fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: vatten

Hur du minskar VAB – friska barn

av 8 Comments

Antagligen jinxar jag allt nu lagom inför VAB:uari (hjälp haha), men jag vill ändå dela med mig av lite tips.

Sonen har just klarat första terminen i skolan utan någon sjukdag, och dessförinnan alla förskoleåren med bara typ en feber, ett par korta förkylningar och en kräksjuka. Vilket väl får anses vara väldigt friskt för små barn. Men som sagt peppar peppar, ta i trä… och allt jag kan komma på.

Oavsett så har jag definitivt märkt skillnad på sjukdagar på olika barn, beroende bl.a. på deras kost och hur mycket de vistas utomhus. Men det finns såklart en massa annat som spelar in som kanske är svårare att styra över, såsom deras ärvda och befintliga tarmflora, antal antibiotikabehandlingar etc etc.

Några av mina viktigaste tips som vi själva implementerar:

  • Tvätta händerna med tvål och vatten direkt efter skola / förskola varje dag – superenkelt och effektivt tips. Går det kräksjuka och annat kan man ta det här ett steg längre och byta, vädra och tvätta alla kläder direkt när barnet kommer innanför dörren
  • Var utomhus var dag, extra mycket på lediga dagar. Detta har många fördelar. Allt från att säkerställa D-vitaminstatus för immunförsvarets skull, och optimera hormoner – och bakterieflora (!), till att man lättare smittas inomhus.
  • Ät näringstät kost. Även om man inte alltid kan styra så mycket i skola/förskola kan man runt om detta vara extra noggrann.
    Min son får oftast en avokado på morgonen, och beroende på hur hungrig han är så kan det bli ngt från gårdagens middag, och/eller en liten skål hemgjord kefir med pumpafrön och kanel el liknande.
    På kvällen blir det tex kyckling eller fisk med grönsaker och/eller rotfrukter och mycket fett i form av tex olivolja, smör, kokosolja och nötter. Alltid grönsaker till förrätt – han tuggar glatt på morötter, vitkål och annat.
    Krävs det snabbmat kan det bli en burk makrill i tomatsås med hackat äpple. Gärna en skvätt olivolja + kombucha i detta (supertips btw). Mycket mer näring än köttbullar och makaroner, men snabbare….
  • Några väl valda matbaserade och näringstäta tillskott: Min son får fiskleverolja som ger A-vitamin, lite D-vitamin och omega-3. En höjdare för immunförsvaret. Dessutom får han en sked surkål om dan och ofta en sked kallt potatismjöl (läs mer om resistent stärkelse: https://4health.se/?s=resistent+stärkelse) samt lite kombucha eller vattenkefir.
    Jag blandar kelppulver i maten, vilket är mineralrikt och bra (perfekt smakförhöjare dessutom)
  • Om barnet verkar ha en förkylning eller liknande på g, kan man testa något i stil med detta (ju tidigare desto bättre): https://4health.se/hostmedicin-diy-fungerar-mot-hosta-forkylning-och-halsfluss

Tidigare inlägg på temat: https://4health.se/slipp-vinterkraksjuka och via taggen barn

Kemikaliebanta din städning – smarta, enkla tips

av Leave a Comment

Visste du att du i många fall lika gärna kan använda produkter ur ditt skafferi som starka städprodukter? Ibland kan de naturliga alternativen till och med vara effektivare! Här kommer några tips.

Vi har tidigare bl.a. pratat om detta i podden. Lyssna på 169 https://4health.se/169-sara-johansson-giftbanta-ditt-hem

Har också skrivit om det bl.a. här: https://4health.se/anvandning-av-rengoringsmedel-kan-langsiktigt-paverka-lungfunktionen-lika-mycket-som-rokning och https://4health.se/?s=kemikalie

