fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: virus

Infektioner och stress kan göra dig gråhårig

av Leave a Comment

Forskare tror sig nu ha hittat en förklaring till varför en del människor får grått hår i förtid. De har nämligen upptäckt att en gen som bidrar till hårfärg också reglerar immunförsvaret.

I en ny studie på möss, intresserade sig forskare för en gen som kallas MITF-genen. Den säger bland annat åt pigmentcellerna att producera melanin.

Vår hårfärg styrs av pigmentceller, de tillverkar melanin som är det som ger håret sin färg. Om man förlorar pigmentceller blir håret till slut grått. När vi blir äldre är pigmentcellerna bland de första celler att minska i antal.

I möss som har genetiska anlag för att få grå päls i förtid tröttas pigmentcellerna ut snabbare eftersom de hela tiden blir tillsagda av MITF-genen att arbeta. När forskarna ville testa om de kunde motverka att mössen fick grå päls genom att låta genen jobba mindre upptäckte de att genen även har en roll i immunförsvaret. Immunförsvaret började nämligen drivas till att attackera pigmentcellerna.

Eftersom genen verkade hänga ihop med immunförsvaret ville forskarna testa att utsätta mössen för en virusinfektion. De upptäckte då att mössen blev gråhåriga ännu snabbare än vad de blivit om de inte fått en virusinfektion.

Detta kan bero på att genen hos de här mössen redan tröttar ut pigmentcellerna men gör det ännu mer när den samtidigt ska hålla immunförsvaret aktiverat under den pågående virusinvasionen.

Forskarna kommer därför fram till att om man har genetiska anlag för att få grått hår i förtid, så skulle den processen kunna sättas igång snabbare om man utsätts för en infektion, och kanske också för stress, som ju påverkar immunförsvaret.

Missa inte ett av de populäraste inläggen någonsin här på bloggen på detta tema: https://4health.se/graa-har-ar-inte-ett-tecken-pa-alder-utan-pa-fel-kost och genom att söka: https://4health.se/?s=grått+hår

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/infektioner-och-stress-kan-gora-en-del-grahariga-i-fortid

Slipp VINTERKRÄKSJUKA

av 2 Comments

Jag hoppas verkligen att jag inte jinxar allt med det här inlägget 😀 haha

Men vi har mot alla odds lyckats klara oss igenom ett enormt utbrott av vinterkräksjuka, där jag tror att alla andra barn och all personal fått det, men vi lyckats klara oss. När jag hämtade min son förra veckan så jobbade föräldrarna på dagis för att personalen fått åka hem med kräksjuka…

För dig som inte vet det – viruset som ger maginfluensa, även kallat vinterkräksjuka, är enormt smittsamt. Det räcker ofta att befinna sig i närheten av någon som smittats för att själv bli smittad.
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus – en av de vanligaste typerna av magsjuka i Sverige. Det finns två typer av calicivirus, norovirus, som är den vanligaste typen och sapovirus, som är mindre vanligt. Båda ger samma symtom: Illamående, kräkningar, diarréer, ont i magen som oftast varar 1-2 dygn. Och ibland får man även feber. För barn är kräkningar vanligast symtom medan vuxna ibland kräks och ibland får diarré.  Sjukdomen är mest aktuell mellan november och april, med en topp mellan januari och mars. Det är därför den kallas för vinterkräksjuka.

Vinterkräksjuka är väldigt smittsam. En enda person kan smitta ner en hel arbetsplats eller förskola.
Inkubationstiden, den tid det tar från det att du blir smittad tills du blir sjuk, är vanligtvis mellan 12 och 48 timmar. Eftersom viruset förändrar sig snabbt så får man ett visst kortvarigt skydd, men att vara sjuk ett år ger oftast inte immunitet mot att bli smittad kommande år.

Så, hur slapp vi kräksjuka då? Vi gjorde i huvudsak 4 saker:

Så ordningen var varje dag efter dagis 1. dusch och tvätt, 2. en shot hemgjord örtmedicin, 3. lite paus, 4. gurgla och svälj en matsked silver. Innan sänggåendet/efter tandborstning körde vi samma procedur med en shot hemgjord örtmedicin och gurgla och svälj en matsked silver.

