Search Results for: vitlök

Avokadosmör! Hur gör man vitlökssmör om man inte äter mejerier? Recept

22 februari, 2023 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Ibland lagar jag och min son en god bit kött med vitlökssmör, vilket är en av våra favoriträtter. Från frigående eller vilda svenska djur, och tillsammans med massor med grönsaker förstås 🙂 Men jag äter själv helt mejerifritt, och undviker även smör, när jag är hemma. Så jag har ett naturligt mejerifritt alternativ som är minst lika gott som vitlökssmör – faktiskt så gott att min son numera hellre vill äta mitt avokadosmör än vanligt vitlökssmör. Kritikern skulle kunna säga att det är en enkel form av guacamole, men “the devil is in the details” som man säger…

Du behöver till mitt vitlöks-avokadosmör:

olivolja
vitlök
salt (oraffinerat bergs- eller havssalt)
avokado

Gör så här:
Pressa eller finhacka ett par vitlöksklyftor (kuriosa: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt)
Lägg dem i en skål och häll på ca 1/2-1 dl olivolja
Låt stå ett tag, minst 10 minuter, så att oljan får smak av vitlöken
Rör ner ordentligt med salt i vitlöksoljan
Mosa ner avokado till önskad konsistens precis före servering
Klart!
Tips: gör gärna lite extra vitlöksolja som du häller av innan du mosar ner avokado. Det är gott att ha till annat – laga mat i, eller hälla på en gryta eller något annat du lagat som smakförhöjning

Ps. Du vet väl att podcastavsnitt 43 av 4Health med Anna Sparre ger många mejerifria tips https://4health.se/43-oka-fettinnehallet-men-ta-dig-ur-mejeritrasket-sa-har-gor-du

Örtkunskap: vitlök

11 juli, 2018 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Vitlök (Allium sativum) hör till familjen liljeväxter. Den kommer egentligen från Asien, men har länge odlats runt Medelhavet.

Den har använts som medicinalväxt i flera tusen år mot infektioner och annat. Till och med i äldre skolmedicin användes den länge för sina bakteriedödande egenskaper.

Själva vitlöken är i stort sett luktlös, men när du krossar eller skär den kommer den starka lukten, som kommer framförallt från vitlökens aktiva ämnen. Det viktigaste heter allicin. Vitlöken och dess aktiva ämnen är väldigt rika på svavel. Jag skrev ett inlägg för några år sen, om hur du frigör mest allicin: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt

Några av vitlökens hälsoeffekter är att det gör blodet mer lättflytande, vilket kan sänka blodtrycket och främja hjärthälsan. En metaanalys av flera studier visade på en sänkning av blodtrycket med ca 10%

Mest känd är nog ändå vitlöken för sina antimikrobiella egenskaper, tex mot förkylning och andra virus. Här finns inte lika mycket studier, men en studie visade att personer som ätit vitlökstabletter under förkylningssäsong fick färre förkylningar. Bara 24 stycken i behandlingsgruppen, jämfört med 65 i placebogruppen.

Provrörsstudier visar dessutom på tumörhämmande effekter. Det finns också observationsstudier som visar att folk som äter mycket vitlök löper mindre risk för cancer, framförallt i mage/tarm.

Mer via taggen örter

Köpt vitlökssmör

15 juni, 2015 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

En klient frågade häromdan om köpt vitlökssmör var ok. Jag har nog aldrig köpt det själv, men tänkte att det kan väl inte vara någon fara med det. Vitlökssmör innehåller ju bara smör och vitlök. Men fel hade jag inser jag efter mitt senaste butiksbesök. Resultatet kan du se på bilden längst ner.

Det köpta vitlökssmöret var alltså dels utspätt med vatten, men innehåller dessutom surhetsreglerande medel i form av bl.a. citronsyra som man ska vara rätt skeptisk till (läs tidigare inlägg https://4health.se/?s=citronsyra)

Köp aldrig något utan att läsa innehållsförteckningen. Jag läser alltid (!) alla innehållsförteckningar.

Ps. Vitlökssmör är ju externt enkelt att göra själv. Ställ fram lite smör några minuter så att det mjuknar. Pressa eller hacka vitlök och blanda ihop – klart! Och har du inte tid att låta det mjukna så kan du ju alltid använda en smörblandning som Bregott eller köra smöret i mikron några sekunder.

Därför ska du pressa vitlök (Vitlökens hälsoeffekt)

26 juli, 2014 av Anna Sparre @ 4health.se 7 Comments

Publicerar om lite örtkunskap – en favorit i repris från januari 2012:

Många och delvis okända är alla de fytokemikalier (fytonäringsämnen) som finns i olika växter. Många växter har använts traditionellt som medicinalväxter utan att man egentligen vetat exakt varför. Jag har tidigare skrivit bl.a. om curry, gurkmeja och koriander. Idag handlar det om vitlök.

I vitlök finns flera olika aktiva ämnen (så kallade thiosulphonates på engelska) som skyddar mot mikrober såsom bakterier. Den viktigaste är allicin. Förutom att kunna motverka mikrober som tex e.coli och salmonella, så verkar allicinet positivt för matsmältningen.

Allicin bryts ner i magsäcken och bildar då ett ämne som tros binda fria radikaler. Vitlök har även i studier visat sig ha en blodtryckssänkande effekt.

Men nu till det viktiga: För att vitlöken ska bli verksam måste den krossas/finfördelas. Allicinet, det vitlöksdoftande och verksamma ämnet, bildas nämligen först när det luktlösa alliinet kommer i kontakt med enzymet alliinas. Reaktionen sker när när vitlökens celler skadas.

Skivar du vitlöken krossas få celler. Därmed reagerar ganska lite av alliinet med alliinas. Ju finare du hackar desto fler celler förstörs och mer allicin bildas. Just därför bör vitlök pressas för att få ut mest allicin och därmed även mest smak.

Dessutom förstörs enzymet alliinas av upphettning, så vitlöken måste pressas innan tillagning för att allicin ska hinna bildas. Och vitlöken har alltså störst effekt rå – tex i vitlökssmör (mums). Vill man tillaga vitlöken är det bra att låta den stå 5-10 minuter efter press/hackning för att mer allicin ska hinna bildas.

Så – njut gärna av vitlök! Bäst för hälsan blir det om den är pressad, mortlad och rå.

Appropå vitlök

12 mars, 2012 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Skrev för inte så länge sen ett inlägg om vitlökens hälsoeffekter och hur man ska hantera vitlök: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt

Men nämnde inte då baksidan med vitlök, dvs lukten 🙂

Vet du om att några av de mest effektiva sätten att få bort vitlöksandedräkt är persilja och mynta? Två örter du enkelt kan odla i trädgården eller handla i affären. Dessutom supernyttigt! Har även hört att timjan ska kunna ta bort vitlöksandedräkt.

Jag är inte säker på varför just dessa livsmedel tar bort vitlökslukt, men jag har hört att klorofyllet ska vara verksamt mot de svavelaktiga doftande ämnen som avges när vitlöken bryts ner i kroppen. Därför borde alltså även andra riktigt gröna bladgrönsaker också fungera. Har du någon erfarenhet?

Den teorin är också i linje med det en del kineser praktiserar: i Kina suger en del på ett grönt teblad efter att de ätit vitlök. Andra säger att man ska ta bort mitten av vitlöksklyftan, dvs inte äta det som senare bildar själva grodden från vitlöken, för att slippa mycket av lukten.

Av egen erfarenhet vet jag att det finns kaneltuggummin (inte hittat just den sorten i Sverige) som är väldigt effektiva mot vitlökslukt. Tuggummi är ju inte det nyttigaste, men kanske kanel kan fungera?

