fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

cancer

Studie: Fasting mimicking diet mot cancer

av 1 Comment

Fastehärmande kost, eller FMD – fasting mimicking diet, har jag skrivit och pratat om bl.a.

En ny studie på möss med tumörer visar att fastehärmande kost (FMD) förbättrar effekten av cancerbehandlingar genom att förändra metabolismen och öka antitumörimmuniteten i kroppen.

I studien undersökte man, förutom de biologiska effekterna av FMD, också säkerheten av att cykliskt fasta fem dagar med FMD – i kombination med vanliga cancerbehandlingar.

Hos de 101 patienterna visade sig FMD både säker och resulterade i en konsekvent minskning av blodsocker och tillväxtfaktorer, vilket ger metabola förändringar med cancerhämmande effekter. Studien visade också att FMD tydligt förändrar kroppens immunitet mot cancer på flera olika sätt. Bl.a. effekter som har med blodkärl, T-reg-celler, Th1 och cytotoxiska T-celler att göra (mer om dessa olika T-celler i podcastavsnitt 279-281 om immunförsvaret).

Slutsatsen av studien är alltså att FMD både tolereras väl och orsakar anmärkningsvärda systemiska metabola förändringar hos patienter med olika tumörtyper och som behandlas med samtidig antitumörterapi. Dessutom omformar FMD tumörimmunitet och aktiverar flera anticancerogena effekter i kroppen.

Ur studien:

“In tumor-bearing mice, cyclic fasting or fasting-mimicking diets (FMD) enhance the activity of antineoplastic treatments by modulating systemic metabolism and boosting antitumor immunity. Here we conducted a clinical trial to investigate the safety and biological effects of cyclic, five-day FMD in combination with standard antitumor therapies. In 101 patients, the FMD was safe, feasible, and resulted in a consistent decrease of blood glucose and growth factor concentration, thus recapitulating metabolic changes that mediate fasting/FMD anticancer effects in preclinical experiments. Integrated transcriptomic and deep-phenotyping analyses revealed that FMD profoundly reshapes anticancer immunity by inducing the contraction of peripheral blood immunosuppressive myeloid and regulatory T-cell compartments, paralleled by enhanced intratumor Th1/cytotoxic responses and an enrichment of IFNγ and other immune signatures associated with better clinical outcomes in patients with cancer. Our findings lay the foundations for phase II/III clinical trials aimed at investigating FMD antitumor efficacy in combination with standard antineoplastic treatments. SIGNIFICANCE: Cyclic FMD is well tolerated and causes remarkable systemic metabolic changes in patients with different tumor types and treated with concomitant antitumor therapies. In addition, the FMD reshapes systemic and intratumor immunity, finally activating several antitumor immune programs. Phase II/III clinical trials are needed to investigate FMD antitumor activity/efficacy.“

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34789537/

Antibiotika ökar risken för cancer

av Leave a Comment

Forskare har sett ett samband mellan antibiotikaanvändning och en ökad risk för tjocktarmscancer. Att antibiotika påverkar tarmens bakterieflora kan vara orsaken. En svensk studie visar ett tydligt samband mellan antibiotikabehandling (främst långvarig) och att drabbas av tjocktarmscancer inom de närmsta fem till tio åren. Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika.

Det är forskare vid Umeå universitet som har sett ett tydligt samband mellan antibiotikaanvändning och tjocktarmscancer. Män och kvinnor som använt antibiotika mer än sex månader löpte 17 procents ökad risk att utveckla tjocktarmscancer jämfört med personer som inte fått någon antibiotika. Den ökade risken att utveckla tjocktarmscancer sågs fem till tio år efter oral användning av antibiotika. Riskökningen var störst för dem som ätit antibiotika under längst tid, men även enstaka kurer ökade risken.

Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är ibland nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig. Framför allt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens (läs mer om detta i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=antibiotika+resisten) men också, som denna studie visar, för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer.

Studien är en registerstudie där forskarna studerat 40 000 personer med kolorektalcancer, cancer i tjocktarm och ändtarm, från det svenska kolorektalcancerregistret mellan 2010 till 2016. Uppgifterna har sedan jämförts mot 200 000 kontrollindivider som inte diagnosticerats med cancer. Personernas antibiotikaanvändning kommer från det svenska läkemedelsregistret från 2005 till 2016.

Resultatet visade att riskökningen gäller cancer i den högra delen av tjocktarmen, dit maten kommer direkt efter tunntarmen. Ingen ökad risk kunde ses för vänstersidig tjocktarmscancer.