Bikarbonat

  • Blanda ihop bikarbonat, vatten och salt till en pasta – använd tex för ingrodd smuts i din ugn. Gnugga in pastan, låt verka någon timme tex över natten, och gör sen rent med borste
  • Blanda bikarbonat och vinäger och använd som effektiv rengöring tex på spisen
  • Torka av en yta med bara vatten och pudra sean bikarbonat över. Torka av (skrubba ev lätt med svamp)
  • Vid stopp i avloppet:
    Häll bikarbonat och salt i vasken/avloppet
    Häll på ättiksprit (Det kommer att bubbla/fräsa som en följd av den kemiska reaktion som äger rum)
    Koka upp vatten och häll det kokande vattnet i vasken
  • Häll bikarbonat i diskvattnet – det hjälper till att lösa upp ingrodda matrester
  • Tvätta gamla sura trasor och diskborstar med bikarbonat och vatten
  • Ta bort rost (dvs istället för svinto) genom att doppa en halv potatis i bikarbonat och gnugga på rosten

Ättika/ ättiksprit

  • Använd ättika istället för diskmedel på skärbrädor etc – effektiv bakteriedödare och rengörare
  • Spraya ättika är det luktar illa – tex vid soporna under vasken eller i diskmaskinen
  • Spraya på ättiksprit på kalkavlagringar i kök och badrum. Torka av. Eller häll ättiskrpit i toaletten och låt verka innan du borstar bort avlagringarna
  • Spraya ättiksprit på illaluktande gamla svettiga kläder innan du tvättar dem. Effektivt.

Vinäger

  • Blanda vinäger och vatten och spraya i kylskåpet för att ta bort lukt och bakterier
  • Kan i många fall användas på liknande sätt som ättika ovan

Citron

  • Kan precis som ättiksprit används mot kalkavlagringar. Dela en citron och gnugga med denna på kalkavlagringarna
  • Häll citronsaft och vatten i en kopp, ställ i mikro och mikra i ett par minuter. Torka sedan av mikron med trasa. Tar bort både lukt och matrester

 

 

Julgodis – fritt från gluten, mejerier, ägg och vanligt socker

av Leave a Comment

Ja, julgodis eller godis i allmänhet. Blir lite snickersaktigt i smaken om du väljer att göra det på jordnötter

  • 3 dl kokosflingor/ riven kokos
  • 1 dl jordnötssmör (eller annat nötsmör gör eget så här eller tahini)
  • 6-8 stora dadlar (mer eller mindre efter smak. Ska du bjuda ngn som är van vid “vanligt” godis så kör 8+)
  • 1/2 dl kakao
  • en nypa salt
  • 2-3 msk kokosolja (smält/mjuk)
  • 50 g mörk choklad
  • 1 dl krossade nötter (jordnötter rekommenderas om du använder jordnötssmör)

Mixa ihop allt utom choklad och krossade nötter
Tryck ut i form/bakplåtspapper och ställ i kyl
Smält chokladen (i vattenbad eller mikrovågsugn) och häll den över kakan
Toppa med krossade nötter
Skär i bitar – blir ca 20 bitar

Lussekatter – fria från mjöl, mejerier och socker

av 15 Comments

Favorit i repris! Det här receptet på lussekatter (lussebullar, saffransbullar – kärt barn…) publicerade jag första gången för läänge sen 🙂 Minns inte säkert vilket år det var, men här kommer de i alla fall igen.

Dags att baka lussebullar till julfirande, barnens lussefirande och luciatåg, eller till dig själv? Så här gör du dem helt utan vare sig vanligt mjöl, socker eller mejeriprodukter.

Lussekatter:

  • 5 ägg
  • 0,75 dl kokosmjölk
  • ca 100 g smör eller kokosolja för att göra dem helt mejerifria (100 g motsvarar grovt höftat ungefär 1 dl)
  • Sötning, tex stevia eller honung, motsvarande 0,5 dl socker (eller om du tycker att det är ok med lite socker)
  • 1,5 dl kokosmjöl
  • 0,5-1 g saffran
  • 1 tsk mald kardemumma
  • 2 tsk bakpulver
  • 0,5 dl fiberhusk/ psyllium
  • Ev ägg att pensla med
  • Russin för dekoration

