fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: andning

Sömnproblemen tredubblas

av 1 Comment

Nya siffror från Socialstyrelsen visar att antalet kvinnor i Sverige som söker vård för sömnproblem har fördubblats och antalet män med sömnproblem har ökat tre gånger under de senaste 15 åren. Ökningen är alltså ännu större än de siffror som Folkhälsomyndigheten gick ut med tidigare i år som visade självrapportering av sömnproblem.
Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning upplever att de sover dåligt. Det är dubbelt så många som på 80-talet.

Inte så konstigt med tanke på den stress som ständigt ökar. Jag upplever det som att vi för varje år får allt högre krav på allt som ska hinnas med, och dels att vi har ökat kvällsstressen genom användning av smart phones hela kvällarna (till och med i sängen!!)

Om vi inte sover en natt innebär det att hjärnan inte kommer att ha återhämtat sig, och att hjärnan inte kommer att ha energi och förmåga att koncentrera sig i längre perioder. Förmågan att koncentrera sig i längre perioder försämras.

De nya siffrorna från Socialstyrelsen visar också att användning av hormonet melatonin som sömnmedicin i Sverige har ökat med hela fyra gånger under de senaste två åren. Vilket inte nödvändigtvis behöver vara negativt om det innebär minskad användning av andra sömnmedel.

Läkemedel, och även melatonin, behandlar inte orsaken till sömnproblemen. De gör det lättare att sova tillfälligt, men förbättrar inte långsiktigt förmågan att sova utan medicinen, och de ger generellt en sämre sömnkvalitet och mindre djupsömn. Man får inte de naturliga sömnfaserna med läkemedel .

Kom ihåg att det inte finns en chans i världen att du får god sömnkvalitet om du sitter med telefonen i sängen och kollar instagram innan du släcker. Jag lovar! Även om du skulle lyckas säcka snabbt av utmattning så försämras sömnkvaliteten och du känner dig mindre utvilad när du vaknar på morgonen.

Basic sömnhygien är ovärderlig! Tex att:

  • Ha mörkt i sovrummet
  • Vistas i dagsljus var dag
  • Ha inte tv eller andra elektriska apparater i sovrummet
  • Drick inte kaffe eller annat koffein efter ca 15 el 16
  • Tänd så lite som möjligt om du behöver gå på toaletten på natten
  • Sov när det är mörkt, var vaken när det är ljust
  • Titta inte på tv/dator/telefon innan sängåendet
  • Sänk belysningen på kvällarna
  • Somna samma tid var dag, gärna senast 22 (vintertid) / 23 (sommartid)

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/somnproblem-okar-kraftigt-framst-bland-man

Lär dig slappna av: Stärk din vagusnerv! (Del 2)

av 8 Comments

I förra delen fick du lära dig mer om vagusnerven och hur du upptäcker om din vagnsnerv är svag. Här kommer fortsättningen som ger dig konkreta tips på hur du stärker vagusnerven och din förmåga till avslappning, matsmältning och lugn och ro.

Så gör du för att stimulera och förstärka vagusnerven

Studier undersöker om elektrisk stimulering av vagusnerven kan hjälpa vid till exempel övervikt, depression, epilepsi, långsamma/svaga tarmrörelser, hjärtsvikt, huvudvärk, förbättrat minne vid Alzheimers sjukdom och astma för att nämna några områden. Men du behöver inte utsätta dig för elchocker för att kunna dra nytta av vagusstimulering. Vill du själv testa finns det flera saker du kan göra för att stärka din vagusnerv. Med övning kommer det att bli lättare och lättare att aktivera vagus. Prova flera sätt för att hitta din favorit!