Bakteriefloran i tjocktarmen påverkas av antibiotika, vilket tros vara anledningen till den ökade cancerrisken. Vid en jämförelse där man tittade på användningen av bakteriedödande läkemedel som inte påverkar tarmfloran kunde forskarna inte se en ökad cancerrisk. Studien gäller antibiotika som intas oralt, men antibiotika som intas intravenöst tros kunna påverka tarmfloran på samma sätt.

Notera dock att detta inte är en randomiserad, kontrollerad blindstudie, och att den inte visar på orsakssamband, enbart på association. Men det finns tidigare studier som visat liknande samband.

2017 visade en studie på tarmbakteriernas betydelse för polyputveckling i tarmen som kan generera cancer. Majoriteten av all kolorektalcancer, cancer i tjock- eller ändtarmen, föregås av utveckling av adenom, godartade tumörer i körtelvävnaden, också kallat polyper. Och ännu tidigare forskning har visat på samband med antibiotika, som hämmar tarmbakterierna, och en ökad risk för kolorektalcancer.

I studien från 2017 använde forskarna sig av data från ett stort registerprojekt, Nurses’ Health Study, en prospektiv kohortstudie som följer över 120 000 kvinnliga sjuksköterskor i USA sedan 1976. Resultatet visade att långvarig antibiotikaanvändning tidigare i livet, i åldern 20 till 59 år, hade samband med diagnostiserade adenom.

Jämfört med dem som inte hade tagit antibiotika under någon längre period mellan 20 och 39 års ålder, var sannolikheten att ha ett diagnostiserat adenom 36 procent större för dem som hade ätit antibiotika under en period på två månader eller mer. Sambandet gällde både adenom med låg och hög risk att utvecklas till cancer.

För dem som hade tagit antibiotika i två månader eller mer under åldern 40 till 59, var sannolikheten att ha ett adenom ännu högre, 69 procent större jämfört med dem som inte hade ätit antibiotika under någon längre tid i samma ålder. Med antibiotikabehandling som skett nyligen fanns inget samband.

Antibiotika rubbar bakteriefloran och kan ha effekter på bland annat motståndet mot patogener. Patogena bakterier kan ha betydelse för tumörcellers utveckling. Det är också värt att notera, skriver forskarna till denna studie, att de patogener som man behandlar med antibiotika kan orsaka inflammation, en känd risk för kolorektalcancer. Sambandet mellan antibiotika och tarmcancer skulle alltså kunna vara inflammation.

Ytterligare andra studier, bland annat en finsk kohortstudie, har visat att patienter som fått mer än 6 preskriptioner av antibiotika löpte en 15 procents ökad risk att utveckla kolorektalcancer under en nio års uppföljningstid, jämfört med en grupp som haft en eller ingen preskription av antibiotika.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter bröstcancer och prostatacancer. I Sverige diagnostiseras cirka 6000 personer med kolorektalcancer varje år. Femårsöverlevnaden beror mycket på tumörstadiet vid upptäckt. I hela diagnosgruppen är den kring 65 procent.

ur den nya studien:

”Antibiotics use may increase colorectal cancer (CRC) risk by altering the gut microbiota, with suggestive evidence reported. Our study aims to investigate antibiotics use in relation to subsequent CRC risk.Methods

This is a nationwide, population-based study with a matched case-control design (first primary CRC cases and 5 matched, cancer-free controls). Complete-population data, extracted from Swedish national registers for the period 2005-2016, were used to calculate odds ratios and 95% confidence intervals.Results

We included 40 545 CRC cases and 202 720 controls. Using the full dataset, we found a positive association between more frequent antibiotics use and CRC, excluding antibiotics prescribed within 2 years of diagnosis attenuated results toward the null. In site-specific analyses, excluding the 2-year washout, the positive association was confined to the proximal colon (adjusted odds ratio for very high use vs no use = 1.17, 95% confidence interval = 1.05 to 1.31). For rectal cancer, an inverse association, which appears to be driven by women, was observed. Quinolones and sulfonamides and/or trimethoprims were positively associated with proximal colon cancer, whereas a more general inverse association, across antibiotics classes, was observed for rectal cancer. We found no association between methenamine hippurate, a urinary tract antiseptic not affecting the gut microbiota, and CRC risk.Conclusions

This register-based study covering the entire population of Sweden found a robust association between antibiotics use and higher risk of proximal colon cancer and an inverse association with rectal cancer in women. This study strengthens the evidence from previous investigations and adds important insight into site-specific colorectal carcinogenesis.