Har du fler tips? Kommentera gärna nedan

Fästingen – Sveriges farligaste djur

25 april, 2023 av Anna Sparre @ 4health.se 8 Comments

Fästingen är på väg att bli ett av de allra största hoten mot den svenska folkhälsan varnar Folkhälsomyndigheten. Och jag har länge kallat fästingar för Sveriges farligaste djur. I min erfarenhet är det vanligt att sjuka, med ibland oförklarliga symptom, är drabbade av borrelia (och/eller koinfektioner) eller mögel. Ofta utan att veta om det.
Enligt en ny studie tycks det dessutom vara betydligt fler virus och bakterier som fästingar bär på, än vad som tidigare varit känt. Men känner du din fiende? Här kommer allt du behöver veta om fästingen, och hur du skyddar dig mot den.

Varför är fästingar farliga
Lär känna din fiende – fakta om fästingar
Så fungerar fästingar i förhållande till människor
Ett växande problem
Vaccination?
Hur man skyddar sig
Om du fått en fästing
Några av de fästingburna sjukdomarna

Nu börjar fästingsäsongen. Och det ser ut att bli gott om fästingar i år enligt fästingforskare. Fästingsäsongen är som mest intensiv från april till en bit in i juni. Temperaturer över fem grader några dagar i rad är tillräckligt för att fästingarna ska krypa upp ur sin dvala några centimeter under marken. Men framåt högsommar och sensommar tenderar det att bli för torrt för fästingarna, så då minskar risken igen. Men räkna med mycket fästingar hela sommaren pga en mild vinter, förra årets värme samt stora bestånd av smågnagare.

Varför är fästingar farliga

Fästingar är farliga pga de sjukdomsframkallande mikrober de bär på. En stor utmaning för bakterier och virus är att hitta nya varelser att infektera och föröka sig i. Då kan fästingen fungera som en taxi mellan olika värddjur.

Men, som man uttrycker det i en av artiklarna jag refererar till: För oss värddjur påminner fästingarna om en smutsig injektionsnål…

Lär känna din fiende – fakta om fästingar

Fästingarna har utvecklats i omkring 150 miljoner år, ända sedan dinosauriernas tid, och har blivit specialister på att suga blod från olika djur.

För att minska risken att bli upptäckta har fästingar särskilda bedövningsmedel i sin saliv, som de sprutar in i värddjuret. Dessutom har de ämnen som vidgar blodkärlen så att blodflödet hålls igång, och som hindrar blodet från att levra sig. På så vis kan bakterier, virus och andra smittämnen först bli uppsugna från ett djur och sedan följa med fästingens saliv in i nästa.

Och enligt en ny studie tycks det vara betydligt fler virus och bakterier som sprids via fästingar än vad som tidigare varit känt. När forskargruppen analyserade en art av fladdermusfästing från mellersta Sverige upptäckte de att fästingarna bar på hela 16 olika typer av virus, varav 15 inte var beskrivna av vetenskapen sedan tidigare.

Just den fästingarten ger sig främst på fladdermöss. Men det visar hur lite vi egentligen vet om virus, bakterier och fästingöverförda smittor.

I Sverige har endast cirka 20 av jordens uppskattningsvis 900 olika fästingarter påträffats. De flesta är likt fladdermusfästingen inte kända för att bita människor. Men den dominerande art som ger sig på människor, vanlig fästing (Ixodes ricinus), klarar ändå av att på egen hand ställa till med stora problem. 95 % av alla angrepp mot oss människor sker av vanlig fästing.

Vår vanliga fästing är inte lika specialiserad som fladdermusfästingen utan angriper flera hundra olika värddjursarter, bland annat oss människor. Då kan den sprida borrelia, hjärninflammation och flera andra mer eller mindre besvärliga sjukdomar.

Vanlig fästing finns framför allt i områden med halvhögt gräs i närheten av vatten. De sitter gärna i grässtrånas topp eller i låga buskar där de med utsträckta framben lätt kan haka sig fast på ett passerande värddjur.

Fästingar är beroende av fuktighet för sin överlevnad. Eftersom de äter blod relativt sällan får de vanligtvis inte i sig tillräckligt med vätska med födan utan måste ta upp vatten från omgivningen.

När fästingar sitter en bit upp på till exempel ett grässtrå och väntar på ett förbigående värddjur dunstar vätska från dem. Då och då måste de klättra ner och tanka vatten eftersom luftfuktigheten är störst närmast marken.

Fästingar har väldigt få naturliga fiender. Förutom att fåglar tar en och annan fästing, så finns det även parasitstekelarter som angriper dem.

Bildkälla: https://www.dn.se/sverige/varningen-rakna-med-manga-fastingar-i-ar/

Levnadsförlopp – ägg, larv, nymf, vuxen

Parningen hos den vanliga fästingen äger rum innan honans sista blodmål.

Om blodmåltiden sker på våren eller tidig sommar så kläcks äggen inom en till tre månader. Om blodintaget sker senare på sommaren eller hösten, så övervintrar honan, och äggen läggs följande år. Äggen, 1 000 – 3 000 stycken, läggs på marken i tät vegetation.

Larven blir ca 0,5 mm lång. När den kläcks ur ägget har den 6 ben, och behöver en blodmåltid innan den kan bli nymf. När larven sugit sig full med blod, släpper den taget och ramlar ner på marken. Här ömsar den hud, och övergår till nymf.

Nymfen har 8 ben och blir ca 1 mm lång. Även den behöver ett blodmål innan den ramlar ner på marken, ömsar skinn och övergår till en vuxen fästing.

Den vuxna honan, som även hon har 8 ben, behöver en blodmåltid för att kunna lägga ägg. Däremot behöver den vuxne hanen inte blod.

När honan är befruktad av en hane, och ätit sitt sista stora blodmål, släpper hon taget och faller till marken där hon lägger äggen. Hanen kan para sig flera gånger.

Däggdjur, fåglar och kräldjur, de kan alla angripas av fästingar. Larvernas värddjur är främst möss, sorkar och näbbmöss, men även småfåglar. Eftersom de innehåller mindre fuktighet hinner de inte så högt upp i vegetationen som större fästingar. Därför träffar de oftast bara på mindre djur. Nymferna attackerar något större djur, som harar, katter, hundar – men även människor. Den vuxna honan ger sig på ännu större djur som rådjur, älgar, kossor, hästar, får, hjortar och människor.

Även om själva smittämnena främst kommer från smågnagare och näbbmöss så behövs de stora hjortdjuren för att ge vuxna fästinghonor ett tillräckligt stort sista blodmål innan de kan lägga sina ägg.

Nuförtiden verkar det som om även larver och nymfer angriper människor i allt större omfattning.

Så fungerar fästingar i förhållande till människor

Uppe på grässtrået eller bladet använder sig fästingarna av särskilda organ för att registrera koldioxid eller värme från djur som passerar. När de klamrar sig fast väntar de sig en hårig miljö och navigerar gärna mot halsen på djuret genom att gå mothårs. Om det är en människa så fattar de först inte riktigt var de hamnat, de känner inte igen miljön och blir lite konfunderade.

I förvirringen kan personens lukt förmodligen bli avgörande för om de biter sig fast eller inte. Fästingar tycks nämligen föredra vissa dofter framför andra, varför det kan vara en bra idé att ta till sig tipsen längre ner.

Ett växande problem

Fästingar är ett växande problem. Klimatförändringarna hjälper både vår vanliga fästing och nya arter att sprida sig i landet.

