fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: dygnsrytm

Dygnsrytm och fertiliet

av Leave a Comment

Dygnsrytmen, vilken framförallt kontrolleras av tallkottkörtelns hormon melatonin, har stor betydelse för de flesta av kroppens körtlar och hormoner. Därför kan dålig sömn och rubbad dygnsrytm göra dig sjuk.

Inte helt oväntat har man nu även visat att fertiliteten påverkas av dygnsrytm. Fertilitet är ju en högst hormonell företeelse och påverkas såklart av andra hormon och därmed av dygnsrytm.

Skiftarbetande kvinnor kan ofta få en rubbad menscykel och som en följd av detta problem med sin fertilitet.

I en ny studie manipulerades dygnsrytmen hos mushonor som nyligen parat sig. Mössen delades in i tre grupper där en grupp fick hålla en regelbunden dygnsrytm, en grupp fick dygnet gradvis förskjutet framåt och en grupp istället fick en gradvis förskjutning bakåt av dygnet.

Av de honor som levt under en regelbunden dygnsrytm så hade 90 % fått ungar. Sämst gick det för de honor som fick dygnet förskjutet framåt  – bara 22 % fick ungar.

Studien: http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0037668

350: Det magiska tillståndet SÖMN, och hur du biohackar din sömn. Med Daniel Larsson

av 3 Comments

  • Det magiska tillståndet där vi “tuppar av” en tredjedel av dygnet:
    • Vad händer egentligen i kroppen, hjärnan och organen under sömn?
      • Hur kan du stötta detta med din livsstil?
    • Sömncykler
    • REM-sömn
    • …
  • Hormoner och hur olika hormoner påverkar sömnen, och andra hormoner påverkas av sömn och dygnsrytm
  • Biohacka din sömn med mat och tillskott (och prylar?)
  • Vilken roll spelar nervsystemet i din sömn?
    • Tips för ett lugnt nervsystem!
  • Och vilken sömntyp är du? 

Kursen “Optimera din sömn” som Daniel berättar om i avsnittet hittar du här (rabattkod SPARRE): https://plattform.minawebbkurser.se/collections/biohacking

Du får 1,5h att lyssna på i bilen, när du städar, eller på promenaden.

Du hittar podcasten på din telefon – i alla vanliga podcastappar och Spotify, iTunes mm.

Ny med podcasts? Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Lyssna i appen Podcast (lila och vit symbol). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcast. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i Podcastappen och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Se till att du har en app för att lyssna på podcasts. Gå till Google Play i din telefon för att ladda ner en podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är Spotify, BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android: https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
    (Podcasten finns i alla vanliga podcastappar, inklusive Spotify mm)
  2. Sök fram podcasten, eller öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna en recension när du ändå är i iTunes eller din podcastapp.
Alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

335: Daniel Larsson – LJUS! Blått ljus, rödljusterapi och infrarött ljus. Biohacka din hälsa med ljus

av 9 Comments

  • LJUS, problemen med fel ljus, och vikten av rätt ljus
  • Grundläggande och avgörande för vår hälsa
  • Är det brist på rätt sorts ljus som gör att du:
    • Har svårt att gå ner i vikt? 
    • Eller inte sover optimalt?
    • Eller saknar energi?
  • Hur vi utvecklats med naturligt ljus och vad som händer i våra kroppar beroende på om det är ljust eller mörkt. Och beroende på vilken sorts ljus!
  • Hur kan vi påverka vår hälsa, inklusive hormonnivåer, hud, vikt, sömn, mitokondrier och energi – och motverka sjukdomar – genom att öka, minska eller blockera olika sorters ljus på rätt tider
  • Enkla och konkreta tips!
  • Dygnsrytmens betydelse och olika sorters naturligt ljus – deras våglängd och färg
    • Hur är det med ljus från telefon, iPad, dator och tv? 
    • Hur är det med blått ljus, rött ljus och infrarött ljus, IR?

Rabattkoden som nämns i avsnittet är SPARRE och ger dig 15% på allt på https://biohackingcollective.se Missa inte heller tävlingen i avsnittet!

Här får du en timme att lyssna på i solstolen eller på promenaden.

Du hittar podcasten på din telefon – i alla vanliga podcastappar och Spotify, iTunes mm.

Ny med podcasts? Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Lyssna i appen Podcast (lila och vit symbol). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcast. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i Podcastappen och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Se till att du har en app för att lyssna på podcasts. Gå till Google Play i din telefon för att ladda ner en podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android: https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
    (Podcasten finns också i alla vanliga podcastappar, inklusive Spotify mm)
  2. Sök fram podcasten, eller öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna en recension när du ändå är i iTunes eller din podcastapp.
Alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

190% mer antidepressiva till barn. Och var 6:e kvinna. FN kritiserar Sverige. Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

av 4 Comments

De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiva läkemedel ökat med 190 procent(!). Var sjätte kvinna och var tolfte man går på antidepressiva här och nu, och betydligt fler tar det någon gång under sitt liv. Sverige har två till tre gånger större uttag av antidepressiva läkemedel än andra nordiska länder. Och många gånger skrivs antidepressiva läkemedel ut utan att det följs upp ordentligt.

I sin senaste granskning kritiserar FN:s barnrättskommitté Sverige för hur mycket av dessa läkemedel som skrivs ut till barn, och rekommenderar regeringen att säkerställa att antidepressiv medicin till barn endast skrivs ut när det är strikt medicinskt befogat.