https://academic.oup.com/jnci/advance-article/doi/10.1093/jnci/djab125/6360113

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/09/antibiotika-gav-okad-risk-for-tjocktarmscancer/

https://gut.bmj.com/content/67/4/672

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18704945/

https://www.lakemedelsvarlden.se/lang-tids-antibiotika-associerat-med-hogre-risk-for-tarmcancer/

Studie: Mycket salt i kosten motverkar tumörer / cancer. Så funkar det

av 2 Comments

En ny studie visar att mycket salt i kosten hjälper tarmfloran att motverka tumörer. Mängden bifidobakterier, men också tarmpermeabiliteten, ökar av salt i kosten. Bifidobakterierna tar sig ut i kroppen och hjälper, med hjälp av metaboliten hippurat, till att aktivera immunförsvaret vid tumören, så att det bättre bekämpar cancercellerna. Mekanismen är densamma som den nobelprisvinnande immunterapin! Så häftigt.

Tidigare observationsstudier och djurstudier har antydit att en kost med högt saltinnehåll är associerat med mindre cancer men mer autoimmunitet/inflammation. Huruvida det beror på andra faktorer, såsom att personer med mycket stress och inflammation behöver äta mer salt för att deras hormonella reglering av salt- och vätskebalansen fungerar sämre, har inte varit tydligt.

Den nya studien som gjorts på möss har funnit att en högsaltkost kan hjälpa till att bekämpa tumörtillväxt, med hjälp av en mekanism som involverar celler i immunsystemet och bakterier i tarmfloran.

Kost med mycket salt förknippas ofta med negativa hälsoutfall, som ökat blodtryck och effekter på det kardiovaskulära systemet. Men ny forskning visar att detta inte stämmer (läs bl.a. i tidigare inlägg https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk)

Den nya studien fokuserade på salt och immunitet. Högt saltintag har som sagt tidigare antytts kunna stimulera inflammation – en studie från 2013 noterade att höga mängder salt hos möss kan driva symtom på experimentell autoimmun encefalomyelit (EAE), en modellsjukdom för MS, multipel skleros.
Men inflammation är, bortsett från autoimmunitet, också ett skyddande svar från kroppen, och forskarna ville undersöka om en salt kost kan stimulera inflammation i kroppens respons mot cancer.

Forskarna matade möss med tumörer med en kost med låg, medel eller hög salthalt. Högsaltkosten begränsade signifikant tillväxten av mössens tumörer. De minskningar av tumörer som noterades var anmärkningsvärda för att det gällde så många olika typer av tumörer. Ökad överlevnad och minskad tumörtillväxt sågs hos möss med melanom, karcinom och till och med metastatisk cancer spridd i blodomloppet.

Forskarna förklarar att teamets analys visar att de immunceller som kallas naturliga mördarceller (NK-celler) ökade med 50% i de möss som fick högsaltdiet. Dessa celler identifierar celler i kroppen som har blivit infekterade av virus eller cancerceller, och förstör dessa celler. Mer om NK-celler och andra celler i immunsystemet i mina tre podcastavsnitt om immunsystemet, avsnitt 279 och framåt: https://4health.se/279-immunforsvaret-sa-funkar-det-del-1-det-ospecifika-medfodda-immunforsvaret

Mikromiljön runt en tumör är väldigt immunsuppressiv. Dvs tumören trycker undan immunförsvaret. Tumörer har olika biokemiska försvar som gör att de kan motstå attacker från NK-celler och andra inflammatoriska processer. Terapier som undantrycker dessa försvar, såsom så kallade “immune checkpoints inhibitors” inom immunterapi / immunoterapi, har varit revolutionerande inom cancerforskning. Men ingen vet varför dessa immunterapi-behandlingar bara fungerar hos vissa patienter. Cirka 30-40% av patienterna svarar, men resten inte.

Något som man har börjat titta på är mikrobiomets (tarmflorans) inverkan på behandlingseffektivitet. Mikrobiomet är de mikrober (såsom bakterier) som lever i och på våra kroppar, och deras gener (mer via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome ). Ämnesomsättningen av läkemedel av dessa bakterier varierar från person till person och kan ha drastiska effekter på läkemedels effektivitet.

