God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Kirskål! Ett användbart ogräs / grönsak. Här lär du dig känna igen och hur du kan använda den.
De här korta videoklippen är tänkta som inspiration och för att du ska lära dig känna igen saker du kan ta vara på i naturen. Mat kan vara både gratis, miljövänlig och obesprutad på en och samma gång. Ta vara på detta! 😊
Blev på www.facebook.com/4health.se ombedd att lägga upp receptet ur veckans tidningsartikel igen. Det handlar om grönkålspesto. Se bilden nedan för receptet. Receptet går lika bra att göra på ogräs från trädgården eller närmaste träddunge. 🙂 Läs här om hur du känner igen den goda kirskålen: https://4health.se/gratis-gronsak-i-massor-lar-dig-kanna-igen-och-tillaga-kirskal
Kirskål! Missa inte ogräset som fungerar lika bra som spenat i matlagningen. Använd den
färsk, stuvad, i gratäng, wok, paj eller gör pesto eller soppa på den.
Som vanligt ska man ha koll på vad man äter i naturen, men förväxlingsrisken är inte jättestor. Det finns dock vissa likheter med giftiga växter som sprängört och björnloka, särskilt de vita blommorna. Men lär dig känna igen bladen som växer i grupp om 3, se bilden. Det är bladen du äter. Dessutom är de avlånga med småtaggig kant. bladroten
är lite snett hjärtformad.
Och – när du hittar den hittar du inte bara några enstaka – utan mycket. Liknande växter brukar inte finnas i ett sånt “hav” av grönska.
Leta nu, det börjar redan bli lite sent i södra Sverige om man vill äta den färsk. De späda bladen är godast. Men fortfarande fungerar den finfint stuvad.
Tillga kirskål tex så här:
Skölj kirskål och förväll en minut. Häll av och hacka. bryn sen kirskål och vitlök i smör i panna. Salta och peppra.
Eller gör en pesto:
Mixa ihop pinjenötter med kirskål, olivolja, citronjuice och salt
Nu är säsongen här för ätbara ogräs 🌱
På bilden👆ser du ett par av våra enklaste och nyttigaste ogräs, som också är några av de första som poppar upp när vårsolen tittar fram☀️
De få veckorna med köpegrönsaker är över för min del.
Större delen av året kommer det mesta av de grönsaker jag äter från vildplockat, egenodlat och närodlat hos granngårdar. Minst 80%. Och jag äter mycket(!) grönsaker…
I dessa korta videos lär du dig känna igen, plocka och hur du använder växterna 🤗
Även skriftliga inlägg om ytterligare växter:
Och du som är rädd för att ta fel. Guide till giftiga växter som kan förväxlas: https://4health.se/atbart-i-naturen-det-har-ska-du-inte-ata
Använd taggen örter för mer örtkunskap och ätbara ogräs https://4health.se/tag/orter eller sök på ätbart i naturen: https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen
Har äntligen kommit igång med groddning igen!
Du ska veta att det går att hålla det betydligt enklare än det låter när du googlar groddning.
Jag vet att det är lätt att rygga tillbaka bara man hör ordet groddburk / groddbox, men man behöver inte någon specialutrustning. Förr använde jag lite nylonstrumpa på burken, numera inte ens det. Glasburkar, det är allt du behöver.
Så här gör du
I stort sett alla torkade bönor, linser och frön du har hemma går att grodda. Kör gärna lite olika, i olika brukar, när du ändå är igång. Då blir det minimal tidsinsats för större matproduktion.
Häll tex lite torkade mungbönor eller kikärter i en rymlig glasburk (utan lock). Häll på ordentligt med vatten och låt stå över natten. Tänk på att de sväller, så att du inte tar för lite vatten.
På morgonen häller du av de blötlagda bönorna i ett durkslag eller större sil, sköljer dem och sen tillbaka i burken (utan vatten, de ska bara vara fuktiga). Samma sak kväll – skölj av och tillbaka i burken.
