fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: stillasittande

Allt mer tarmcancer hos unga – Antibiotika till barn och unga ökar risken för tarmcancer i tidig ålder

av Leave a Comment

Apropå veckans podcastavsnitt där Sanna berättar hur tarmcancer ökar mest hos unga människor, så publicerades en ny studie i International Journal of Cancer på just detta ämne helt nyligen. Ökar riskfaktorer i barndomen, eller vad är det som händer? Och vilka faktorer verkar spela störst roll? Tack vare effektiv screening sjunker fallen av tjocktarmscancer hos äldre. Däremot har siffrorna för yngre personer ökat. Det ökar med 1-2% per år, dvs med uppemot 22% över en 10-årsperiod. År 2030 kommer 10-12% av tjocktarmscancer och 25% av ändtarmscancer inträffa hos yngre människor.

Mer om studien strax, men jag vill börja med att uppmana dig att lyssna på nästa avsnitt, 341, om hur du på mycket konkreta sätt minskar risken för alla våra moderna sjukdomar via tarmen. Det är ett så spännande avsnitt. Vi pratar med en internationell expert och hälsokändis, om hur läckande tarm är den största faktorn bakom all sjukdom och dödlighet världen över, och hur man med välstuderade metoder (dvs forskning bakom metoderna) kan förbättra läckande tarm och medföljande inflammation med 70-95% (!!!) Så det är mycket välinvesterad tid att lyssna på 341. Planerad release för avsnitt 341 om läckande tarm är den 3 oktober.

Så, som sagt, kolorektalcancer (tjocktarmscancer och ändtarmscancer) i unga ökar världen över. Många experter tillskriver den totala ökningen av tarmcancerdiagnoser till kost, miljöfaktorer och andra livsstilsfaktorer. Men kost, träning osv kan inte förklara skillnader mellan åldersgrupper över 50 och under 50 år. Åtminstone inte helt.

Det finns flera möjliga riskfaktorer i barndomen. Långvarig eller återkommande användning av antibiotika t.ex., kan orsaka långvariga förändringar i tarmmikrobiotan (tarmfloran) som leder till ökad risk. I den nya studien undersökte man sambandet mellan antibiotikaanvändning och cancerrisk, både generellt och relaterat till vissa genetiska faktorer.

Den nya studiens resultat

Man fann att långvarig eller återkommande antibiotikaanvändning ökar risken för tidigt debuterande kolorektalcancer och adenom, med en starkare effekt hos personer med en speciell variant av genen FUT2. Adenom (eller polyper i dagligt tal) är förstadier till cancer, eller godartade tumörer. Dessa kan hittas i tarmen upp till 10 år innan cancern utvecklas.

Och FUT2 är en av många gener som testas om du gör ett DNA Health-test: https://4health.se/dna-genetik
FUT2 kodar för enzymet fucosyltransferas 2, som är involverat i absorption och transport av vitamin B12, men också i reglering av mikrobiomet. Varianter på FUT2-genen har visat sig påverka risken för infektioner och inflammatoriska sjukdomar. Till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, magsår och andra gastrointestinala sjukdomar.

Deltagarna i studien med den högsta antibiotikaanvändningen, kombinerat med högsta genetiska risken hade mer än 200 % ökad risk för tidigt debuterande tarmcancer. Liknande siffror när det gällde risken för polyper.

Med tidigt debuterande cancer menar man att man får cancer före 50 års ålder.

Vad göra?

Var restriktiv med antibiotika, både till dig själv och dina barn. Upprepade antibiotikakurer kan utplåna de goda bakterierna, vilket skapar en gynnsam miljö för skadliga bakterier. Denna förändring i tarmmikrobiomet har kopplats till de flesta sjukdomar – allt från depression och ångest, till IBS och fetma. Och som sagt, till tidig uppkomst av kolorektalcancer.
Oftast behövs inte antibiotika till urinvägsinfektioner och öronbesvär. Ha alltid en konversation med din läkare för att avgöra om antibiotika verkligen är nödvändigt som en förstahandsbehandling när du eller ditt barn blir sjukt. Mycket mer om antibiotika och tarmflora hittar du via taggen microbiome och i tidigare podcastavsnitt om tarmfloran:

  • I 320 pratar jag om tarmflora och inflammation
  • Spännade avsnitt om tarmflora mm i avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137, 199
  • Det finns också ett antal avsnitt med Dr David Brady på detta tema i 236, 237, 240, 241, 247, 249
  • Och så senaste avsnitt 340 med Dr Sanna Ehdin, och kommande 341 med Kiran Krishnan
  • Spana in 4health.se/podcastregister

Några av de bästa sakerna du kan göra för att minska risken för all sorts cancer är att äta en näringstät ekologisk kost utan processade livsmedel, gärna fasta – åtminstone över kväll och natt, prioritera sömn, träna och undvika stillasittande, undvika rökning, alkohol och andra toxiner, samt att arbeta med stressreducering och att lösa känslomässiga trauman. Mer om att reversera och förebygga cancer bl.a. i podcastavsnitt 272

Mer om studien

Studien utnyttjade de omfattande resurserna i Storbritanniens biobank som omfattar hälsojournaler från över 500 000 individer. För att säkerställa precision begränsade forskarna sitt fokus till individer i åldersintervallet 20 till 55 som uppfyllde specifika kriterier. Uteslutningar gjordes för personer som inte har europeisk härkomst, individer som tidigare diagnostiserats med olika typer av cancer och fall av tidigt debuterande kolorektal cancer som inträffade före 19 års ålder.

För att fördjupa sig ytterligare granskade forskarna den valda kohorten för genetiska markörer associerade med kolorektal cancerpredisposition och familjehistorik.

Därefter kategoriserades deltagardata i distinkta grupper baserat på genetiska markörer. Varje grupp utsattes för en noggrann bedömning av sin historik av återkommande antibiotikaanvändning i barndomen.

Ur studien:

Early-onset colorectal cancer (EOCRC) has been increasing worldwide. Potential risk factors may have occurred in childhood or adolescence. We investigated the associations between early-life factors and EOCRC risk, with a particular focus on long-term or recurrent antibiotic use (LRAU) and its interaction with genetic factors. Data on the UK Biobank participants recruited between 2006 and 2010 and followed up to February 2022 were used. We used logistic regression to estimate adjusted odds ratios (ORs) and 95% confidence intervals (95% CIs) of the associations between LRAU during early life and EOCRC risk overall and by polygenic risk score (constructed by 127 CRC-related genetic variants) and Fucosyltransferase 2 (FUT2), a gut microbiota regulatory gene. We also assessed the associations for early-onset colorectal adenomas, as precursor lesion of CRC, to examine the effect of LRAU during early-life and genetic factors on colorectal carcinogenesis. A total of 113 256 participants were included in the analysis, with 165 EOCRC cases and 719 EOCRA cases. LRAU was nominally associated with increased risk of early-onset CRC (OR = 1.48, 95% CI = 1.01-2.17, P = .046) and adenomas (OR = 1.40, 95% CI = 1.17-1.68, P < .001). When stratified by genetic polymorphisms of FUT2, LRAU appeared to confer a comparatively greater risk for early-onset adenomas among participants with rs281377 TT genotype (OR = 1.10, 95% CI = 0.79-1.52, P = .587, for CC genotype; OR = 1.75, 95% CI = 1.16-2.64, P = .008, for TT genotype; Pinteraction = .089). Our study suggested that LRAU during early life is associated with increased risk of early-onset CRC and adenomas, and the association for adenomas is predominant among individuals with rs281377 TT/CT genotype. Further studies investigating how LRAU contributes together with genetic factors to modify EOCRC risk, particularly concerning the microbiome-related pathway underlying colorectal carcinogenesis, are warranted.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.34648

190% mer antidepressiva till barn. Och var 6:e kvinna. FN kritiserar Sverige. Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

av 4 Comments

De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiva läkemedel ökat med 190 procent(!). Var sjätte kvinna och var tolfte man går på antidepressiva här och nu, och betydligt fler tar det någon gång under sitt liv. Sverige har två till tre gånger större uttag av antidepressiva läkemedel än andra nordiska länder. Och många gånger skrivs antidepressiva läkemedel ut utan att det följs upp ordentligt.

I sin senaste granskning kritiserar FN:s barnrättskommitté Sverige för hur mycket av dessa läkemedel som skrivs ut till barn, och rekommenderar regeringen att säkerställa att antidepressiv medicin till barn endast skrivs ut när det är strikt medicinskt befogat.

Antidepressiva (vanligen SSRI) ger i bästa fall kortvarig dämpning av symtom. I värsta fall är det en substans som ger mycket biverkningar och är svår att sluta med. Dessutom kan de hindra att man hittar den verkliga orsaken till problemet.
Många erfar att de blir erbjudna SSRI mot helt andra saker – såsom utmattning eller sköldkörtelsymtom.
“När inget annat funkar får man antidepressiva”

Vill du få en bättre förståelse för både antidepressiva/SSRI samt komma åt depression på andra sätt så finns det två väldigt populära podcastasvnitt med ett par av våra mest välutbildade läkare. En del av tipsen kan du även läsa här nedan i inlägget.
Det du behöver veta om SSRI och att sluta med dem i 146: https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel
Det du behöver veta om att bli frisk utan(!) SSRI i 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro
Mer om detta nedan.

Situationen i Sverige

De senaste tio åren har antalet barn upp till 17 år som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent. Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa

Detta bekymrar FN:s barnrättskommitté. Man är oroad över att läkemedel inte är det bästa sättet att hantera dessa problem. I sin granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen skriver kommittén bland annat att de med oro noterar att nivån av depression, oro och självskador bland barn samt den långa väntetiden psykiatrisk vård. De är kritiska till att föräldrar inte tillräckligt informeras om alternativa behandlingsformer till medicin.