Smält kokosoljan eller smöret
Vispa upp äggen tillsammans med din valda sötning
Tillsätt kokosmjölken och det smälta smöret / kokosoljan
Blanda ihop de torra ingredienserna och vispa ner dem i vätskan
Rör samman till en deg och smaka av så att den känns lagom söt och lagom fast (går bra att tillsätta en skvätt vatten eller kokosmjöl för att få önskad konsistens som går att forma)
Låt stå 5-10 minuter
Rulla / Forma till  lussekatter (ca 12-14 st) och dekorera med russin
Om du vill så kan du vispa upp ett ägg och pensla på lussekatterna
Grädda i ugnen i ca 20 minuter vid 175 grader till fin färg

Inspirationen till mitt recept kommer från en blandning av ett eget recept på vanliga bullar (bröd), som jag lovar att lägga upp inom kort, och från dessa lussekatter

Äter du odlad lax? Dags att byta fiskrätt…

av 2 Comments

Vill dela med mig av den här texten om odlad lax. Jag har skrivit en hel del om ”laxfestens baksida” och annat tidigare (Läs mer:  https://4health.se/?s=laxfest  , eller som jag skriver om i mina e-böcker – svenskarnas nya falukorv…)

Det här var en insändare i Helsingborgs Dagblad, HD, som summerar det på ett effektivt sätt:

”Alla matvarubutiker tiger om det. Livsmedelsverket tiger också. Om industrilaxen som odlas utmed den norska kusten. Om att 53 miljoner laxar 2017 dog i sina trånga laxkassar. Just denna sommar 2017 tog sig fiskeexperten och journalisten Mikael Frödin förbi avspärrningarna i Alta i Nordnorge till en laxodling med hundratusentals instängda fiskar. Det skulle förändra hans liv. Det han fann var vidrigare än han någonsin kunnat föreställa sig. Laxarna hade stora köttsår. Var täckta av svampangrepp. Saknade gälar och ryggfenor. Hade skolios och krökta ryggrader. Det blev böter för Frödin för olaga intrång men också en uppmärksammad dokumentärfilm.

Under laxkassarna hittar man ett femton meter djupt skikt med avfall som myllrar av bakterier, medicinska preparat och giftiga pesticider. Sjölöss, pancreassjuklighet och infektiöst laxanemi-virus har spridit sig i de norska odlingarna, vilket är i stort sett okänt för konsumenterna och den infekterade fisken säljs i oförminskad takt.

Eftersom kassarna ligger på öppet vatten sprids föroreningarna i det kustnära havet och påverkar det vilda fiskbeståndet och bottenfaunan.

I en global studie publicerad redan 2004 i tidningen Science hittade man inte mindre än 13 stabila föroreningar. Den höga fetthalten bidrar till att ackumulera långt mer fettlösliga toxiner. Toxikologen Jerome Ruzzin har testat ett antal livsmedel i Norge mot lax och den innehöll med bred marginal mest toxiner. Möss som åt odlad lax uppvisade fetma och tjocka fettlager kring inälvorna. Mössen utvecklade även diabetes.

Antioxidanten i fiskfodret – för att hindra fettet från att härskna – kallas etoxikin. Detta gift är upp till 20 gånger högre än tillåtna nivåer i frukt, grönsaker och kött. För fisk finns inget gränsvärde, vilket är mycket märkligt. I november 2018 sänkte EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PCB, från tidigare 11 pikogram per kilo kroppsvikt ner till 2 pikogram, vilka är de farligaste och långsiktigt mest svårnedbrytbara gifterna som förekommer i lax.

Trots varningar från oberoende forskare – som professorn i biokemi Björn Bolann vid Bergens universitet (se Tidsskrift for Den norske legeforening nr. 4, 2017: ”Are environmental pollutants in the Norwegian diet harmful to children?”) – fortsätter norska myndigheter och Livsmedelsverket att hävda att miljögifterna i lax är utan betydelse.

Vad kan konsumenterna göra? Ställa producenterna mot väggen? Kräva att detaljhandeln tar sitt ansvar? Eller helt enkelt sluta köpa odlad lax?