  • Diafragmaandning! Anders Löndedal har i podden förklarat fördelarna med att andas med diafragman och förklarat hur du gör. Avsnittet: https://4health.se/145-anders-lonedal-syra-basbalans-sanningen-hur-du-paverkar-kroppens-ph-och-vad-det-gor-for-din-halsa Övningarna: https://4health.se/ovningarna-fran-anders-lonedal-andning-syra-basbalans-mm
  • Andas ut. Andra andningsövningar med utandningar som är längre än inandning. När du andas in hämmas delar av vagusnerven och när du andas ut aktiveras den igen. Därför kan du för att lugna ner din fysiologi göra andningsövningar där du andas ut mer än du andas in. Andas djupt med magen och sikta på 5-6 andetag per minut. Det här kan du testa när du inte har möjlighet att ligga ner och andas som i t.ex. Anders diafragmaövningar ovan.
  • Skratta. I inläggen om serotonin fick du tips på hur skratt kan öka bildningen av signalsubstansen men det finns alltså fördelar även för vagusaktivering med skratt. Tips på hur du kan skratta mer finns i inlägget: https://4health.se/sa-hojer-du-serotonin-naturligt-del-1
  • Öka serotoninet. Faktum är att signalsubstansen serotonin genom receptorer i nervsystemet kan öka aktiviteten i vagus. En förklaring till varför serotinin är en av våra lugnande signalsubstanser alltså. Tips på hur du kan öka serotonin får du i inlägget ovan.
  • Kallt vatten. Hur uppiggande det än känns att bada kallt så stimuleras vagus när kroppen efter doppet ska anpassa kroppstemperaturen efter nedkylningen. Att vinterbana eller duscha kallt kan alltså vara en god idé
  • Mediativa tillstånd. Yoga, tai chi, meditation, bön med mera, försätter dig ett lugnare tillstånd och aktiverar vagus. Det går inte att betona tillräcklig mycket hur effektivt detta är. Forskning visar till exempel att meditation bygger om ditt svar på stress så att du snabbare lugnar ner dig efter att något otrevligt inträffat. Hjärnan förändras så att de delar som hjälper dig att behålla lugn och harmoni stärks och får fler celler, medan andra strukturer som är kopplade till oro och rädsla minskar i storlek.
  • Gurgla och sjunga. Musklerna bak i munnen aktiveras vilket stimulerar vagus. Passa på att gurgla när du dricker vatten. Gurgla djupt och ganska länge så att det känns lite utmanande. Sjung till en bra låt när du diskar eller åker bil.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 9 ochavsnitt 15 av podcasten på det här ämnet:
https://4health.se/avsnitt-9-nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-fungerar
https://4health.se/avslappningsovning-sa-fungerar-avslappnings-och-andningsovningar-2

Referenser: 

Rhoades & Tanner, Medicaly Physiology,

Why isn’t my brain working?, Datis Kharazzian

Beyond heart rate variability: vagal regulation of allostatic systems.

Thayer JF, Sternberg E.Ann N Y Acad Sci. 2006 Nov;1088:361-72

Role of the vagus nerve in the development and treatment of diet-induced obesity.

de Lartigue G.J Physiol. 2016 Oct 15;594(20):5791-5815

Ben‐Menachem E, Revesz D, Simon BJ, Silberstein S. Surgically implanted and non‐invasive vagus nerve stimulation: a review of efficacy, safety and tolerability. European Journal of Neurology. 2015;22(9):1260-1268. doi:10.1111/ene.12629.

Vagus nerve stimulation…25 years later! What do we know about the effects on cognition?

Vonck K, Raedt R, Naulaerts J, De Vogelaere F, Thiery E, Van Roost D, Aldenkamp B, Miatton M, Boon P.Neurosci Biobehav Rev. 2014 Sep;45:63-71

Nyckeln till avslappning och matsmältning: Stärk din vagusnerv! (Del 1)

av 2 Comments

Att lära dig att aktivera den lugnande delen av nervsystemet är som att skapa dig en av-knapp mot stressen. Kroppens inre organ arbetar bättre och du känner större lugn. I det här inlägget får du flera biohacks som stärker kroppens egen motorväg för välmående – vagusnerven.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 9 ochavsnitt 15 av podcasten på det här ämnet:
https://4health.se/avsnitt-9-nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-fungerar
https://4health.se/avslappningsovning-sa-fungerar-avslappnings-och-andningsovningar-2