Ledamöterna i barnrättskommittén är inte emot att antidepressiv medicin används på barn, om inget annat fungerar. Men medicinering borde aldrig vara förstahandsvalet för att få bukt med barns problem, för det finns flera risker med det. Det finns signaler om ökad risk för självmord och vi känner ännu inte till den långsiktiga inverkan som dessa mediciner har på barn.

FNs barnrättskommittés rekommendationer till Sverige:

  • Stärka tillgången till den psykologiska vården i skolor och inom vården i alla regioner.
  • Ta itu med de bakomliggande orsakerna till självmord och dålig psykisk hälsa bland barn.
  • Säkerställa att förskrivning av psykofarmaka för barn används endast när det är strikt medicinskt motiverat och att läkare, barn och deras föräldrar är ordentligt informerade om andra behandlingsalternativ
  • Tillhandahålla utbildning och stöd för föräldrar till barn med psykiska problem.

Sedan 1985 har Folkhälsomyndigheten utfört undersökningar bland skolungdomar mellan 11 och 15 år. Där har barnen själva fått uppskatta sitt mående. De får bland annat svara på frågor angående hur ofta de upplever att de har ett antal besvär så som ont i magen, svårt att sova samt känner irritation och oro. Sedan 1985 har man kunnat se att barn och ungas psykiska ohälsa har ökat, främst bland flickor.

Exakt vad ökningen beror på är svårt att svara på. Men det har blivit fler brister i skolan och hårdare krav på arbetsmarknaden. Skolstressen har ökat under den här perioden. Barn och unga känner en allt större press, på grund av att det är svårare att komma in på arbetsmarknaden och att det ställs högre krav i skolan. Personligen tror jag dock att pressen ökar från många andra håll, inte minst genom sociala medier. Och flera rent fysiska aspekter har förändrats. Barn och unga sitter mer inomhus framför skärmar, istället för att vara ute och leka i dagsljus. Dagsljus och fysisk aktivitet är oerhört viktigt för de signalsubstanser som behöver vara i balans för en god mental hälsa. Dessutom konsumeras energidryck och processad mat i större utsträckning. Blodsockerreglering är också oerhört viktig för det mentala måendet.
Om vi hela tiden förser barn (och vuxna) med medicin när de möter svårigheter så utvecklar de inte heller någon motståndskraft för att hantera svårigheter i livet.

I FN:s barnrättskommitté ser man en tendens i Sverige att man utgår från att barn är inkapabla att komma över sina problem utan medicinering.

Många inom vården i Sverige anser att antidepressiva används allt för ofta vid lindriga och normala vardagssymptom.

En ST-läkare uttalar sig: “För en person med en lindrig depression ger den här typen av läkemedel i princip bara biverkningar”

Abstinensbesvär och saknat stöd för långtidsbehandling med antidepressiva

Ett annat problem är att man använder antidepressiva länge, och utan plan på att trappa ut dem. Detta trots att det saknas bevis för att det skulle kunna fungera på lång sikt. Dvs det verkar inte skydda mot återfall i depression (reviderande depression).

Två läkare skriver om detta i Läkartidningen.

Det finns statistik från Socialstyrelsen som visar att 60 procent av de drygt 1 miljon svenskar som tar antidepressiva läkemedel har gjort det i över nio år(!!).

Rekommendationerna om återfallspreventiv behandling med antidepressiva baseras på randomiserade utsättningsstudier (RDT). Problemet är att randomiserade utsättningsstudier inte lämpar sig för läkemedel som ger abstinenssymtom som överlappar med grundsjukdomen. Detta är fallet med antidepressiva. Vanliga abstinensbesvär är bland annat ökad ångest, oro, nedstämdhet, irritabilitet, emotionell labilitet och sömnstörning. Abstinensreaktionerna kan också vara så intensiva och långdragna (månader till år) att reaktiv depression uppstår, det vill säga indirekt utlöst av abstinensbesvär. I sistnämnda fall är det patientens förmåga att hantera abstinensbesvären som avgör om och när det sker.

Nu har genomgångar av studier konstaterat att just sammanblandning (confounding) av återfall i depression och abstinensreaktioner i randomiserade utsättningsstudier förhindrar möjligheterna att dra några slutsatser om huruvida antidepressiva skyddar mot återfall.

Läkarna konstaterar att det saknas vetenskapligt stöd för förlängd behandling med antidepressiva i syfte att förebygga återfall vid depression.

Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare. Det är läkemedel som ska hindra må-bra-substansen serotonin att återupptas, vilket gör att mer serotonin är i omlopp.

I podcastavsnitt 146 med Dr Cecilia Fürst pratar vi om SSRI, dvs antidepressiva, och om depression. Vi pratar om hur du bör/kan ställa dig till antidepressiva läkemedel, hur du kommer av dem och mycket annat. https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel

Vill du höra mer om hur du kan bota depression, istället för att använda dig av antidepressiva kan du dessutom lyssna på ett av de nyaste avsnitten, dvs 329 https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro

I 329 pratar vi om hur depression ofta beror på neuroinflammation, dvs inflammation i hjärnan. Denna inflammation (och depressionen) är ofta kopplad till saker som:

https://sverigesradio.se/artikel/fn-kommitte-oroad-over-psykiatriska-lakemedel-till-barn-i-sverige

https://www.dn.se/insidan/fn-kritiserar-sverige-for-hog-forskrivning-av-antidepressiva-till-barn/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-psykisk-halsa-vuxna–30-44-ar/

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/05/evidens-for-langtidsbehandling-med-antidepressiva-saknas/

Från obotlig sjukdom till 100km Fjällmaraton

av 1 Comment

Den som söker ska finna. En berättelse om en tjej som vägrar ge upp efter att ha fått diagnosen ”obotlig” av sjukvården. Som istället hittade samband, lösningar och lyckades vända trenden åter till ett friskt liv. Och som gärna delar med sig av hur det gick till.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Madelaine Lindh

Om jag kan inspirera någon till att påbörja sin resa mot bättre hälsa och ett mer skadefritt liv, så har det varit värt att skriva om det här. Det här är en berättelse jag själv önskar att jag kunnat läsa om och finna hopp i när jag mådde som sämst.

Våren 2017. Något är fel…
Under ett pass med löpintervaller på Sats börjar jag känna att något är fel. Riktigt fel. Jag som alltid brukat ligga längst fram i klungan orkar nu inte trycka på. Jag försöker, men kroppen svarar inte. Jag får inte riktigt luft ordentligt och orken finns inte. Jag är så förlamande trött. Jag har även fått diffus värk i lederna, blir lättare skadad och har gett upp min OCR och hinderbaneträning för att jag inte litar på kroppen längre. Jag får kämpa hårt för att ens kunna fortsätta springa mellan skadorna. Jag har ända sedan barnsben haft knackig hälsa, mycket problem med allergier, och stök med hormoner, lever och sköldkörtel. Men det jag upplever nu är något värre.

Jag misstänker att jag har järnbrist. Jag är så orkeslös och har värk i kropp och leder.  Söker hjälp på vårdcentralen, men mina järnvärden är bra. De hittar inget direkt fel, det enda de anmärker på är min obalans i sköldkörteln, men den vet jag ju redan om och medicinerar för. Det här är nåt annat. Jag bestämmer mig för att gå tillbaka till vårdcentralen och ta prover för reumatism. Jag får kämpa som ett djur för att få ny tid och få dom att ta de prover jag vill. Jag orkar inte leva så här längre, måste få veta vad som är fel.


Beskedet 
Juli 2017. På en fullsatt och kvävande varm ersättningsbuss på väg hem från jobbet ringer vårdcentralen. ”Vi har hittat något, jag skickar dig till reumatologen på Danderyd”.  Tankarna börjar snurra; äntligen kanske jag får reda på vad som är fel! Men tänk om det är något riktigt allvarligt?

Genomgår en rad smärtsamma undersökningar på reumatologen på Danderyds sjukhus, och får sedan min diagnos. Sjögrens syndrom/SLE, två reumatiska sjukdomar. Det finns ingen bot. Jag får ingen hjälp med behandling heller. Blir skovet riktigt svårt sätter man in kortison och cellgifter. Annars får jag försöka symptomdämpa bäst jag kan själv och jag kommer att få leva med det resten av mitt liv.

Jag tar inte riktigt in det här. Jag tränger undan och kör på som vanligt med allt. Det är så vi alltid har brukat göra i min familj. Det enda jag visste var att jag inte hörde hemma på reumatologen när jag ser alla rörelsehindrade personer i väntrummet. Det måste finnas ett annat sätt än cellgifter, jag har bara inte hittat det än…

December 2017. All extrem stress på mitt nya arbete under året börjar ta ut sin rätt. På grund av en kollega som misskött sig har jag fått ta oräkneliga smällar. Jag kämpar och kämpar, men i brist på uppmuntran och förståelse orkar jag inte mer. Jag har bara en känsla inom mig att jag kommer bli sjukare och må sämre om jag lägger av med löpningen. Kroppen säger ifrån rejält, hela min kropp är inflammerad. Jag får mitt hemskaste skov någonsin och ett ryggskott på det så jag ligger och gråter mig till sömns. Jag orkar inte att det blir ett 2018. Jag kan inte leva så här längre. Bara äta, jobba, sova och inte orka träffa folk. Jag vill orka umgås med mina vänner och ha ork för viktiga saker. Under årsskiftets vistelse i Norrland finns lugnet, och jag får mycket tid att tänka…..

Acceptera eller förändra!
Det finns ingen medelväg. Antingen ger man upp, eller så försöker man att göra något åt sin situation. Jag sätter upp ett loppmål för året. Att ha något att jobba mot är bra, nu när träningen är en så viktig del för att hålla mina reumatiska sjukdomar i schack. Antingen tränar jag för att förebygga, eller så får jag lägga tid hos läkaren. Mitt val är enkelt. Jag griper efter minsta halmstrå för att kroppen ska kunna hålla för löpningen. Bydalen ultra är loppdrömmen! Och sen Sundsvall trail som ett ”uppvärmningslopp” på försommaren.