För att undersöka mikrobiomen hos mössen i den nya studien genomförde forskarna detaljerad metabolomisk- och RNA-analys av blod- och avföringsprover tagna från mössen. Teamet noterade att en art av tarmbakterier, Bifidobakterier, var tydligt högre i möss som fick mycket salt. Det högre saltintaget ökade dock också tarmpermeabiliteten (“läckande tarm”) hos mössen, vilket innebar att dessa bifidobakterier migrerade från tarmen till andra delar av kroppen, inklusive till tumörerna. Väl inne i tumörmiljön aktiverade dessa bakterier sedan de undertryckta NK-cellerna, så att de kunde förbättra sin attack mot tumören.

Men möss är inte människor; är resultaten relevanta i våra kroppar? Och måste man äta så mycket salt?
Mänskliga data fanns redo – från labbet för den nobelprisvinnande japanska forskaren Tasuku Honjo. Honjo vann sitt pris för sitt arbete med cancerimmunterapi (https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller) Honjos laboratorium hade undersökt varför en så betydande andel av dem som fick behandlingar med immunterapi inte svarade på dem. De hade identifierat att en metabolit från mikrobiomet, hippursyra / hippuric acid, var associerad med ett positivt svar på behandlingen.

Forskarna i den nya studien fann att när de satte mössen på en saltrik kost i ett tumörtillstånd, så ökar också hippursyra väldigt mycket. Genom att koppla ihop två saker fann forskarna att saltet kanske använder samma väg som immunterapidrogerna i mänsklig miljö. Hippurat, frisatt av Bifidobacterium, kan fungera som väckarklockan som återaktiverar undertryckta NK-celler.

Genom att gräva ytterligare i den här mekanismen, visade forskarna att en saltrik kost kunde minska uttrycket av det immunsuppressiva PD-1-proteinet. Detta är exakt samma mål som Honjos immunterapi har. Baserat på detta fick de möss som fått en saltfattig diet en kombination av lite salt och en låg dos av Honjos immunterapi. Här fungerade denna lägre saltnivå som en förstärkare för immunterapin, och minskade tumörstorleken avsevärt.

Detta kan leda till en behandling som minskar den effektiva dosen av den oerhört dyra immunterapin, vilket gör den mer tillgänglig bl.a. i fattiga länder.

Forskarna såg också att hos möss som fick sin tarmflora utarmad med antibiotika, så försvann effekterna av en högsaltdiet. Vilket tyder på att dessa bakterier är viktiga för den bakomliggande mekanismen, inte saltet i sig. Detta ökar också möjligheten till ett tillvägagångssätt som helt kringgår salt i kosten. Teamet redogjorde för detta i experiment där, i stället för att ändra saltintag, så fick möss avföringstransplantationer från andra möss som matades på högsaltdiet. Detta återställde mössens förmåga att bekämpa cancer.

Studien visar vägen för ett nytt behandlingsalternativ för cancer som är både effektivt och häpnadsväckande nytt.

Tidigare om studier på vikten av salt i kosten:
https://4health.se/du-som-ater-nyttigt-riskerar-for-lagt-saltintag-–-sarskilt-under-heta-sommardagar
https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk
Lyssna även på läkaren Ralf Sundberg som berättar om saker som faran med lite salt, blodtryck och kolesterol i avsnitt 79 av podden

Ur den nya studien:

“High-salt diet (HSD) modulates effector and regulatory T cell functions and promotes tissue inflammation in autoimmune diseases. However, effects of HSD and its association with gut microbiota in tumor immunity remain undefined. Here, we report that HSD induces natural killer (NK) cell–mediated tumor immunity by inhibiting PD-1 expression while enhancing IFNγ and serum hippurate. Salt enhanced tumor immunity when combined with a suboptimal dose of anti-PD1 antibody. While HSD-induced tumor immunity was blunted upon gut microbiota depletion, fecal microbiota transplantation (FMT) from HSD mice restored the tumor immunity associated with NK cell functions. HSD increased the abundance of Bifidobacterium and caused increased gut permeability leading to intratumor localization of Bifidobacterium, which enhanced NK cell functions and tumor regression. Intratumoral injections of Bifidobacterium activated NK cells, which inhibited tumor growth. These results indicate that HSD modulates gut microbiome that induces NK cell–dependent tumor immunity with a potential translational perspective.”

https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abg5016?_ga=2.255628744.1730523047.1630916683-668304082.1613565894&

https://www-technologynetworks-com.cdn.ampproject.org/c/s/www.technologynetworks.com/cancer-research/news/amp/high-salt-diet-helps-the-microbiome-to-suppress-tumors-finds-mouse-study-353549

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23467095/

Örter och kryddor mot cancer

av Leave a Comment

Om man vill ha vetenskap på örter som fungerar så finns det att läsa via pubmed (där man söker efter medicinska vetenskapliga studier). Där hittar man boken “Herbal Medicine: Biomolecular and Clinical Aspects. 2nd edition.” och kapitel 17 “Herbs and Spices in Cancer Prevention and Treatment”. Kapitlet har 129 vetenskapliga studier och artiklar som källor.