Antidepressiva (vanligen SSRI) ger i bästa fall kortvarig dämpning av symtom. I värsta fall är det en substans som ger mycket biverkningar och är svår att sluta med. Dessutom kan de hindra att man hittar den verkliga orsaken till problemet.
Många erfar att de blir erbjudna SSRI mot helt andra saker – såsom utmattning eller sköldkörtelsymtom.
“När inget annat funkar får man antidepressiva”

Vill du få en bättre förståelse för både antidepressiva/SSRI samt komma åt depression på andra sätt så finns det två väldigt populära podcastasvnitt med ett par av våra mest välutbildade läkare. En del av tipsen kan du även läsa här nedan i inlägget.
Det du behöver veta om SSRI och att sluta med dem i 146: https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel
Det du behöver veta om att bli frisk utan(!) SSRI i 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro
Mer om detta nedan.

Situationen i Sverige

De senaste tio åren har antalet barn upp till 17 år som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent. Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa

Detta bekymrar FN:s barnrättskommitté. Man är oroad över att läkemedel inte är det bästa sättet att hantera dessa problem. I sin granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen skriver kommittén bland annat att de med oro noterar att nivån av depression, oro och självskador bland barn samt den långa väntetiden psykiatrisk vård. De är kritiska till att föräldrar inte tillräckligt informeras om alternativa behandlingsformer till medicin.

Ledamöterna i barnrättskommittén är inte emot att antidepressiv medicin används på barn, om inget annat fungerar. Men medicinering borde aldrig vara förstahandsvalet för att få bukt med barns problem, för det finns flera risker med det. Det finns signaler om ökad risk för självmord och vi känner ännu inte till den långsiktiga inverkan som dessa mediciner har på barn.

FNs barnrättskommittés rekommendationer till Sverige:

  • Stärka tillgången till den psykologiska vården i skolor och inom vården i alla regioner.
  • Ta itu med de bakomliggande orsakerna till självmord och dålig psykisk hälsa bland barn.
  • Säkerställa att förskrivning av psykofarmaka för barn används endast när det är strikt medicinskt motiverat och att läkare, barn och deras föräldrar är ordentligt informerade om andra behandlingsalternativ
  • Tillhandahålla utbildning och stöd för föräldrar till barn med psykiska problem.

Sedan 1985 har Folkhälsomyndigheten utfört undersökningar bland skolungdomar mellan 11 och 15 år. Där har barnen själva fått uppskatta sitt mående. De får bland annat svara på frågor angående hur ofta de upplever att de har ett antal besvär så som ont i magen, svårt att sova samt känner irritation och oro. Sedan 1985 har man kunnat se att barn och ungas psykiska ohälsa har ökat, främst bland flickor.

Exakt vad ökningen beror på är svårt att svara på. Men det har blivit fler brister i skolan och hårdare krav på arbetsmarknaden. Skolstressen har ökat under den här perioden. Barn och unga känner en allt större press, på grund av att det är svårare att komma in på arbetsmarknaden och att det ställs högre krav i skolan. Personligen tror jag dock att pressen ökar från många andra håll, inte minst genom sociala medier. Och flera rent fysiska aspekter har förändrats. Barn och unga sitter mer inomhus framför skärmar, istället för att vara ute och leka i dagsljus. Dagsljus och fysisk aktivitet är oerhört viktigt för de signalsubstanser som behöver vara i balans för en god mental hälsa. Dessutom konsumeras energidryck och processad mat i större utsträckning. Blodsockerreglering är också oerhört viktig för det mentala måendet.
Om vi hela tiden förser barn (och vuxna) med medicin när de möter svårigheter så utvecklar de inte heller någon motståndskraft för att hantera svårigheter i livet.

I FN:s barnrättskommitté ser man en tendens i Sverige att man utgår från att barn är inkapabla att komma över sina problem utan medicinering.

Många inom vården i Sverige anser att antidepressiva används allt för ofta vid lindriga och normala vardagssymptom.

En ST-läkare uttalar sig: “För en person med en lindrig depression ger den här typen av läkemedel i princip bara biverkningar”

Abstinensbesvär och saknat stöd för långtidsbehandling med antidepressiva

Ett annat problem är att man använder antidepressiva länge, och utan plan på att trappa ut dem. Detta trots att det saknas bevis för att det skulle kunna fungera på lång sikt. Dvs det verkar inte skydda mot återfall i depression (reviderande depression).

Två läkare skriver om detta i Läkartidningen.

Det finns statistik från Socialstyrelsen som visar att 60 procent av de drygt 1 miljon svenskar som tar antidepressiva läkemedel har gjort det i över nio år(!!).

Rekommendationerna om återfallspreventiv behandling med antidepressiva baseras på randomiserade utsättningsstudier (RDT). Problemet är att randomiserade utsättningsstudier inte lämpar sig för läkemedel som ger abstinenssymtom som överlappar med grundsjukdomen. Detta är fallet med antidepressiva. Vanliga abstinensbesvär är bland annat ökad ångest, oro, nedstämdhet, irritabilitet, emotionell labilitet och sömnstörning. Abstinensreaktionerna kan också vara så intensiva och långdragna (månader till år) att reaktiv depression uppstår, det vill säga indirekt utlöst av abstinensbesvär. I sistnämnda fall är det patientens förmåga att hantera abstinensbesvären som avgör om och när det sker.

Nu har genomgångar av studier konstaterat att just sammanblandning (confounding) av återfall i depression och abstinensreaktioner i randomiserade utsättningsstudier förhindrar möjligheterna att dra några slutsatser om huruvida antidepressiva skyddar mot återfall.

Läkarna konstaterar att det saknas vetenskapligt stöd för förlängd behandling med antidepressiva i syfte att förebygga återfall vid depression.

Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare. Det är läkemedel som ska hindra må-bra-substansen serotonin att återupptas, vilket gör att mer serotonin är i omlopp.