Våren 2018. Jag kör mycket lugn skogslöpning. Det känns som att det läker mig. Att bara kunna vara ute i naturen utan stress och oväsen. Kroppen håller inte för snabba intervaller längre, men lugn långsam löpning går bra. Därför börjar jag satsa mer och mer mot ultralopp. I den här vevan testar jag att sluta med sköldkörtelmedicinen, det känns som att jag blir sämre av den. Håller trots det vikten för första gången.

Är dock förkyld ett flertal gånger under våren trots att jag försöker äta en hel del ekologiskt, har börjat andningsträna och motionerar. Visserligen stressar jag mycket och våren är den mest hektiska perioden i mitt yrke, men kan det vara detta som stjälper allt över ända? Allt i kroppen är ju en helhet, så var är pusselbitarna som fattas?

Hälsorevolution på gång?
Läser boken ”Hälsorevolutionen” av Maria Borelius. Det talas mycket om en antiinflammatorisk livsstil, och hur hon hade lyckats få bättre hälsa genom att ändra livsstil. Förstår att antiinflammatorisk mat är en viktig pusselbit. Även natur, motion, andning, sömn, lägre sockerintag, andlighet, och att känna förundran är viktiga delar. Allt det här är delar jag vill ha i mitt liv. Är det inte väldigt konstigt; om man försöker äta nyttigt, ägnar tid åt motion & hälsa, och intresserar sig för andliga frågor så anses man som konstig, tråkig, töntig och blir placerad i ett fack som ”en sån där”? För det coola i vårt samhälle är att käka skräpmat, godis, dricka alkohol, leva ett bekvämt liv och vara inaktiv, leva i en storstad, vara oberoende och håna de som är annorlunda. Grupptrycket och samhällsnormerna styr både våra medvetna och omedvetna val oerhört mycket.

Bestämmer mig för att köra Sundsvall trail 50km trots att jag varit sjuk och skadad under våren och inte kunnat träna ordentligt. Ett lopp i den vackra naturen kan man ju inte bara missa! Just där och då kändes upplevelsen i naturen viktigare än loppspringandet i sig, trots att det var det första riksmästerskapet i ultratrail på svensk mark.

Maten – en käftsmäll
Juni 2018. Dagen innan Sundsvall Trail hade jag laddat upp med en stor glass med kolasås från McDonalds, med resultatet att jag fick tillbringa hela dagen på toa. Kanske är det så mycket kemikalier i den där glassen så jag inte tål den? Min höft var så stel och ömmande så jag kände mig minst 90 år gammal. Hur skulle jag kunna springa dagen efter? 

Innan start käkade jag yoghurt och glutenfritt bröd på vetestärkelse med massa ost och smör som uppladdning. De första två milen av loppet var andlöst vackra, men väldigt tuffa med alla berg man ska ta sig uppför. Folk bröt till höger och vänster. Vid 25km hade jag väldigt ont i höft och ljumske och började fundera på om jag borde bryta. Kände en orkeslöshet i kroppen. Den ville liksom inte springa. Resterande del av loppet tog jag mig fram mestadels gående blandat med jogg. Det kändes som att jag skulle gå sönder om jag sprang. Men jag ville så gärna ta mig i mål! Vilket jag till slut gjorde. Jag är väldigt glad att jag fixade det. Det var ett fantastiskt vackert lopp och även det tuffaste jag gjort i hela mitt liv. Jag gillar det här så mycket, men jag är ledsen över att kroppen inte håller.

Juli 2018. Jag har sökt hjälp hos kiropraktorer, sjukgymnaster och läkare för att försöka få ordning på mina skador i fötter och hälsenor. Jag är så trött på att hela tiden få höra att det inte går att göra något mer pga mina reumatiska sjukdomar när jag försöker hitta nya vägar. Jag vet att det finns en lösning, jag har bara inte hittat den än…

Pusselbitarna börjar kommer på plats
Augusti 2018. Holografisk kinesiologi (HKT). Hade aldrig hört talas om det förut. Tänkte att det nog var ytterligare en  behandlingsform som lindrade för stunden men inte hjälpte i längden. Men så fel jag hade! Efter rekommendation av några vänner, så  får jag möjlighet att besöka Patrik Hammarström som utbildat sig till HKT-Kinesiolog hos Kilman Health. Han gör en massa muskeltester på mig under behandlingens gång. Jag var helt häpen över hur mycket information han kunde få fram med hjälp av de här testerna! (Mer om HKT i avsnitt 288: https://4health.se/288-ulf-kilman-kinesiologi-forklarat-sa-kan-du-uppna-halsa-genom-att-kommunicera-med-kroppens-nervsystem)

Det visar sig att jag är allergisk och blir väldig försvagad i kroppen av mjölkprotein och vetestärkelse, även om den är glutenfri. Kroppen signalerar även att den har problem med höften; kanske är det därför jag blir skadad hela tiden? Jag var även belastad av parasiten Hookworm. Det är vanligt att den tar sig in i fötterna när man går barfota utomlands, och i kroppen utsöndrar den ett sekret som gör att man blir mindre känslig mot det man äter. Det sekretet gör att man inte så tydligt känner av att man är allergisk mot t.ex gluten eller komjölk, dvs det dämpar kroppens varningssystem och man får inte en lika kraftig initial reaktion när man äter det man inte tål. (Dock så byggs ju de långsiktiga skadorna och inflammationerna på ändå). Jag var också kraftigt försurad och inflammerad pga kosten jag åt.

På grund av att jag åt för näringsfattigt så sparade kroppen på alla kalorier istället för att bränna dom. Nu blir det kostomläggning igen, alla mjölkprodukter måste bort. Det är den del jag verkligen inte velat släppa! Just det här med kosten är så känsligt för oss….men det är inte värt att må jättedåligt resten av livet för att jag ska äta glass, smör, ost, yoghurt och andra mjölkprodukter till varje pris. 

Någonstans har man alltid ett val att göra. Läser mycket under semestern. Hittar en del inspiration i vegankost. Inser också att jag är högkänslig; dvs tar in för mycket intryck från omgivningen och blir helt utmattad av folksamlingar, bullriga miljöer osv. Måste försöka planera in mer lugn i tillvaron för att kroppen ska få chans att återhämta sig.

Äntligen lossnar det
Märker nu att jag helt plötsligt tappat de där extrakilona som suttit som berget. Tydligen så håller kroppen fast vid kilona när man äter en kost som spär på inflammationer och som man är allergisk mot. Efter att jag slutat med mjölkprodukter och vete har kroppen reglerat vikten helt och hållet själv utan att jag ätit mindre eller motionerat mer.

Jag startar i Bergslagsleden ultra på hösten. Piggheten jag känner i kroppen nu är helt otrolig! Det känns som att jag kan springa hur långt som helst! Det flyter så bra att jag missar avtagsvägen mot målet och fortsätter ca 8km till av bara farten. Studsar nästan i mål trots att jag sprungit mycket längre än alla andra. Innan starten av det här loppet åt jag havregrynsgröt och surdegsbröd på naturligt glutenfria mjöler, och hemmagjorda energibollar att tanka på med under loppet. Till skillnad mot frukosten innan Sundsvall så stärkte den här maten mig istället för att belasta kroppen.

Går en introduktionskurs i kinesiologi och får enkla verktyg för att kunna testa hemma vilken mat, hygienprodukter mm som funkar eller som kroppen reagerar negativt på. Får reda på att kemikalier i inläggssulor påverkar kroppen på ett mycket negativt sätt. Aha, det är det aldrig någon som pratat om innan, men såklart! Det trampar vi ju in i fötterna för varje steg vi tar, och då är det inte så konstigt om kroppen reagerar. 

Efter en dryg månads fotträning och byte av skor märker jag till min överraskning att min inåt tippande högerfot stabiliserat upp sig så pass att den är nästan rak! Äntligen får jag också kontakt med min hålfot och kan nu dra ihop musklerna där med vilja.

Fantastiskt kvitto
December 2018. Har inte haft ett skov i mina reumatiska sjukdomar sen i juli. Genom Företagshälsovården genomför jag en hälsokontroll – och får till min överraskning nu bra värden på allt! Jag som alltid haft dåliga levervärden, högt kolesterol och obalanserade sköldkörtelhormoner! Kroppens förmåga till självläkning är så fantastisk; genom antiinflammatorisk kost, andning och motion har värdena blivit så pass mycket bättre! (Inga mediciner inblandade i detta resultat)

På våren 2019 var jag hos Ulf Kilman, grundare av Holografisk kinesiologi. Han testade ut exakt vilken näring jag som ultralöpare behöver för att kunna prestera maximalt under mina lopp, och för att kroppen ska hålla i längden. Han lärde mig att testa ut vilken mat min kropp mår bra av, och vilken mat som slår ut nervsystem och muskler i min kropp. Den sommaren sprang jag Bydalen Ultra 50km och 2900 höjdmeter; ett av Sveriges tuffaste ultralopp som länge varit min dröm. Vilken glädje när jag kom i mål och kroppen samarbetade med mig hela vägen!

Tuning – wow, vilket redskap!
Våren 2020 fick jag möjlighet att gå en utbildning i Tuning, den mentala delen av kinesiologin, hos Charlotte Sjödin Kilman. Jag har alltid varit väldigt intresserad av psykologi och hur det mentala påverkar kroppen, så det skulle bli så spännande att få lära sig mer!  Under utbildningen upptäckte jag att jag  omedvetet satt upp flera mentala hinder för mig själv, som hindrade mig från att bli frisk på riktigt och nå min fulla kapacitet i min löpning. 