Man skriver om kryddor och örter som har anticancerogena effekter – både i förebyggande syfte och för att ta död på cancerceller – inklusive:

  • Kryddpeppar
  • Basilika
  • Caraway (Carum Carvi) / Persisk Kummin
  • Kardemumma
  • Kanel (Cinnamomum Verum)
  • Nejlika (kryddnejlika)
  • Koriander
  • Kummin (Cuminum Cyminum)
  • Dill
  • Vitlök
  • Ingefära
  • Rosmarin
  • Saffran
  • Timjan

Med slutsats att det finns bevis för att cancer inte är en oundviklig följd av åldrande, utan sjukdomar som går att förebygga. Och att örter och kryddor i kosten kan bidra till detta. Utan tvekan finns det bevis för att flera processer, inklusive spridning/celldelning, apoptos, angiogenes och immunkompetens, kan påverkas av kryddor (se slutsats nedan).

Utöver dessa finns det många medicinalsvampar som visat sig effektiva mot cancer. Delvis för att de höjer kroppens egna T-cells-försvar, men också för att de har effekt på cancercellerna i sig. Ett exempel på en sådan medicinalsvamp är sidenticka (som också kallas turkey tail eller Trametes versicolor eller Coriolus versicolor – kärt barn har många namn… 🙂 ) Får bli egna inlägg om några av dessa så småningom.

Och dessutom många av våra vanliga ogräs – inte minst maskrosen har häftiga effektiva anticancerogena effekter.

Läs mer i tidigare inlägg via taggen örter: https://4health.se/tag/orter

“Mounting evidence suggests that cancers are not an inevitable consequence of aging but are preventable diseases. The evidence in this chapter suggests that spices may be factors in one’s diet that may lower cancer risk and affect tumor behavior. Spices have been consumed for centuries for a variety of purposes, such as flavoring agents, colorants, and preservatives. This chapter only scratches the surface of the overall impact of herbs and spices since there are approximately 180 spices commonly being used for culinary purposes. Without question, evidence exists that multiple processes, including proliferation, apoptosis, angiogenesis, and immunocompetence, can be influenced by one or more spices. While the currently available data are intriguing, considerably more information is needed to determine who will benefit most from exaggerated intake of one or more spices, the effective exposures needed to bring about the desired outcome(s), and what interactions (both positive and negative) exist with other components of the diet or with medications that an individual may regularly consume.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK92774/

Covid mot(!) cancer

av 3 Comments

En fallstudie visar hur en cancerpatients tumörer krymper efter att ha varit allvarligt sjuk i covid-19.

En 61-årig man med “Hodgkin lymphoma”, cancer i blod-/ lymfsystemet. Röntgenbilder före covid visar tydligt många tumörer.

Fyra månader senare visar tydlig minskning av cancertumörer (utan annan behandling än den mot covid).

Fallstudien är publicerad i the British Journal of Haematology.

När T-cellerna förökar sig och attackerar coronainfekterade celler ger de sig även på cancerceller som även de är främmande för immunförsvaret.

Det finns faktiskt något som kallas viral terapi och som används i Tyskland.

Det som kallas viral therapy handlar om virus som kan döda cancerceller. Virus invaderar och replikerar sig i cancerceller, vilka de har förmåga att ta död på. De infekterade cellerna sänder också ut signaler som stimulerar immunförsvaret så att det blir effektivare på att känna igen och attackera cancercellerna. Forskare beskriver det som en mycket effektiv form av immunoterapi / immunterapi. Jag har tidigare även skrivit om bakteriell immunoterapi: https://4health.se/bakterier-hjalper-immunsystemet-att-bekampa-cancer

Lyssna här på det som kallas viral therapy och som man kan se med allvarliga virus som mässling: https://cdn.prod-carehubs.net/n1/802899ec472ea3d8/uploads/2020/04/2020may28.mp3

https://www.walesonline.co.uk/news/health/coronavirus-cancer-medical-cornwall-report-20374046

Bor – spårämnet på allas läppar

av 15 Comments

Bor är ett spårämne, ett mineral, som blivit hett hett hett i hälsokretsar. Morley Robbins har pratat om det i några år, de som förespråkar jodprotokollet pratar bor, de som optimerar hormoner använder sig av bor osv.