Det är en kamp mot mäktiga ägarintressen som till exempel det världsledande fiskodlingsföretaget Grieg Seafood. Enorma vinster står på spel. Norge har 53 procent av all odlad Atlantlax, Chile är tvåa med 25. Men det finns kravmärkta laxodlingar också i Norge. Där har fiskarna mer plats, fodret är ekologiskt, odlingskassarna rengörs för hand och där använder man sig inte heller av gifter och kemiska bekämpningsmedel.

Varför ska vi inte alltid kräva enbart kravmärkta laxar? Så alla ni inköpschefer som fortsätter att sälja denna industrilax – där fertila kvinnor och män, barn och ungdomar är de mest utsatta: Tänker ni ta ert ansvar och kräva att alla odlare lägger om produktionen till kravmärkta laxar, ekologiskt uppfödda och kontrollerade av tillsynsmyndigheterna? Själv äter jag inte lax längre.

Christer Nilsson”

Kom ihåg – du röstar med dina pengar! Det du köper är det du vill gynna.

https://www.hd.se/2019-10-01/varfor-fortsatter-svenska-butiker-att-salja-norsk-industrilax

 

Bikarbonat mot inflammation och autoimmun sjukdom

av 3 Comments

Både i råttor och människor som dricker bikarbonat upplöst i vatten mellan måltider, verkar dels produktionen av magsyra öka för att smälta nästa måltid. Och dessutom verkar kroppen börja signalera att immunförsvaret inte behöver öka sin inflammationsrespons. Det är som om kroppen förstår att det troligen är mat det handlar om, inte några farliga inkräktande mikrober.

Efter två veckor med bikarbonat skiftade fördelningen av makrofager mer mot de av typen M1 som minskar inflammation, och bort från typ M2, vilka ökar inflammation. Dessutom ökade produktionen av Treg-celler, vilket också kan dämpa inflammation.

På råttor testades bikarbonat vid njurfunktion. Njurarna har svårt att reglera pH med nedsatt njurfunktion, och detta kan avhjälpas något med tillskott av bikarbonat.

”A daily dose of baking soda may help reduce the destructive inflammation of autoimmune diseases like rheumatoid arthritis, scientists say. They have some of the first evidence of how the cheap, over-the-counter antacid can encourage our spleen to promote instead an anti-inflammatory environment that could be therapeutic in the face of inflammatory disease”

”They have shown that when rats or healthy people drink a solution of baking soda, or sodium bicarbonate, it becomes a trigger for the stomach to make more acid to digest the next meal and for little-studied mesothelial cells sitting on the spleen to tell the fist-sized organ that there’s no need to mount a protective immune response.”

”Mesothelial cells line body cavities, like the one that contains our digestive tract, and they also cover the exterior of our organs to quite literally keep them from rubbing together. About a decade ago, it was found that these cells also provide another level of protection. They have little fingers, called microvilli, that sense the environment, and warn the organs they cover that there is an invader and an immune response is needed.”

”Drinking baking soda, the MCG scientists think, tells the spleen — which is part of the immune system, acts like a big blood filter and is where some white blood cells, like macrophages, are stored — to go easy on the immune response. “Certainly drinking bicarbonate affects the spleen and we think it’s through the mesothelial cells,” ”

”The conversation, which occurs with the help of the chemical messenger acetylcholine, appears to promote a landscape that shifts against inflammation”

”after drinking water with baking soda for two weeks, the population of immune cells called macrophages, shifted from primarily those that promote inflammation, called M1, to those that reduce it, called M2. ”

”Clinical trials have shown that a daily dose of baking soda can not only reduce acidity but actually slow progression of the kidney disease, and it’s now a therapy offered to patients.”

”The shifting landscape, he says, is likely due to increased conversion of some of the proinflammatory cells to anti-inflammatory ones coupled with actual production of more anti-inflammatory macrophages. The scientists also saw a shift in other immune cell types, like more regulatory T cells, which generally drive down the immune response and help keep the immune system from attacking our own tissues. That anti-inflammatory shift was sustained for at least four hours in humans and three days in rats.”