Alla har vi ju våra saker som tynger oss mentalt, eller felprogrammeringar som satt sig under livets gång när vi varit med om tråkigheter. Kanske tycker man inte att man är värd att få det bättre, man kanske är rädd för det ovana, att inte smälta in, eller så är man rädd för att det ska börja krävas mer av en om man plötsligt blir frisk och skadefri, och vet inte hur man ska kunna hantera det.När man inte bearbetar det mentala ordentligt utan stänger det inne för att hålla skenet uppe och inte verka negativ, så slår det sig på kroppen istället. Det var varit väldigt spännande att upptäcka vilket enkelt, snabbt och effektivt sätt Tuning är för att programmera in ett positivare och bättre förhållningssätt till livet.

Tuningen hjälper oss att vara nöjda där vi är, men ger oss ändå en vilja att fortsätta utvecklas till det bättre. Att programmera oss mentalt till att vilja det bästa för oss själva och andra, lösa upp mentala trauman och fobier som legat och tyngt oss, och hjälpa oss att bli en bättre version av oss själva. Att alltid vilja vara sitt bästa jag; inte sluta arbeta på sig själv bara man kommer upp till en acceptabel nivå. Även att vilja ha det hur bra som helst utan att förstöra för sig. Tror jag kommer ha väldigt stor nytta av det här i livet i stort, både i större sociala sammanhang och inte minst inför löplopp, där jag ibland stressar upp mig massor innan och förstör för mig själv.

Vill lära mig mer och hjälpa andra
Hösten 2020 började jag utbilda mig till Holografisk Kinesiolog hos Ulf Kilman för att få veta mer om hur den här fantastiska metoden fungerar, eftersom jag haft så stor nytta av den! Under utbildningen så fick vi bla lära oss hur man testar fram vad kroppen behöver för att kunna lösa olika smärtor och svagheter. Är det en strukturbehandling, akupunktur eller näring? Kroppen har svaret på vad den vill ha för att fungera optimalt, det gäller bara att veta hur man ska ställa frågan. Vi har också fått lära oss hur man läser av ifall kroppen är belastad av bakterier, virus, parasiter och kemikalier, ser vilka kroppsdelar som är påverkade, och hur man stöttar kroppens immunförsvar i att rensa ut det som stör.

Jag har alltid velat veta varför saker händer och varför man får ont, jag har aldrig nöjt mig med ”så är det för alla” eller ”det är för att du springer långt”. Jag vill veta varför jag fick ont i knät när jag sprungit en viss sträcka. Vad störs kroppen av och vad är lösningen? Varför blir nervsystemet hyperaktivt och varför börjar vissa muskler kompensera för andra? Vad behöver kroppen för att kunna läka och bli bättre?

Med HKT så ifrågasätter jag och får svar, ifrågasätter igen och får djupare och bättre svar. Att passivt följa strömmen är inget alternativ när livet inte fungerar. Det är därför jag fastnat så för den här metoden.
Jag har med enkla medel kunna hjälpa min egen kropp på resan mot ett friskare liv. Istället för att symptomdämpa med medel som är framforskade på medelvärdet av en klick testpersoner så går HKT:n in och läser av vad just DU som unik individ behöver för att må bättre. Människokroppen är konstruerad med så fantastiska självläkande mekanismer som saknar motstycke, så det handlar egentligen bara om att tillföra näring och underlätta för kroppen att göra sitt arbete och undvika det som förgiftar och bryter ner. Så fantastiskt glad över allt jag fått lära mig!

Det är en resa att vända och bli bättre
Det är så häftigt att få uppleva att det verkligen fungerar; att man efter behandling kan få mer energi i vardagen, bli bättre i en långvarig skada, förbättra idrottsresultat, bli av med magproblem och värk osv.  Man kan tänka sig kroppen som en hink. Hinken fylls med undermålig kost, stora mängder alkohol, kemikalier och mikrober som parasiter, bakterier och virus som kroppen inte orkar bekämpa – kanske pga att man är inne i en väldigt stressig period. Efter ett tag blir hinken full, och till slut  kommer det en droppe som får det att tippa över. Kroppen börjar ge ifrån sig sjukdomssymptom och släppa igenom genetiska fel.

Genom att hjälpa kroppen med en utrensning av det som stör och checka av vilken näring kroppen behöver, så är man bättre rustad att hantera påfrestningar i vardagen. Det finns en hel del saker i vår vår miljö som vi inte kan påverka, t.ex giftiga utsläpp, avgaser eller strålning från mobilmaster nära vår bostad eller vårt arbete. Det vi däremot kan påverka är kosten vi äter.

Hade någon för ett par år sen sagt åt mig att ändra kost och utesluta vissa saker, hade jag haft lust att ge personen en rak höger. Jag tyckte ju redan jag åt bra, och ingen skulle komma och tala om för mig vad jag skulle äta eller inte. För det är ju så att mat är så förknippat med känslor; tröst när man är ledsen och trevliga stunder tillsammans med vänner.
Men sen när jag blev sämre i min reumatism, var skadad hela tiden och läkarna bara kunde erbjuda symptomlindring i form av kortison och cellgift, så hittade jag ett tydligt “varför” och plötsligt fanns motivation att söka vidare efter alternativ. Och när jag märkte hur pass mycket bättre jag blev när jag ändrade kosten och rensade ut mikrober, hur pass mycket tåligare jag blev när jag fick rätt näringsstatus i kroppen – desto mer kände jag att det här vill jag fortsätta med och dela med mig av!

Från att ha fått rådet att sluta med löpningen 2017, så har jag kunnat fortsätta delta i några av landets tuffaste ultralopp. Och nu får jag på den här fantastiska utbildningen förmånen att lära mig hur man hjälper andra. Det är så spännande! 

De ultimata testerna – kommer jag att hålla?
I augusti 2021 deltog jag i min största utmaning hittills, Fjällmaraton 100 km (Spartan World Trail Championship) och 3200 höjdmeter. Utan tvekan var det det tuffaste loppet jag någonsin gett mig in på. Oturligt nog, skadade jag mig i höften på väg ner från Ottfjället efter 35 km. Jag hade funderingar på att bryta, men fick hjälp i depån vid 54km av mina föräldrar, som också är utbildade kinesiologer. Pappa testade fram att jag behövde en strukturell behandling på höften, extra näring för att kroppen skulle orka, och små akupunkturnålar på höften. Tack vare det, så klarade jag av att fortsätta, om än i långsammare tempo, och ta mig i mål på min största utmaning. Utan hjälp av kinesiologin på det loppet, så hade jag varit tvungen att bryta.

Nu 2022 så tog jag mod till mig och anmälde mig till mitt andra mästerskapslopp i livet; Trail-SM. Trots att jag hade en hel del kroppsliga utmaningar månaderna innan, så kunde jag med en kombination av HKT, Tuning och Optimumträning springa mina snabbaste 40km någonsin, med en positiv och helt smärtfri känsla i kroppen! Jag önskar att alla skulle få uppleva den känslan någon gång i livet!

Vilken lycka – det fungerar!!!
Jag har själv gjort resan, och vet vilka utmaningar man kan ställas inför. I livet så utsätts man ständigt för olika saker från omgivningen som bryter ner och frestar på kroppen. Men jag har gång på gång fått uppleva hur de här metoderna verkligen hjälper och bygger upp kroppen, även om läget sett nattsvart ut från början. Därför kan jag vara ett stöd för de personer som jag idag hjälper med HKT, Tuning och Optimum. 

Vi har startat familjeföretaget 4 Steps Ahead för att vi ska kunna hjälpa andra med resan mot ett friskare liv, forska vidare och dela med oss av det bästa vi lärt oss under årtionden av sökande.  Det ger mycket stor glädje när jag får se hur de jag kunnat hjälpa blir bättre i sina hälsoproblem och skador, och hur deras energinivåer har ökat. 

Jag har på nära håll sett fantastiska resultat; hur min pappa har lyckats återhämta sig från ett hjärtstillestånd orsakat av vestibulär migrän, och hur min mamma som tidigare åt 12 olika mediciner och hade svåra hälsoproblem har fått mycket bättre hälsa och slipper samtliga mediciner genom livsstilsförändringar och de här metoderna. Och min Kinesiolog-kollega Konstantin Avramidis har efter en hjärntumör och två tuffa hjärnoperationer kämpat sig tillbaka till ett SM-guld i hinderbana igen med hjälp av HKT & Tuning. Han har en spännande historia att berätta, och vi har glädjen att samarbeta med honom i jakten på nästa guldmedalj.

Mina råd – så här kommer du igång
Om du är nyfiken på de här metoderna kan göra för dig är du välkommen till oss att testa en behandling (min kontaktinfo i slutet av artikeln). Men om du vill börja din hälsoresa hemma i mindre skala först så kommer mina  bästa tips till dig här: 

  • Vatten. Drick minst 2-3 liter per dag. Signaltrafiken i nervsystemet och olika processer är helt beroende av att vätskebalansen i kroppen är på en god nivå. Är man uttorkad så spolas heller inte ”skräp” ut, utan stannar kvar och torkar in i kroppen med hälsoproblem till följd.
  • Kosten. Det vi äter antingen hjälper eller stjälper kroppen. Genom att låta näringsrika grönsaker och bär vara basen i vår kost, och undvika vetemjöl, vetestärkelse, komjölk, griskött och socker som inflammerar oss och bryter ner oss – så kan vi stötta våra kroppar till självläkning.
  • Rörelse. Det går inte att nog betona hur viktig rörelse är för kroppen. I den stillasittande livsstil som är normen idag, blir det stagnation i våra kroppar och lymfsystem. Cirkulationen fungerar inte som den ska, och musklernas och ledernas funktion försämras. Hitta den typ av motion och rörelse som du gillar så att den blir av; är det kanske promenader, löpning, cykling, styrketräning, dans, lagsporter mm.
  • Hitta ditt “varför”. Det ger mod, kraft och beslutsamhet att orka med förändringsresan. För den är jobbig. Mitt varför var att jag vägrade effekterna av kronisk sjukdom – det måste finnas en bättre väg. Jag har aldrig ångrat det beslutet.