Länge ansågs bor inte ha någon funktion, men man vet nu att bor bl.a. påverkar omsättningen av steroidhormoner (könshormoner och stresshormoner tillhör steroidhormoner) och hormonaktivitet som påverkar kalciumomsättningen.

Kroppen utsöndrar överskottsbor främst via urin och halveringstiden för denna utsöndring är bara 21 timmar, vilket tyder på att kontinuerlig tillförsel kan vara viktig. Bor lagras främst i benstommen.

Varför behöver vi bor?

Vi har inte mer än ca 10 mg bor i våra kroppar, men denna lilla mängd är involverad i många funktioner. Könshormoner har jag redan nämnt, och man har i studier sett ökade koncentrationer av både östrogen och testosteron med tillskott av bor hos kvinnor som genomgått klimakteriet. Bor kan bl.a. stimulera DHEA som är moderhormon till många könshormoner och binjurehormoner.

Bor i kombination med andra viktiga näringsämnen är viktiga för skelettet (näringsämnen såsom K-vitamin, D-vitamin, magnesium, och kisel), för att stimulera en stark benstomme (https://4health.se/106-benskorhet-myter-om-mejerierkalcium-och-massor-om-mineraler-och-vitaminer). Bor är nämligen involverat i upptag och användning av kalcium för benstommens omsättning, och det påverkar troligtvis även metabolismen av andra mineraler, inklusive koppar, magnesium, kalium och D-vitamin. Tillskott av bor hos kvinnor efter klimakteriet har visat sig öka retention av kalcium och magnesium – mineraler viktiga för skelettet. En av funktionerna är att bor är involverat i aktivering av D-vitamin, vilket påverkar östrogen som i sin tur är viktigt för kalciumabsorption. Men bor är också en viktig komponent i själva skelettet.

Ökat borintag förebygger och kan användas terapeutiskt mot cancer enligt studier “has demonstrated preventive and therapeutic effects in a number of cancers, such as prostate, cervical, and lung cancers”

Bor är viktigt för sårläkning.

Det finns indikationer på att tillskott av bor i kosten kan förbättra minnet och den kognitiva funktionen genom att vara involverat i hjärnans aktivitet.

På vissa håll har man använt bor för att behandla inflammationer och värk, inklusive reumatism. Områden med mindre mängd bor i marken har ökad förekomst av artrit. Och bor har visat sig minska inflammatoriska biomarkörer, såsom CRP.

Bor används även som lugnande och verkar också motverka psykiska sjukdomar

Bor höjer nivåer av kroppsegna antioxidanter, såsom SOD och glutationperoxidas; och skyddar mot oxidativ stress från toxiner och tungmetaller.

Bor kan dessutom påverka viktiga processer i kroppen, inklusive metylering och energiproduktion genom dess påverkan på några viktiga nyckelmolekyler i kroppen, inklusive SAMe och NAD+.

Brist på bor

Brist på bor kan ge effekter på alla ovan områden, symtom inkluderar artrit och ledsjukdomar, benskörhet, hormonella obalanser, värk, påverkan på minnet mm.

Många personer vittnar också om att de botat jästsvampöverväxt, som candida, med bortillskott.

Hur får vi i oss bor?

I kosten finns bor framförallt som fruktoborat i grönsaker och frukt. Soja, plommon och nypon, mandel och nötter samt jordnötter är alla livsmedel som är rika på bor. Så är även dadlar. Men även andra frukter, såsom citrusfrukter och äpple, samt persilja kan innehålla betydande mängder bor. Dock verkar en del befolkningar få i sig väldigt lite bor då marken innehåller lite bor på en del ställen i Europa. Och i bl.a. USA får man troligtvis i sig mer bor än hos oss.

Här kan man köpa bor som tillskott:
Bra magnesium med bor: https://www.naturshopen.se/wake-up-maggie-magnesium-kapslar
Bordroppar: https://www.naturshopen.se/trace-minerals-liquid-ionic-boron-6mg
(uppdatering maj: rabattkod sparre21 ger 10% rabatt hos Naturshopen)

När det gäller tillskott av bor så brukar terapeutiska doser vid tex benskörhet, artros och artrit ligga på mellan 2 och 9 mg per dag. Väldigt höga doser bor (betydligt högre än så) är dock toxiska, och källor till sådana toxiska doser kan vara rengöringsmedel och flamskyddsmedel.