De flesta gör ju som så att de låter bönorna/groddarna (med eller utan burken som “lock”) vara i silen, men då behöver du mer plats och många silar/durkslag. Är du bara noga med att skölja ofta; 2-3 gånger per dag; och att de inte ligger i vatten, så går det bra att ha dem i burken. Fröna/ bönorna ska vara fuktiga, men inte stå i vatten.
Obs! Detta gäller för “snabbgroddade” saker. Frön etc som behöver mer än ett par dagar bör du ev vara lite noggrannare med och låta ligga i sil el dyl så att det inte finns risk att de blir dåliga/möglar etc.
Det är viktigt att fröna hålls fuktiga för att de ska gro, och det är viktigt att skölja för att det inte ska börja mögla i groddningen.
Har du nu flera glasburkar stående på diskbänken och får in en rutin att skölja morgon och kväll kommer du snart knappt behöva köpa grönsaker 🙂 Särskilt inte om du använder naturens skafferi. Själv har jag kylen full med kirskål, nässlor, ramslök, maskros, sparris, portlak och annat grönt som definitivt inte kommer från någon affär (mer i https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen ) . Kombinera detta med groddar och du har Såå mycket näring.
Många groddar tar inte mer än 2-3 dygn innan de är klara. De flesta fröer börjar gro efter 1-2 dagar, och är färdiga att äta efter ytterligare ett par dagar. De färdiga groddarna har man i kylskåp och där håller de minst 4-5 dagar.
På bilderna groddar av kikärter och alfalfagroddar. Kikärterna på bilden ska få gro någon dag till innan de är klara.
Annat enkelt att starta med (går snabbt) är tex mungbönor
Varför grodda?
Bönor, frön etc är växternas “embryon” och de skyddas därför med antinutrienter som tex fytinsyra och lektiner som både kan hindra vårt näringsupptag och påverka hälsan negativt på andra sätt. Fytinsyra binder till mineraler som tex kalcium, magnesium och zink och hindrar kroppen från att absorbera dem. Ämnena hindrar också fröet/bönan från att gro och släppa på sin näring innan det är dags.
Grodda betyder att man gör så att fröet börjar gro. När du groddar så bildas massor med enzymer som bidrar till en kraftig minskning av antinutrienter. När detta sker, ökar mängden antioxidanter. Antioxidanterna är en ersättning av det tidigare skyddet i form av antinutrienter. Det kan finnas upp till 100 gånger så mycket antioxidanter i groddar jämfört med i den fullvuxna plantan. En grodd är ömtåligt (fortfarande växtens lilla barn) och måste skyddas med extra höga mängder antioxidanter.
Groddar och skott är näringstätare än den mesta annan mat – sprängfyllda med näring såsom vitaminer, mineraler, viktiga enzymer och andra ämnen. Fröet genomgår förändringar som bland annat ökar mängden C-vitamin och vitamin B2, B5, B6 och karoten.
Och tack till min fina vän Anna för alla våra projekt så att jag får tummarna loss – allt från ogräsplockning till syrning, fermentering och groddning 🙂
Fler “gör det själv” DIY-tips: https://4health.se/?s=DIY
Tidigare om groddning bl.a. i podcastavsnitt 48: https://4health.se/48-sommarhalsning-med-halsotips-darfor-ska-du-grodda-och-sa-har-superenkelt-ar-det
Jag har ju skrivit en hel del, både här och på instagram, om hur mycket ätbart och näringsrikt det finns i naturen att ta vara på. Bl.a. har jag gjort 13 videoklipp a 1 minut (hittills, kanske blir det fler 🙂 ) som du hittar här på sidan samt i höjdpunkter på instagram https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen
Jag har dock fått frågor om det här med förväxling. Och jag tar i regel upp det i de korta videoklipp jag gör, men här nedan kommer ett kort enkelt filmklipp med tips.
Nästan allt på bilden är ätligt🌱
Liksom i naturen generellt – mer än du tror går i regel att äta.