Vill du ha min hjälp hittar du mig, Madelaine Lind, på www.4stepsahead.se, info@4stepsahead.se, instagram: @4stepsahead.se, facebook: 4 Steps Ahead Nordics AB

Varningstext på läsk fungerar

av Leave a Comment

Amerikansk forskning visar att föräldrar köper 17 procent mindre läsk till sina barn om flaskorna har uppseendeväckande varningsbilder för hjärtinfarkt och diabetessår.

Den metabola sjukliga epidemin fortsätter att öka. Idag lider två miljarder människor av metabol ohälsa, inklusive fetma/övervikt, insulinresistens, typ två diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Varav nästan 40 miljoner är småbarn.

Läsk och processad mat i kombination med alltmer stillasittande pekas ut av WHO som den främsta orsaken. Ett 50-tal länder har redan infört extra skatt på läsk, och forskning visar att ett högre pris minskar konsumtionen.

Forskare vid University of North Carolina i USA byggde upp en ”riktig” butik i ett labb och sedan lät de 325 föräldrar handla i butiken. Frågeställningen var hur mycket de skulle reagera på läskflaskor med varningsbilder föreställande fotsår och skadade hjärtan.

De föräldrar som slumpades att se sådana flaskor på hyllan köpte 17 procent mindre läsk till sina barn.

Varningstexter eller märkning på skräpmat har redan införts i flera länder och har visat viss effekt på köpbeteende, men inget land har ännu testat varnande bilder liknande dem som finns på cigaretter. De otäcka sjukbilderna som numer finns på cigarettpaket i de flesta länder är mer effektiva än bara varningsord visar många studier.

Vad tycker du? Bör vi införa varningstexter och bilder på läsk och/eller annan ultraprocessad mat?

Ur studien:

  • Children in the US consume more than the recommended levels of sugary drinks, increasing their risk of a variety of chronic diseases, including type 2 diabetes and heart disease.
  • Experimental studies of text-only sugary drink warning labels indicate that warnings reduce sugary drink consumption.
  • To our knowledge, studies have not yet examined the effects of pictorial warnings on parents’ purchases of sugary drinks for their children or on purchases in naturalistic settings.
  • Parents of children aged 2 to 12 years (n = 325) participated in a randomized trial. Participants were randomized to a pictorial warnings arm (sugary drinks displayed pictorial health warnings about type 2 diabetes and heart damage) or a control arm (sugary drinks displayed a barcode label). Participants completed a shopping task in a naturalistic store laboratory, where sugary drinks had the assigned label, and completed a survey.
  • Exposure to pictorial warning labels on sugary drinks led to a 17% absolute reduction in the purchasing of sugary drinks compared to exposure to the barcode control label.
  • Pictorial warnings are a promising option for reducing purchases of sugary drinks for children.
  • Implementation of pictorial warning label policies could be an effective strategy for reducing sugary drink purchases and sugary drink–related health outcomes.
  • Future studies should evaluate the long-term effects of warning labels on children’s sugary drink consumption and prevalence of diet-related chronic disease.

https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371%2Fjournal.pmed.1003885

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varningsbilder-pa-lask-minskar-kop

Arbeta hälsosamt: Rätt utrustning, dagsljus, arbetsställning, och hur du sitter korrekt – stol vs sadelstol

av Leave a Comment

Utomhuskontor i januari – oh yes! ✨
Så himla glad för mitt lilla smidiga höj- och sänkbara bord från Salli
Det var detta jag nämnde i senaste podcastavsnittet och där vi fått en rabattkod, sparre , som ger hela 20% rabatt på sadelstolar och bord 🥳
Superenkelt att flytta ut det utomhus för att få bra arbetsställning även när jag får min dagliga dos dagsljus 😊
Ofta står jag och arbetar vid det, men jag gillar att växla mellan att stå och att använda min sadelstol (som för övrigt används till allt från arbetsstol till köksstol).

Här kommer ett faktaspäckat inlägg som har att göra med både dagsljus och arbetsställning – om att stå och arbeta, variera ställning, problemen med att sitta på vanlig stol och att använda sadelstol istället.

Varför dagsljus mitt i vintern?

  1. Serotonin och mentalt mående: Serotonin är en “må-bra-signalsubstans” och en av de lugnande budbärarna mellan nervceller, bl.a. i hjärnan. Den är kopplad till skratt, lek, sex och gott humör. Den är också viktig för sömnen eftersom serotonin är förstadie till melatonin, vårt främsta sömnhormon. Fler timmar i dagsljus ger mer bildning av serotonin i hjärnan.
  2. Sömn: En god natts sömn börjar på morgonen! Dagsljus, särskilt tidigt på dagen, ökar dina chanser till en god natts sömn. Att vistas i dagsljus på dagen hjälper kroppen till sin normala dygnsrytm. Det hjälper för att de hormoner som påverkar sömnen ska utsöndras vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Tänk på att de celler som påverkar sömnhormonerna framförallt finns i/bakom ögonen, så gå inte omkring med mörka solglasögon jämt.
  3. Förebygg allvarlig sjukdom: Att undvika att vistas i dagsljus och sol kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt-kärlsjukdom och död visar forskning
  4. D-vitamin: Framåt slutet av februari/ början av mars fram till mitten av oktober står solen så pass högt att din kropp kan bilda D-vitamin när solens strålar träffar din hud
  5. Blodtryck: Studier visar att när vi exponeras för dagsljus och solljus så sänks/normaliseras blodtrycket. 
  6. Med mera: Lyssna på podcastavsnitt 98 om dagsljus, på temat “Solljus, mer än bara D-vitamin” https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin

Detta ☝️är några av anledningarna till att jag kör utomhuskontor en del av dagen året om

Varför stå och arbeta?

  1. Motverka stillasittande: Antar att du lärt dig att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan? Men det är viktigare att undvika stillasittande än att träna (Läs mer: https://4health.se/viktigare-att-inte-sitta-still-an-att-trana). Så byt arbetsställning ofta, och stå ibland
  2. Blodcirkulation: Att stå och arbeta, och inte minst att byta arbetsställning ofta, främjar blodcirkulation, vilket är viktigt för din hälsa på många sätt
  3. Andning: Det är lättare att andas ordentligt och tillräckligt djupt när vi står (eller sitter helt korrekt). Och andningen är mycket viktig för hälsan. Mer om andning bl.a. i podcastavsnitt 99, 119, 120, 278 och 283. Börja tex här: https://4health.se/99-anders-olsson-medveten-andning
  4. Hållning: Många tycker att det är enklare att stå med korrekt hållning, än att sitta. För att kunna andas korrekt och aktivera diafragman krävs det att du har en okej hållning. Kutar du och går ihopsjunken kan du inte andas tillräckligt djupt. Lyssna på podcastavsnitt med Markus Greus för en bättre hållning. Du hittar alla i podcastregistret, men börja tex här: https://4health.se/176-markus-greus-postural-traning-smartfri-och-rorlig-fran-dag-1
  5. Lymfsystemet: Att stå är bättre än att sitta för ditt lymfsystem. Du behöver aktivera skelettmusklerna för att pumpa runt lymfa i kroppen. Några särskilt viktiga muskler är vadmusklerna, så att stå är bättre än att sitta. Gör gärna några tåhävningar ibland.
    Lymfsystemet gynnas dessutom både av korrekt andning och hållning. Diafragman aktiveras när vi andas tillräckligt djupt (för detta krävs en upprätt hållning). Och diafragman har en väldigt viktig roll i att pumpa runt lymfvätska i kroppen.
    (Mer om lymfsystemet bl.a. här https://4health.se/ditt-viktiga-lymfsystem-konkreta-tips och i podcastavsnitt 119, 120 och 271)
  6. Matsmältning: Vi är gjorda för att stå och gå mycket, vilket sätter ett korrekt tryck på tarmar och matsmältning. Att sitta mycket är negativt för matsmältningen och kan bidra till IBS och SIBO
  7. Biomekanik: Om du spenderar stora delar av dagarna i en viss ställning, tex med höftböjning på en stol, istället för att röra dig mellan olika ställningar så ökar risken bl.a. för plack i artärer på ett visst ställe. Varför får du det just på detta ställe? Jämför blodet som flödar genom dina blodkärl med en boll som rullas i en korridor. Om korridoren har en konstant böj/sväng på ett visst ställe kommer bollen att interagera med väggarna på ett väldigt specifikt sätt. Rör du dig, och korridoren (blodkärlen) ändrar form hela tiden, så studsar också bollen på olika ställen hela tiden. Men har du samma böj i korridoren så kommer samma punkt mellan vägg och boll interagera. En kollision med väggen på samma ställe hela tiden. En gång på ett ställe spelar ingen roll, men kollision på samma ställe jämt leder till slut till skada. Plack är ett skydd, en förstärkning på väggen (i kärlen). För kroppen är det värre (i alla fall kortsiktigt) om kärlet går sönder, så kroppen förstärker med plack.
    Så vill du undvika plack i blodkärlen så variera ditt rörelsemönster, dina arbetsställningar och din träning!
    Mer på det spännande ämnet biomekanik https://4health.se/?s=biomekanik och i podcasten: https://4health.se/avsnitt-21-undvik-vark-och-skada-sa-paverkar-du-din-bindvav-och-sa-har-undviker-du-belastningscancer-och-arteriellt-plack

Så ja, jag försöker stå och arbeta emellanåt (även om jag också hamnar i soffan ibland 😉 )
Mitt eget höj- och sänkbara bord är Salli Small Desk (rabattkod sparre ger 20% rabatt)

Varför sadelstol? Problemen med att sitta på vanlig stol

Problemen med att sitta på vanlig stol nämnde jag delvis ovan, inte minst under punkten biomekanik (Läs mer bl.a. här: https://4health.se/plack-i-artarerna-ar-din-raddning-inte-problemet-utan-ett-symtom-pa-nagot-annat-biomekanik-del-5). Men egentligen alla fördelar med att stå och arbeta är, om du vänder på dem, nackdelarna med att sitta på en vanlig stol.

