osv.
Innan kostrådgivningen får du en introduktionsmall där du kan fylla i dina mål och ett par andra korta svar. Baserat på det och andra önskemål du har när vi träffas, lägger jag upp kostrådgivningen med dig.

Vill du gå på djupet rekommenderar jag att du börjar med vårt startpaket, men du kan välja att bara boka en timme för att få svar på dina frågor tex. Hur du än väljer så är det 5:e besöket gratis.
Vi har även andra erbjudanden för dig som tex. vill dra ihop en kompiskväll på tema kost och hälsa.

Läs mer om kostrådgivning här.

Snabb viktnedgång, vilken metod?

av 1 Comment

Hur gör man för att snabbt gå ner i vikt?

Ja då slutar man äta eller kör någon annan dumdristig diet så rasar man några kilon. Efteråt tar det max 6-12 månader tills kroppen kompenserat för den “svält” den varit med om och oftast mer därtill för att vara på den säkra sidan inför kommande svält.

En stor andel av överviktiga kvinnor har bantat sig tjocka. Tyvärr. Och det är inte deras fel utan vansinniga kostråd, dieter och nyckelhålsmärkningar mm. Nej, varaktig långsiktig viktnedgång med hälsosam kost tar tyvärr tid för många. Särskilt för sönderbantade kvinnor.

Hur gör man då och varför fungerar det?

Så länge kroppen tror att det är svält håller den hårt i all energi och drar ner på ämnesomsättningen så mycket den kan. Man måste få kroppen att känna sig trygg i att den alltid får vad den behöver och därför håller ämnesomsättningen på topp och t.o.m. släpper på reserverna.

Man äter därför sådant vi är gjorda för att äta, naturliga råvaror med rätt fördelning mellan fett, protein och kolhydrater, vilket i de flestas ögon är en kost som är väldigt fattig på kolhydrater men rik på fett och protein.

Bl.a. eftersom ett högt innehåll av socker och kolhydrater i det man äter stimulerar hormonet insulin i blodet. Höga nivåer insulin får fettcellerna att ta upp energi och lagra den som fett. Dessutom släpper inte fettcellerna ifrån sig sitt innehåll så länge halterna av insulin är högt. Fettinlagringen är nästan helt beroende av insulin, vilket betyder att minimalt med kolhydrater är i stort sett det samma som omöjlig fettinlagring (egentligen finns det några ytterligare faktorer som spelar in, men kolhydraterna/insulinet är det allra viktigaste)

Fett stimulerar inte insulin. Ger man kroppen fett tror den också att man är en “duktig jägare” och den behöver inte oroa sig. Att äta mer fett gör dessutom kroppen duktig på att bränna fett – den anpassar sig snabbt. För att gå ner i vikt väljer man även mat som ger många kalorier men lite energi. Av protein går det mesta av kalorierna till byggnadsmaterial i kroppen och dessutom till värme eftersom det krävs mycket energi för att bryta ner de stora proteinmolekylerna (Är du frusen? Testa öka proteinintaget).

Lågkolhydratkost är godkänd av Socialstyrelsen bl.a. som behandling av övervikt och antalet positiva läkare och professorer ökar stadigt.

Går viktnedgången långsamt trots att du gör allt rätt?

Trots en hållbar, långsiktig lågkolhydratkost så står du stilla. Det är fullkomligt normalt, särskilt om du tidigare kaloribantat och ätit fettsnålt. Många andra, särskilt män som aldrig bantat, kan däremot rasa 10-15kg på ett par månader även med en långsiktig kost. Orättvist? Ja.

Personliga erfarenheter

Några citat från Anna Hallén om hennes tid som bantare från hennes blogg (länk till Annas sida hittar du längst ner i inlägget). Hon gick sedan ner från 111 till 79 kg med lågkolhydratkost. En vikt som hon flera år senare fortfarande har kvar.