Och problemen kommer troligen att bli värre. I rapporten ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige” varnar Folkhälsomyndigheten för att fästingburna infektioner kan bli ett av de allra största hoten mot den svenska folkhälsan framöver. Det beror till stor del på att fästingen kan sprida sig till större delar av landet i takt med att klimatförändringarna ger mildare vintrar och längre perioder med grönska som skyddar fästingarna från uttorkning.

Med varmare klimat ökar risken för fästingburna sjukdomar. Det vi ser är en ökad utbredning av fästingarna i Sverige norrut och västerut inåt landet, och med dem följer sjukdomar som överförs via fästingar. Men det kommer också andra fästingar som kan sprida sjukdomar till Sverige.

Ett exempel är Tajgafästingen som etablerade sig i Sverige (Norrbotten) för drygt tio år sen. Förmodligen spreds den av fåglar och däggdjur från Finland och Ryssland. Nu breder den ut sig allt längre in i landet.

Ett problem med tajgafästingen är att den kan bära på två farligare varianter av det TBE-virus som kan orsaka hjärninflammation. Enligt vissa studier kan dödligheten vara så hög som 30 procent, jämfört med omkring 1 procent hos det TBE-virus som sprids av den vanliga fästingen.

I södra Sverige börjar ett antal olika fästingarter dyka upp från länder längre söderut i Europa. Än så länge tycks dock ingen av dem ha klarat av att para sig, lägga ägg och bosätta sig permanent i Sverige. Men det är nog bara en tidsfråga.

Den varma sommaren 2018 observerades för första gången flera vuxna exemplar av flyttfågelfästing i Sverige. Den är mycket större än våra vanliga fästingar och har också ett helt annat beteende. I stället för att bara sitta och vänta fastklamrad på ett halvhögt grässtrå kan den jaga i kapp vissa byten. Dessutom kan den sprida allvarliga sjukdomar som blödarfeber och fläckfeber. Förmodligen följde fästingarna med flyttfåglar som larver och nymfer, och kunde sedan omvandlas till vuxna, fullbildade fästingar här i Sverige på grund av värmeböljorna.

Vaccination?

Man kan vaccinera sig mot TBE. Problemet med det är att forskningen tyder på att om man ändå drabbas av TBE, så får man värre symtom än om man inte är vaccinerad. Dessutom så kan risken att få andra fästingburna sjukdomar öka eftersom man invaggas i en falsk trygghet. Borrelia, Babesia, Bartonella mfl fästingburna sjukdomar kan vara minst lika farliga.
Alla vaccinationer påverkar immunförsvaret och kan sätta det ur balans, så jag tycker också att man bör väga in det i sitt beslut. Dvs att inte ta vaccinationer som man inte uppfattar som nödvändiga.

Hur man skyddar sig

Det allra viktigaste är att vara noga med att kolla igenom kroppen var dag. Titta lite extra i ljumskar, knäveck etc. Borsta igenom håret och känn i hårbotten- de gillar att krypa i hår/päls. Ju tidigare du tar bort en fästing desto mindre risk för smitta.

Fästingarna attackerar nedifrån, så långa och gärna ljusa långbyxor nedstoppade i stövlar är en bra barriär.

Som jag skrev ovan – doften kan vara avgörande för om fästingen biter sig fast eller inte. Naturligt skydd mot fästingar är därför:

Vitlök
Ät vitlök. Det motverkar alla sorters insektsbett. Fästingar tycker inte om vitlökslukten.
Olja
Smörj in dig med olja, tex kokosolja. Det gör att fästingarna inte kan fastna på kroppen.
Eteriska oljor
Du kan smörja/dutta på doftrika eteriska oljor för att avskräcka fästingar. Tex så fungerar eteriska oljor av citron / limonell, lavendel, rosmarin och tea tree
Örter
På liknande sätt som du använder eteriska oljor så kan du själv göra avkok på örter, eller helt enkelt bara gnugga örten mot din hud. Rölleka kan du hitta i stort sett överallt, så det är ett tips som du kan ta till även om du redan är utomhus. Men de flesta örter fungerar, inklusive rosmarin och lavendel.
För avkok: Koka upp vatten som du låter stå och dra med mycket av örten och gärna även en klyfta vitlök. Tillsätt en skvätt vitvinsvinäger. Förvara blandningen i kylskåp och spraya eller dutta på kroppen.
För olja: Ett annat alternativ är att kombinera örter och olja. Att låta en olja dra med örter – så får du dubbelt skydd både från doft och olja.
B-vitaminer
Det sägs att extra B-vitaminer är att effektivt sätt att skrämma bort fästingar och mygg.

Uppdatering: Många bra tips kom in från er läsare i kommentarerna på Instagram och facebook. Här kommer en summering av dem:

Ha en klädroller liggandes i bilen eller väskan. När du varit ute i skog och mark så rolla av kläderna så fastnar de fästingar som kryper på kläderna och ännu inte hunnit bita sig fast
Stoppa in byxorna i strumporna
Ha nylonstrumpor under – det är halt och obehagligt för fästingar, och de har svårt för att bita sig fast. Man kan även klippa av tåänden på knästrumpor i nylon och använda på armarna när man tex ska plocka bär
Lavendel tipsade jag om, men många andra vittnar också om dess effektivitet. Har du egen lavendel kan du göra lavendelolja. Bara låt en olja (olivolja, arganolja eller vad som) dra med lavendel i en flaska eller burk med lock. Sila bort lavendeln efter några dagar (när det doftar ordentligt av lavendel)
Andra eteriska oljor det tipsades om var citroneukalyptus, lemongrass, citronmeliss (blanda gärna ut med en ”vanlig” olja)
Tips för husdjur:
- B-vitaminer
- Smörj in med kokosolja
- Spraya dem med vinäger utblandad med vatten

Om du fått en fästing

Ju tidigare du tar bort en fästing desto mindre risk för smitta. TBE-virus överförs snabbt via fästingens saliv, medan borreliabakterier, som finns i fästingens mag- och tarmkanal, kan dröja upp till ett dygn.

Ta bort fästingen med exempelvis en pincett, genom att ta tag nära huden och dra varsamt rakt ut.

Jag rekommenderar att omedelbart desinficera bitstället med något antimikrobiellt – tex sprit (alkohol, sårsprit eller ättiksprit), kolloidalt silver eller något örtpreparat (applicera direkt på huden). Glöm inte heller att tvätta händerna efter att du hanterat en fästing och att noga göra dig av med fästingen.

Håll koll på bitstället efteråt. Det kan vara lite rött ett par dagar efteråt, men om du får en rodnad inom några veckor med en diameter på minst 5 cm, eller symtom som feber, huvudvärk eller känner dig sjuk på annat sätt bör du uppsöka läkare. (alla får inte detta, man kan ha borrelia -och andra sjukdomar- utan den typiska ringen)

Ytterligare tips som kommit in från er läsare:

Några vittnar om att de fått hjälp av HKT när de drabbats av Borrelia och andra fästingburna sjukdomar. Det fick även Angelica som du kan lyssna på i podcastavsnitt 315 https://4health.se/315-angelica-weinmark-blev-frisk-fran-me-cfs-kronisk-utmattning . Och som du säkert läst så har jag själv utbildat mig inom HKT nu och tar emot för behandling i Skåne (dock begränsat med tider då jag fortfarande mest arbetar med föreläsningar och podcast) https://4health.se/hkt-behandling-kinesiologi
Det homeopatiska medlet LEDUM PALUSTRE om man blir biten av en fästing – för att minimera riskerna för borrelia och TBE. Ta LEDUM i potens D30, cirka 4-6 tabletter per dos, 2-4 doser första dygnet efter själva bettet, därefter 2 doser om dagen i 5-7 dagar. Tas på fastande mage och låt tabletterna smälta i munnen. Ta första dosen så nära inpå bettet som möjligt – helst inom 0-3 timmar efter bettet.