Att sitta på en vanlig stol kräver också att man hela tiden är uppmärksam och anstränger sig för att sitta med en korrekt hållning. Det är så lätt att man sjunker ihop och sitter fel. Detta påverkar i sin tur muskler och värk, hållning, andning, cirkulation, lymfsystem osv

Vid traditionellt 90 graders-sittande belastas ryggkotor och diskar felaktigt. Vi trycker ihop diskarna framtill och ryggens muskler och ligament är ständigt uttänjda vilket ger dålig cirkulation, svaga muskler och ökar risken för värk, ryggskott och diskbråck. Blodcirkulationen fungerar dåligt, vilket kan bidra till hjärtsjukdomar, högt blodtryck mm.

När du sitter på an sadelstol får du de flesta fördelarna som du får när du står och arbetar. Du hamnar mer naturligt i en stolt upprätt hållning och med bäckenet korrekt tippat. Det är “svårare” att sitta som en hösäck helt enkelt 😄 Har du ridit så sitter du ungefär som i en sadel.

På en sadelstol hamnar vikten dessutom på sittbenen, i stället för på mjukdelarna där cirkulationen blir störd.

Ridande sittposition liknar en stående position mer, genom att axel, höft och häl är i samma lodräta linje.
Om fötterna placeras framför kroppen rundas ryggen för att kompensera den obalans som uppstår. Sitt istället på sadelstol, för fötterna bakåt, under dig, och tillåt bäckenet rotera framåt vilket gör att nedre delen av ryggen hamnar i en neutral och avslappnad sittställning

Knä- och höftleder bör vara i ca 135 graders vinkel när du sitter på en sadelstol. Svagt sluttande vinkel tillåter rotation av bäckenet framåt, så att du får en naturlig svank i nedre delen av ryggen och gör att nedre delen av ryggen är i en neutral och avslappnad sittställning.

Det blev så tydligt för mig när jag skadade mitt bäcken för ett tag sedan. Det kändes så onaturligt och obekvämt att sitta på vanlig stol och i soffa, men sadelstolen gick utmärkt.

Sadelstol ger ett aktivt, rörligt sittande. Man sitter i lodlinje, en position där vi är som starkast både fysiskt och mentalt. Bäckenet är i neutral framåtroterad position och det är skelettet som håller upp överkroppen. Musklerna är avslappnade och man är i balans. Diskarna är jämnt belastade och många små rörelser gör att man stärker rygg- och bålmuskler samtidigt som man sitter med bra, stolt hållning och ostörd cirkulation.
Du får då djupare andning som ger högre energinivå, bättre fungerande matsmältning och bättre koncentrationsförmåga – för att nämna några saker.

Lyssna gärna på podcastavsnitt 282 om hållning på kontor och hemmakontor. Många bra tips där (även om du inte väljer sadelstol)

Min sadelstol är en Salli SwingFit, i ljusgrå ulltyg Serendipity (rabattkod sparre ger 20% rabatt)

Sitt rätt på sadelstol, och välj rätt stol

Att sitta på sadelstol är lite annorlunda. Men mycket skönare och bättre. Har du ridit så kommer det kännas väldigt naturligt.

Sätt dig genom att stå bredvid stolen, lyft ena benet över stolen bakifrån, över till andra sidan av stolen, och sitt sen ner.
Tänk på att inte sitta för långt fram på stolen, då kan det kännas obekvämt i grenen. Utan sitt i nära bakkanten på stolen.
För att ställa dig upp, flytta fram fötterna lite och ställ dig upp. På detta sätt stannar stolan kvar bakom dig.

I början är det inte så ovanligt att känna av ryggen och olika muskler, eftersom andra muskler än vad du är van vid arbetar. Det är övergående, du behöver bara ge kroppen lite tid att anpassa sig till den nya positionen.

Tänk också på att det är viktigt att välja en sadelstol som har delat säte, så som Salli sadelstol. Annars kommer trycket i underlivet göra att man tiltar bäckenet bakåt och så mister man den goda hållningen. Sätet ska också vara designat så att låren kan få plats vid sidan av stolen för att man skall kunna upprätthålla den neutrala bäcken positionen. På bilden på min Salli sadelstol kan du se att sätet buktar in där låren ska vara.

Missa inte heller podcastavsnitt på ämnet: https://4health.se/282-hemmakontor-kontorsarbete-allt-du-behover-tanka-pa-for-hallning-mot-vark-stress-mm-med-markus-greus

Angående Ulf Kilman

av 33 Comments

Ulf Kilman blev uthängd i kvällspressen. Jag blev ombedd av en del läsare och lyssnare att kommentera detta. Kommer jag att göra fler podcastavsnitt med Ulf Kilman?

Ska man kommentera detta så finns det flera aspekter som bör adresseras.
1) Generellt om jakten på hälsoprofiler och läkare
2) Den ekonomiska faktorn
3) Området kinesiologi
4) Ulfs utövande

Sensationsjournalistik

Jag är för att man ifrågasätter och vågar se båda sidor av ett mynt. Att man letar efter fakta, forskning och beprövad erfarenhet. Men en uthängning i en kvällstidning är inte min definition av fakta. Som den sensationsjournalistik det är har man klippt ihop de “smaskigaste” sekunder man kan hitta av de två timmar man filmat.

Jag tycker absolut att det finns saker man ska ifrågasätta här. Det är ju svårt att greppa hela området kinesiologi och det finns begränsat med forskning eftersom det inte finns så mycket pengar att tjäna på att studera området, inga läkemedel att ta fram osv. Så fortsätt ifrågasätta, men gör det med rätt bakgrund och perspektiv.

Det är också två (eller tre) helt olika aspekter som tas upp – det ena är pengar och det andra är huruvida området kinseiologi, och Ulf Kilman som utövare, är humbug eller inte.

Jakten

Det är ju inte direkt första gången någon som arbetar med hälsa hängs ut. Läkare som väljer att lägga hela sin själ i att försöka bota människor, även om de måste arbeta mycket hårdare och med metoder som inte används så ofta – dessa bedrivs det ofta häxjakt på. För att nämna ett exempel. Och personer inom alternativmedicin är det ofta lika illa för – särskilt om de börjar tjäna pengar på det de är bra på. Allt som är annorlunda är i regel väldigt obehagligt, särskilt om vi känner att vi står utanför det och inte förstår.

Kinesiologi

Att ifrågasätta kinesiologi kan jag förstå att man gör. Samtidigt finns det så pass många som använder detta framgångsrikt, och så många års samlad erfarenhet, att det verkar orättvist att döma hela området efter en persons arbete eller uttalande. Vill man förstå hur kinesiologi fungerar och varför man kan “lägga en avokado på magen” så rekommenderar jag att man lyssnar på 288 där man får en rättvis chans att förstå hur det här faktiskt skulle kunna fungera https://4health.se/288-ulf-kilman-kinesiologi-forklarat-sa-kan-du-uppna-halsa-genom-att-kommunicera-med-kroppens-nervsystem

Man kan tro på det eller inte, men innan man avfärdar kinesiologi helt så bör man nog ha upplevt det.

Jag väljer att vara öppen för att det kan fungera, och att vetenskapen får utvisa mer säkert i framtiden. Det jag vet om vårt elektriska nervsystem, och det fält som bildas runt elektricitet, gör det inte helt otroligt. Särskilt inte med tanke på att insekter, kräftdjur och ryggradsdjur som fåglar använder sig av magnetfältsinformation som ett sätt att förhålla sig till sin omgivning, vilket är allmänt accepterat.

Den ekonomiska aspekten

Att ifrågasätta vad Ulf Kilman tar betalt, samt hans företags omsättning, har inte att göra med hans kunskap. Det handlar ju om utbud och efterfrågan om vi inte vill leva i en ren planekonomi. Att det skulle vara fult att ta betalt för något man är bra på – då undrar jag, gäller det enbart hälsosektorn?

De som är bäst på sin grej tar mer betalt, det gäller alla branscher. Många betalar glatt tio gånger mer för ett särskilt märke på jeans eller schampo. Och man betalar mer för att gå och se vissa artister än andra. De bästa kirurgerna får mer betalt än nyutbildade läkare. Och så vidare.

Ulf utbildar andra, och det finns helt andra kinesiologer som man kan gå till om man önskar, som tar mindre betalt.

Vad tjänar ägarna bakom kvällstidningen som hängde ut Ulf – vad omsätter de? Har någon ställt denna fråga i sammanhanget?

Och för tydlighetens skull – Jag har inte något ekonomiskt samarbete med Ulf Kilman. Han är en gäst i podcasten, liksom alla andra jag intervjuar. Anledningen att jag kommenterar detta, är för att det kom frågor om det.

Jag kan när som helst avgöra när en gäst, ett podcastavsnitt, eller blogginlägg passar eller inte passar. Jag har med många olika gäster i podcasten och håller sällan med om allt intervjupersonerna står för. Men så länge vi kan diskutera spännande saker om vad som händer i kroppen, och så länge jag tror att intervjupersonen i fråga kan ge tips som kan gynna lyssnarna, så är jag öppen för att göra podcastavsnitt. På samma sätt är det med Ulf Kilman. Jag håller inte med om allt han säger, men jag tror att han har bra saker att dela med sig av.