…”första gången du bantade – Kilona bara rasade av. Jag minns att jag tog 10 kilo på 6 veckor och var överlycklig. (I alla fall ett tag) Sen för var gång jag bantade så gick det långsammare och långsammare och till slut var jag tvungen att ta till pulverdieter för att det skulle hända något.”…”Jag började småbanta hela tiden. Försökte att äta lite kalorier och minimalt med fett. Valde lättmargarin eller inget alls på smörgåsen. Bytte till minimjölk och söt fruktfil med 0,1 gram fett. Valde riskakor, grovbröd, popcorn, färskpressad juice och sockerfri müsli. Så min mat blev kalorifattig kolhydratkost. Med pyttelite fett.”…”Ingen metod funkade till slut på mig. Sista gången jag försökte banta var jag med i Viktväktarna i 10 månader. Och gick ner ETT kilo. Det måste ha varit ett kilo saffran, inte fett, till det priset. 10 månader gånger 4 veckor gånger 100 kronor. 4000 kronor för ett kilo fett. *suck*”…”Sen skapar kolhydratkosten ett sug som gjorde att jag smååt (vad jag trodde var nyttiga) kalorifattiga kolhydrater som skapade nytt sug”…”Jag trodde jag var duktig och fattade inte varför jag bara blev tjockare. Lovar att förtvivlan var stor.”…”Ju fler gånger jag bantade desto snabbare blev min kropp på att anpassa sig och minska förbrukningen. Till slut stod jag still på ca 1000 kcal/dag. Alltså min förbrukning låg på 1000!! Ville jag gå ner var jag tvungen att gå under den nivån. Det blev ju ingen mat kvar. Detta betydde att jag gick UPP i vikt om jag åt som vanligt. Nu satt jag i en klassisk bantarfälla. Bara pulverdiet fungerade om jag höll ut i veckor. Åt jag som vanligt gick jag upp i vikt. Och suget var hopplöst starkt.”

Du kan läsa mer om Annas resa här.

Pannkakor

av 2 Comments

Marias mjölfria pannkakor

Ingredienser:
1 ägg
1 msk fiberhusk (fiberhusk är psylliumfröskal och finns i vanliga välsorterade butiker)
1 dl grädde
1 dl mjölk eller vatten
ev. lite salt.
Det här är ursprungsreceptet, jag tycker att pannkakorna blir lättare att steka om man har mindre mjölk/vatten och mer ägg

Blanda först ägg och fiberhusk, tillsätt sedan grädde och mjölk/vatten, eventuellt salt
Vispa
Låt smeten svälla några minuter, den blir degigare än vanlig pannkakssmet
Stek i smör på medelvärme. De tar längre tid att steka än vanliga pannkakor och är svårare att vända. De blir lättare att hantera i mindre storlek. Platta till dem med stekspaden emellanåt – de sväller mer än vanliga pannkakor

Servera med grädde!

Samma smet kan även användas till våfflor

Varför är inte vanliga pannkakor nyttiga?
Pannkakor innehåller mjöl, som dels påverkar blodsockret och insulinet, och därför gör oss feta och sjuka. Läs mer på faktasidan om LCHF och i tidigare inlägg om kolhydrater. Dels innehåller vetemjöl gluten, vilket är en lektin. Lektiner är växtproteiner som inte är så nyttiga för oss människor i stor mängd. Det klassas som xenobiotika, dvs. växtgift. Bl.a. ökar lektiner genomsläppligheten i tarmen, vilket gör att främmande ämnen kan äntra blodbanan. Lektiner hämmar även enzymer och näringsupptag och tros kunna påverka uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. Alla växter innehåller skydd mot att bli uppätna, dvs. gift, särskilt i växternas frön. Alla sädesprodukter är frön.

Tips: Använd kategorierna under rubriken Hälsotips längst ner i högra kolumnen för att sortera ut de inlägg du är intresserad av, t.ex. recept