❓Har du några bra tips mot fästingar (eller kring hur man bäst hanterar dem när man väl fått dem)?

Läs mer i tidigare inlägg: https://4health.se/fastingdags-och-fastingtips och https://4health.se/?s=fästingar

Några av de fästingburna sjukdomarna

Borrelia

Borrelia, eller borrelios, är en sjukdom som orsakas av spiralformade bakterier, spiroketer. Vissa klassar borrelia som en parasit.

Normalt blir fästingar infekterade av borreliabakterier när de suger blod från infekterade värddjur, som vanligtvis är sorkar, möss och näbbmöss. Fästinglarverna har vanligen inte några borreliabakterier i sig.

Andelen infekterade fästingar skiftar över landet, men 5-20% av nymferna, och 15-40% av de vuxna är i regel infekterade. Där det finns fästingar finns det borrelia.

I Skandinavien dominerar Borrelia burgdorferi (s.s.), B. garinii och B. afzelii. Även B. lusitaniae och B. valaisiana finns i Europa.

TBE

Fästingburen hjärninflammation, Tick Borne Encephalitis (TBE), orsakas av ett virus som överförs från fästingar till människor. Viruset är så vitt man vet begränsat i sin utbredning i Sverige. Det finns framförallt längs ostkusten i södra Sverige samt på Öland och Gotland.

RSSE

Taigafästingen (Ixodes persulcatus) kan sprida Russian spring summer encephalitis (RSSE), som är en form av hjärninflammation som uppträder under den varma årstiden i Ryssland och angränsande länder. Sjukdomen orsakas av ett Togavirus som sprids med fästingar. RSSE är en allvarlig form av TBE.

Fästingfeber

Fästingfeber, eller anaplasma eller ehrlichios, sprids via fästingbett. Det är bakterien Ehrlichia som orsakar fästingfeber.

Sjukdomen kan yttra sig ofta som en sommarinfluensa, men den är svår att diagnosticera och förbises sannolikt ofta. Dubbelinfektion med borrelia förekommer.

Babesios

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande sjukdom som är vanlig bland kor och får i södra och mellersta Sverige. Sjukdomen förekommer också hos människor. Den orsakas av babesia, som är nära besläktad med malariaparasiten och förökar sig i de röda blodkropparna.

Köttallergi

I fästingens mage finns kolhydraten alpha-gal. Om man om får in alpha-gal i blodet vid ett fästingbett kan en del utveckla allergiantikroppar. Då kan man bli allergisk mot kött från gris, nöt, lamm och vilt eftersom det också innehåller alpha-gal. Jag har skrivit mer om köttallergi i det här inlägget från 2015: https://4health.se/kottallergi-av-fastingbett

Andra mikrober

Förutom borrelia, babesia mm så finns det andra bakterier och parasiter som förekommer hos fästingar, till exempel Ehrlichia sp., Rickettsia helvetica, Babesia divergens och Francisella tularensis.
Och som jag skrev ovan så visar forskning att fästingar bär på massor med virus och bakterier som vi tidigare inte känt till.

Källor:

https://www.microbiologyresearch.org/content/journal/mgen/10.1099/mgen.0.000942

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/spindeldjur/fastingar.12595.html

https://www.dn.se/sverige/varningen-rakna-med-manga-fastingar-i-ar/

Månadens populäraste – om utmattning, mentala programmeringar, probiotika för läkning, cancer, fettförbränning och avokadosmör

5 mars, 2023 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Månadens Blogginlägg 📖

På första plats senaste månaden – om utmattning
https://4health.se/326-dr-marie-petersson-utmattning-hur-far-jag-min-energi-tillbaka-kan-jag-bli-frisk och enkla meditationstips
https://4health.se/lakarens-meditationstips
Mentala programmeringar och hypnos
https://4health.se/327-dan-ahtola-hypnos-hypnoterapi-undermedvetna-programmeringar och
https://4health.se/hypnos-och-hypnoterapi-for-att-effektivt-forandra-din-halsa-somnproblem-oro-stress-atstorningar-sockerberoende-radslor-och-fobier-mm
Probiotika påskyndar läkning via oxytocin
https://4health.se/probiotika-paskyndar-lakning-genom-att-stimulera-oxytocin-halverar-lakningstiden
Revolutionerande upptäckt om cancer
https://4health.se/ny-revolutionerande-upptackt-om-cancer-bovarna-bakom-aggressiv-och-aterkommande-cancer
Rätt tid på dygnet för träning
https://4health.se/ratt-tid-pa-dygnet-for-bast-fettforbranning-vid-traning
“Avokadosmör” recept
https://4health.se/hur-gor-man-vitlokssmor-om-man-inte-ater-mejerier-recept

Och förra årets populäraste podcastavsnitt, alltså inte från denna månad, men fortsätter ändå att vara ett av de absolut mest besökta:
https://4health.se/299-dr-sanna-ehdin-5-dagars-fasta-pa-2-dagar-vass-helt-ny-metod-och-enkel-tarmtomning-hur-och-varfor

Månadens podcast 🎶👂

Mest nedladdade avsnitt av podcasten 4Health med Anna Sparre var i februari avsnitt 326 med läkaren som berättar om utmattning – både hennes egen och hur hon arbetar med patienter. På andra plats avsnitt 327 om mentala programmeringar, hypnos och hypnoterapi och även 325 med den svenska versionen om mögel forsätter vara populärt.

En guide till alla podcastavsnitt hittar du här: https://4health.se/podcastregister

Håll utkik 🤓

I nästa avsnitt blir det huvudfokus på lymfsystemet, med många tips, men du får också en gripande berättelse från hälsoprofilen Paulina – och alla hennes bästa hälsotips

Tidigare

Du vet väl att du kan få en fantastisk sammanfattning av allt allt allt i årssummeringarna?
Där får du inte bara året som gått, utan tidernas mest populära. Inkl:
– Årets blogginlägg
– Årets mest lästa (från alla år)
– Årets populäraste podcasts
– Mest nedladdade podcastavsnitten genom alla tider
– Böcker, framöver mm
Här: https://4health.se/arets-popularaste-2022-om-fasta-sa-fungerar-v-fragorna-vi-maste-stalla-hur-fysioterapeuter-lart-sig-fel-sjalvreglera-nervsystemet-me-cfs-backa-biologisk-alder-vilket-organ-hor-ihop-med-vilken

Förra månaden hittar du här:

Månadens populäraste – om Biohacking, tystnad och vipassanameditation, 30 konkreta hälsotips, probiotika mot livsfarlig antibiotikaresistens, mögel och årets populäraste 2022

https://4health.se/manadens-popularaste-om-biohacking-tystnad-och-vipassanameditation-30-konkreta-halsotips-probiotika-mot-livsfarlig-antibiotikaresistens-mogel-och-arets-popularaste-2022

Kikärtsgryta – glutenfri, mejerifri, vegansk

22 november, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Som jag skrivit tidigare så har jag en handfull veganska “go to”-recept som är utmärkta när man bjuder en salig blandning människor, eftersom de både är fria från allergener som gluten, mjölk och ägg; och dessutom veganska. (själv äter jag omnivor i form av mycket grönsaker med lite högkvalitativa animalier, men äter gärna en vegetarisk måltid så länge den är lagad från grunden på riktiga råvaror) Här kommer ytterligare ett av dessa recept – en enkel och smakrik kikärtsgryta.