I podcastavsnitt 146 med Dr Cecilia Fürst pratar vi om SSRI, dvs antidepressiva, och om depression. Vi pratar om hur du bör/kan ställa dig till antidepressiva läkemedel, hur du kommer av dem och mycket annat. https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel

Vill du höra mer om hur du kan bota depression, istället för att använda dig av antidepressiva kan du dessutom lyssna på ett av de nyaste avsnitten, dvs 329 https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro

I 329 pratar vi om hur depression ofta beror på neuroinflammation, dvs inflammation i hjärnan. Denna inflammation (och depressionen) är ofta kopplad till saker som:

https://sverigesradio.se/artikel/fn-kommitte-oroad-over-psykiatriska-lakemedel-till-barn-i-sverige

https://www.dn.se/insidan/fn-kritiserar-sverige-for-hog-forskrivning-av-antidepressiva-till-barn/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-psykisk-halsa-vuxna–30-44-ar/

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/05/evidens-for-langtidsbehandling-med-antidepressiva-saknas/

Rätt tid på dygnet för bäst fettförbränning vid träning

av Leave a Comment

Ny forskning visar att tiden på dygnet påverkar hur mycket fett som förbränns vid träning.

Forskningen är gjord på djur, men ger nycklar till hur den inre träningsklockan fungerar även för oss människor.

Nästan alla celler i kroppen har en inre biologisk dygnsklocka som synkroniseras av externa signaler och av huvudklockan i hypotalamus. I dina celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. Detta maskineri bildar en feedback-loop som anpassar din fysiologi (vad som händer i kroppen) under dygnet.
En mängd olika faktorer inklusive hormoner, temperatur, matintag och träning kan påverka cellernas klockor (vävnadsspecifika perifera klockor). Detta förändrar hur gener som påverkar ämnesomsättningen uttrycker sig (hur gener uttrycker sig avgör vad som sen händer i kroppen/cellerna).

Studien testade hypotesen att tidpunkten för stressorer som påverkar glukos och energi – träning och mat – kan påverka metabolismen i fettvävnad på olika sätt.
Man såg att träning framkallar en tidsspecifik effekt på fettvävnaden. Och den effekten är oberoende av matintaget – det handlar alltså enbart om dygnsrytm.

Mer specifikt såg man att fettvävnadens känslighet för träning är beroende av timing och modulerad av cellerna själva. Transkriptionen av metaboliska gener förbättras. I klartext – med rätt träningstidpunkt kan man finjustera fettmetabolismen.

När var det då bäst att träna?
Enligt studien stack förmiddagen ut.

Detta är också i linje med din biologiska klocka av andra anledningar – såsom att din kropp vill varva ner och förbereda sig för sömn den senare delen av dagen. Så ja, jag rekommenderar träning första delen av dagen om omöjligt, och att i alla fall undvika träning sent på kvällen. Men inte främst för fettförbränningens skull, utan för att inte motarbeta din naturliga dygnsrytm och rytmen av hormoner som kortisol (stresshormon) och melatonin (sömnhormon).

Ur studien:

“The circadian clock is a cell-autonomous transcription–translation feedback mechanism that anticipates and adapts physiology and behavior to different phases of the day. A variety of factors including hormones, temperature, food-intake, and exercise can act on tissue-specific peripheral clocks to alter the expression of genes that influence metabolism, all in a time-of-day dependent manner. The aim of this study was to elucidate the effects of exercise timing on adipose tissue metabolism. We performed RNA sequencing on inguinal adipose tissue of mice immediately following maximal exercise or sham treatment at the early rest or early active phase. Only during the early active phase did exercise elicit an immediate increase in serum nonesterified fatty acids. Furthermore, early active phase exercise increased expression of markers of thermogenesis and mitochondrial proliferation in inguinal adipose tissue. In vitro, synchronized 3T3-L1 adipocytes showed a timing-dependent difference in Adrb2 expression, as well as a greater lipolytic activity. Thus, the response of adipose tissue to exercise is time-of-day sensitive and may be partly driven by the circadian clock. To determine the influence of feeding state on the time-of-day response to exercise, we replicated the experiment in 10-h-fasted early rest phase mice to mimic the early active phase metabolic status. A 10-h fast led to a similar lipolytic response as observed after active phase exercise but did not replicate the transcriptomic response, suggesting that the observed changes in gene expression are not driven by feeding status. In conclusion, acute exercise elicits timing-specific effects on adipose tissue to maintain metabolic homeostasis.“

https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2218510120

https://sverigesradio.se/artikel/tid-pa-dygnet-kan-paverka-fettforbranning-vid-traning

Att använda produkter för jordning – jordningslakan mm

av 5 Comments

Det kom många frågor om produkter för jordning i samband med det populära allmänbildande podcastavsnittet med Clint Ober, jordningens “fader” (https://4health.se/291-clint-ober-jorda-dig-varfor-kontakt-med-marken-ar-helt-avgorande-for-din-halsa) Ett avsnitt jag verkligen rekommenderar alla att lyssna på! Vill man börja kortare så finns min svenska sammanfattning här

I det här inlägget tänkte jag fokusera på särskilda jordningsprodukter, pga frågor om detta, men jag sammanfattar även ämnet jordning för dig som är ny, och lite om forskningen på ämnet. Och så klart länkar jag till de inlägg där du kan läsa mer, och tips om var du kan köpa.