En viktig faktor i detta är att vi gjorde detta redan när vi fick reda på att smitta fanns. Jag blev smittad av vinterkräksjuka för ett par år sedan hos min tandläkare och insåg inte detta förrän jag kände första tecken på illamående dygnet efter. Jag tog då silver, men det var för sent. Viruset hade ju redan invaderat kroppen.

Övrigt att tänka på är att:

  • alltid tvätta händerna noga med tvål och vatten, framför allt före måltider och efter toalettbesök.
  • Det räcker inte att använda handsprit, eftersom handsprit inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjuka
  • använda flytande tvål och pappershanddukar i offentliga miljöer.
  • undvika att besöka magsjuka personer.
  • Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70 grader, men inte vid frysning. Trots detta hängde vi ut och vädrade alla ytterkläder ett par timmar varje kväll.

Hostmedicin DIY (fungerar mot hosta, förkylning och halsfluss)

av 4 Comments

Tröttnade på hosta efter en sömnlös natt, så jag kokade ihop min egen hostmedicin. Det här fungerar bra att svepa i sig vid första tecken på förkylning och halsfluss mm också, eftersom det även har virus- och bakteriedödande egenskaper. Men i mitt fall får det stå på nattduksbordet så att jag kan ta det vid hosta. Och det hjälper!

Testa gärna även om du saknar någon av ingredienserna. Det kommer hjälpa ändå

Du behöver ungefär:

  • 3 dl vatten
  • ½ Lök – Lök är till desinfekterande (antimikrobiellt alltså, dvs det tar död på bakterier och annat) och antiinflammatoriskt och kan fungera lite slemlösande
  • 2 klyftor Vitlök – antimikrobiellt
  • 2 tsk torkad Timjan, eller mer färsk– Timjan innehåller tymol som är antimikrobiellt. Det är dessutom både inflammationsdämpande, slemlösande och verkar ev. lite avslappnande på musklerna som är involverade i hostandet
  • Några blad torkad eller färsk Salvia – desinfekterande
  • 50 -100 g färsk Ingefära (eller 15- 20 g torkat pulver om du inte har färsk) – antiinflammatoriskt
  • Peppar – slemlösande
  • Lite kanelstång – mest för smaken, men kanel innehåller en massa nyttigheter och kan kännas lent i halsen
  • 3-4 msk Citronsaft
  • Ev. 1-4 msk Honung – honung innehåller en massa häftiga ämnen och används traditionellt vid förkylningar, halsont och hosta. Men är du känslig för sött så uteslut det
  • Annat du kan ha i om du önskar som sägs vara slemlösande etc: fänkål, anis, fläder. Och såklart gurkmeja som är kraftigt antiinflammatoriskt (jag hade en bit färsk gurkmeja som fick åka med)

Skala och hacka ingefära, lök och vitlöken
Lägg i en kastrull med vatten
Tillsätt timjan, peppar och salvia, samt kanelstång
Koka på låg värme under lock i 30 minuter
Sila av och låt svalna
Blanda ner honung och citronsaft
Förvara i kylen tex. i en glasburk med lock

Av receptet får du ett koncentrat som du kan ta av vid behov. Ta en matsked eller två. Du kan också späda med varmt vatten till te – Varm dryck lindrar/lenar i svalget och kan verka lite slemlösande

Komplettera gärna detta med att saltvattengurgla: Blanda ut salt i lite vatten och gurgla detta så djupt du kan i halsen. Salt är framförallt antibakteriellt och funkar bra mot tex halsfluss, men det är också avsvällande, och kan också kännas ledande, särskilt om du använder dig av ljummet vatten.

Ps. Glöm inte lyssna på 121, 89 och 68 om hur du undviker förkylningar och annat https://4health.se/category/podcast

Förkylningstips!

av Leave a Comment

Juletider, mycket att göra och absolut inte läge att bli förkyld eller sängliggande av andra virus. Känner du igen dig?