Från hjärnstammen och ut till kroppens alla organ går en nerv som kallas vagusnerven. Vagus är latin och betyder vandrande. Den är en väldigt viktig del av det parasympatiska nervsystemet (rest and digest). När parasympatikus är aktiverat är kroppen i vilo- och uppbyggnadsläge; och kroppen kan göra sig av med restprodukter. Du känner dig lugn när parasympatikus dominerar. Som motsats har vi också den sympatiska delen som ska ta hand om energireserverna och hantera krissituationer. Uppskattningsvis står vagusnerven för 75 % av all parasympatisk aktivitet, så du förstår vilken stor roll den spelar för att vi ska känna oss avslappnade. Vagusnerven tar med information från kroppen till hjärnan och tvärtom.

Magen pratar med hjärnan via vagus

Vi tar hjärnans kommunikation med magen som exempel på hur det fungerar. Magen har sitt eget nervsystem, det enteriska nervsystemet, som i sig är så stort att det ofta kallas ”den andra hjärnan”. När hjärnan vill kontakta enteriska nervsystemet aktiverar den hjärnstammen som i sin tur aktiverar vagusnerven, som till sist stimulerar enteriska nervsystemet. Enteriska nervsystemet aktiverar musklerna kring tarmarna som för maten framåt i mag-tarmkanalen. Därför kan ett tecken på en försvagad vagusnerv vara just förstoppning och överväxt av oönskade bakterier (som kan ge Small Intestinal Backterial Overgrowth (SIBO) eller IBS-liknande symtom).

Du kan styra det autonoma nervsystemet

Det brukar sägas att det autonoma nervsystemet (parasympatikus och sympatikus) styr vi inte över med vilja. Då jämför man med det motoriska nevsystemet där vi kan tänka att vi vill lyfta armen och i nästa stund se hur armen rör sig uppåt. Men det stämmer inte att vi inte alls kan styra över parasympatikus. Tvärtom! Du kan till exempel välja att aktivera sympatikus genom att utsätta kroppen för stress, för lågt energiintag, dricka kaffe, springa intervaller eller titta på en actionfilm. På motsvarande sätt hamnar du i ett tillstånd där du domineras av parasympatikus om du gör lugnande aktiviteter. När du under lång tid gjort mycket som aktiverar sympatikus kan du hamna i en situation där parasympatikus och vagusnerven blivit försvagad. Det här går att åtgärda!

Upptäck en svag vagusnerv

Ett specifikt mått på hur din vagusnerv mår är din heart rate variability (HRV), det vill säga hur mycket längden på dina hjärtslag varierar. När du mäter HRV får du specifikt veta hur det står till med aktiviteten i den delen av vagus som aktiverar hjärtat, men det är erkänt att detta går att generalisera till hur vagusnerven fungerar i stort. Hjärtfrekvensen ska inte variera för mycket men inte heller för lite. Lagom är bäst. Det finns många appar och utrustning för hemmabruk som säger sig mäta HRV men faktum är att det är oklart om dessa håller vad de lovar eftersom de inte behöver testas innan de får säljas. Vill du testa så välj noga ut en tillverkare du litar på.

Andra sätt att se att vagusnerven är försvagad är att be någon att titta i din mun (eller försök titta själv i spegeln) medan du gapar och säger ”aaahhh”. Gomspenen, den tappformiga vävnaden långt bak i munnen ska åka upp när du gör ljudet. Du kan också be någon lägga örat mot din mage och lyssna efter tarmljud som uppkommer vid normala tarmrörelser. Den som har försvagad vagusnerv kan också ha en minskad kräkreflex.

I del 2 om vagusnerven får du de konkreta tipsen för hur du stärker din vagnsnerv och lär dig slappna av, håll utkik, kommer inom någon dag!

Referenser: 

Rhoades & Tanner, Medicaly Physiology,

Why isn’t my brain working?, Datis Kharazzian

Beyond heart rate variability: vagal regulation of allostatic systems.