Ulf Kilman

Angående vad som sägs om Ulf i kvällspressen, så berättade han för mig om den här händelsen när jag var hos honom för två veckor sedan. Han hade då fått reda på att någon varit hos honom med dold kamera och Aschberg hade ringt upp både Ulf och hans klienter. (Då klienter valde att inte svara, respektive vittnade om hälsoförbättringar, får såklart deras vittnesmål inte höras i klippet…)
Av de, vad jag tror är, två timmars besök har man klippt in de sekunder där Ulf uttrycker sig i termer som han kanske inte borde gjort. Det han hade pratat med klienten om var att hjärnan inte syresattes optimalt just där och då – kanske för att hon varit för stillasittande före besöket. Han rekommenderade rörelse… Men detta får vi inte höra.

Jag tycker att resultaten Ulf får med sina klienter talar för sig själva.

Så länge jag fortsätter höra vittnesmål om fantastiskt fina hälsoförbättringar, och ser att Ulf har saker att dela med sig av som kan vara podcastens lyssnare till hjälp, så kan jag tänka mig att göra podcastavsnitt med honom.

Många andra gäster av podcasten är också utbildade hos Ulf och har sett väldigt fina resultat på sina egna klienter när de väver in denna kunskap i det de gör, inklusive tex populäre Markus Greus och kommande gäst, Tone Lyche.

Det här är ett område jag är nyfiken på, så om jag får ihop mitt eget schema tänkte jag gå en utbildning med Ulf, för att få ännu mer känsla för vad detta faktiskt är, och om och hur det kan fungera.

För det känns otroligt att ligga där på britsen. Att ligga på Ulfs brits är en lång rad “HUR visste du det?!”. Och han har även haft överläkare på sin brist som sagt “Hur kunde du veta det?!”

Men jag lovar att jag gör mitt bästa för att vara ödmjuk inför att jag kan ha fel. Och jag tycker givetvis att det är bra med sunt ifrågasättande av både mig och de gäster som jag låter tala fritt i podcasten. Men gör det gärna på ett mer respektfullt sätt än kvällstidningarnas vinklade sågande (vilket jag tror att de flesta som följer med här, i podden och sociala medier gör).

Jag tänkte släppa ett kort avsnitt där Ulf lär oss något som kallas självreglering. Ett sätt där du själv kan kommunicera med din kropp via dess nervsystem. Låt oss se om det fungerar 🙂

Insulinresistens och covid-19 – en kollision av pandemier

av 1 Comment

Hur vi kan öka vår motståndskraft och metabola hälsa, bl.a. med hjälp av glukosmätning

‘Var elfte vuxen i världen har diabetes, svindlande 463 miljoner. 38 miljoner fler på två år. Diabetes är sedan flera år den snabbast växande folksjukdomen. Forskarna talar om en världsomspännande epidemi.’

Internationella Diabetesfederations kartläggning av diabetes i världen 2019. 

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Carina Ekelius.

I Sverige har omkring 500,000 människor diagnostiserad diabetes. Ungefär 85-90% av dessa har typ 2 diabetes, vilket innebär att cirka 450,000 svenskar har typ 2 diabetes och resterande 50,000 har typ 1 diabetes, graviditetsdiabetes eller mer ovanliga diabetesformer.

I Sverige uppskattar man också att det finns ca 150,000 människor med typ 2 diabetes utan att veta om det. Det finns ett stort mörkertal eftersom många får själva diabetesdiagnosen flera år efter att de insjuknat i typ 2 diabetes. I Sverige räknar man också med att var tionde svensk har prediabetes (ett förstadium till diabetes typ 2).

Detta innebär alltså att ca 1,6 miljon människor i Sverige (dvs inte bara de som har en diagnos, utan de som även finns i mörkertal samt de som har prediabetes) har utmaningar med sin metabola hälsa pga diabetes-relaterade obalanser, dvs med blodsocker- och insulinnivåer i kroppen.

Nedan bild är hämtad från Nationella diabetesregistrets årsrapport 2019 och även om en del av ökningen kan förklaras av att vi blir fler och äldre samt att diagnoserna ökar så är trenden snabbt växande. Detta påverkar många; de som drabbas, deras anhöriga, sjukvården och samhället i stort.

Nu är det 2021 och en annan pandemi påverkar allas vår vardag. Vi var redan innan det nya coronaviruset medvetna om vikten av en fungerande blodsockerreglering kopplat till diabetes; men även till försvagat immunförsvar, demens, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, fetma osv; vilka nu även är klassade som riskfaktorer för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. 

Det ser ut som om vi har en kollision av pandemier. Vi har ett virus som slår mot en befolkning som blir mer och mer mottaglig och känslig. En av lösningarna måste då vara att göra oss mer motståndskraftiga.

Vi vet att insulinresistens i många fall är grundorsaken till metabola obalanser som typ 2 diabetes, högt blodtryck, övervikt osv och att dessa kan ses som symtom på en hormonell obalans där insulin spelar huvudrollen. Insulinresistens innebär att kroppens celler blir mindre känsliga för signalen från insulin och då insulin är nyckeln till att cellerna tar upp glukos (blodsocker) medför detta både ökade nivåer av glukos och insulin i blodbanan. Att göra oss mer insulinkänsliga är alltså en viktig pusselbit för att öka vår motståndskraft.

Insulinresistens kommer ur ett komplext nätverk av livsstilsfaktorer som kost, stillasittande, hög stressnivå, sömnproblem mm men även genetik och toxiner kan orsaka eller underhålla en hormonell obalans kopplat till hormoner som insulin, kortisol, ghrelin, leptin. 

Lyssna gärna på Annas poddavsnitt 56 och 57 (https://4health.se/56-insulinkanslighet-%E2%80%93-vad-spelar-den-for-roll-om-jag-inte-har-diabetes) för att förstå mer om hur insulinresistens uppstår och varför det klassiska rådet ‘ät mindre och träna mer’ är dåligt, skuldbeläggande och omodernt. Jag har också tidigare skrivit blogginlägg om insulinresistens på min sajt; https://nutrivity.se/2019/07/15/insulinresistens-hormonell-obalans-som-paverkar-vikt-blodsockerhantering-och-hjart-karlhalsa/.  

Vi är evolutionärt fördelaktigt programmerade att äta energi när vi hittar energi och för många är det därmed en väldigt stor utmaning att passera hyllmeter efter hyllmeter av godis, snacks, läsk och kakor i våra mataffärer. När jag tänker på detta så får jag en pulshöjning. Hur tänkte man här?! Så otroligt taskigt att utsätta oss för detta ‘mög’ (skit, skräp på skånska) i våra mataffärer som gör oss som befolkning sjukare och svagare. Och det kan ju omöjligt vara en bra strategi framåt.

Att erbjuda livsmedel (där uppdelningen av ordet ‘livsmedel’ innebär ‘medel för livet’ och inte ‘medel för dysfunktion, ohälsa och sjukdom’) i våra mataffärer som gör oss som befolkning mer motståndskraftiga och fulla av energi är en väldigt viktig del av lösningen.

För att få en förståelse för sin blodsockerreglering och insulinkänslighet är det en jättebra start att en gång om året ta ett fasteblodsocker (P-glukos) och ett långtidsblodsocker (HbA1c) som en del i att göra en årlig service på sig själv. Fasteblodsockret påverkas dock ofta sent i processen kring insulinresistens. Detta för att vår bukspottkörteln orkar gasar på och försöker kompensera med att utsöndra mer och mer insulin under många år för att sänka blodsockret till icke-toxiska nivåer. Vi ska dock inte slita på våra organ på det sättet. Och långtidsblodsockret kan ju fluktuera mycket under dagen, men ändå ligga på ett rätt så bra snittvärde. 

Många som har diabetes hanterar och kontrollerar sitt blodsocker genom att använda blodsockermätare där man sticker sig i fingret några gånger under dagen. Det är fantastiska bärbara verktyg men det kan vara svårt att hinna och ha möjlighet att sticka sig många gånger under dagen för att fånga hur kroppen reagerar på den input som kommer i form av t ex måltider, stress och träning. 

Om man vill djupdyka och få kunskap och förståelse kring sin blodsockerreglering och insulinkänslighet så är en glukosmätare som kontinuerligt mäter glukosnivåerna ett väldigt fint verktyg. Det kallas CGM – Continuous Glucose Monitoring. 

 CGM-sensorn fästs på baksidan av armen och en tunn nål mäter glukosnivån en gång per minut i den vätska som finns mellan cellerna strax under huden. Man synkar sensorn via en app i telefonen och sensorn fungerar i 14 dagar och man har alltså på den när man duschar, tränar, sover mm och lägger in information i appen kring vad som sker under dagarna – t ex när och vad man äter.  

Med en CGM på armen får man i stort sett en realtids-feedback i mobilen på hur blodsockret påverkas av den kost man äter, hur ofta man äter, när man äter, hur och när man sover, tränar och stressar. Och det ger därmed ett väldigt fint underlag för att fatta beslut kring nya val och förändring. Som civilingenjör blir man ju tårögd av glädje att denna typ av wearable finns. 

Idag kan vissa som har diabetes få en CGM-sensor via vården (ibland tillsammans med insulinpump), medan de flesta som har diabetes måste bekosta sensorer själv tyvärr. Och samma sak gäller då om man vill använda en CGM för att förebygga eller optimera. 

I inlägg framöver kommer jag skriva mer kring vad som påverkar vårt blodsocker och hur jag tänker kring insulinkänslighet och optimala glukosnivåer vad gäller CGM-mätning.
Generellt ska vi sträva efter att:

  1. ha ett fasteglukos som innebär låg risk för ohälsa
  2. undvika höga glukos-spikar efter måltid, det ska bara bli ett litet gupp i glukoskurvan
  3. undvika ständiga svängningar under dagen, ha en låg sk glycemic variability
  4. glukosnivåerna återgår till basnivåer snabbt efter måltid och inte ligger kvar förhöjda

/Carina Ekelius
Funktionsmedicinsk Terapeut
Idrottsmedicinskt Center Malmö
www.nutrivity.se / www.i-m-c.se

https://www.diabetesportalen.lu.se/article/dystra-siffror-om-diabetes-i-varlden

https://diabetes.nu/del/hur-manga-svenskar-har-diabetes/

https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2019.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rad-och-information-till-riskgrupper/

Hälsan drabbas hårt av restriktionerna

av 1 Comment

Jag har tidigare skrivit om hur Covid-regler har lett till nedsatt mental hälsa, till stillasittande och till mer övervikt https://4health.se/covid-regler-har-lett-till-nedsatt-mental-halsa-stillasittande-och-mer-mer-overvikt

Men trots att det är de äldsta som har haft hårdast restriktioner, så kommer nu flera rapporter kommer om att unga är den mest utsatta gruppen när det gäller psykisk ohälsa. Och även deras fysiska hälsa är påverkad.