Jag har gett MASSOR med tips på det här ämnet. Så på väg till jobbet eller julklappshandlingen; Lyssna på avsnitt 121, 89 och 68 av podcasten!! Du hittar den via kategorin podcast här på 4health.se https://4health.se/category/podcast eller i din podcastapp / iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

fler podcasttips via podcastregistret

Immunförsvarets antikroppar ser inte ut som man trott

av Leave a Comment

Kroppens immunförsvar med antikroppar kan se helt annorlunda ut än vad forskarna trott under de senaste 50 åren enligt en ny studie.

Antikroppar skapas i blodet efter att en person haft en sjukdom (infektion). När antikroppar har bildats skyddar det mot att få sjukdomen på nytt.

Antikroppar (immunglobuliner) är Y-formade proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, till exempel virus, bakterier eller parasiter. Antikroppens funktion är att binda sig till specifika ytmolekyler, antikroppens antigener, på dessa smittämnen och på så sätt göra det möjligt för andra delar av immunförsvaret att eliminera dem från kroppen. Finns detta antigen närvarande, stimuleras kroppen att producera mer av antikroppen. Antikroppar bildas av B-celler, en sorts vita blodkroppar.

Det finns antikroppar i olika varianter. Huvudklasserna kallas för IgM, IgG, IgA, IgD och IgE.

Vid autoimmuna sjukdomar, som vi ofta pratar om här, bildar kroppen antikroppar mot friska och fungerande organ eller strukturer, så kallade autoantikroppar.

I normalfallet har människan två långa och två korta proteiner som bildar en antikropp. Men i studien fann forskarna att antikroppen plötsligen kunde vara väldigt liten och bara bestå av två korta proteiner.

Forskarna började med att titta på patienter som hade haft malaria, men hittade även de ovanliga antikropparna hos personer som inte har haft malaria. Just  malariaparasiterna finns oftast lång tid i kroppen, man kan gå omkring med parasiter i blodet i flera år, och immunförsvaret blir därför väldigt aktivt och påhittigt för att klara av olika varianter av malaria. Men man har också hittat det här hos personer som inte har haft malaria. Det innebär att andra sjukdomar också kan skapa den här typen av antikroppar.

Kanske har immunsystemet helt andra sätt och andra funktioner att förändra sin reaktivitet, enligt Mats Wahlgren som är professor i parasitologi vid Karolinska.

Att kunna förstå hur immunsystemet fungerar är viktigt för att kunna behandla sjukdomar. Man kanske kommer åt mikrober, tumörer och andra substanser som försöker ta sig in i vår kropp på ett annat sätt och det blir kanske lättare kan påverka det.

Även om det här just nu kanske inte har några konkreta följder för hur du ska må bättre, så tycker jag att sån här grundforskning är oerhört intressant. Det är den som kan ge oss svar på hur våra kroppar fungerar på riktigt. Det är detta som så småningom förenklar för oss att hitta orsaker till våra hälsoproblem.

Mer om immunsystemet kan du lära dig i podcasten, tex här: https://4health.se/89-stark-immunforsvaret-sa-fungerar-det 

http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature23670.html?foxtrotcallback=true

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6762270

Matsmältningen Del 4: Tunntarmen

av 2 Comments

Tunntarmen är mellan tre och fem meter lång. Inuti tunntarmen, på tarmens yta, finns tarmludd – små veck och utskott som tar upp näring ur maten. Skulle man platta ut alla tunntarmens veck och ludd skulle ytan vara ca 250 kvadratmeter. Tunntarmens stora yta är för att du ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt från maten. Om tarmluddet skadas får man svårt att ta upp näringen från maten. Det händer tex vid celiaki, glutenintolerans.

För att inte tarmluddet i tunntarmen ska skadas, kommer inte maten förbi ringmuskeln som skiljer magsäcken och tolvfingertarmen åt, förrän tunntarmen vet att matblandningen inte är för sur. Med hjälp av nervsystemet i mag-tarmkanalen, och speciella celler i tarmväggen som bildar hormoner och andra ämnen, kan kroppen kan känna av hur mycket och vilken mat vi har ätit. Det gör att rätt ämnen tillverkas för att bryta ner maten i mindre beståndsdelar.

När maten har kommit in i tunntarmen tas näringen i maten upp och förs vidare ut i kroppen med hjälp av blodet. Du tar upp energi, byggmaterial, vitaminer och mineraler. Här sugs också vätska från maten upp.