Jordningslakan

Jag fick som sagt mycket frågor om produkter efter podcastavsnittet, och de enda jag kunde rekommendera då var lite krångliga och dyra att få tag på, eftersom de beställs från USA. Den goda nyheten är att det nu äntligen finns ett bra och prisvärt jordningslakan att få tag på i Sverige. Jag har testat med både jordningsmätare och muskeltester – och såklart genom att sova på det 😄, och det fungerar utmärkt. Fördelen jämfört med de andra jordningslakan jag testat är också att det känns som ett vanligt bomullslakan. Här hittar du det https://trendrehab.se/produkt/jordningslakan-med-silvertradar-100-cm-x-200-cm/ och jag har givetvis ordnat med rabatt – 20% rabatt om du använder koden sparre (rabatten gäller på alla deras produkter – inkl IR-madrasser, vibbplattor, tyngdtäcken mm)

Ett jordningslakan är alltså ett särskilt lakan som ger oss kontakt med jorden genom att det kopplas till marken eller till ett jordat eluttag. Det är inte strömförande så att du får en stöt av det även om du kopplar det via eluttaget, utan det kopplar dig till jorden och reducerar laddning (mer om detta nedan). Jordningsadaptern man för in i eluttaget når enbart centralen som genererar jordning till eluttaget. Adapterns styrpinnar är gjorda av plast och leder på så vis ingen ström. Uppdatering: saknar man jordat eluttag eller av annan anledning inte vill koppla det till eluttag så kan man även köpa en klämma så att man kopplar det till sitt element – här https://trendrehab.se/produkt/jordningsklamma-univerasal/ (även här gäller alltså koden sparre för 20% rabatt) eller ett så kallat ground rod (äv kallat jordningsstav eller jordningspinne) – här https://trendrehab.se/produkt/jordningsstav-med-10-m-kabel/ Man kan också välja att köpa jordningslakanet med ett ground rod

Den forskning som är gjord på jordning är i huvudsak utförd genom att deltagarna i studierna sover jordade mha ett jordningslakan kopplat till ett jordat eluttag.

Lakanet jag tipsar om här är ett bomullslakan som har silvertrådar i sig. Och det finns andra produkter som är gjorda med kol.

Behöver man särskilda jordningsprodukter/ jordningslakan

Som Clint säger i podcastasvnittet jag hänvisar till så är vi gjorda för att ha kontakt med marken dygnet runt. Vad som händer i kroppen när vi avskärmar oss från den naturliga kontakten med jorden, via syntetiska sulor och golv pratar vi mer om i avsnittet – och hur det fungerar i kroppen när vi lever som vi utvecklats för – med direktkontakt med marken. Men summerat är det en enorm fördel för vår hälsa om vi kan sova jordade, och till detta gärna även vistas barfota utomhus när vi kan. Så passa på nu när det är varmt nog!

Det finns bl.a. forskning på personer som fick sova jordade på jordningslakan. De förbättrade sin hormonella dygnsrytm så att de fick mer melatonin (sömnhormon) på natten. De fick en bättre kortisolkurva, dvs mindre stresshormon kväll och natt, med en naturlig topp på dagen. Även detta pratar vi mer om i podcastavsnitt 291.

Jordning – vad är det och hur fungerar det

Forskningen på grounding eller earthing, det vi på svenska kallar jordning, är tydlig. Kontakt med jorden är lika viktig och naturlig som att äta en kost vi är gjorda för att äta. I avsnitt 291 förklarar vi varför och vad som faktiskt händer i kroppen och jag ska även summera detta här. En jordad kropp kan ta hand om fria radikaler, inflammation och stress. Med jordning kan vi förbättra tillstånd av värk, utmattning, autoimmuna sjukdomar mm. 

Jordning, det som på engelska kallas för grounding eller earthing, betyder att man kopplar något till jorden, sätter det i kontakt med marken. Generellt brukar man prata om att jorda elektronik, såsom elen i ditt hus – den är kopplad till jorden. 

Anledningen att man jordar saker är för att det på ytan av jorden finns en reservoar av fria elektroner. Ett överflöd av elektroner som snabbt kan röra på sig och reducera elektrisk laddning. 

Och på så sätt fungerar det med oxidativ stress i kroppen. Har vi kontakt med jorden tar vi hand om den oxidativa stressen. Den oxidativa stress som är anledningen till kronisk inflammation. För även din kropp är elektrisk. Våra hjärnor och vårt nervsystem skickar tex hela tiden elektriska signaler. 

När du står barfota på jorden (eller sover jordad på ett jordningslakan) så neutraliseras vår elektriska laddning, genom att kroppen absorberar elektroner från jordens yta, och därmed får samma laddning som marken. Vi kan inte ha positiv laddning i ett jordat objekt. Detta är varför vi jordar vårt kylskåp, vår dator och andra saker i hemmet. Och detta är varför vi nu inser vikten av att jorda människor. För att förhindra elektriska störningar och inflammation i kroppen. 

Ditt eget immunsystem, när det tar hand om patogener eller skadade celler, skickar ut vita blodkroppar. Vita blodkroppar i form av neutrofiler omsluter patogenen (eller det som ska tas omhand om) och utsöndrar reaktiva syreradikaler. Dessa fria radikaler är elektriskt laddade molekyler som fäster till patogenen och tar elektroner från den. Det är så immunsystemet tar hand om skadade celler, skadliga mikroorganismer osv. 

Fria radikaler, som bl.a. immunsystemet använder, saknar elektroner och är alltså elektriskt laddade. Dessa kan fästa in till andra molekyler och stjäla elektroner. Det är detta som är oxidativ stress i kroppen. 

Det överskott av fria radikaler som bildas när immunsystemet arbetar, behöver neutraliseras av antioxidanter, vilka är elektrongivare. Om de fria radikalerna inte tas omhand, kan de stjäla elektroner från friska celler och på så sätt skada dem. Detta leder till en kedjereaktion där immunförsvaret måste skicka nya neutrofiler för att städa upp denna skada. Vi pratar alltså om oxidativ stress som sprider sig och skapar inflammation. 

Kort sagt fungerar alltså jordens yta som en enda stor antioxidant så länge du har direkt hudkontakt med den (eller via jordningsproduker)

Mycket mer om detta, och fler tips på hur du gör för att motverka oxidativ stress och inflammation i podcastasvnitt 291!

