Alla inlägg och poddavsnitt

Allt mer forskning visar vilken avgörande roll helt vanliga virus som de flesta av oss bär på, har i utvecklandet av våra allvarliga sjukdomar. Jag har tidigare skrivit om bl.a. herpes (vanlig HSV1 – mer om det nedan). Och en ny studie visar varför Epstein Barr (EBV), som också är ett mycket vanligt herpesvirus (HSV4) som många bär på, kan utlösa MS, multipel skleros.

Den nya studien visade att en del av Epstein-Barr-viruset efterliknar ett protein tillverkat i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till att immunsystemet av misstag attackerar kroppens nervceller.

Kopplingen mellan vanliga virus och allvarliga sjukdomar

Jag har tidigare skrivit om just detta; nämligen att virusinfektioner i hjärnan eller ryggmärgen antas utlösa MS. Då skrev jag med fokus på hur tarmbakterier skyddar mot neurologiska sjukdomar som MS genom att hjälpa immunsystemet bekämpa virus (här: https://4health.se/tarmbakterier-skyddar-mot-neurologiska-sjukdomar-som-ms-genom-att-hjalpa-immunsystemet-bekampa-vanliga-virus)
Och det här med kopplingen mellan vanliga/kroniska virus och allvarliga sjukdomar är ett så intressant ämne! För fyra-fem år sedan började jag nosa allt mer på det. Och jag har bland annat skrivit lite om kopplingen mellan vanlig herpes och Alzheimers här: https://4health.se/vanlig-herpes-kan-ge-alzheimers

MS, multipel skleros

MS, multipel skleros, är en förlamande autoimmun sjukdom. En sjukdom som orsakar progressiva skador på nervceller.

Myelin bildar den skyddande beläggningen runt nervceller, och när den är skadad kan elektriska impulser inte längre hoppa effektivt från en nerv till nästa, vilket resulterar i domningar, muskelsvaghet och allvarlig trötthet av multipel skleros.

MS och Epstein Barr

Forskare har länge misstänkt – men misslyckats att bevisa – ett samband mellan vissa virusinfektioner och utvecklingen av multipel skleros. Nu har en studie ledd av forskare från Stanford Medicine visat att Epstein-Barr-viruset, en vanlig typ av herpesvirus, utlöser multipel skleros genom att förbereda immunsystemet för att attackera kroppens eget nervsystem.

MS och Epstein Barr – biologisk härmning / “molecular mimicry” – så funkar det

Den nya studien visar att patienterna med multipel skleros har antikroppar i blodet som binder tätt till både ett protein från Epstein-Barr-viruset, kallat EBNA1, och ett protein tillverkat i hjärnan och ryggmärgen, kallad gliacelladhesionsmolekylen, eller GlialCAM.

En del av EBV-proteinet härmar ditt eget värdprotein – i det här fallet GlialCAM, som finns i det isolerande höljet på nerverna (myelinet). Detta betyder att när immunsystemet attackerar EBV för att rensa viruset, slutar det också med att det riktar sig mot GlialCAM i myelinet.

I stort sett alla MS-patienter har antikroppar mot EBV

Tidigare forskning har visat att patienter med multipel skleros har ökade antikroppar mot en mängd vanliga virus, inklusive mässling, påssjuka, varicella-zoster (vattkoppor/bältros) och Epstein-Barr-virus.

Mer än 99 % av MS-patienterna har EBV-antikroppar i blodet, vilket tyder på en tidigare infektion, jämfört med 94 % av friska individer. Men trots denna epidemiologiska korrelation har forskare kämpat för att bevisa ett orsakssamband.

Detta är första gången någon har visat (hyfsat) definitivt att ett virus är utlösaren för MS.

Så hittades mekanismen bakom MS

För att söka fram denna svårfångade mekanism började forskarna med att undersöka antikropparna som produceras av immunceller i blodet och ryggmärgsvätskan hos nio MS-patienter. Till skillnad från friska individer, trafikerar immuncellerna hos MS-patienter till hjärnan och ryggmärgen, där de producerar stora mängder av ett fåtal typer av antikroppar. Mönster av dessa antikroppsproteiner, kallade oligoklonala band, hittas under analys av ryggmärgsvätskan och är en del av de diagnostiska kriterierna för MS.