Kapillärer, små blodkärl, och lymfkärl, löper runt tarmen. Har har vi mycket av vårt immunsystem. I tarmsystemet finns runt 80 procent av vårt immunförsvar, och det finns framför allt i tunntarmen. Lymfsystemet lär du dig mer om i podcastavsnitt 119 och 120 med Anders Lönedal https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
Tarmbakterierna och immuncellerna skickar signaler mellan varandra som Dr Michael Ash berättade om i podcastavsnitt 135. Det är ett sätt att utbilda immunförsvaret kring vad som är skadligt och vad som är ofarligt. Bakterier i tarmkanalen kan också stimulera vårt immunförsvar så att vi bättre kan stå emot virus och andra infektioner.

Kuriosa: I våra tarmar finns ca 1,5 kilo bakterier som bland annat hjälper oss att bryta ner maten. Mycket av dessa bakterier finns dock i tjocktarmen, som vi kommer till i nästa del

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.

Skadligt med antibiotika tidigt i livet – påverkar tarmflora, hjärnan och beteende

av 7 Comments

Även låga doser antibiotika kan vara skadligt. Det kan förändra tarmflorans utseende och orsaka beteendeförändringar visar ny forskning. Men probiotika under antibiotikabehandlingen kan hjälpa en del.

Observationsstudier har tidigare visat en risk med att antibiotika tidigt i livet kan ge både metabola sjukdomar sjukdomar kopplade till immunsystemet (såsom autoimmunitet)

En ny studie på möss visar att låga doser penicillin tidigt i livet påverkar tarmfloran, hjärnans utsöndring av cytokiner, blod-hjärnbarriärens integritet – och beteende. Det kan bland annat ge upphov till ökad aggressivitet och minskad social interaktion.

Forskare i Kanada ligger bakom studien. De har undersökt hur nyfödda möss påverkas av låga doser penicillin som de fick varje dag i fyra veckor. Forskarna delade upp mössen i tre grupper. Den första gruppen fick penicillin varje dag under en period. Perioden sträckte sig från en vecka innan födseln (dvs under graviditeten) till ungefär tre veckor efter, när mössen avvänjt sig från sin mamma. Den andra gruppen fick penicillin under samma period men behandlades samtidigt med probiotika, dvs tillskott av goda bakterier. En kontrollgrupp fick ingen behandling.

När mössen var sex veckor gamla fick de genomgå flera tester. Då såg man att mössen som fått penicillin hade förändringar i tarmfloran, minskad social interaktion och ett enligt forskarna överraskande aggressivt beteende. Det förekom även en minskning av ångestbetingade beteenden, men bara hos hanarna. Alla de här effekterna hämmades helt eller delvis när mössen även fick probiotika.

Det är inte penicillinet i sig som gett upphov till beteendeförändringarna utan det är påverkan på tarmflorans sammansättning som kan ha effekter. Forskarna gjorde tester på mössens tarmflora när de var tre och sex veckor gamla, alltså både under och efter behandlingen. Alla bakteriestammar hade förändrats och mössen hade mindre mångfald i bakteriefloran.

Antibiotika, för det mesta penicillin, är det mest utskrivna läkemedlet till barn runt om i världen. Det används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Det räddar många liv och botar sjukdomar, men kan även vara skadligt om det används i onödan. Man har länge sett antibiotika som ganska ofarligt och inte tänkt på riskerna. Man har till och med skrivit ut det även mot virus som det egentligen inte biter på. Den historiska felanvändningen har gjort att det håller på att förlora sin verkan. Läs mer om farorna med antibiotikaresistens, genom att söka här på sidan https://4health.se/?s=antibiotikaresistens

Som jag inledde med att skriva, så har även tidigare forskning visat att antibiotika kan vara skadligt. Man har sett ett samband mellan användning av antibiotika under ett tidigt skede i livet och en ökad risk för kroniska sjukdomar. En riskfaktor är att utveckla astma och allergier, andra är att drabbas av tarminflammationer och fetma. Man har tidigare sett negativa effekter av höga doser antibiotika. Men den här studien visar att även låga doser hos möss kan ge långtidseffekter på tarmfloran samt hjärnans utveckling och beteende.