Thayer JF, Sternberg E.Ann N Y Acad Sci. 2006 Nov;1088:361-72

Role of the vagus nerve in the development and treatment of diet-induced obesity.

de Lartigue G.J Physiol. 2016 Oct 15;594(20):5791-5815

Ben‐Menachem E, Revesz D, Simon BJ, Silberstein S. Surgically implanted and non‐invasive vagus nerve stimulation: a review of efficacy, safety and tolerability. European Journal of Neurology. 2015;22(9):1260-1268. doi:10.1111/ene.12629.

Vagus nerve stimulation…25 years later! What do we know about the effects on cognition?

Vonck K, Raedt R, Naulaerts J, De Vogelaere F, Thiery E, Van Roost D, Aldenkamp B, Miatton M, Boon P.Neurosci Biobehav Rev. 2014 Sep;45:63-71

Fosterskador av bekämpningsmedel som används i jordbruk

av Leave a Comment

Amerikanska forskare har gjort en ny stor studie där de undersöker risker för foster som exponeras för bekämpningsmedel. Resultaten pekar på att det i tungt besprutade landsbygdsområden finns en ökad risk för att fostret får skador.

Forskarna har jämfört födelsestatistik som innefattar 500 000 individer under perioden 1997 och 2011 med den mängd av bekämpningsmedel som användes i San Joaquin, ett område i Kalifornien med mycket lantbruk.

Enligt studien låg det genomsnittliga användandet av bekämpningsmedel på omkring 975 kilo per 2,6 kvadratkilometer varje år. Studien visar att det är kvinnor som bor i områden där användningen är betydligt större än så som också har störst risk att få barn med olika typer av defekter.

Gravida kvinnor som bodde på platser där användandet uppgick till 4.000 kilo per år löpte mellan 5-9 procent större risk att få skador på fostret, vilket kunde leda till effekter på fostrets vikt, ge för tidigt födda barn eller missbildningar.

I USA har de ganska detaljerade informationssystem där de kan se hur mycket bekämpningsmedel som har spritts på fälten. Utifrån de uppgifterna drar de slutsatser om hur exponerade de gravida kvinnorna har blivit för de här gifterna.

Ännu bättre vore det att följa upp exponeringen genom att mäta mängden bekämpningsmedel i kvinnornas urin och göra en mer detaljerad undersökning av barnen där man följer dem över tid.

Oavsett – rösta med dina pengar! Välj ekologiskt för att minska användningen av bekämpningsmedel!

https://www.nature.com/articles/s41467-017-00349-2

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-gifter-i-lantbruket-kan-ge-skador-pa-fostret

Vi får i oss plast från kranvattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas

av 2 Comments

Jag har tidigare skrivit en hel del om mikroplaster https://4health.se/?s=mikroplast Och en del av er kanske inte tagit det på allvar eftersom det mest pratas om som en miljöbov, och mindre som den hälsobov det faktiskt är. Men läs gärna tidigare inlägg så får du läsa om hälsofarorna.

MEN nu till en sak som nog kan få dig att spetsa öronen: Människor runt om i världen riskerar att få i sig plastpartiklar via dricksvattnet, enligt en ny rapport. I 83 procent av proverna som togs i länder världen över hittades plast i kranvattnet.

Problemet med mikroplast märks mer och mer. Det amerikanska journalistnätverket Orb har nu samlat in vattenprover i 13 olika länder runt om i världen som sedan testats och analyserats av amerikanska forskare. Totalt var 83 procent av proverna som togs av kranvattnet förorenade med plastfibrer. Allra högst andel förorenade prover kom från USA. Av proverna som togs där innehöll 94 procent plastfibrer.

Europeiska länder hade klart lägst andel förorenade prover jämfört med övriga områden som undersökts, ändå hittades plast i 72 procent av proverna tagna i Slovakien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Irland, Frankrike och Italien. Inga prover från Sverige fanns med i undersökningen. Men är det så här spritt över världen så finns det såklart risk att det finns även i vårt kranvatten i Sverige.

Sedan tidigare vet att vi får i oss plast genom maten vi äter och till och med genom luften vi andas. Det har hittats mikroplast i till exempel musslor, ostron, havssalt och honung. Det finns också otroligt mycket fibrer i luften, inte minst från kläder, som vi andas in.