Du behöver:

1 lök
3 klyftor vitlök
kokosolja att steka i
5-6 stora morötter (går bra att ersätta en del med andra rotfrukter)
ca 1 cm ingefära (hacka eller riv)
1 tsk gurkmeja
1 tsk spiskummin
1-2 tsk shawarama kryddblandning eller det den innehåller, såsom malen koriander, spiskummin, kanel, nejlika, vitlök, gurkmeja, chili, svartpeppar, kardemumma
ett par tsk salt (smaka av)
1 paket (ca 4 dl) tomatkross + lika mycket vatten (alternativt 2 paket tomatkross)
Lite grönsaksbuljong/fond eller använd, som jag gör, andra smakförhöjare som kelp, selleri, libbsticka och mer salt
1 paket (ca 4 dl) kikärtor (förkokta)
Något mörkgrönt, tex ett par nävar spenat eller en näve ramslök

Skala och skär morot till mindre bitar
Hacka lök och vitlök fint fräs försiktigt i kokosoljan i en gryta / stor kastrull
Tillsätt morotsbitarna och fräs med det andra
Tillsätt ingefära och kryddorna i “fräset” och slå på tomatkross och vatten
Tillsätt buljong eller “motsvarande” kryddor/örter
Låt puttra under lock i ca 10-15 min tills moroten mjuknat
Tillsätt gröna blad i grytan
Skölj kikärtor och tillsätt till grytan ett par minuter tills de är varma
Smaka ev. av med salt
Mixa grytan halvslät med stavmixer och toppa gärna med lite örter

Släng inte kycklingskrovet! Och nej, du behöver inte koka buljong 😊 Att använda animalier som smaksättare av grönsaker🥦

24 oktober, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

🥬En del tycker att det är svårt att äta riktigt mycket grönsaker – man tycker inte att det är gott eller vet inte hur man ska tillaga eller bereda dem (varför rikligt med grönsaker är viktigt både för tarmfloran och för att förebygga sjukdomar som tex cancer kan du lyssna på både i tidigare poddar om tarmfloran, tex 128 https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du; och i kommande avsnitt 320; samt i senaste avsnitt 318: https://4health.se/318-rosa-bandet-som-det-borde-vara-17-rad-mot-cancer Dessutom finns det massor att läsa via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome)
🥬Precis som med vilken annan mat som helst, så kan man lära sig att laga den och krydda den – smaksätta den

🤷‍♀️Är du van vid att laga köttfärsrätter så skulle du antagligen aldrig tänka tanken att laga det utan salt, vitlök eller lök och en hel del andra örter och kryddor. Eller?

✅Mitt absolut bästa tips här är faktiskt att smaksätta grönsaker med små mängder animalier.
✅Gör grönsaker med köttfärs etc, istället för tvärtom – att ha grönsakerna som ett litet tillbehör.
1️⃣Animaliska produkter är utmärkta umami-smaksättare.
2️⃣Om du kryddar animalierna som du brukar, så får du denna kryddning av dina grönsaker på köpet

Och glöm inte att använda rikligt med bra fett när du tillagar grönsaker 💚

✅Ett exempel: Laga som om du skulle laga köttfärs/ köttfärssås, men byt ut det mesta av köttfärsen mot massor med grönsaker; men krydda/ tillaga som om du skulle göra en stor sats köttfärs. Supergott🥰
💡Det här är dessutom ett utmärkt sätt att laga lite grövre delar av växter, såsom stam och blast🌱

✅Om du lagat hel kyckling eller någon annan benig djurdel/kycklingdel, så släng inte resterna!
🦴Även utan(!) att ställa sig och koka buljong på benen så ger lite kycklingrester jättemycket smak till annan mat.
🦴Släng ner dem i pannan om du lagar grönsaker. Fungerar både i stekpannan och ugnen.
🦴Själv passar jag dessutom på att tugga i mig de delar som är tillräckligt mjuka. Dvs brosk etc. Detta ger ju massvis med kollagen och mineraler ✨

Summerat: smak, kollagen, mineraler, klimatsmart

❓Vilket är ditt enklaste/godaste/snabbaste grönsakstips❓💚

Fler svinnsmarta tips

Tips på hur du kan använda blast och annat många slänger hittar du bland inläggen här: https://4health.se/?s=släng+inte och https://4health.se/?s=Blast såsom hur du gör pesto på morotsblast eller varför du bör äta äppelskrutten
Och spana gärna även in detta: https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester

Forskning: 10 växter mot cancer

20 september, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar. Men behandling är inte alltid effektiv och dessutom förknippad med allvarliga biverkningar. Det finns sätt att minimera biverkningar, bl.a. mha fasta i samband med själva behandlingarna, vilket vi bl.a. pratar om i podcast 272 https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer och som du även kan läsa om i tidigare inlägg här: https://4health.se/?s=fasta+biverkningar+cancer

En ny vetenskaplig artikel poängterar att växtbaserade naturliga produkter kan vara både effektivare och ge mindre biverkningar, och att man bör titta vidare på hur man utformar effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med naturliga produkter. Man betonar i artikeln hur man bör rikta sig mot de särskilda egenskaper som just cancerceller utvecklar, och man tittar närmare på tio växter som jag skriver mer om i det här inlägget.

Cancer Hallmarks, särskilda egenskaper hos cancerceller

I artikeln skriver man om så kallade “cancer hallmarks” som är särskilda kännetecken för cancerceller och förenklat kan sägas vara särskilda egenskaper som cancerceller utvecklar (som inte friska celler gör), såsom genetisk instabilitet, bibehållen tillväxtsignalering, receptorer för IGF-1 mfl tillväxtfaktorer, dämpad aopoptos (undvikande av programmerad celldöd), oreglerad metabolism och ökad blodkärlsbildning – se bild här och även punktlistor med mer detaljer längst ner i inlägget.

Växtämnen mot cancer

På nästa bild kan vi se hur specifika växtämnen – många av dem har jag skrivit om tidigare här på bloggen, och pratat om i podcasten – är effektiva mot vart och ett av dessa cancer hallmarks. Ämnena inkluderar tex allicin från vitlök, resveratrol som är det mörka färgämnet i bär och druvor, kurkumin i gurkmeja, quercetin som bl.a. finns i lök och äpple mm.

Följande tio växtämnen har tydliga egenskaper som kan användas mot dessa canceregenskaper

1. Kurkumin (gurkmeja)

Kurkumin eller curcumin i gurkmeja har traditionellt använts i asiatiska länder som en medicinsk ört på grund av dess många hälsofördelar. Kurkumin är antiinflammatorisk, antioxidant, antibakteriell, antiviral, antidiabetisk, ökar sårläkningsförmåga samt har anticancer- och kemopreventiv aktivitet.