Ingen vet exakt vad dessa antikroppar binder till eller var de kommer ifrån. Så det första forskarna gjorde var att analysera antikropparna från de oligoklonala banden och visade att de kommer från B-celler i ryggmärgsvätskan. B-celler är en typ av vita blodkroppar som tillverkas i benmärgen, mer om detta i podcastavsnitt 279-281 om immunförsvaret.

När forskarna väl fastställt att de oligoklonala banden i MS produceras av B-cellerna i ryggmärgsvätskan, testade de individuella antikroppar från dessa celler, för reaktivitet mot hundratals olika antigener.

När man testade dem mot EBV och andra herpesvirus kunde man se flera av dessa antikroppar, och en i synnerhet, bundna till EBV.

Sex av de nio MS-patienterna hade antikroppar som band till EBV-proteinet EBNA1, och åtta av nio hade antikroppar mot något fragment av EBNA1. Forskarna fokuserade på en antikropp som binder EBNA1 i en region som är känd för att framkalla hög reaktivitet hos MS-patienter. De kunde sedan lösa kristallstrukturen av antikropp-antigenkomplexet, för att bestämma vilka delar som var viktigast för bindning.

Forskarna hittade alltså antikroppar som band till EBV i ryggmärgsvätskan, producerade av ryggmärgsvätskans B-celler.

Därefter testade forskarna samma antikropp på mer än 16 000 mänskliga proteiner. När de upptäckte att antikroppen också band med hög affinitet till GlialCAM, visste de att de hade hittat en specifik mekanism för hur EBV-infektion kunde utlösa multipel skleros.

EBV lurar immunsystemet att reagera, inte bara på viruset, utan också på denna kritiska komponent i cellerna som utgör den vita substansen i våra hjärnor. När kroppen bekämpar viruset skadas den egna kroppen.

För att ta reda på vilken procentandel av MS som kan orsakas av denna så kallade “molecular mimicry” mellan EBNA1 och GlialCAM, tittade forskarna på ett bredare urval av MS-patienter och fann förhöjd reaktivitet mot EBNA1-proteinet och GlialCAM i 20-25 % av blodprover i tre separata MS-kohorter.

Men 25% är ett konservativt tal eftersom det inte inkluderar patienter som tidigare kan ha reagerat på GlialCAM efter EBV-infektion men vars immunsvar har utvecklats sedan den första triggern. Faktum är att en studie av 801 MS-fall från mer än 10 miljoner aktiva militärer under 20 år fann att EBV-infektion var närvarande i alla utom ett fall vid tiden för MS-debut. En studie fann att av 35 personer som ursprungligen var EBV-negativa, blev alla utom en infekterade med EBV innan MS började. Dessutom identifierade denna separata grupp av forskare samma EBNA1-region som ett viktigt antikroppsmål hos MS-patienter. Tillsammans med upptäckten av EBNA1/GlialCAM-korsreaktivitet ger dessa data övertygande bevis för att EBV är utlösaren för de allra flesta MS-fall.

Betydelsen av immunsvaret mot EBNA1 visades ytterligare genom att använda en musmodell av MS (experimentell autoimmun encefalomyelit). Efter att ha fått en injektion av ett fragment av EBNA1-proteinet uppvisade mössen allvarligare förlamning, fler immunceller invaderade deras centrala nervsystem och mer skada på den skyddande beläggningen på deras nervceller – jämfört med möss som injicerades med ett kontrollproteinfragment.

Om du immuniserar en mus med ett visst antigen och det gör förlamningen värre, tyder det på att ett immunsvar mot det målet kan bidra till MS-patogenes.

Hur bör vi behandla MS?

Den kanske mest spännande aspekten av denna upptäckt är dess potential att skapa nya vägar för klinisk behandling av multipel skleros. Om ett virus är målet för immunsvaret som går en oönskad väg i MS-hjärnan bör vi rikta in oss på viruset istället för bara symtomen.

Reumatism mfl sjukdomar har också koppling till Epstein Barr

Upptäckten av hur EBV utlöser multipel skleros kan också ha konsekvenser för forskning om andra autoimmuna sjukdomar, såsom lupus och reumatoid artrit, som, liksom MS, har signifikant associerats med EBV-infektion i epidemiologiska studier.

https://med.stanford.edu/news/all-news/2022/01/epstein-barr-virus-multiple-sclerosis.html

https://www.science.org/doi/10.1126/science.abj8222

https://www.science.org/doi/10.1126/science.abm7930