Exakt vad det innebär för människor att få i sig mikroplast, eller de ännu mindre nanoplasterna, vet inte forskarna i dag. Men studier på mänskliga celler i laboratorium har visat att de allra minsta partiklarna, nanopartiklar, kan störa andningsfunktionen.

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. Den kan komma från till exempel större skräpbitar som gått sönder eller från hygienprodukter där plastkulor tillsatts för att ge en skrubbande effekt. Mikroplast är ofta för svårt för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar. Plast bryts inte ner helt utan bryts ner i mindre och mindre bitar och därför ökar mängden mikroplast hela tiden.

Slitage av våra bildäck, kläderna vi tvättar och skräpet vi kastar i naturen. Det är några av de största källorna bakom mikroplaster. De största utsläppen av mikroplast i Sverige – som gått att beräkna – kommer från land. Den absolut största källan är slitage av fordonsdäck. Andra stora källor är utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av syntetiska textilier. Skräp som dumpas i naturen bedöms stå för en stor del av mikroplasterna.

Det behövs mer kunskap om hur vårt vatten kan renas från mikroplasterna. Plasterna är ofta för svåra för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar – och kranvattnet.

Det är alltså dags för oss att ta vårt ansvar här. Släng aldrig plast i naturen, lämna plast (och metall och glas etc såklart) till återvinning, välj inte kläder med mikroplaster som tex fleece, och helst inte heller polyester, nylon och akryl. Är dina kläder så smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan. Det är just vid tvätt de här materialen släpper ifrån sig mikroplaster. Ekologisk eller BCI-märkt bomull, lin, hampa och lyocell, är exempel på mer miljövänliga material. Och köp inte så mycket nya kläder. Köp inte hygienprodukter och smink med mikroplaster (välj naturlig hud- & hårvård https://4health.se/tag/hud-har ) och gå eller cykla istället för att köra bil när du kan.

Mer på liknande ämnen kan du hitta via taggarna miljö och tillsatser

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-plast-hittat-i-kranvattnet-i-flera-lander

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varsta-bovarna-bakom-mikroplaster-sa-ska-de-stoppas

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-plast-tvattar-vi-ut-i-haven

Mumsig, nyttig mejerifri röra/ sås

av 3 Comments

Som en teaser inför podcastavsnittet imorgon, som bland annat kommer att handla om hur du förändrar din hälsa med bönor, så kommer här ett favoritrecept som jag brukar använda som tillbehör till maten

(här hittar du en annan bönfavorit https://4health.se/mjolfria-brownies-aven-fria-fran-notter-och-notmjol)

Jag använder en del, men inte jättemycket, kidneybönor, eftersom magbakterierna gillar det. Däremot älskar jag kikärtor, och använder det desto mer. Man kan ha dem som de är och blanda i en sallad, men helst gör jag olika röror och såser. Här kommer tips på ett som jag gillar som är en slags variant av hummus.

Du behöver:

  • 1 paket ekologiska kikärtor (avrunnen vikt ca 200g)
  • 1 vitlöksklyfta
  • ca 2 msk olja (olivolja, och/eller smaklös kokosolja om du tycker att olivoljan ger en för skarp smak. Jag använder gärna en blandning och ibland även löst kokta äggulor för att få en mildare smak. Resten av ägget kan du hacka ner i din mat sen)
  • 1 -2 msk tomatpure (alternativt 1 tomat + 2 droppar stevia) . Det här är bl.a. för att ge en hint av sötma. Just nu när plommonen mognar så kör jag gärna ner 1-2 plommon
  • lite spiskummin
  • salt

Lägg allt i en skål och mixa med stavmixer till en jämn smet. Smaka eventuellt av med mer salt och tomatpuré. Om du använder kokosolja, så tänk på att värma upp den något innan så att den inte blir grynig

Det här receptet gör jag i oändligt många olika varianter. Ibland ersätter jag olivolja och vitlök med kokosolja med vitlökssmak. Ibland häller jag i lite kombucha eller citron för att få lite mer syra. Och som jag nämnt ovan, har jag söta närodlade tomater så använder jag det istället för tomatpuré. Vill man kan man då söta med pyttelite stevia eller ett par söta plommon.
Spiskummin ger en väldigt god och lite sötaktig smak, men det går bra att hoppa över

Testa dig fram och låt kikärtorna revolutionera din tarmflora! 🙂

Ps. Givetvis ska alla ingredienserna vara ekologiska – olivolja, tomatpure etc är inte så mycket dyrare att köpa ekologiskt. Investera i din hälsa!

