Dieter med tydliga kostregler ersätter religionen i det sekulariserade Sverige. Det är förklaringen till att så många just nu följer individuella dieter, enligt två svenska forskare.
Många följer i dag dieter och önskar individuellt anpassad specialmat. Varför så många anammat det här sättet att tänka kring mat är något flera olika typer av forskare finner intressant.
Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Stockholms teologiska högskola, tycker sig se likheter mellan viljan att följa dietens regler och religionen. I den kristna mystiken talar man om underkastelsen som en sorts frihet. Genom att avstå något, att uppoffra mig själv, lida lite känner jag att jag gör något gott, säger hon. Hon tycker sig se liknande drivkrafter bakom att hänge sig åt en diet och att följa en trosåskådning. Dieten kan fylla en livsmening så man ingår i ett sammanhang och får en meningsbärande gemenskap, säger hon.
Richard Tellström, etnolog som bland annat arbetar för Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med kost- och måltidsfrågor, kallar dieter som LCHF eller veganism för kulturella kostavvikelser. Han menar att Sverige är ett perfekt land för den som vill följa en sådan diet. Sverige är ett extremistland, säger han. Här är traditioner, religion och gruppgemenskap betydligt mindre viktigt än det är i de flesta andra länder, säger han. Vi har väldigt extrema värderingar – sekulära och förnuftsmässiga. I andra länder med mer traditionell matkultur är det betydligt svårare att särskilja sig från familjen och gruppen genom att hävda att man har en egen diet och inte vill äta samma som andra, menar har. I Sverige är det självklart att man själv ska finna sin egen lycka och vägen till framgång och då fungerar det bra att anmäla kostavvikelser utan att någon höjer på ögonbrynen.
Men även i väldigt sekulära länder har människan en längtan efter något större, något som ger livet en mening, menar de båda forskarna och hävdar alltså att dieten kan fylla den funktionen för många.
Etnologen Håkan Jönsson vid Lunds universitet har under många analyserat konsumenternas relation till mat och måltider, mest känd är han för forskningen kring hur svenskarnas relation till mjölk förändrats. Han menar att tendensen att välja bort vissa livsmedel funnits lika länge som livsmedelsindustrin. Att inte äta en viss sorts livsmedel blir dels ett sätt att försöka skydda den egna kroppen och dels ett sätt att markera grupptillhörighet.
Det finns säkert en hel del sanning i detta. Men jag tror att det skiljer sig ganska mycket mellan olika sorters kosthållning. En strikt vegankost är kanske oftare en form av “religion” och politiskt ställningstagande än t.e.x en lågkolhydratkost. I min erfarenhet har de flesta jag stöter på valt en lågkolhydratkost som tex LCHF eller paleo av hälsoskäl. T.ex. för att hantera sin diabetes. Men visst stöter man på extremister här också 🙂
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-foljer-sa-manga-svenskar-dieter
Senaste kommentarer