När det gäller dess aktivitet mot just cancer så kan man se följande i forskningen:

Curcumin har visat sig hämma cancer i prekliniska studier utförda på bl.a. prostata-, bukspottkörtel-, ovarie-, oral epitelial leukemi, lever-, bröst-, livmoderhalscancer, mag- och koloncancer. Flera mekanismer har föreslagits för att förklara de lovande resultaten av curcumin vid cancerbehandling.
En av de viktigaste mekanismerna för curcumins anticancereffekter är dess antioxidantegenskaper, eftersom det kan öka serumkoncentrationen av antioxidanter som superoxiddismutas (SOD), glutationperoxidas (GPx) och lipidperoxider.
Dessutom fungerar curcumin också som ett bra rensningsmedel för olika former av fria radikaler, såsom reaktivt syre (ROS) och reaktiva kvävearter (RNS), och hämmar ROS-genererande enzymer såsom lipoxygenas/cyklooxygenas och xantinhydrogenas/oxidas.
Curcumin kan modulera flera signalvägar associerade med cancertillväxt, såsom undertryckande av angiogenes (blodkärlsbildning) och induktion av apoptos (celldöd).
Curcumins anticancereffekt kan också utövas via nedreglering av pyruvatkinas M2 (PKM2), vilket minskar laktatproduktionen och upptaget av glukos i cancerceller [93].
Curcumin kan också inducera cellcykelstopp vid G2/M-fasen, förmodligen genom att minska uttrycket av CDC2 och CDC25, och öka P21-uttrycket .
Dessutom har curcumin påverkat den cellulära utvecklingen i icke-småcellig lungcancer och stimulerat G0/G1-fasstopp via MTA1 (metastasassocierat protein 1)-medierad deaktivering av Wnt/β-catenin-vägen [96].
Flera studier tyder också på att curcumin utövar sina anticanceregenskaper genom att rikta in sig på olika mikroRNA (miRNA) uttryck. miRNA spelar en avgörande roll i olika fysiologiska tillstånd, inklusive differentiering, tillväxt, angiogenes och apoptos.
Den synergistiska rollen av curcumin i kombination med andra kemoterapeutiska medel har också rapporterats, en effekt som leder till ökad effektivitet och minskade toxiska effekter av dessa läkemedel .
Curcumin har visats vända cancercellers resistens mot cancerläkemedel.
Curcumin visar ingen toxicitetseffekt på normala celler. En fas I-studie på människor med 25 patienter som tog upp till 8000 mg curcumin per dag i tre månader upptäckte ingen skada av curcumin. Fem ytterligare humana studier med användning av 1125–2500 mg curcumin per dag visade att det var säkert.

2. Resveratrol (mörka bär och druvor)

Resveratrol är en polyfenolförening i växter och hittas i bl.a. mullbär, jordnötter, tranbär, blåbär och vindruvor. Studier har visat att resveratrol uppvisar många olika hälsofrämjande egenskaper, inklusive antioxidanta, antiinflammatoriska, kardiovaskulärt skyddande, anti-aging och anticanceregenskaper.

Resveratrol kan agera som en renare av ett antal fria radikaler. Dessutom ökar resveratrol uttrycket av olika antioxidantenzymer, såsom SOD, katalas (CAT), glutationreduktas (GS-R), (GPx) och glutation S-transferas (GST). Således skyddar resveratrol, genom dessa två antioxidanteffekter, celler från oxidativ skada.
Omvänt, som kemoterapeutika, kan resveratrol i kombination med As2O3 förbättra apoptosinducerande oxidativ stress via induktion av ROS [119].
En annan möjlig anticancermekanism för resveratrol är relaterad till kinaser, som spelar en avgörande roll i celltillväxt och proliferation och vanligtvis överuttrycks i många tumörer. Resveratrol riktar sig specifikt mot många kinaser, inklusive EGF, extracellulära signalreglerade kinaser (ERK) och VEGF, vilket minskar deras uttryck och resulterar i anti-tillväxtsignalaktivitet.
Resveratrols anticanceraktivitet är också relaterad till dess antiinflammatoriska aktivitet, eftersom flera typer av cancer i viss utsträckning främjas av en viss grad av systemisk, låggradig kronisk inflammation. Resveratrol undertrycker den inflammatoriska biomarkören tumörnekrosfaktor α (TNF-α-)-inducerad signalering, bl.a. via nukleär faktor kappa-B (NFκB) aktivering
I tjocktarmscancer, uppmuntrade resveratrol cellcykelstopp.
Resveratrolbehandling ökade p27- och p21-genexpressionsnivåer, samt sänkte cyklin B-genexpression.
Dessutom finns betydande bevis på att resveratrol kan inducera apoptos (celldöd) i en mängd olika cancerceller, även om den underliggande mekanismen skiljer sig mycket mellan olika cancercelltyper
resveratrol kan hämma metastaser via flera olika processer.
Nyligen genomförda studier antydde att resveratrols antitumöreffekter också kan medieras genom att stärka antitumörimmuniteten och vända den immunsuppressiva tumörmikromiljön, som etableras genom stimulering av cytokiner/kemokinutsöndring och uttryck av flera andra immunrelaterade gener.
liksom många andra fytokemikalier visar resveratrol en synergistisk hämmande effekt på proliferationen av olika cancerceller och ökar deras kemokänslighet mot många kemoterapeutiska medel
trots den höga cytotoxiciteten hos resveratrol mot tumörceller, verkar det vara väl tolererat utan någon signifikant skada registrerad mot normala celler

3. Quercetin (lök och äpple)

Quercetin är en flavonoid. Flavonoider finns huvudsakligen i växters frön, bark, löv och blommor. Flavonoider är kategoriserade i sex klasser och quercetin faller under underklassen flavonoler.
Quercetin finns i många livsmedel som kapris, äpplen, bär, brassica grönsaker (kål mm), vindruvor, paprika, sparris, lök, broccoli, schalottenlök, körsbär, te och tomater. Quercetin finns också i medicinalväxter, såsom Ginkgo biloba.

Quercetin uppvisar antivirala, antibakteriella, antiinflammatoriska såväl som anticarcinogena effekter. De anticarcinogena effekterna förmedlas genom flera mekanismer, såsom att rikta in sig på fria radikaler, inducera apoptos, reglera cellcykeln och rikta in sig på viktiga nyckelmolekyler i cancerutveckling.

Quercetins antioxidanteffekter skyddar celler från effekterna av ROS och RNS (fria radikaler), som bidrar till cancerutveckling. Dessutom bidrar quercetin till minskningen av ROS-inducerad skada genom att öka uttrycket av antioxidantenzymer.
Quercetin inducerar apoptos (celldöd) i cancerceller via både mitokondriella effekter och epigenetik.
Quercetin hämmar PI3K/AKT/mTOR- och STAT3-“vägar”
Quercetin minskar också inflammation genom minskad frisättning av IL-6- och IL-10-cytokiner och ökad ferritinnedbrytning
Quercetin inducerar cellcykelstopp
Dessutom har quercetin visat sig hämma en viktig nyckelmolekyl, VEGF, som spelar en betydande roll för endotelcellers överlevnad och kan orsaka tumörangiogenes (blodkärlsbildning).
Quercetintillskott har i studier visat sig kunna normalisera följande faktorer som är involverade i cancerutveckling: insulinliknande tillväxtfaktorreceptor 1 (IGFIR), AKT, androgenreceptor (AR) och cellproliferationsproteiner
Quercetin kan även hjälpa till att minska invasionen, vidhäftningen, proliferationen och migrationshastigheten hos metastaserande celler
Kliniska studier har också visat att quercetin inte har någon toxicitet eller negativa effekter
Quercetin har i kliniska visat sig (förutom bl.a. antiinflammations- och antitumöregenskaper) kunna lindra anemi och sänka blodtrycket

4. EGCG (grönt te)

EGCG, epigallocatechin gallate, är en naturlig flavonoid under underklassen falvan-3-oler (katekiner). EGCG kan hittas i kakaobaserade produkter, nötter och vissa frukter, men grönt te anses vara huvudkällan

EGCG anses vara det vanligaste och mest terapeutiska aktiva katekinet i grönt te (de andra tre katekinerna är epicatechin (EC), epigallocatechin (EGC) och epicatechin gallate (ECG)).

EGCG är mycket effektiv mot fria radikaler och den uppvisar sin antioxidanteffekt genom flera mekanismer; och det har effekt mot cancer, diabetes, fetma, kardiovaskulära, neurodegenerativa och metabola sjukdomar. EGCG har även antivirala, antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper.