Månadens populäraste – om syra-basbalans, SSRI, farliga mediciner och ursprungsrörelser

av Leave a Comment

  1. Populärast i juni var Anders Lönedal som ger oss sanningen om kroppens pH, dvs syra-basbalanshttps://4health.se/145-anders-lonedal-syra-basbalans-sanningen-hur-du-paverkar-kroppens-ph-och-vad-det-gor-for-din-halsa och
    https://4health.se/ovningarna-fran-anders-lonedal-andning-syra-basbalans-mm
  2. Inte långt därefter hade vi läkaren Cecilia Fürst på temat stress, utmattning, depression och SSRI
    https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel
  3. Förhöjt blodsocker och insulin vid träning
    https://4health.se/intensiv-traning-hogre-blodsocker-och-insulin
  4. Våra ursprungsrörelser, basrörelser som gör ditt liv hälsosammare och mer paleo
    https://4health.se/148-vara-7-ursprungsrorelser-varfor-du-bor-och-hur-du-gor-for-att-fa-in-dem-i-vardag-och-traning
  5. Två inlägg om vanliga läkemedel som kan ge dödliga utfall
    https://4health.se/vanlig-medicin-ger-dodliga-magsar och https://4health.se/lakare-varnar-for-alvedon
  6. Tips mot fästingar
    https://4health.se/fastingdags-och-fastingtips
Podcasten
Flera superpopulära avsnitt denna månaden, två stycken med Anders Lönedal, 145 och 147, och ett med läkaren Cecilia Fürst, 146, och dessutom ett populärt avsnitt om våra grundrörelser, hur du blir mer evolutionär, mer “paleo” inte bara i maten du äter, utan i hur du rör dig i vardag och träning, avsnitt 148
Och du, missa nu inte att Cecilia Fürst är tillbaka redan imorgon i avsnitt 149!!

Matsmältningen Del 4: Tunntarmen

av 2 Comments

Tunntarmen är mellan tre och fem meter lång. Inuti tunntarmen, på tarmens yta, finns tarmludd – små veck och utskott som tar upp näring ur maten. Skulle man platta ut alla tunntarmens veck och ludd skulle ytan vara ca 250 kvadratmeter. Tunntarmens stora yta är för att du ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt från maten. Om tarmluddet skadas får man svårt att ta upp näringen från maten. Det händer tex vid celiaki, glutenintolerans.

För att inte tarmluddet i tunntarmen ska skadas, kommer inte maten förbi ringmuskeln som skiljer magsäcken och tolvfingertarmen åt, förrän tunntarmen vet att matblandningen inte är för sur. Med hjälp av nervsystemet i mag-tarmkanalen, och speciella celler i tarmväggen som bildar hormoner och andra ämnen, kan kroppen kan känna av hur mycket och vilken mat vi har ätit. Det gör att rätt ämnen tillverkas för att bryta ner maten i mindre beståndsdelar.

När maten har kommit in i tunntarmen tas näringen i maten upp och förs vidare ut i kroppen med hjälp av blodet. Du tar upp energi, byggmaterial, vitaminer och mineraler. Här sugs också vätska från maten upp.

Kapillärer, små blodkärl, och lymfkärl, löper runt tarmen. Har har vi mycket av vårt immunsystem. I tarmsystemet finns runt 80 procent av vårt immunförsvar, och det finns framför allt i tunntarmen. Lymfsystemet lär du dig mer om i podcastavsnitt 119 och 120 med Anders Lönedal https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
Tarmbakterierna och immuncellerna skickar signaler mellan varandra som Dr Michael Ash berättade om i podcastavsnitt 135. Det är ett sätt att utbilda immunförsvaret kring vad som är skadligt och vad som är ofarligt. Bakterier i tarmkanalen kan också stimulera vårt immunförsvar så att vi bättre kan stå emot virus och andra infektioner.