Inlägg, poddar och film

Se alla inlägg om jordning genom att söka på grounding: https://4health.se/?s=grounding Se särskilt följande länkar:

Arbeta hälsosamt: Rätt utrustning, dagsljus, arbetsställning, och hur du sitter korrekt – stol vs sadelstol

av Leave a Comment

Utomhuskontor i januari – oh yes! ✨
Så himla glad för mitt lilla smidiga höj- och sänkbara bord från Salli
Det var detta jag nämnde i senaste podcastavsnittet och där vi fått en rabattkod, sparre , som ger hela 20% rabatt på sadelstolar och bord 🥳
Superenkelt att flytta ut det utomhus för att få bra arbetsställning även när jag får min dagliga dos dagsljus 😊
Ofta står jag och arbetar vid det, men jag gillar att växla mellan att stå och att använda min sadelstol (som för övrigt används till allt från arbetsstol till köksstol).

Här kommer ett faktaspäckat inlägg som har att göra med både dagsljus och arbetsställning – om att stå och arbeta, variera ställning, problemen med att sitta på vanlig stol och att använda sadelstol istället.

Varför dagsljus mitt i vintern?

  1. Serotonin och mentalt mående: Serotonin är en “må-bra-signalsubstans” och en av de lugnande budbärarna mellan nervceller, bl.a. i hjärnan. Den är kopplad till skratt, lek, sex och gott humör. Den är också viktig för sömnen eftersom serotonin är förstadie till melatonin, vårt främsta sömnhormon. Fler timmar i dagsljus ger mer bildning av serotonin i hjärnan.
  2. Sömn: En god natts sömn börjar på morgonen! Dagsljus, särskilt tidigt på dagen, ökar dina chanser till en god natts sömn. Att vistas i dagsljus på dagen hjälper kroppen till sin normala dygnsrytm. Det hjälper för att de hormoner som påverkar sömnen ska utsöndras vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Tänk på att de celler som påverkar sömnhormonerna framförallt finns i/bakom ögonen, så gå inte omkring med mörka solglasögon jämt.
  3. Förebygg allvarlig sjukdom: Att undvika att vistas i dagsljus och sol kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt-kärlsjukdom och död visar forskning
  4. D-vitamin: Framåt slutet av februari/ början av mars fram till mitten av oktober står solen så pass högt att din kropp kan bilda D-vitamin när solens strålar träffar din hud
  5. Blodtryck: Studier visar att när vi exponeras för dagsljus och solljus så sänks/normaliseras blodtrycket. 
  6. Med mera: Lyssna på podcastavsnitt 98 om dagsljus, på temat “Solljus, mer än bara D-vitamin” https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin

Detta ☝️är några av anledningarna till att jag kör utomhuskontor en del av dagen året om

Varför stå och arbeta?

  1. Motverka stillasittande: Antar att du lärt dig att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan? Men det är viktigare att undvika stillasittande än att träna (Läs mer: https://4health.se/viktigare-att-inte-sitta-still-an-att-trana). Så byt arbetsställning ofta, och stå ibland
  2. Blodcirkulation: Att stå och arbeta, och inte minst att byta arbetsställning ofta, främjar blodcirkulation, vilket är viktigt för din hälsa på många sätt
  3. Andning: Det är lättare att andas ordentligt och tillräckligt djupt när vi står (eller sitter helt korrekt). Och andningen är mycket viktig för hälsan. Mer om andning bl.a. i podcastavsnitt 99, 119, 120, 278 och 283. Börja tex här: https://4health.se/99-anders-olsson-medveten-andning
  4. Hållning: Många tycker att det är enklare att stå med korrekt hållning, än att sitta. För att kunna andas korrekt och aktivera diafragman krävs det att du har en okej hållning. Kutar du och går ihopsjunken kan du inte andas tillräckligt djupt. Lyssna på podcastavsnitt med Markus Greus för en bättre hållning. Du hittar alla i podcastregistret, men börja tex här: https://4health.se/176-markus-greus-postural-traning-smartfri-och-rorlig-fran-dag-1
  5. Lymfsystemet: Att stå är bättre än att sitta för ditt lymfsystem. Du behöver aktivera skelettmusklerna för att pumpa runt lymfa i kroppen. Några särskilt viktiga muskler är vadmusklerna, så att stå är bättre än att sitta. Gör gärna några tåhävningar ibland.
    Lymfsystemet gynnas dessutom både av korrekt andning och hållning. Diafragman aktiveras när vi andas tillräckligt djupt (för detta krävs en upprätt hållning). Och diafragman har en väldigt viktig roll i att pumpa runt lymfvätska i kroppen.
    (Mer om lymfsystemet bl.a. här https://4health.se/ditt-viktiga-lymfsystem-konkreta-tips och i podcastavsnitt 119, 120 och 271)
  6. Matsmältning: Vi är gjorda för att stå och gå mycket, vilket sätter ett korrekt tryck på tarmar och matsmältning. Att sitta mycket är negativt för matsmältningen och kan bidra till IBS och SIBO
  7. Biomekanik: Om du spenderar stora delar av dagarna i en viss ställning, tex med höftböjning på en stol, istället för att röra dig mellan olika ställningar så ökar risken bl.a. för plack i artärer på ett visst ställe. Varför får du det just på detta ställe? Jämför blodet som flödar genom dina blodkärl med en boll som rullas i en korridor. Om korridoren har en konstant böj/sväng på ett visst ställe kommer bollen att interagera med väggarna på ett väldigt specifikt sätt. Rör du dig, och korridoren (blodkärlen) ändrar form hela tiden, så studsar också bollen på olika ställen hela tiden. Men har du samma böj i korridoren så kommer samma punkt mellan vägg och boll interagera. En kollision med väggen på samma ställe hela tiden. En gång på ett ställe spelar ingen roll, men kollision på samma ställe jämt leder till slut till skada. Plack är ett skydd, en förstärkning på väggen (i kärlen). För kroppen är det värre (i alla fall kortsiktigt) om kärlet går sönder, så kroppen förstärker med plack.
    Så vill du undvika plack i blodkärlen så variera ditt rörelsemönster, dina arbetsställningar och din träning!
    Mer på det spännande ämnet biomekanik https://4health.se/?s=biomekanik och i podcasten: https://4health.se/avsnitt-21-undvik-vark-och-skada-sa-paverkar-du-din-bindvav-och-sa-har-undviker-du-belastningscancer-och-arteriellt-plack