”The shift ties back to the mesothelial cells and their conversations with our spleen with the help of acetylcholine. Part of the new information about mesothelial cells is that they are neuron-like”

“We think the cholinergic (acetylcholine) signals that we know mediate this anti-inflammatory response aren’t coming directly from the vagal nerve innervating the spleen, but from the mesothelial cells that form these connections to the spleen,”

“It’s potentially a really safe way to treat inflammatory disease.”

Tänk dock på att bikarbonat också kan påverka din matsmältning negativt eftersom det kan göra dig för basisk i magsäcken. Magsäcken måste ju vara sur (Läs och lyssna tidigare, bl.a. på : ) Därför bör du inte överdriva och dessutom ta det så långt från måltid som möjligt.

Tidigare om bikarbonat: https://4health.se/?s=bikarbonat

https://www.sciencedaily.com/releases/2018/04/180425093745.htm

 

 

Vid Östersjön har vi höga halter av giftiga klorparaffiner i blodet. SVT-dokumentär avslöjar bl.a. miljögifterna i Margot Wallströms blod.

av Leave a Comment

I den nya dokumentären ”Östersjön – hot och hopp” visar forskare hur höga halter av så kallade klorparaffiner finns i den före detta utrikesministerns blod.

Klorparaffiner är stabila, svårnedbrytbara föreningar som kan ackumuleras i miljön. Kort- och mellankedjiga klorparaffiner är mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan ge skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Klorparaffiner används bland annat i kyl – och smörjmedel i metallindustrin och som tillsatsmedel i fogmassor, färg, plast och gummi. Funktionen kan vara som mjukgörare och som flamskyddsmedel. De är långlivade och sprids via produkter som bland annat importeras från Kina. Forskarna vet ännu för lite om hur de påverkar människor och djur.

I dokumentärfilmaren Folke Rydéns nya film avslöjas att det finns höga halter av klorparaffiner i både människor och djur som lever i och vid Östersjön. Tidigare utrikesministern Margot Wallström är en av fyra personer i Europa som har ställt upp och testats och blodproven visar höga halter av detta ämne. Margot Wallström blev chockad. Är det klorparaffiner som har gjort att jag fick struma frågar hon. Är det cancerogent, så att det kanske ökar risken för att jag får andra sjukdomar?

Det är ett anmärkningsvärt resultat, det är ingen tvekan. Halterna ligger fem gånger högre än vad de traditionella ämnena gör.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/svt-dokumentar-avslojar-miljogifter-i-margot-wallstrom-blod

Ny kemikalieutredning föreslår drastisk sänkning av gränsvärden för alla kemikalier pga cocktaileffekten

av Leave a Comment

Den så kallade coctaileffekten, dvs en kombination av kemikalier, kan påverka oss mer än vad varje enskilt ämne gör. En ny kemikalieutredning föreslår nu en drastisk sänkning av gränsvärdena för alla kemikalier.

Utsläppen av kemikalier i Sverige har förändrats. Från höga koncentrationer av enstaka giftiga kemikalier som DDT och PCB, har vi idag lägre koncentrationer av en mängd olika hälso- och miljögifter. Den samlade effekten har ofta större påverkan på oss och naturen, än effekten av varje ämne var för sig.

Man ser att inlärningsstörningar hos barn ökar, allergierna ökar och fertiliteten minskar. Samtidigt är många tillåtna kemikalier allergiframkallande och hormonstörade ämnen, påpekar regeringens utredare. Forskarnas hypotes är att dagens kemikalier kan vara orsak till många av de hälsoproblem vi ser idag.

Men eftersom det handlar om tiotusentals kemikalier som forskarna inte kan testa på människor, och särskilt inte i kombination, är det svårt att visa på konkreta fall. Det är otroligt svårt att bevisa att en person fick cancer av just ett visst ämne. Det handlar om när, var och hur någon har exponerats för det. Alla känner någon som rökt hela livet utan att få lungcancer. Samtidigt vet vi att 50 procent av alla rökare dör av sjukdomar som orsakas av rökningen. Det är en sannolikhetskalkyl på samma sätt med kemikalier.