Som en anticancerprodukt uppvisar EGCG sin verkan genom flera mekanismer, såsom att påverka redoxreaktioner och inducera apoptos och cellcykelarrest, försämra vissa proteiner och faktorer som har en roll i cancerutveckling, hämma angiogenes (blodkärlsbildning), fungera som ett metallkelatmedel, stabilisera p53 i dess antitumöraktivitet och påverkar cellproliferation.

5. Allicin (vitlök)

Allicin är en svavelinnehållande flyktig olja som produceras av växten genom vävnadsskada av alliin – framförallt i vitlök, men även annan lök. Allicin finns inte medan vitlöken är intakt; den aktiveras genom att hacka, pressa eller skära vitlöksklyftorna. Mer: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt

Allicin har egenskaper som anticancer, svampdödande och antibakteriell , och även mot kardiovaskulära sjukdomar (CVD), bl.a. eftersom det vidgar blodkärl (men också pga flera andra effekter)

När det gäller cancer har allicin effekter på grund av många mekanismer, såsom inducering av apoptos (celldöd) och undertryckande av migration och invasion av cancerceller, vilket har synergistiska effekter med cancerbehandlingar. Allicin bidrar bl.a. till autofagiberoende celldöd via flera mekanismer.

6. Thymoquinone, TQ (svartkummin)

Tymokinon (TQ) är en icke-toxisk bioaktiv ingrediens i den eteriska oljan av svartfrö (Nigella sativa L.) Det har använts i stor utsträckning i traditionell medicin i Mellanöstern och Sydostasien på grund av dess många biologiska effekter. Tillämpningar inkluderar behandling av många sjukdomar, inklusive diabetes och cancer.

TQ:s effekter inkluderar antioxidant, antiinflammatorisk, immunmodulerande, leverskyddande, antihistamin, antimikrobiell, antidiabetisk, antiepileptisk och kemosensibiliserande verkan, såväl som mycket lovande antitumöraktivitet.

TQ-anticancerstudier har visat på flera verkningsmekanismer, såsom reglering av reaktiva ämnen som stör DNA-strukturen, modulering av olika signalvägar samt inducering av immunsvar.

Anticanceregenskaperna hos TQ beror främst på induktionen av apoptotiska mekanismer (celldöd), nedreglering av precancerösa gener, antitumör cellproliferation, hypoxi, antimetastaser och minskning av biverkningar vid användning av traditionella kemoterapeutiska läkemedel.

TQ förhindrar DNA-skador orsakade av fria radikaler genom att rensa fria radikalers aktivitet. TQ verkar förebyggande mot tumörer genom aktivering av antioxidantenzymer och dess antioxidantaktivitet.

7. Emodin (Kinesiska örter, aloe vera och medicinalsvamp)

Emodin finns i kinesiska örter såsom i rötter och rhizomer från växter som Rheum palmatum, Polygonum cuspidatum, Polygonum multiflorum, Aloe vera och Cassia obtusifolia, samt olika svamparter, inklusive Aspergillus ochraceus och Aspergillus wentii.

Emodin uppvisar en mängd olika farmakologiska aktiviteter, såsom antivirala, antibakteriella, anti-allergiska, anti-osteoporotiska, antidiabetiska, immunsuppressiva, neuroprotektiva, leverskyddande, anti-kardiovaskulära sjukdomar, antitumörer och antiinflammatoriska.

De molekylära mekanismerna för emodin inkluderar cellcykelarrest och apoptos; det hämmar angiogenes, invasion, migration, kemiskt inducerad carcinogen-DNA-adduktbildning mm

8. Genistein (sojabönor)

Genistein klassificeras som ett fytoöstrogen. Det finns särskilt i baljväxter. Det liknar strukturellt 17β-östradiol, vilket är orsaken till dess förmåga att binda till och modulera aktiviteten hos östrogenreceptorer. Den isolerades för första gången år 1899 från Genista tinctoria; därför fick den sitt namn efter släktet av denna växt. Det är dock den huvudsakliga sekundära metaboliten av Trifolium-arterna och i Glycine max (sojaböna). Sojabönor är bästa källan till genistein. Lupin (Lupinus perennis) är också en baljväxt som har liknande näringsvärde som sojabönor vad gäller genisteinhalt. Andra viktiga baljväxter är bondbönor och kikärter, som är kända för att innehålla betydande mängder genistein, men mindre än sojabönor och lupin. Genistein fungerar farmakologiskt som ett anticancer-, östrogen- och anti-osteoporotiskt medel.

Genistein utövar sina anticancereffekter genom att inducera apoptos (celldöd), minska proliferation (spridning) och hämma angiogenes (blodkärlsbildning), såväl som metastaser.

Genistein är involverat i reglering av viktiga biologiska processer inklusive de i olika typer av cancer via epigenetisk modulering på ett direkt eller indirekt sätt genom östrogenreceptorberoende vägar, där det rapporteras rikta in sig bl.a. på östrogenreceptor (ER) och andra receptorer av betydelse i cancerutveckling, men har också många andra effekter mot cancer som du kan läsa mer om i artikeln som du hittar via länken längre ner.

Dessutom vänder detta fytonäringsämne synergistiskt resistensmekanismen för vanliga kemoterapeutiska läkemedel, vilket ökar deras effektivitet mot bröstcancer.

9. Parthenolide, PTL (prästkrage, magnolia och feberblomma)

Parthenolide (PTL) är ett naturlig ämne i form av en sekundär metabolit av växter från familjen Asteraceae/Compositae (prästkragar) och Magnoliaceae (magnolior) . Den utvinns ur bladen från medicinalväxten feberblomma (Tanacetum parthenium).

PTL har redoxmodulerande, epigenetiska, antiinflammatoriska och antibakteriella biologiska aktiviteter. Dess användning vid behandling av migrän och artrit har bekräftats i forskning. Dessutom har PTL visat potent anticanceraktivitet mot olika typer av cancer, inklusive kolorektal cancer, bukspottkörtelcancer, lungcancer, hudcancer, melanom, cancer i urinblåsa och bröstcancer. Parthenolide är inte bara ett kraftfullt anticancerläkemedel; det har inte heller någon märkbar toxicitet för normala celler vid den cytotoxiska effektiva koncentrationen.

En av flera mekanismerna som ligger bakom PTL:s antitumöraktivitet är dess förmåga att stimulera apoptos (celldöd) genom hämning av NF-κB “pathways”. Detta är något som spelar en viktig roll i uttrycket av pro-inflammatoriska gener, inklusive gener för cytokiner mm. Men det finns flera andra sätt på vilka PTL kan inducera apoptos.

10. Luteolin (örter och grönsaker – bl.a. persilja, pepparmynta, oregano, timjan och selleri)

Luteolin är en flavonförening som tillhör flavonoidgruppen. Det finns i blommor som Reseda luteola och krysantemum; i örter som persilja, pepparmynta, oregano och timjan; i grönsaker såsom i sellerifrö, lökblad, kål, paprika, morötter och broccoli; och i kryddor som kardemumma och anis.

Luteolin har flera skyddande effekter mot hjärt- och kärlsjukdom, såväl som antimikrobiella, antiinflammatoriska, antioxidanta och anticancereffekter. Dessutom uppvisar luteolin anticanceraktivitet mot tjocktarms-, lever-, lung-, hud- och bröstcancer.

Luteolin har visat sig vara säkert för normala, friska celler.

Luteolin uppvisar sina anticanceregenskaper genom olika mekanismer, inklusive påverkan via epigenetik. Det inducerar också autofagi (“cellstädning”) och cellapoptos (celldöd) och hämmar invasion, nätverksbildning och migration.

Luteolin och quercetin kan synergistiskt förstärka anticancereffekten av cancerläkemedel.