En ny rapport visar att ungefär 60 procent av alla för tidigt födda barn behandlas med antibiotika redan första veckan, ungefär 50 procent är penicillin. Personligen var jag med om detta under min förlossning trots att jag inte födde för tidigt. Då ville man sätta in antibiotika när det gått ett visst antal timmar sen vattnet gått. Jag lyckades avvärja denna antibiotikabehandling

Mer på temat via taggen microbiome

Missa inte att läsa mer om hur du hanterar antibiotikabehandling och förbättrar tarmfloran i de fem inläggen “Förbättra tarmfloran” som börjar här: https://4health.se/forbattra-tarmfloran-tex-efter-antibiotika-sa-gor-du-del-1-inledning-och-bakgrund Eller lyssna på avsnitt 128 av podcasten

Ur studien:

“We find that penicillin has lasting effects in both sexes on gut microbiota, increases cytokine expression in frontal cortex, modifies blood–brain barrier integrity and alters behaviour. The antibiotic-treated mice exhibit impaired anxiety-like and social behaviours, and display aggression. Concurrent supplementation with Lactobacillus rhamnosus JB-1 prevents some of these alterations.”

http://www.nature.com/articles/ncomms15062

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/skadligt-med-antibiotika-tidigt-i-livet

Därför blir du sjuk på vintern

av Leave a Comment

Kall och torr luft är ofta det som sätter fart på en influensaepidemi. Nu har forskare på Sahlgrenska akademin visat varför.

När luften är torr blir vissa virus lättare och kan sväva längre och därmed smitta fler personer. Studien visar att mängden vätska som omger viruset blir mindre i torr luft. Viruset blir lättare, kan hålla sig i luften under längre period och har därför större chans att smitta någon. Dessutom underlättas smittspridningen av att kylan gör att vi tränger ihop oss inomhus.

Forskargruppen har under tre säsonger samlat virusprover som jämförts över tid med väderstatistik från SMHI. Resultatet visar att ungefär en vecka efter första riktigt kalla perioden med låg luftfuktighet börjar influensautbrottet ta fart. När den sedan väl är igång rullar den på även om det blir plusgrader.

Väderfaktorn påverkar inte bara säsongsinfluensan (influensa A) utan även RS-virus och coronavirus.

http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/koldknapp-okar-risken-for-smitta-med-luftvagsvirus.cid1415977

http://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/darfor-blir-vi-sjuka-pa-vintern

Mer synd om förkylda män

av Leave a Comment

Ingen har väl missat hur mycket ynkligare män blir, jämfört med kvinnor, vid en förkylning 😉 Och kanske handlar detta inte enbart om kvinnas relativa styrka i förhållande till män, utan det kan faktiskt vara så att virus är snällare mot kvinnor än mot män.

Virus av alla möjliga slag attackerar både kvinnor och män. Men när forskare i London jämförde dödligheten från en viss typ av virus upptäckte de att vissa virus drabbar män hårdare – och förklaringen kan vara att virus får större spridning om de är snällare mot kvinnor.

Viruset som forskarna i huvudsak fokuserade på kallas för HTLV-1. Det är ett virus som smugglar in bitar av sin egen arvsmassa in i arvsmassan på immuncellerna hos värden som det angriper.

De som drabbas av viruset HTLV-1 löper större risk att utveckla bland annat den sorts cancer som kallas leukemi. Sedan tidigare vet man att kvinnor som ammar och har barn löper mindre risk att utveckla den här typen av cancer än män. Som orsak till detta har man tänkt sig att det handlar om en skillnad i immunförsvaret mellan män och kvinnor.

Men nu har forskare undersökt fenomenet med en annan typ av utgångspunkt: kan det vara så att dessa virus ”tjänar” på att vara snällare mot kvinnor och därmed öka sina chanser att nå andra individer?

För att ta reda på det så använde forskarna en sorts matematiska modeller med vilka man argumenterade att dödligheten på grund av viruset bör vara lägre hos kvinnor än hos män, så att viruset på så sätt förlänger sin varaktighet.

