”Gin och tonic-älskare har större hjärnor”, löd tidningsrubriker över hela världen för ett tag sedan. Artiklarna baserades på ett pressmeddelande från en studie som visar nya spännande insikter om hur våra hjärnor uppfattar smak. Men den ger tyvärr inga belägg för att dricka GT 🙂 (https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt)
University of Queensland hade i sitt pressmeddelande presenterat studien med att ”människor som älskar tonicvatten kan ha större hjärnor”. Allt för att marknadsföra den…
I studien har forskarna undersökt hur den relativa stoleken på olika delar av hjärnan korrelerar med hur söt respektive bitter smak uppfattas. De medverkande 1 660 personerna fick smaka på fem beska och fyra söta lösningar och sedan ge en subjektiv bedömning utifrån en skala om hur söta respektive beska de fann smakerna.
En av de tre bittra smaker som redovisades separat var kinin, en substans som ofta används för att analysera upplevd beskhet och som också används för att smaksätta tonicvatten.
Forskarna kunde se ett mönster där storleken på olika regioner av hjärnan korrelerade med en förändrad intensitet i hur söta respektive beska smaker uppfattades. Det absolut starkaste sambandet kunde forskarna hitta mellan den relativa storleken av vänstra entorinala barken och kinin. Kopplingen mellan volymen av vänstra entorinala barken och hur bittert kinin uppfattas är dock korrelation – inte ett orsakssamband. Så frågan är vad som är hönan och vad som är ägget. Skulle en högre tolerans för bittra smaker kunna leda till att man konsumerar mer sådana smaker och skulle detta i sin tur kunna leda till att hjärnan växer mer? Eller kan det vara så att personer med en större hjärna uppfattar smakerna mer bittert?
Besk smak är i regel något vi behöver lära oss att tycka om, men det finns också en genetisk faktor. Barn ogillar naturligt beska smaker som ett försvarssystem mot giftig mat.
“Functional neuroimaging studies have identified brain regions associated with human taste perception, but only a few have investigated the associations with brain structure. Here, in this exploratory study, we examined the association between the volumes of 82 regions of interest (ROI) and the perceived intensities of sweet (a weighted mean rating of glucose, fructose, aspartame, neohesperidin dihydrochalcone) and bitter (propylthiouracil, quinine, caffeine) substances in a large Australian healthy cohort from the Queensland Twin IMaging (QTIM, n = 559) study and the perceived intensity of quinine in a large U.S. healthy cohort from the Human Connectome Project (HCP, n = 1101). In QTIM, the volumes of 3 cortical (right cuneus gyrus, left transverse temporal gyrus, right inferior temporal gyrus) and one subcortical structure (both left and right caudate) were associated with more than one taste stimulus (P < 0.05) and tended to be associated with both sweet and bitter tastes in the same direction, suggesting these ROIs were more broadly tuned for taste sensation. A further 11 ROIs were associated with a specific taste (sweetness: 4; propylthiouracil: 3; caffeine: 2; quinine: 2). In HCP, volumes of 5 ROIs were associated with quinine bitterness. The quinine-left entorhinal cortex association was found in both QTIM (r = -0.12, P = 3.7 × 10-3) and HCP (r = -0.06, P = 2.0 × 10-2). This study provides the first evidence that, even in healthy people, variation in brain structure is associated with taste intensity ratings, and provides new insights into the brain gustatory circuit.”
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30703394
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/storre-hjarna-ar-inte-lika-med-gin-och-tonic-karlek/
Jag har tänkt ett bra tag på att skriva ett inlägg om fibromyalgi (FM), men inte kommit till skott eftersom det är så mycket jag vill skriva. Inser att jag får börja lite smått och så får det väl bli fler inlägg så småningom 🙂
Fläderbär har använts traditionellt inom folkmedicin mot hosta och infektioner. Fläderbären innehåller ämnen som kan hjälpa till att motverka virus och stärka immunförsvaret. De är dessutom rika på C-vitamin.
Frågan är om inte stress är viktigare än kosten när det gäller utvecklandet av SIBO / IBS? En studie på möss visar t.ex. att stress förändrade tarmfloran på ungefär samma sätt som en dålig kost. “stress caused the gut microbiota of lean mice to more closely resemble that of obese mice.”
Vad händer i kroppen när du sitter på kontoret eller i tv-soffan en stor del av dagen? Idag pratar vi med hälsoprofilen Leila Söderholm om stillasittandet, och hur du enkelt kan undvika de farliga effekterna av det.
I det nya podcastavsnitt som kommer imorgon, avsnitt 213, kommer populära Leila Söderholm och jag att prata om det farliga stillasittandet och vad som faktiskt händer i kroppen. Leila ger massor med tips på hur du “smygtränar” för att undvika stillasittandet. Du kan aktivera dina muskler på olika smarta sätt när du kör bil, sitter på möte, tittar på tv osv. Missa inte att lyssna! Njut så länge av tipsen på bilderna här! 🙂
Populärast i februari: D-vitamintillskott – bra eller skadligt?
Timjan innehåller tymol som är antimikrobiellt. Timjan är dessutom både inflammationsdämpande, slemlösande och verkar ev. lite avslappnande på musklerna som är involverade i hostande. Den används därför i växtbaserade läkemedel mot hosta vid förkylning.
Att sätta upp mål för olika delar av livet har blivit allt vanligare – på jobbet, i skolan och för träningen till exempel. Nu visar forskning från Universitetet i Basel att det finns ett samband mellan att sätta livsmål och att må bra – så länge målen är realistiska.
Bättre för både dig och ditt barn! Vi kommer in på allt ifrån lek och lärande till evolutionen och mat. Vi pratar straff, konsekvenser och belöningar. Vi pratar iPad, datorspel och skärmtid. Det handlar om föräldraskap under evolutionen jämfört med i dagens samhälle.
Senaste kommentarer