Kuriosa: I våra tarmar finns ca 1,5 kilo bakterier som bland annat hjälper oss att bryta ner maten. Mycket av dessa bakterier finns dock i tjocktarmen, som vi kommer till i nästa del

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.

Vår fantastiska näsa och oerhörda luktsinne

av Leave a Comment

Människan har precis lika bra luktsinne som djur har. Den mänskliga näsan är till och med bättre än hundens känsliga nos när det gäller vissa lukter, speciellt lukten från ett ämne som finns i jord och mögel.

Jag har på sistone uppmärksammat vår fantastiska näsa allt mer, inte minst kopplat till vårt andningsmönster. Men luktsinnet är också högst intressant.

På 1800-talet studerade en fransk kirurg och neurolog, Paul Broca, hjärnans anatomi och jämförde den med djurens. Han slog då fast att djuren har ett överlägset bättre luktsinne än människan. Genom en kedja av missuppfattningar som sedan har överdrivits har den här bilden av människans dåliga luktsinne överlevt ända till idag.

Nu vet vi att den synen på människan är helt fel. De senaste årens forskning visar att människan har minst lika gott luktsinne som djuren. Men vi är inte lika duktiga att känna igen alla lukter, bara de som är viktiga för just oss och vår överlevnad. Den stora insikten just nu är att olika arter har olika känslighet till olika lukter och det tror man beror på att luktsinnet är utvecklat efter den miljö just det djuret lever i.

Människan är väldigt känslig för lukter från biologiskt sönderfall, som doften av en jordåker, från stillastående vatten eller från mat som har ruttnat, eller möglat. Vad som är gemensamt är att de innehåller ett ämne som heter geoamin. Om du häller en enda droppe geosmin i en vanlig simbassäng så kan en människa känna lukten av den. Där är vi bättre än hunden. Dessutom är människor bättre än de flesta djur på att känna igen lukten av pentylacetat, som är det huvudsakliga luktämnet i bananer. Att kunna lukta till sig frukt har genom historien varit viktigare för människor än tex hundar.

Vid en jämförelse av storleken på den delen av hjärnan där luktsinnet sitter visar det sig att den är relativt stor hos människor. Studien visar också att människor har förmågan att följa luktspår, precis som djur. Det är bara det att vi aldrig testar att göra det…

För några år sen kom en vetenskaplig studie som räknade ut hur bra människans luktsinne är. Luktforskarna gjorde en uppskattning på att människan kan urskilja mer än tusen miljarder lukter. Frågan blir då varför många människor inte upplever att de har så bra luktsinne. Många anser att det beror på att vi inte har tränat oss att känna igen dofter, och att sätta ord på dem. En annan förklaring är att vi faktiskt känner och påverkas av lukter, men att vi inte alltid är medvetna om dem.

Och sen är vi också bättre att uppmärksamma en obehaglig lukt än en angenäm. Om du sätter på dig parfym kan du efter några minuter glömma bort doften, men om du av misstag får på dig något du tycker luktar illa så kommer du att känna den lukten hela dagen.

Mer om vår fantastiska näsa hittar du genom att söka på näsa här på 4health.se. Inte minst ett alldeles eget podcastavsnitt, avsnitt 127.

http://www.sciencemag.org/news/2017/05/your-nose-knows-more-scientists-thought

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/manniskans-fantastiska-nasa

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-manniskans-luktsinne-lika-kansligt-som-hundens/

Skadligt med antibiotika tidigt i livet – påverkar tarmflora, hjärnan och beteende

av 7 Comments

Även låga doser antibiotika kan vara skadligt. Det kan förändra tarmflorans utseende och orsaka beteendeförändringar visar ny forskning. Men probiotika under antibiotikabehandlingen kan hjälpa en del.