Bor finns i nötter, frukt, grönsaker och bär
Ta gärna bor tillsammans med andra mineraler i form av oraffinerat salt, mineraldroppar, magnesiumsalt mm

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4712861/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3678698/

Därför ska du äta äppelskrutten

av 3 Comments

Visste du att det nyttigaste på äpplet är skal och kärnhus? Ja, förutsatt att det inte är besprutat.

Precis som när det gäller djuren vi äter, så rekommenderar jag att vi äter alla delar på växterna vi köper eller skördar. Många nyttigheter kan du hitta i allt från morotsblast till blad på broccoli-, brysselkål- eller blomkålsplantan.

Och när det gäller äpplet så är faktiskt de delar vi ofta slänger de allra nyttigaste. I skal och kärnhus finns nämligen rikligt med pektin. Och i skalet finns för övrigt mycket antioxidanter. Om vi bara äter fruktköttet så missar vi en del nyttigheter men får det mesta av fruktsockret. Tycker du inte om att tugga i dig kärnhuset så kan du alltid slänga ner det i en grönsakssmoothie.

Och just det – många frukters kärnor har visat sig ha anticancerogena effekter! Dessa inkluderar bl.a. äppelkärnor och aprikoskärnor.

Pektin är en sorts fibrer som finns i skalet på citrusfrukter, i äpple, omogen banan samt i många bär. Allt pektin vi äter når tjocktarmens bakterier och blir mat för dem. Pektin har i studier visat sig hjälpsamt mot metabolt syndrom (det som innefattar insulinrelaterade besvär som diabetes typ 2, hjärtsjukdom, övervikt mm) och att sänka LDL-kolesterol.

Pektin kan dessutom vara effektivt vid diarré.

Liknande inlägg: https://4health.se/darfor-ska-du-ata-skinnet-pa-kycklingen
och https://4health.se/hur-magfloran-paverkar-din-vikt-och-vad-du-kan-gora och https://4health.se/tillskott-av-metabolit-fran-goda-tarmbakterier-gav-minskat-sug

Mer om äpple: https://4health.se/?s=äpple

Lågkolhydratkost kopplat till minskad risk för bukspottkörtelcancer

av Leave a Comment

En observationsstudie av nästan 100 000 amerikaner visar att lågkolhydratkost är associerat med minskad risk för cancer i bukspottkörteln (en mycket allvarlig form av cancer)

Ur studien:

“Low-carbohydrate diets have become a popular approach for weight loss in recent years. However, whether low-carbohydrate diets are associated with the risk of pancreatic cancer remains to be elucidated. Hence, we examined the association of low-carbohydrate diets with the risk of pancreatic cancer in a US population. A population-based cohort of 95962 individuals was identified. A low-carbohydrate-diet score was calculated to quantify adherence to this dietary pattern, with higher scores indicating greater adherence. Cox regression was used to calculate risk estimate for the association of the low-carbohydrate-diet score with the risk of pancreatic cancer. Subgroup analysis was used to identify the potential effect modifiers. After an average follow-up of 8.87 years (875856.9 person-years), we documented a total of 351 pancreatic cancer cases. In the fully adjusted model, the highest vs. the lowest quartiles of the overall low-carbohydrate-diet score was found to be associated with a reduced risk of pancreatic cancer (hazard ratioquartile 4 vs. 1: 0.61; 95% confidence interval: 0.45, 0.82; Ptrend<0.001). Subgroup analysis found that the inverse association of low-carbohydrate diets with the risk of pancreatic cancer was more pronounced in individuals aged ≥65 years than in those aged <65 years (Pinteraction=0.015). Similar results were obtained for animal and vegetable low-carbohydrate-diet scores. In conclusion, low-carbohydrate diets, regardless of the type of protein and fat, are associated with a lower risk of pancreatic cancer in the US population, suggesting that adherence to low-carbohydrate-diets may be beneficial for pancreatic cancer prevention. Future studies should validate our findings in other populations.”

https://academic.oup.com/carcin/advance-article-abstract/doi/10.1093/carcin/bgab006/6106538

Ett glas vin är ju inte nyttigt (tyvärr…) , men nu kommer vi kanske få se innehållet

av 5 Comments

Påståendet att ett glas vin kan vara nyttigt har blivit en sanning för många. Men tittar man på den samlade forskningen så är de positiva hälsoeffekterna kraftigt överdrivna. Som jag tar upp i podcastavsnitt 101: https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt , så är de studier som visar att ett litet glas / måttligt drickande skulle vara nyttigare än ingen alkohol alls felkonstruerade. I nyjteristgruppen ingår nämligen fd alkoholister. Och deras hälsa är oftast starkt påverkad sedan tidigare. Lyssna gärna på avsnittet där jag berättar ner om hur alkohol fungerar i kroppen, och vad forskningen säger på riktigt.