Flera internationella studier som Folkhälsomyndigheten har sammanställt i en rapport visar att den psykiska ohälsan har ökat både i Sverige och utomlands.

En av grupperna som sticker ut är unga vuxna, inte minst studenter. Studenter är en grupp som i vanliga fall har en högre förekomst av psykiska besvär jämfört med jämnåriga och övriga befolkningen. Under pandemin har deras psykiska hälsa försämrats ytterligare.

Resultaten från studier indikerar att det är de yngsta – mellan 20 och 30 år som verkar må sämst. I en studie var det över 60 procent i åldersgruppen 18-24 år som var deprimerade eller oroliga. En fjärdedel hade under juni 2020 funderat på självmord de senaste månaderna. Ökningen av depressioner skedde i samband med att restriktioner i form av stängda skolor, social distans och att stanna hemma infördes. Unga som inte har en etablerad tillvaro, inget jobb, ingen egen familj, och är mer beroende av sina vänner; är mer utsatta.

Dessutom kan stängda skolor under pandemin kan påverka elevers framtida löner.

Stängda skolor och distansundervisning gör att elever har svårare att ta till sig kunskap visar forskning. Det kan också minska elevers chanser att få högavlönade jobb i framtiden, enligt Världsbanken. De kommer in på universitet på samma sätt som tidigare, men kommer att ha sämre förkunskap. 

I april förra året stängde nästan alla länder i världen helt eller delvis sina skolor för att stoppa coronasmittan. Omkring 1,6 miljarder elever drabbades. Det innebär att eleverna får sämre möjlighet att få ett bra jobb med en hög lön i framtiden – vilket uppskattningsvis innebär 10 000 miljarder dollar i förlorad framtida löneutveckling, enligt Världsbankens beräkningar. 

Och fysiskt ser man att unga människor rör sig mycket mindre i dag än före pandemin. Covid-19 har också påverkat kvinnors fysiska aktivitet mer än mäns.

Man ser en kraftig nedgång i den fysiska aktiviteten på befolkningsnivå. Särskilt bland barn och unga, där ser man en nedgång i fysisk aktivitet i alla åldrar. När det gäller åldersgruppen 18–24 år har det skett den största förändringen. De går framförallt mindre.

Här måste jag dock säga att jag tror mig se positiva effekter på min sons skola, eftersom mer aktiviteter i skola och på fritids förläggs utomhus. Det gynnar inte bara hälsan i form av mer dagsljus, utan brukar också leda till mer fysisk aktivitet.

Men det är ju galet att man stängde ner sportaktiviteter för barn, även utomhus, medan Systembolaget stod öppet som vanligt…

Men det är inte bara barn och unga vuxna som skiljer ut sig i statistiken. Det verkar vara så att kvinnor har slutat röra på sig i högre grad än män. Minskningen syns i alla åldersgrupper, men är allra tydligast hos kvinnor över 65.

Den positiva effekten av restriktionerna är dock att vi minskat koldioxidutsläppen med sju procent globalt under 2020 jämfört med 2019.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemin-och-befolkningens-psykiska-halsa–vad-indikerar-longitudinella-studier-/?pub=86665

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/unga-ror-sig-mindre-nu-an-innan-pandemin

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stangda-skolor-elever-kan-drabbas-kunskapsmassigt-och-ekonomiskt-i-framtiden

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/pandemin-driver-pa-psykisk-ohalsa-hos-unga

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-koldioxidutslappen-minskade-med-sju-procent-under-pandemin

Vecka 9 – del 10: Om du ändå inte går ner i vikt 2/5

av

Hälsan kommer först

Fokusera på att bli frisk och hälsosam först. Det är en frisk kropp som vill normalisera vikten. Och det räcker inte med kosten, du måste se över alla faktorerna i den hälsomodell vi har tittat på under kursen. Dvs. du måste få dagsljus, sömn på rätt timmar och undvika stillasittande. Du behöver också se över stress, relationer, tankemönster mm.

Jag rekommenderar dig att börja med ett par hälsotester för att komma tillrätta med hälsan när du börjat se över faktorerna ovan. Det är alltid värt att testa hur dina celler och din tarmflora mår, och här finns alltid saker att påverka. Detta gör du via testerna näringsstatus (organix) samt GI map (mage tarm): https://4health.se/halsotester

 

Ät riktig mat

Tänk på att många LCHF-recept som ska försöka ersätta modernare kost som pizza och pannkakor är helt ok mat, men det bästa, nyttigaste och även mest effektiva om man vill gå ner i vikt är att äta riktig mat som vi ätit under hela evolutionen, t.ex. fisk, kött (inklusive fettet) och grönsaker. Mejeriprodukter och annat kan man lägga till för att göra det riktigt gott, men det är inte de i sig som gör att man går ner i vikt och blir frisk. Lider du av ohälsa eller sjukdom är det bäst att undvika mejeriprodukterna helt och äta en ren paleokost. Lyssna gärna på podcastavsnitt 61 om vanliga LCHF-fel.

 

Minska frukt

Frukt kan vara nyttigt ur ett vitaminperspektiv om den är nyskördad och fått mogna på trädet, men frukt innehåller tyvärr mycket socker. Inte minst frukt som inte växer på våra breddgrader – tropisk frukt som mango och banan är riktiga sockerbomner. Frukt innehåller oftast minst 10 % socker, lite fibrer och resten vatten. Sockret i frukten höjer blodsockret och insulinet, vilket stänger av fettförbränningen. Har du svårt att gå ner i vikt så testa undvika frukt. Var även lite försiktig med rotfrukter som även de är relativt kolhydratrika under en period. Välj istället grönsaker som vuxit ovan jord. Lyssna gärna även på podcastavsnitt 17 om frukt och juice.

 

Undvik öl

Öl, eller flytande bröd som en del säger, innehåller stora mängder maltos (maltsocker) som stänger av fettförbränningen. Vill du unna dig alkohol så välj helst torra viner eller drick ren alkohol (dvs. ej drinkar) i måttlig mängd.
Jag rekommenderar dock inte alkohol. Lyssna gärna på podcastavsnitt 101 om alkohol.

 

Se över mängden mat

Många blir så förtjusta över den obegränsade kolhydratfria kosten att det går till överdrift. Det är nästan omöjligt att öka mängden kroppsfett utan kolhydrater och processad mat som ökar insulinet och aptiten, men å andra sidan går man inte ner i vikt heller. Tänk på att du blir mätt på en mindre mängd mat när den är fetare och proteinrikare. Lyssna på kroppens mättnadssignaler som fungerar som allra bäst av denna kost. Vänta inte tills du är vrålhungrig och ät gärna oftare om du har svårt för att sluta äta fastän du är mätt. Ökad andel protein ett tag, dvs. mer fisk, kött etc. samt lite mer volym i form av vatten och fibrer, dvs. mer grönsaker som vuxit ovan jord. Särskilt bittra grönsaker kan ge ökad mättnadskänsla. Och glöm såklart inte fettet.

 

 

Vecka 6 – del 3: Hur mycket träning

av

Hur mycket träning

För att maximera din energi och hälsa så fungerar myndighetsråden om vardagsmotion på minst 30 minuter per dag, om du samtidigt ser till att inte bli stillasittande för långa perioder i sträck. En till två gånger varje timme bör du byta ställning eller ställa dig upp och sträcka på dig en stund. Vardagsmotionen kan sedan vara promenader, välja trappor istället för hiss, cykla till jobbet och så vidare. Utöver detta bör du styrketräna och ev. även konditionsträna regelbundet. Men du ska få se att om du tränar med kvalitet så behöver du inte lägga jättemycket tid på det.

 

Funktionell styrketräning (vi kommer strax in på vad detta innebär) är optimalt att träna minst två till tre gånger per vecka och konditionsträning två till tre gånger per vecka. Däremot behöver du inte träna så mycket som fyra till sex gånger i veckan, utan kombinera styrka och kondition i samma pass eller välj helt enkelt vad du tycker är roligast så att det totala antal träningspass blir tre eller fyra per vecka. Det räcker dessutom att träna mellan 15 och 60 minuter när du tränar. Tränar du längre tid så sätter de nedbrytande stresshormonerna igång.

 

Ledorden är att träna med kvalitet. På så sätt behöver du varken träna så länge eller så ofta. Detta betyder att du ska träna på rätt sätt och effektivt. Stå t.ex. inte och köa till maskinerna på gymmet. Jag ska bli ännu mer konkret kring vad det här kan betyda i kommande stycken. I bild 3 sammanfattas först hur ofta och hur länge det är optimalt att träna för att maximera hälsan.

 

Obs! Du som lever med mycket stress, eller rent av med utmattning, bör vara försiktig med ren konditionsträning. Särskilt längre pass. Även om träning är väldigt hälsosamt i längden så är det för stunden en påfrestning, en stressor, och bidrar liksom alla andra sorters stress till den totala stressbelastningen. För dig gäller ledord som ”gå, inte springa”, ”korta pass” och att ”lyssna på kroppen” – träningen ska ”ge energi, inte ta”. Lugnare träningsformer som yoga är bra, och korta pass med styrketräning är att föredra framför konditionsträning.