Observationsstudier har tidigare visat en risk med att antibiotika tidigt i livet kan ge både metabola sjukdomar sjukdomar kopplade till immunsystemet (såsom autoimmunitet)

En ny studie på möss visar att låga doser penicillin tidigt i livet påverkar tarmfloran, hjärnans utsöndring av cytokiner, blod-hjärnbarriärens integritet – och beteende. Det kan bland annat ge upphov till ökad aggressivitet och minskad social interaktion.

Forskare i Kanada ligger bakom studien. De har undersökt hur nyfödda möss påverkas av låga doser penicillin som de fick varje dag i fyra veckor. Forskarna delade upp mössen i tre grupper. Den första gruppen fick penicillin varje dag under en period. Perioden sträckte sig från en vecka innan födseln (dvs under graviditeten) till ungefär tre veckor efter, när mössen avvänjt sig från sin mamma. Den andra gruppen fick penicillin under samma period men behandlades samtidigt med probiotika, dvs tillskott av goda bakterier. En kontrollgrupp fick ingen behandling.

När mössen var sex veckor gamla fick de genomgå flera tester. Då såg man att mössen som fått penicillin hade förändringar i tarmfloran, minskad social interaktion och ett enligt forskarna överraskande aggressivt beteende. Det förekom även en minskning av ångestbetingade beteenden, men bara hos hanarna. Alla de här effekterna hämmades helt eller delvis när mössen även fick probiotika.

Det är inte penicillinet i sig som gett upphov till beteendeförändringarna utan det är påverkan på tarmflorans sammansättning som kan ha effekter. Forskarna gjorde tester på mössens tarmflora när de var tre och sex veckor gamla, alltså både under och efter behandlingen. Alla bakteriestammar hade förändrats och mössen hade mindre mångfald i bakteriefloran.

Antibiotika, för det mesta penicillin, är det mest utskrivna läkemedlet till barn runt om i världen. Det används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Det räddar många liv och botar sjukdomar, men kan även vara skadligt om det används i onödan. Man har länge sett antibiotika som ganska ofarligt och inte tänkt på riskerna. Man har till och med skrivit ut det även mot virus som det egentligen inte biter på. Den historiska felanvändningen har gjort att det håller på att förlora sin verkan. Läs mer om farorna med antibiotikaresistens, genom att söka här på sidan https://4health.se/?s=antibiotikaresistens

Som jag inledde med att skriva, så har även tidigare forskning visat att antibiotika kan vara skadligt. Man har sett ett samband mellan användning av antibiotika under ett tidigt skede i livet och en ökad risk för kroniska sjukdomar. En riskfaktor är att utveckla astma och allergier, andra är att drabbas av tarminflammationer och fetma. Man har tidigare sett negativa effekter av höga doser antibiotika. Men den här studien visar att även låga doser hos möss kan ge långtidseffekter på tarmfloran samt hjärnans utveckling och beteende.

En ny rapport visar att ungefär 60 procent av alla för tidigt födda barn behandlas med antibiotika redan första veckan, ungefär 50 procent är penicillin. Personligen var jag med om detta under min förlossning trots att jag inte födde för tidigt. Då ville man sätta in antibiotika när det gått ett visst antal timmar sen vattnet gått. Jag lyckades avvärja denna antibiotikabehandling

Mer på temat via taggen microbiome

Missa inte att läsa mer om hur du hanterar antibiotikabehandling och förbättrar tarmfloran i de fem inläggen “Förbättra tarmfloran” som börjar här: https://4health.se/forbattra-tarmfloran-tex-efter-antibiotika-sa-gor-du-del-1-inledning-och-bakgrund Eller lyssna på avsnitt 128 av podcasten

Ur studien:

“We find that penicillin has lasting effects in both sexes on gut microbiota, increases cytokine expression in frontal cortex, modifies blood–brain barrier integrity and alters behaviour. The antibiotic-treated mice exhibit impaired anxiety-like and social behaviours, and display aggression. Concurrent supplementation with Lactobacillus rhamnosus JB-1 prevents some of these alterations.”

http://www.nature.com/articles/ncomms15062

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/skadligt-med-antibiotika-tidigt-i-livet