⚠️Men så finns det några få viktiga undantag ☠️
Det finns många ätbara ogräs i släktet flockblommiga växter. Dock ska man veta att några av våra absolut giftigaste växter också finns i denna växtfamilj. De jag rekommenderar tar man i regel inte fel på. Kirskål tex skiljer sig mycket från de supergiftiga sprängört och odört, och även från den giftiga vildpersiljan. Men titta gärna på nedan korta klipp.
Att ge sig på att äta hundkex / hundkäx kan tex vara dumt eftersom den, trots att den är en bra överlevnadsväxt och ätbar, är väldigt lik sina giftiga släktingar.
De flesta av våra giftiga växter överlever man, om man råkar få i sig ett litet bär eller liknande, men bland svampar (tex vit flugsvamp) och även här, tex sprängört, kan det gå riktigt illa med väldigt lite.
Så sent som häromveckan rapporterade svt om ett par barn som fått i sig sprängört – en av Sveriges giftigaste växter. De lekte Robinson och skulle samla saker att äta i naturen. De tyckte att den såg ut och smakade som morot…
Ett av barnen fick de klassiska symtomen på sprängörtsförgiftning: kraftig salivutsöndring, magsmärtor, kräkningar och ihållande kramper. Efter en natt på akuten med bland annat dropp, syrgas och mängder av vätska återhämtade hon sig.
När sprängört blommar liknar den stora hundkex, men den växer ofta på svåråtkomliga platser ute i våtmarker. De få förgiftningsfall som kommer in rör oftast kor och hästar som druckit vid strandkanter där sprängörten växer. Det är inte ovanligt att de avlider.
De flesta blommor går bra att plocka och ta i, även om de är giftiga. Men undvik att ta i jätteloka. Man dör inte om man har fått lite på tungan heller (undvik dock att sätta tungan mot svamp, åtminstone skivling, som du är osäker på).
Förgiftningsfallen handlar om folk som ätit växterna. Var inte rädd för växter, men ät bara växter som du är säker på vad det är och säkert vet att de är ätbara.
Nedanför klippet kommer lite mer info om de olika växterna som är mest lika, och hur du känner igen dem.
Hundkex / hundkäx är en vanlig och ofarlig ört med vita flockblommor och fårad, hårig stjälk. Stjälken kan vara rosaröd nertill men inte rödfläckig som den giftiga odörten. Bladens skaft är inte ihåliga och om man knipsar av ett blir snittytan hjärtformad. Smula ett blad mellan fingrarna så doftar det lite som morotsblast.
Odört är mer sällsynt, men giftig. Den växer främst södra Sverige. Hela odörten är giftig men gifthalten är högst i blad och frukter. Giftet påverkar nervsystemet. Odörten är stor och kan bli två meter hög, rör du den luktar den urin / kattkiss/råtta. Stammen är ihålig och längst ner rund, slät och hårlös. Den har röda fläckar längst ner på stammen, vilket är ett av de bästa sätten att känna igen den på.
Sprängört är den giftigaste av växterna. Den växer i strandkanter vid sjöar, åar och dammar och finns i hela landet. Eftersom sprängörten gillar näringsrikt vatten sprids den enklare i sjöar som är övergödda. Den blir upp till en meter hög.
Bladen är inte som hundkexets, utan är smala lansettblad som är tydligt sågkantade. Bladskaftet är ihåligt. Stjälken sväller ut i en rotknöl längst ner.
Vildpersilja är den som liknar hundkäxet mest. Den är giftig, men som tur är inte lika giftig som sprängört och odört. Den har liknande blad som hundkex, men de är grönare och blankare.
Enklast att känna igen är den på blommorna. Vildpersiljan har långa svep under blomflockarna. Titta under blommorna, det ser ut som om de har ben. Såna har inte hundkäxet.