En ny kemikalieutredning, som presenterades för regeringen i början på november, menar att det finns ett tydligt vägskäl. Antingen läggs stora forskningsresurser på att ta reda på hur olika blandningar av tiotusentals kemikalier sprids och hur de kan påverka oss. Det kommer ta lång tid och kräva stora resurser. Eller så gör man något mycket enklare. Nämligen en radikal minskning av gränsvärdena för alla kemikalier så att man endast får släppa ut en tiondel av dagens.

Men även detta är en uppskattning, ingen vet om en tiondel av dagens nivå är för mycket eller för lite. Men det skulle innebära en omedelbar sänkning av riskerna.

Det finns tiotusentals kemikalier i vår vardag. I luften, i våra kläder, i rengöringsmedel, förpackningar och i många andra saker vi kommer i kontakt med. Traditionellt har man forskat på riskerna från dessa kemikalier en och en – men de senaste 15 åren har forskarna allt mer börjat titta på hur kemikalierna kan addera till varandras effekter.

En EU-finansierad studie, fann till exempel blandningar av 41 hormonstörande kemikalier i urin- och serumprover från 2 300 gravida kvinnor och kunde visa på risker för fostren som associeras till dessa blandningar. Den nya utredningen är kritisk till att EU inte har reglerat kemikalier med människors hälsa i åtanke. Målet med direktiven är idag att säkerställa god kemisk status i hav, sjöar och vattendrag. Det betyder att vi vet mer om riskerna med kemikalier i vattendrag än i människor. Man vill nu se om man kan överföra delar av vattendirektiven till ett hälsodirektiv med människan i fokus.

De flesta är positiva till det här, men de som jobbar emot är den kemikalietillverkande industrin. Representanter från kemiindustrin menar att utvecklingen av en ny kemikalie från idé till färdig produkt är en process som kan ta tio år och kräver enorma investeringar. De menar att om man höjer säkerhetsnivån ytterligare “utan att det finns någon vetenskaplig grund” blir tröskeln för nya bättre kemikalier ännu högre.

Utredningen ska nu skickas på remiss. Regeringen kan sedan välja att ändra lagstiftningen här i Sverige eller att driva frågan på EU-nivå.

Problemet är att medan tex bisfenol A förbjud i EU from 2020 (bra!) så ersätts det då bara med andra bisfenoler (dåligt…) – man vet tex att minst 37 av de ca 200 bisfenoler som är godkända att använda har hormonstörande effekter.

https://www.regeringen.se/4ab3fa/contentassets/7ef22ed25ff64368814be3a7c9d60c4f/framtidens-kemikaliekontroll—hantering-av-kombinationseffekter-och-gruppvis-bedomning-av-amnen-sou-201945

https://edcmixrisk.ki.se/wp-content/uploads/sites/34/2019/03/Policy-Brief-EDC-MixRisk-PRINTED-190322.pdf

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-utredning-sank-gransvardena-for-alla-kemikalier

Se gärna även filmklippet här: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ar-det-svart-att-stoppa-spridningen-av-kemikalier

Studie: Även “naturligt” socker, som i juice, ger diabetes

av Leave a Comment

I en ny studie tittade man på söta drycker, inklusive både ren juice och artificiellt sötade drycker, dvs med sötningsmedel. Man konstaterade att samtliga är associerade med högre risk för diabetes.

En ny studie visar att sockerhaltiga drycker, oavsett om de innehåller tillsatt eller naturligt förekommande socker, är förknippade med en högre risk för typ 2-diabetes. Detsamma gäller drycker med sötningsmedel.