Det ligger alltså i virusets intresse att inte döda sin kvinnliga värd för att underlätta sin egen fortsatta spridning.  Man kan se en direkt parallell till bakterier som bara överförs från mor till barn och som sällan eller aldrig ger sjukdomssymtom.

Men än så länge är forskarnas idé om att män drabbas hårdare, i mångt och mycket en teoretisk modell. När det handlar om virussmittor finns det många andra parametrar som kan spela in – som till exempel individuella skillnader, geografiska skillnader, åldersskillnader och så vidare. Men på det stora hela tar man nog idag för lite hänsyn till evolutionära orsaker till varför vissa personer blir sjuka och andra inte.

Missa inte nästa podcastavsnitt , avsnitt 121 som kommer imorgon, där du får lära dig hur du kan undvika, förebygga, lindra och bota förkylningar!

http://www.nature.com/articles/ncomms13849

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/virus-snallare-mot-kvinnor-for-att-spridas-lattare

Svensk fisk och fåglar har brist på vitamin B1, tiamin

av 1 Comment

Det är tydligen inte bara vi människor som har brist på B-vitaminer (vanligt bl.a. vid stress). Nu tror man att laxen i Sveriges älvar är hotad pga just tiaminbrist.

Tiamin eller vitamin B1 har många funktioner i kroppen. Det är ett koenzym som spelar en viktig roll vid metabolism av kolhydrater (och omsättningen av energi generellt), det är viktigt för normal funktion av hjärnan och nervsystemet, och det reglerar också hjärta och ådror. För att bara nämna några saker.

Extrem brist ger sjukdomen beriberi, men tidiga bristsymtom är ofta mentala. Det kan vara symtom som irritabilitet, trötthet, oro, sömnlöshet, depression, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och förvirring. Men också snabb puls, ojämna hjärtslag, och nedsatt glukostolerans.

Tiamin, vitamin B1, finns i många livsmedel, bl.a. i kött och särskilt i inälvsmat, i frön och nötter, i grönsaker som sparris, ärter och groddar – och i jäst. (Särskild näringsjäst / Bjäst är ett bra tillskott om man skulle behöva det.) Men brist hos människor verkar inte vara så utbredd – om man inte äter stora mängder kolhydrater eller dricker mycket alkohol. Tänk dock på att detta vitamin är värmekänsligt. Så du behöver äta lite råkost eller åtminstone försiktigt tillagad mat.

Undersökningar av Sveriges älvar visar att 21 procent av laxkullarna drabbats av sjukdomen M74, som orsakas av tiaminbrist. Skälet är att laxhonorna i sin tur inte har tillräckligt med tiamin att föra över till romen.

I år har det visat sig att en stor del av laxhonorna i flera av Sveriges laxförande älvar producerar avkomma som dör till följd av tiaminbrist, brist på vitamin B1, enligt forskare vid Stockholms universitet. Samtidigt som laxar i Sveriges älvar ökar på grund av minskat fiske i Östersjön och älvar, undrar myndigheter varför så många laxar insjuknar i virus. Vad man glömmer är att orsaken med största sannolikhet är tiaminbrist.

Människan kan själv få i sig B1-vitamin på annat sätt men påverkas av tiaminbristen genom att arter riskerar att dö ut, och att maten troligen också innehåller mindre vitamin B1.

Tiaminbristen har varierat genom åren och orsaken till den är ännu oklar. En hypotes är  tiaminbrist i växtplankton, som är den främsta tiaminproducenten. För mycket näringsämnen kan påverka Östersjöns ekologiska balans.

Tiaminbristen är också skälet till att vissa fåglar minskat. Fåglar som äter blåmusslor, som i sin tur filtrerar växtplankton.

Tiaminbrist sägs orsaka beteende- och reproduktionsstörningar och hjärnskador hos djur, och leder till överdödlighet hos fåglar och fiskar.
Tiamin produceras framför allt i de gröna växterna i vårt ekosystem. Djuren får det i sig genom att äta gröna växter och blåmusslor.
Tiamin är viktigt för livsuppehållande enzymer i cellerna.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/laxen-kan-slas-ut-av-tiaminbrist/