Så ja, jag försöker stå och arbeta emellanåt (även om jag också hamnar i soffan ibland 😉 )
Mitt eget höj- och sänkbara bord är Salli Small Desk (rabattkod sparre ger 20% rabatt)

Varför sadelstol? Problemen med att sitta på vanlig stol

Problemen med att sitta på vanlig stol nämnde jag delvis ovan, inte minst under punkten biomekanik (Läs mer bl.a. här: https://4health.se/plack-i-artarerna-ar-din-raddning-inte-problemet-utan-ett-symtom-pa-nagot-annat-biomekanik-del-5). Men egentligen alla fördelar med att stå och arbeta är, om du vänder på dem, nackdelarna med att sitta på en vanlig stol.

Att sitta på en vanlig stol kräver också att man hela tiden är uppmärksam och anstränger sig för att sitta med en korrekt hållning. Det är så lätt att man sjunker ihop och sitter fel. Detta påverkar i sin tur muskler och värk, hållning, andning, cirkulation, lymfsystem osv

Vid traditionellt 90 graders-sittande belastas ryggkotor och diskar felaktigt. Vi trycker ihop diskarna framtill och ryggens muskler och ligament är ständigt uttänjda vilket ger dålig cirkulation, svaga muskler och ökar risken för värk, ryggskott och diskbråck. Blodcirkulationen fungerar dåligt, vilket kan bidra till hjärtsjukdomar, högt blodtryck mm.

När du sitter på an sadelstol får du de flesta fördelarna som du får när du står och arbetar. Du hamnar mer naturligt i en stolt upprätt hållning och med bäckenet korrekt tippat. Det är “svårare” att sitta som en hösäck helt enkelt 😄 Har du ridit så sitter du ungefär som i en sadel.

På en sadelstol hamnar vikten dessutom på sittbenen, i stället för på mjukdelarna där cirkulationen blir störd.

Ridande sittposition liknar en stående position mer, genom att axel, höft och häl är i samma lodräta linje.
Om fötterna placeras framför kroppen rundas ryggen för att kompensera den obalans som uppstår. Sitt istället på sadelstol, för fötterna bakåt, under dig, och tillåt bäckenet rotera framåt vilket gör att nedre delen av ryggen hamnar i en neutral och avslappnad sittställning

Knä- och höftleder bör vara i ca 135 graders vinkel när du sitter på en sadelstol. Svagt sluttande vinkel tillåter rotation av bäckenet framåt, så att du får en naturlig svank i nedre delen av ryggen och gör att nedre delen av ryggen är i en neutral och avslappnad sittställning.

Det blev så tydligt för mig när jag skadade mitt bäcken för ett tag sedan. Det kändes så onaturligt och obekvämt att sitta på vanlig stol och i soffa, men sadelstolen gick utmärkt.

Sadelstol ger ett aktivt, rörligt sittande. Man sitter i lodlinje, en position där vi är som starkast både fysiskt och mentalt. Bäckenet är i neutral framåtroterad position och det är skelettet som håller upp överkroppen. Musklerna är avslappnade och man är i balans. Diskarna är jämnt belastade och många små rörelser gör att man stärker rygg- och bålmuskler samtidigt som man sitter med bra, stolt hållning och ostörd cirkulation.
Du får då djupare andning som ger högre energinivå, bättre fungerande matsmältning och bättre koncentrationsförmåga – för att nämna några saker.

Lyssna gärna på podcastavsnitt 282 om hållning på kontor och hemmakontor. Många bra tips där (även om du inte väljer sadelstol)

Min sadelstol är en Salli SwingFit, i ljusgrå ulltyg Serendipity (rabattkod sparre ger 20% rabatt)

Sitt rätt på sadelstol, och välj rätt stol

Att sitta på sadelstol är lite annorlunda. Men mycket skönare och bättre. Har du ridit så kommer det kännas väldigt naturligt.

Sätt dig genom att stå bredvid stolen, lyft ena benet över stolen bakifrån, över till andra sidan av stolen, och sitt sen ner.
Tänk på att inte sitta för långt fram på stolen, då kan det kännas obekvämt i grenen. Utan sitt i nära bakkanten på stolen.
För att ställa dig upp, flytta fram fötterna lite och ställ dig upp. På detta sätt stannar stolan kvar bakom dig.

I början är det inte så ovanligt att känna av ryggen och olika muskler, eftersom andra muskler än vad du är van vid arbetar. Det är övergående, du behöver bara ge kroppen lite tid att anpassa sig till den nya positionen.

Tänk också på att det är viktigt att välja en sadelstol som har delat säte, så som Salli sadelstol. Annars kommer trycket i underlivet göra att man tiltar bäckenet bakåt och så mister man den goda hållningen. Sätet ska också vara designat så att låren kan få plats vid sidan av stolen för att man skall kunna upprätthålla den neutrala bäcken positionen. På bilden på min Salli sadelstol kan du se att sätet buktar in där låren ska vara.

Missa inte heller podcastavsnitt på ämnet: https://4health.se/282-hemmakontor-kontorsarbete-allt-du-behover-tanka-pa-for-hallning-mot-vark-stress-mm-med-markus-greus

Vecka 9 – del 12: Om du ändå inte går ner i vikt 4/5

av

Undvik sötningsmedel

Sötningsmedel verkar kunna ge ungefär samma påverkan på vikten som sockersötning. Man tror att detta delvis beror på att kroppen ökar insulinutsöndringen redan när den känner den söta smaken. När socker inte dyker upp får man blodsockerfall och hungern ökar. Tänk på att du efterhand vänjer dig av vid att allt måste smaka sött. Du har säkert redan under de här veckorna märkt en skillnad jämfört med innan du startade. En annan anledning till att sötningsmedel kan påverka vikt och hälsa negativt är för att det påverkar din tarmflora negativt.