Sambandet mellan konsumtion av sockersötade drycker, som läsk och sportdrycker, och typ 2-diabetes stöds av en stor mängd bevis. Men denna nya studie har visat att rena fruktjuicer också kan öka risken för diabetes typ 2. Forskarna analyserade resultaten från tre kohortstudier och fann att varje ökning av det totala intaget av sockerhaltig dryck, oavsett om det var sockersötade drycker eller 100 % fruktjuicer, med mer än en halv portion (ett halvt litet glas) per dag under en fyraårsperiod, var förknippat med en 16 % högre risk för diabetes under de följande fyra åren. Att ersätta varje portion sockerhaltig dryck med vatten, kaffe eller te förknippades med en 2-10 % lägre risk för diabetes.

“We evaluated the associations of long-term changes in consumption of sugary beverages (including sugar-sweetened beverages and 100% fruit juices) and artificially sweetened beverages (ASBs) with subsequent risk of type 2 diabetes.

RESEARCH DESIGN AND METHODS We followed up 76,531 women in the Nurses’ Health Study (1986–2012), 81,597 women in the Nurses’ Health Study II (1991–2013), and 34,224 men in the Health Professionals’ Follow-up Study (1986–2012). Changes in beverage consumption (in 8-ounce serving/day) were calculated from food frequency questionnaires administered every 4 years. Multivariable Cox proportional regression models were used to calculate hazard ratios for diabetes associated with changes in beverage consumption. Results of the three cohorts were pooled using an inverse variance–weighted, fixed-effect meta-analysis.

RESULTS During 2,783,210 person-years of follow-up, we documented 11,906 incident cases of type 2 diabetes. After adjustment for BMI and initial and changes in diet and lifestyle covariates, increasing total sugary beverage intake (including both sugar-sweetened beverages and 100% fruit juices) by >0.50 serving/day over a 4-year period was associated with a 16% (95% CI 1%, 34%) higher diabetes risk in the subsequent 4 years. Increasing ASB consumption by >0.50 serving/day was associated with 18% (2–36%) higher diabetes risk. Replacing one daily serving of sugary beverage with water, coffee or tea, but not ASB, was associated with a 2–10% lower diabetes risk.

CONCLUSIONS Increasing consumption of sugary beverages or ASBs was associated with a higher risk of type 2 diabetes, albeit the latter may be affected by reverse causation and surveillance bias.”

https://care.diabetesjournals.org/content/early/2019/09/18/dc19-0734

Ger tepåsarna dig plastpartiklar i koppen?

av 2 Comments

Jag läste nedan länk om att det numera används tepåsar som görs av plast eller nylon. Galet! Vem vill använda plast i mat och dryck?! Och ffa inte med värme! (Lyssna på https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta och https://4health.se/110-gifterna-du-kan-minimera-i-mat-och-dryck)

Och mycket riktigt visar nu forskare att sådant te gör att vi dricker en massa nanoplast. Tepåsar av plast spetsar teet med flera miljarder bitar mikroplast och nanoplast, enligt en ny studie. (mer via https://4health.se/?s=mikroplast)

Tepåsar av plast eller nylon kan minska risken för lösa teblad i koppen. Men enligt en kanadensisk studie  släpper de också ifrån sig stora mängder mikro- och nanoplast.

Forskarna lät tepåsar av plast dra i hett vatten (95 grader) och kunde sedan visa att påsen släppt ifrån sig cirka 11,6 miljarder bitar mikroplast och 3,1 miljarder bitar nanoplast till det färdiga teet. När tepåsarna fick dra i rumsvarmt vatten upptäckte forskarna inte motsvarande mängd plast.

En bit nanoplast är ungefär lika liten som ett genomsnittligt protein; vilket är betydligt mindre än mikroplast. Det är inte så länge sedan forskarna ens lärde sig att upptäcka så små plastpartiklar.

Detta är en av de första studierna som visar att människor exponeras för nanoplast. Vi behöver lära oss mer om hur det kan påverka oss.

Men jag funderar över om jag ens stött på tepåsar i plast eller nylon än?! Har du?

https://www.nyteknik.se/miljo/nanoplast-finns-i-ditt-nybryggda-te-mycket-jamfort-med-andra-varor-6973173