Nu har EU lagt fram ett förslag om att märka alkoholflaskor med varningsetiketter. Detta eftersom forskning belagt att alkohol kan öka risken för flera olika cancerformer. Detta gäller framförallt cancerformer som drabbar hela matsmältningssystemet, inklusive mun, matstrupe, tarm och lever. Men även bl.a. bröstcancer. Alkohol bidrar dessutom till leverskador, hjärt- och kärlsjukdom, olyckor mm.

Alla flaskor med alkoholhaltiga drycker ska få en varningsmärkning, är ett av många förslag från EU-kommissionen i en bred plan för att bekämpa cancer. Den planen har fyra huvudsakliga fokusområden:

  • Förebyggande åtgärder
  • Tidig upptäckt
  • Diagnos och behandling
  • Förbättrad livskvalitet för cancerpatienter

Bland förslagen finns att alla flaskor med alkoholhaltiga drycker ska få en tydlig innehållsförteckning och en varningsmärkning. Idag behöver ju inte vin mm ha en komplett innehållsförteckning: https://4health.se/allergi-och-halsoproblem-av-dolda-tillsatser-i-vin Det är viktigt att konsumenter får veta exakt vad det är man dricker. Det är absurt att vi haft en situation där man vet mer om hälsosamma livsmedel än vinet.

Ett förslag från EU-kommissionen ska förhandlas och bearbetas, godkännas av både ländernas regeringar och EU-parlamentet innan det kan bli lag som gäller i Sverige. Det kommer att ta ett antal år nu, för hela processen.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-foreslar-varningsmarkning-pa-alkoholflaskor-1

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/det-har-sager-forskningen-om-alkoholens-halsoeffekter

Screening mot tjock- och ändtarmscancer

av Leave a Comment

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancern i Sverige, efter bröst- och prostatacancer. Studier har visat att med screening så minskar dödligheten kraftigt, med cirka 15 till 20 procent.

Screening mot tjock- och ändtarmscancer kommer att dra igång på flera håll i landet i år. Om upphandling av labtjänst och testkit går smidigt så är planen att alla mellan 60 och 74 år i Sverige screenas för tjock- och ändtarmsscreening inom en femårs period.

Under flera år har patienter i Stockholm och Gotland kallats till screening för tjock- och ändtarmscancer. Nu kommer även 60-åringar i Dalarna, och fyra andra regioner att kallas under året. Det innebär att ett provrör skickas hem för avföringsprov. Avföringen testas sedan via för att se om det innehåller blod. Om blod hittas så kallas 60-åringarna på kameraundersökning av tarmen via så kallad koloskopi.

Får du möjligheten så ta den säger jag. Ett mycket enkelt sätt att utesluta en tyvärr vanlig och dödlig sjukdom. Har du cancer i släkten, särskilt tarmcancer, men inte blir kallad, så är det också möjligt att göra privata tester. De tester jag erbjuder som testar din tarmflora screenar också för blod. Rekommenderar tex att göra ett GI map, så får du ju dessutom en hel massa andra svar kring hur du kan arbeta med din tarmhälsa: https://4health.se/mage-tarm

Alltför få söker vård för allvarliga sjukdomar som cancer nu under pandemin. Canceroperationer och behandlingar har prioriterats under pandemin, därför har väntetiden för vård minskat. Men samtidigt har antalet personer som söker vård för symptom på cancer minskat.

Cancervården har alltså prioriterats framför annan planerad vård som kan vänta under en period. Dilemmat för cancervården är snarare att för få söker vård.

Trenden är och har varit att tio till tolv procent inte uppsöker screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer jämfört med tidigare. (Lyssna även bl.a. här: https://4health.se/264-cellprover-cellforandringar-och-hpv-med-disa-mineur ) I Stockholmsregionen går det att se att det är 1 600 färre som har fått en cancerdiagnos under 2020 jämfört med åren 2016-2019.  Det utgör 20 procent. Framförallt är de som är 60 år och äldre som inte söker för misstänkt cancer.

https://sverigesradio.se/artikel/7651444

https://sverigesradio.se/artikel/7650531