 

Vistas utomhus

Av att vistas utomhus på dagen får du dagsljus som gör dygnsrytmen och hormonbalansen bättre. En obalans i hormoner kan stanna upp viktnedgången, så att se till att upprätthålla balansen är ett bra tips.

D-vitamin är faktiskt också ett hormon, som vi mest bildar från sol men även kan få i oss via fet mat, särskilt fisk. Det är alltså ytterligare en anledning att vara ute i solljus.

 

Öka fetterna som ökar din ämnesomsättning

Fett ökar fettförbränningen. En kropp som får i sig mycket fett blir duktig på att bränna fett. Ännu mer kan du öka fettförbränningen genom att äta mer av några särskilda sorters fetter.

Kroppen behöver alltid både mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Det finns dock några som man kan försöka få i sig mer av just när man vill gå ner i vikt. Eftersom de fleromättade fetterna är instabila och härsknar snabbare än mättade fetter så vill kroppen inte gärna använda dem som lagringsfett. Dvs. ät mer fisk för att öka fettförbränningen. Just fiskfett aktiverar också smakkanaler på tungan till skillnad från andra fetter. Man tror att det bidrar till att fiskfett gör oss mättare än t.ex. grädde och smör.

Sedan har vi kokosolja. Fettsyrorna i kokosfettet är medellånga mättade fettsyror som stimulerar fettförbränning mer än långa. Så ät gärna kokosfett (välj helst ekologiskt) och kokosgrädde.

 

Mediciner

En del mediciner kan ge viktuppgång, dessa inkluderar vissa diabetesmediciner, vissa antidepressiva mediciner, vissa preventivmedel, särskilt sådana som innehåller gulkroppshormon (minipiller, p-spruta, p-stav), betablockare (blodtrycksmedicin), epilepsimedicin och allergimediciner.

Om du tror att din medicin hindrar en viktnedgång så prata med din läkare om möjliga alternativ.

 

Vecka 9 – del 4: Sömntips

av

Sömntips

Sömnen påverkar alltså både din hälsa och vikt väldigt mycket. Här kommer därför tolv konkreta tips för en bättre sömn.

 

  1. Ha så mörkt som möjligt i sovrummet. Använd gärna både sovmask och mörkläggningsgardiner om du bor i stan med gatubelysning dygnet runt.

 

  1. Släck ner på kvällen. Tänk solnedgång eller eld, så att du har både mindre belysning och varmare ljus. Belysningen ska helst komma underifrån i form av läslampor istället för taklampor.

 

  1. Stäng av skärmar på kvällen, särskilt sista timmen. Det blå ljuset från tv, ipad, telefon och dator signalerar till kroppen att det är dag och att den ska producera mer stresshormoner. Forskning visar också att sociala medier och tv-program stimulerar signalsubstanser som stressar igång systemet, inklusive dopamin och adrenalin. Måste du använda en skärm så använd så kallad night shift och/eller blåljusblockerande glasögon.

 

  1. Vistas utomhus i dagsljus var dag minst 30 minuter, helst ännu mer, för att få ordning på dygns- och hormoncykler. Helst redan på förmiddagen. På så sätt kan det bli lättare att somna och kvaliteten på sömnen kan bli bättre. Dagsljus ger en signal till kroppen så att den vet när det är dag, det ökar ”må-bra”-hormonet serotonin som bygger melatonin på natten och som en trevlig bieffekt bygger huden mer D-vitamin när du vistas utomhus på dagen.

 

  1. Ha inte tv eller annan elektronik i sovrummet. Stäng gärna av wifi och lämna mobiltelefonen avstängd eller i flight mode. Det låter kanske hokuspokus, men elektronik kan störa nattsömnen. Lyssna på podcastavsnitt 238 på detta ämne.

 

  1. Drick inte kaffe eller annat som innehåller koffein efter kl 15. Koffeinet gör dig pigg, ökar det akuta stresshormonet adrenalin, trycker undan sömnsignaler, och stör dygnsrytmen. Den maximala effekten av koffeinet kommer först några timmar efter intag. Coca-cola, energidrycker och svart te ingår i det du bör undvika kvällstid. Du bör också hålla nere den totala mängden till max ett par koppar kaffe under dagen om du vill att kroppen ska ha hunnit bryta ner det till kvällen.

 

  1. Tänd så lite som möjligt om du behöver gå på toaletten på natten. Nivån av sömnhormonet melatonin sjunker snabbt i elektriskt ljus.

 

  1. Öka gärna sömnmängden till åtta till nio timmar per natt. De flesta behöver en effektiv sömn på minst 7-7,5 h, dvs. tiden i sängen minus tiden det tar att somna och ev. tid du är vaken på natten. Mer sömn kan både hjälpa dig som vill gå ner i vikt, stärka ditt immunförsvar och förbättra din hormonella balans så att du mår bättre.

 

  1. Lägg dig helst före klockan tio på kvällen för att få en bra dygnsrytm. Det viktiga här är att försöka sova under timmar då det är mörkt. Lägg dig också samma tid var kväll för att få ordnig på dygnsrytmen och de hormoner den påverkar.

 

  1. Ät helst inte de sista tre timmarna innan läggdags. Lägg inte dig hungrig, då är det ofta svårare att somna, men ät inte en stor måltid precis innan du ska sova. Under natten har du lägre aktivitet i dina organ, och du belastar kroppen och kan få sämre sömnkvalitet om den ska ta hand om maten under natten.