Den nya vetenskapliga artikeln

I den nypublicerade artikeln skriver man, förutom mer om ovan, bl.a. om att:

Konventionella cancerbehandlingar är förknippade med bristande selektivitet och allvarliga biverkningar.
Så kallade “cancer hallmarks” är biologiska egenskaper som cancerceller får (genom sk neoplastisk transformation). Att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” (cancerkännetecken) är en lovande strategi för att behandla cancer.
Mångfalden i kemisk struktur och den relativt låga toxiciteten gör växtbaserade naturliga produkter till en lovande källa för utveckling av nya och mer effektiva anticancerterapier som har kapacitet att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” i cancer.
I den här artikeln diskuteras anticanceraktiviteterna hos tio naturliga ämnen utvunna från växter. Majoriteten av dessa produkter hämmar cancer genom att rikta in sig på flera hallmarks/cancerkännetecken, och många av dessa kemikalier har nått kliniska tillämpningar.
Studier som diskuteras i denna vetenskapliga översikt ger en solid grund för forskare och läkare att utforma effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med växtbaserade naturliga produkter.

Tidigare om cancer via taggen: https://4health.se/tag/cancer och specifikt om växtämnen mot cancer bl.a. här: https://4health.se/orter-och-kryddor-mot-cancer

https://www.mdpi.com/1420-3049/27/15/4818/htm

Cancer hallmarks / cancerkännetecken (lista)

VEGF, vascular endothelial growth factor;
VEGFR, vascular endothelial growth factor receptor;
EGF, epidermal growth factor;
hepatocyte growth factor;
ATM, ataxia-telangiectasia mutated;
PTEN, phosphatase and tensin homolog;
APC, adenomatous polyposis coli;
BRCA1 and BRCA2, breast cancer gene 1 and 2;
RB, retinoblastoma;
WT1, Wilms tumor;
CDKs, cyclin-dependent kinase;
IGF-1R, insulin-like growth factor receptor;
HIF-1, hypoxia-inducible factor-1;
HK2, hexokinase 2;
PKM2, pyruvate kinase isoform M2;
PFKFB3, 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3;
PD-L1, programmed death ligand 1;
MHC, major histocompatibility complex;
CD8, cluster of differentiation 8

Mer om “cancer hallmarks” – särskilda egenskaper hos cancerceller

Cancer hallmarks are biological capabilities that are acquired during neoplastic transformation and help in organizing the complexity of cancer development. Many natural products exert their anticancer effect through targeting one or multiple cancer hallmarks.

2.1. Genomic Instability

Genomic instability is a property of many tumor cells that can be triggered by different mechanisms such as telomerase destruction, centrosome amplification, epigenetic modifications, and DNA impairment [14]. In a normal cell cycle, the integrity of the genome is controlled by specific checkpoints and any abnormality in function of these checkpoints can lead to development of tumorigenesis [15,16]. These checkpoints are regulated by different oncogenes and tumor suppressor genes; nevertheless, cancer cells can modify the functions of these genes resulting in stimulation of uncontrolled cell growth [16].

2.2. Sustained Proliferative Signaling

Modulating the expression of growth-promoting signals is a prominent feature of cancer cells in order to maintain their uncontrolled cell division and proliferation [17]. The essential targets to inhibit sustained proliferation in cancer include the following signaling pathways: hypoxia-inducible factor-1 (HIF-1), NF-κBs, PI3K/AKT, insulin-like growth factor receptor (IGF-1R), cyclin-dependent kinase (CDKs), and estrogen receptor signaling [18].

2.3. Evasion of Anti-Growth Signaling

The evasion of antigrowth signals is another strategy implemented by cancer cells to preserve proliferation. Blocking tumor suppressor genes that regulat the antigrowth signals, as well as mutations in these genes, have been detected in cancer cells [16]. In addition, the most identified mutated tumor suppressor genes is p53 followed by ataxia-telangiectasia mutated (ATM), cyclin-dependent kinase inhibitor 2A (CDKN2A), phosphatase and tensin homolog (PTEN), adenomatous polyposis coli (APC), breast cancer gene 1 and 2 (BRCA1 and BRCA2), retinoblastoma (RB), and Wilms tumor (WT1) [18].

2.4. Resistance to Apoptosis

Cancer cells can promote the overexpression of anti-apoptotic proteins eventually suppressing the normal programmed cell death [17]. Moreover, cancer cells can limit or bypass apoptosis via many pathways such as altering the function of p53 tumor suppressor gene, increasing the expression of antiapoptotic regulators (Bcl-2 and Bcl-xL), promoting survival signals (Igf1/2), reducing the levels of proapoptotic factors (Bax, Bim, Puma), and suppressing the signals of the extrinsic ligand-induced death pathway [17].

2.5. Replicative Immortality

Cancer cells are recognized for their limitless replicative potential, which mediates tumor progression and invasion. Telomerase is a specialized reverse transcriptase that extends the ends of shortening chromosomes in dividing cells [16,19]; hence, activation of this enzyme is the key to maintain continuous cell division in many types of cancer [17]. In addition, replicative immortality can be modulated by suppressing many targets including telomerase, mTOR, CDK4/6, CDK 1,2,5,9, Akt, and PI3K [18].

2.6. Dysregulated Metabolism

Altering energy metabolism has been confirmed to be a cancer-associated trait, which involves the stimulation of many oncogenes and mutated suppressor genes [17]. In order to increase glucose uptake and lactate production, several glycolytic enzymes are activated, including hexokinase 2 (HK2), 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3 (PFKFB3), and pyruvate kinase isoform M2 (PKM2) [16]. In addition, overexpression of other metabolic regulators such as hypoxia-inducible factor 1 (HIF-1) and Myc oncogene was observed in cancer cells [20,21].

2.7. Tumor-Promoting Inflammation

A specific association between chronic inflammation and cancer development has been observed [22,23]. Furthermore, several factors have been identified for their crucial role in stimulating cancer-related inflammation, including cytokines (interleukins, TNF-α, TGF-β, and granulocyte macrophage colony-stimulating factor), chemokines, and transcription factors (NF-kB, STAT3, HIF-1-α) [22].

2.8. Angiogenesis

During the malignancy stage, an “angiogenic switch” is triggered in tumor cells, which involves stimulation of angiogenic factors that mediate vascularization (blood vessels formation) [24]. These new growing blood vessels would supply the dividing cancer cells with oxygen and nutrients, which are essential to sustain cell proliferation [24]. This angiogenesis process is regulated by many transmembrane proteins and pathways, including vascular endothelial growth factor (VEGF), VEGF receptor 2 (VEGFR2), Tie-angiopoietin pathways, platelet-derived growth factor (PDGF), epidermal growth factor (EGF), and hepatocyte growth factor (HGF) [24,25].

2.9. Tissue Invasion and Metastasis

Cancer metastasis is a multi-step process that starts with local invasion of cancer cells into the surrounding tissues. The next step is intravasation into the nearby vessels, extravasation to distant tissues and organs, and finally adaptation to a new microenvironment during which micro-metastases will progress into a secondary tumor [17]. Tumor cell metastasis is known to be initiated by the disruption of cell–cell adhesion, which is comprised of tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomes, and hemidesmosomes [26].

2.10. Immune Evasion

Cancer cells apply different strategies to evade immune surveillance. These include modulating immune checkpoint pathways and recruiting immunosuppressive cells (e.g. regulatory T cells and myeloid-derived suppressor cells). Additional mechanisms involve impairing some elements of the immune system (e.g. suppressing infiltrating CTLs and NK cells by overexpression of TGF-β or other immunosuppressive factors) [17]. Figure 1 summarizes the cancer hallmarks with the main regulating markers.

Skip links

Main navigation