Missa inte heller att jag skrev på instagram om hur du ser skillnad på ramslök och giftig liljekonvalj: https://www.instagram.com/p/CNrIEUTJuOJ/
Ett enkelt och väldigt gott sätt att göra paj på är med hjälp av kikärtor. Hela pajen blir glutenfri / spannmålsfri och om man vill även helt fri från mejeriprodukter. Vill man göra en äggfri paj så kan man fylla pajskalet med stekt och välkryddad köttfärs istället för med grönsaker och äggstanning enligt nedan.
Du behöver till pajskal:
Du behöver till fyllning:
Häll av och skölj kikärtorna
Lägg samtliga ingredienser till pajdegen i matberedare/ mixer och mixa ihop till en deg
Tryck ut degen i en pajform och grädda 10-15 min vid 175 grader varmluft
Fräs grönsakerna i smör eller kokosolja och salta
Tillsätt en skvätt äppelcidervinäger, vilket tar bort kokossmaken när du använder kokosmjölk i äggsmeten
Vispa ihop ägg, kokosgrädde samt salt/peppar.
Lägg grönsaksblandningen i pajskalet
Häll över äggsmeten
Toppa gärna med riven ost
Grädda ca 30 minuter vid 175 grader varmluft, tills pajen fått lagom färg och fyllningen stelnat
Jag är ju väldigt mycket för att utnyttja det naturen har att erbjuda. Jag gissar att #ogräsärmat är en av mina mest använda hashtags på instagram 😂
Saker som kirskål, nässla osv ingår nästan dagligen i min mat, och jag odlar gärna en del själv också (så länge det växer som ogräs, dvs är väldigt lätt odlat 😊 )
Men visste du att du kan äta tusenskönorna i din gräsmatta?! Det här är en av de absolut enklaste växterna att börja plocka eftersom förväxlingsrisken är nästintill obefintlig. Den är dessutom väldigt vacker att toppa din vanliga sallad med. Både blad och blommor är ätbara.
Tusenskönan är en bortglömd ört, och så vanlig att vi knappt lägger märke till den. Få vet om att den är ätbar och faktiskt smakar väldigt gott. Dessutom har den haft en viktig roll inom folkmedicinen.
Tusenskönan är dessutom tålig. Varesig kyla eller omild behandling spelar någon större roll. Den kan till och med blomma mitt i vintern ibland. Oftast har den högsäsong i slutet av april till maj. Ibland täcker den hela gräsmattor med sina vita eller rosaaktiga blommor.
I börja av säsongen när bladen är späda och blommorna fina, så är de goda att äta råa, t.ex. i en sallad. Den blir också god i en soppa.
Tusenskönans medicinska egenskaper har varit kända i flera hundra år, och den har använts inom folkmedicinen. Den innehåller många olika verksamma växtämnen, inklusive flavoner, saponiner och tanniner. Dessa ämnen gör den bl.a. slemlösande, kramplösande, sammandragande och hostlindrande. Den kan användas mot bl.a. svamp, hosta, feber och för att läka sår. I romarriket användes saft från tusensköna för att lägga om sår. Saften i stänglarna har smorts på finnar och eksem.
Mer via taggen örter https://4health.se/tag/orter eller sök på ogräs https://4health.se/?s=ogräs
Du behöver:
Mixa morotsblast, mandel, ost och vitlök.
Tillsätt oljan, salt, peppar och citron och mixa lite till.
Enkelt recept apropå förra podcastavsnittet, 89 om immunförsvaret. Här kommer en riktig förkylningskur, som dessutom är ett supergott tillbehör till maten. Som ett mellanting mellan mojo verde och pesto ungefär.
Mått efter smak – smaka av helt enkelt, det är svårt att göra fel
Finhacka ingredienserna och blanda ihop med salt, peppar och rikligt med olivolja och färskpressad citron eller vitvinsvinäger. Smaka av och tillsätt mer av det du önskar. Supergott till allt från fisk till kyckling eller en riktigt bra korv!
Senaste kommentarer