 

  1. En kort powernap eller avslappningsövning på dagtid kan minska kortisol- och därmed stressnivåerna.

 

  1. Varva ner innan läggdags. Meditera, stretcha eller ta en varm dusch. Efter duschen sjunker kroppstemperaturen, vilket hjälper kroppen att komma till ro. Lugn och djup andning stimulerar det parasympatiska (lugn och ro) nervsystemet. Att stretcha bort stress är också effektivt. Och en kopp te med lavendel, humle, kamomill eller citronmeliss kan också hjälpa.

 

 

Vecka 9 – del 2: Sömnhormonerna

av

Sömnhormonerna

Hormoner är t.ex. insulin eller kortisol som vi pratat om tidigare i kursen, eller enkelt sagt ämnen som utsöndras i kroppen och signalerar till specifika celler att något visst ska ske.

Det finns ett antal hormoner som särskilt påverkar och påverkas av sömnen. Dessa är:

 

  • Melatonin
  • Kortisol
  • Prolaktin
  • Serotonin

 

Sömnhormonet melatonin har en huvudroll. Det påverkar hela dygnsrytmen och därmed de flesta andra hormoner och signalsubstanser. Melatonin gör oss sömniga och det produceras av mörker och medan vi sover. Ju mörkare, desto mer melatonin produceras.

Melatoninet sänker aktivitets- och stressnivån genom att sänka din kroppstemperatur.  Halten av stresshormonet kortisol sänks så att kroppen får möjlighet att prioritera reparation istället för att vara på språng. Det sänker också aktiviteten i dina organ och minskar spänningar i muskler . Uppbyggande hormoner, som t.ex. tillväxthormon utsöndras, bland annat för att reparera och bygga upp dina muskler som varit i arbete under dagen. Melatonin är dessutom en stark antioxidant.

 

Serotonin är ett ”må bra”-hormon (eg. signalsubstans) vars mängd ökar i kroppen bl.a. av kolhydrater och annan ”comfort food”. Serotonin är en byggsten för melatonin, vilket man kan märka genom att sömnbrist gör dig sugen på kolhydrater. Kroppen skriker då efter kolhydrater för att kunna bygga melatonin så att du får sova. Därför kan man också tycka att ett glas varm mjölk med honung eller dylikt kan hjälpa till för att kunna somna. Dels är det ångestdämpande eftersom det påverkar serotoninet som får dig att må bra, dels gör det att kroppen producerar mer av sömnhormonet melatonin.  Överdrivet kolhydratintag på kvällen ger dock sämre sömnkvalitet eftersom ett svängigt blodsocker också leder till utsöndring av stresshormoner. Ett av problemen med nattarbete är relaterat till just serotonin. I slutet av natten sjunker serotoninet naturligt pga. dygsnrytmen, vilket ökar suget efter kolhydrater.

 

Ett stort kolhydratsug (att man är sugen på socker, mackor eller liknande) kan vara ett tecken på att du sover för lite. Kroppen vet att kolhydrater ökar serotoninutsöndringen, vilket i sin tur bygger melatonin. Detta är också anledningen till att man blir trött efter kolhydratrik måltid, samt längtan efter sött, alkohol och andra stimuli som stimulerar serotonin på kvällen.

 

För att optimera din dygnsrytm bör du istället komma ut och få dagsljus redan på morgonen. Detta hjälper dig att producera mer serotonin, vilket både får dig att må bättre, och också hjälper dig att sova framåt kvällen då detta serotonin kan omvandlas till melatonin, sömnhormon, när mörkret infaller.

 

Stresshormonet kortisol är också av stor betydelse för sömnen. Och sömnen har i sin tur betydelse för kortisolnivån i kroppen. Kortisolhalterna sjunker under natten för att kroppen ska kunna reparera sig, den behöver alltså inte vara redo för fysiskt arbete. På morgonen ökar kortisolhalten för att vi ska vakna. Sover vi för lite så hinner inte kortisolhalten sjunka tillräckligt innan den åter ökar, och halterna av kortisol blir allt högre i kroppen.  Detta leder till mer stress på kroppen med följder såsom vi pratade om i avsnitt 7, men också till en ond spiral där det kan bli allt svårare att sova på grund av högre aktivitetsnivå i kroppen.

 

Prolaktin, eller gulkroppshormon, kanske du känner igen eftersom det styr mjölkproduktion hos ammande mödrar och används i syntetisk form i preventivmedel. Men det har också betydelse för sömnen. Prolaktinnivån ökar normalt på natten och det har då effekt genom att det påverkar immunförsvaret. Prolaktin stimulerar nämligen produktion av olika immunceller, dvs. det ökar immunförsvaret hos både män och kvinnor. Vilket är ytterligare en anledning till att sömnen är viktig för hälsan. Prolaktinutsöndringen ska normalt minska innan man vaknar, men blir sömnlängden reducerad är utsöndringen inte avslutad när vi går upp. Detta leder till problem eftersom en ytterligare effekt av prolaktin är att det hindrar utsöndring av mättnadshormonet leptin. Om vi sover lite och prolaktinnivån är för hög på dagen blir vi alltså hungrigare, vilket kan leda till övervikt och eventuella följdsjukdomar.

 

Allt prat om hormoner kanske låter avancerat, men det man kan säga är att alla dessa hormoner påverkar varandra och även andra hormoner. Det blir lätt en kedjereaktion av för lite sömn med mindre melatonin, mer stresshormoner, prolaktin även på dagtid, vilket ger ökad hunger pga. minskad leptinutsöndring och obalanserat serotonin med ökat sug efter kolhydrater.

 

Man har också visat att minskat melatonin pga. för lite sömn kan ge ökad utsöndring av vissa könshormoner (såsom östrogen). Och ökat östrogen kan ge ökad risk för bröst- och underlivscancer mm. Och obalans i könshormoner generellt kan ge alla möjliga besvär, inklusive PMS. Lyssna gärna på podcastavsnitten om just könshormoner och den kvinliga cykeln. Framförallt avsnitt 263, men även 265, 86, 117 och 159.