Fallbeskrivningar av hur IBS botats med tillförsel av magbakterier nu även i svenska Läkartidningen (Tack Rolf för tipset).
Mycket trevligt hur detta sätt att behandla uppmärksammas allt mer i den “vanliga” vården, då det är något som inte handlar om ren och skär medicinering. Tyvärr är fokus i artikeln inte på “vanlig” avföringstransplantation, utan på framodlade mikroorganismer som författarna till artikeln vill patentera. Men jag tycker ändå att det är trevligt att behandlingsmetoden uppmärksammas.
I artikeln presenteras två patienter som blivit symtomfria efter tillförsel av en odlad mänsklig mikrobiota.
IBS, irritable bowel syndroms, drabbar upp till 20 procent av befolkningen.
I litteraturen finns ett flertal rapporter som indikerar att tarmfloran kan vara av betydelse för utveckling av IBS. Vad som talar för en bakomliggande störning i tarmens ekosystem – dysbios – är att upp till 10 procent av patienter som drabbats av en tarminfektion utvecklar IBS (postinfektiös IBS) och att antibiotika bara tycks ha kortsiktigt positiva effekter på tillståndet.
I artikeln presenteras två fallbeskrivningar där båda patienterna uppfyllde kriterierna för IBS med diarréer (IBS-D), och där man kan anta att tillståndet uppkommit på grund av störningar i tarmens ekosystem. Båda patienterna har blivit symtomfria efter transplantation med en odlad human intestinal mikrobiota.
Patientfall 1 gäller en 32-årig kvinna som bl.a. medicinerat med NSAID.
Patienten har sedan flera år tillbaka besvärats av episodiska »kluttiga« avföringar och förstoppning. Hon insjuknade i april 2010 med hastigt påkomna buksmärtor och diarré. Fyra månader tidigare samt strax före det aktuella insjuknandet hade hon medicinerat med antibiotika mot en hudinfektion.
Hennes blodprover var utan anmärkning.
Patienten genomgick i juni 2012 tre transplantationer där en odlad intestinal mikrobiota tillfördes. Patienten upplevde långsam förbättring och under loppet av ett par veckor kunde läkemedlen trappas ut, och helt medicinfri hade hon 1–2 fasta avföringar per dag.
Vid uppföljning efter 1 år är kvinnan fortfarande medicinfri med normal tarmtömningsfrekvens.
Patientfall 2 gäller en 25-årig man. Under en resa i Australien insjuknade han hastigt i diarré. Vid utredning i Australien påvisades infektioner med olika mikroorganismer och patienten behandlades med olika antibiotika. Han blev temporärt något bättre.
När han återvände till Sverige var tarmtömningsfrekvensen och avföringskonsistensen som vid insjuknandet. I juni 2013 remitterades patienten, efter eget önskemål, för ställningstagande till »transplantation« som också utfördes på samma tillvägagångssätt som i patientfall 1. Vid telefonuppföljning 4 veckor senare meddelade mannen ett utmärkt hälsoläge med en fast formad avföring var till varannan dag.
Författarna har totalt behandlat 14 patienter med IBS-D; hos de övriga har utfallet varierat, dock har ingen upplevt försämring eller några biverkningar.
Författarna skriver att de goda behandlingsresultaten i de här fallen indikerar att en dysbios (obalans i tarmfloran) är en tänkbar orsak till symtombilden hos en del patienter med IBS. Dysbios diskuteras även som bakomliggande orsak till autoimmunitet, astma, metabola syndromet, ischemisk hjärtsjukdom och Crohns sjukdom.
Och författarna föreslår att dysbiotic bowel syndrome (DBS) eller dysbiotiskt tarmsyndrom blir ett samlingsnamn för sådana tillstånd.
Senaste kommentarer